Sammanställning av motivationsmål

Detta avsnitt sammanställer de motivationsmål som uppsatsen avgränsats till. Motivationsmålen som presenterades under uppsatsens avgränsningsavsnitt var kursbetyg och genomströmning, engagemang, attityd och kunskapsnivå. Sammanställningen är baserad på data från kursutvärderingar och betygsstatistik mellan 2002-2014. Det ska uppmärksammas att enligt tillgänglig kursstatistik har 193 studenter läst kursen mellan 2002-2014. Av dessa 193 studenter har 112 st (58%) valt att besvara kursens avslutande kursvärdering. Det ska noteras att samtliga kursutvärderingar inom tidsramen inte har ingått i undersökningen då data saknas från 2002, 2007 och 2011. Anledningen till varför dessa kursutvärderingar saknas är oklar då kursen erbjöds under dessa tre år. Även om kursutvärderingar saknas från dessa år finns det fortfarande tillgång till betygsstatistiken. Under vissa år saknas betygsstatistik men då förekommer data från kursutvärdering. För att förtydliga vilken data som finns tillgänglig under vilka år har följande tabell sammanställts:

Fig 4.2. Redogör vilken data som finns tillgänglig för respektive år. Markerade rader indikerar att samtlig data finns tillgänglig.

Utöver sammanställningen presenteras kommentarer i kursutvärderingarna som direkt riktats mot arkadmaskinen, detta för att ge läsaren en överblick av studenternas generella kommentarer kring arkadmaskinen som en del av kursen.


År Tillgänglig kursutvärdering Tillgänglig betygsstatistik

2002 X 2003 X X 2004 X 2005 X 2006 X X 2007 X 2008 X X 2009 X X 2010 X X 2011 X 2012 X X 2013 X X 2014 X X

4.2.1 Kursbetyg och genomströmning

Då betyg och genomströmning har använts som undersökningsvariabler i tidigare forskning, har även denna statistik ingått i uppsatsens undersökning. Följande figurer visar betygsstatistiken för samtliga kurstillfällen mellan 2002 och 2014, samt information om vilken lärare som ansvarade för respektive kursgenomförande. Betygsstatistiken presenteras procentuellt till antalet studenter.

Fig 4.3. Kursbetyg (U, G och VG) mellan 2003-2014.

Fig 4.4. Sammanställning av vilka lärare som ansvarade för respektive år.

År Lärare X Lärare Y Lärare Z

2002 X 2003 X 2004 X 2005 X 2006 X 2007 X 2008 X 2009 X 2010 X 2011 X 2012 X 2013 X 2004 X

Betygstabell 2002-2014

0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Underkänd Godkänd Väl godkänd

Det år med procentuellt högst antal godkända studenter är 2014 där 90% av studenterna var godkända, 10% var väl godkända och inga studenter var underkända när kursen avslutades. År 2002 uppmättes det procentuellt högsta antalet väl godkända studenter där siffran uppgick till 77%; 23% var godkända och ingen var underkänd. Under de elva år med betygsstatistik var det mer än 50 % av studenterna som fick betyget godkänd under åtta av åren. Under de andra tre åren låg antalet godkända studenter kring 20 %.

Betyget väl godkänd har varierat mer mellan åren än vad betyget godkänd gjort. Det som kan utläsas ur statistiken är att betyget väl godkänd delats ut under samtliga år, där det allra flesta tillfällena ligger kring 10 %, > 20 % och > 40 %. Två av åren avviker från de övriga, det är år 2002 där 77 % av studenterna fick betyget väl godkänd, samt år 2007 där 60 % av studenterna erhöll samma betyg. Under dessa två år var X (2002) och Y (2007) lärare för kursen.

Betyget underkänd förekom under alla år förutom under år 2002 då flest studenter fick betyget väl godkänd samt under år 2014 då flest studenter fick betyget godkänd. Däremellan har betyget förekommit omkring 10-20% under övriga år, förutom under år 2008 och 2012 då det var mer än 30 % av studenterna som fick betyget underkänd. Dessa år hade lärare X (2008) och Z (2012) ansvaret för kurserna.

Efter det att arkadmaskinen introducerades 2012 kan man se en positiv trend i antalet godkända studenter, det går också att utläsa en positiv trend i antalet underkända studenter. Studenter med betyget väl godkänd har däremot varierat under de tre åren men det ligger inom samma intervall som åren innan arkadmaskinen introducerades i kursen. Under samtliga år då arkadmaskinen funnits med i undervisningen har lärare Z varit ansvarig.

Följande tabell är ett förtydligande av figur 4.3. Tabellen innehåller fullständig information om hur många studenter som deltog vid vare kurstillfälle.

Period Underkänd Godkänd Väl godkänd Totalt

2002 0 (0%) 5 (23%) 17 (77%) 22 2003 1 (4%) 14 (54%) 11 (42%) 26 2004 - - - - 2005 - - - - 2006 4 (18%) 15 (68%) 3 (14%) 22 2007 3 (20%) 3 (20%) 9 (60%) 15 2008 3 (37,5%) 2 (25%) 3 (37,5%) 8 2009 3 (20%) 8 (53%) 4 (27%) 15 2010 2 (10%) 14 (70%) 4 (20%) 20 2011 0 (0%) 22 (69%) 10 (31%) 32

Fig 4.3. Redogör betygsstatistiken mellan 2002-2014.

4.2.2 Engagemang

Genom att avläsa kursutvärderingarna kan studenternas uppskattade arbetsbelastning per vecka sammanställas till omkring 23,5 timmar. Uppskattningen är baserad på medelvärdet av studenternas egna tidsestimeringar som rapporterats i och med kursvärderingen. Det uppskattade medelvärdet varierar mellan elva och 40 timmar per vecka. Det går inte urskilja någon ökning i studenternas studietimmar i och med att arkadmaskinen introducerades i kursen, utan snarare en minskning från tidigare kursgenomföranden. Det ska noteras att frågan om uppskattade studietimmar inte förekommer i samtliga kursvärderingar. Den data som ingått i undersökningen är hämtad från 2003, 2005, 2006, 2008, 2009 och 2012. Trots att studenternas antal studietimmar har minskat efter att arkadmaskinen introducerats i kursen, visar den insamlade datan att flertalet spenderade studietimmar involverade arbetet av arkadmaskinen, dvs studenternas studietimmar ökade under projektveckorna.

Ett genomgående mönster som går att utskilja i samtliga kursutvärderingar är att många studenter uppfattar kursen som tidskrävande men inte nödvändigtvis svår. Utifrån studenternas kommentarer som berör deras egna engagemang i kursen, går det avläsa att studenterna förknippar engagemang med tid snarare än prestation. I ett flertal kursutvärderingar uppger studenter att de varit väldigt engagerade då de spenderat fler timmar på kursen än någon annan universitetskurs.

Enligt kursutvärderingarna tycks den främsta källan till engagemang utgå från den enskilde läraren. I frågor som berör lärare och handledare beskrivs engagemang som den bästa egenskapen, särskilt om personer besitter förmågan att även engagera andra. Engagemanget bland lärare och handledare beskrivs generellt sett som högt och det går inte att avläsa någon märkbar skillnad före eller efter arkadmaskinen introducerades i kursen.


2012 3 (33%) 5 (56%) 1 (11%) 9 2013 1 (7%) 10 (71%) 3 (22%) 14 2014 0 (0%) 9 (90%) 1 (10%) 10

4.2.3 Attityd

I den insamlade datan går det att avläsa att många studenter hade höga inledande förväntningar på kursen och att majoriteten av dessa studenter uppgav att kursen motsvarade deras förväntningar. I kursutvärderingen från 2003 beskriver kursansvarig lärare att han inte förstår varför studenterna har så pass höga förväntningar på kursen då den inte marknadsförs eller når ut med annan information till studenterna i förväg. Mellan 2003 och 2011 genomfördes inga administrativa förändringar som bidrog till en förbättrad eller försämrad marknadsföring av kursen. Då arkadmaskinen delvis syftar till att marknadsföra studenternas projektarbete kan det ses som en förändring i kursens marknadsföring då spelen görs tillgängliga för allmänheten i entrén för B- och D-huset. Trots att arkadmaskinen offentliggör studenternas arbeten går det inte att avläsa någon märkbar ökning eller minskning av studenternas inledande förväntningar på kursen. Mängden kvantitativ data som berör huruvida kursen motsvarade studenternas förväntningar är begränsad mellan 2010 och 2014. Om denna data sammanställs går det att avläsa en procentuell ökning av uppmätta förväntningar efter att arkadmaskinen introducerades. Datan innefattar svaren från 36 studenter där nio svar är innan, och 27 svar är efter det att arkadmaskinen introducerades i kursen. För mer information se följande diagram:

Figur 4.1. Resultaten på frågan huruvida kursen motsvarade studenternas förväntningar. Diagrammet innehåller data både före och efter arkadmaskinen introducerades i kursen.

Studenternas attityd till kursen är i huvudsak indelad i två olika inriktningar; teoretisk eller praktisk. Teoretiskt inriktade studenter ser inte syftet med kursens praktiska moment och vill fokusera mer på uppgifter som inte innefattar programmering. Teoretiskt inriktade studenter tendera att uppskatta kursens teoretiska uppgifter men samtidigt visa stark distansering till kursens praktiska moment. Studenter som är av praktisk natur vill helst fokusera på uppgifter som innefattar digital spelutveckling och programmering. Det förekommer att studenter av praktisk natur uttrycker sitt missnöje med kursens val av teknik och programmeringsspråk. Dessa studenter ifrågasätter skriptspråkens (Lingo, ActionScript 2.0 och ActionScript 3.0)

Kursen motsvarade mina förväntningar

Instämmer inte alls Instämmer knappast Varken eller Instämmer delvis Instämmer fullständigt

0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Innan arkadmaskinen Efter arkadmaskinen

relevans och potential och vill istället fokusera på högnivåspråk så som C++, C# eller Java. De kursansvariga lärare som fått ta del av studenternas missnöje motiverar valet av skriptspråk som passande då kursen är en del av ämnet medieteknik och inte datalogi samt att skriptspråk med tillhörande författarverktyg underlättar utvecklingsprocessen och gör det möjligt att producera mer inom en kortare tidsram. Vidare beskriver lärarna att kursen är en kurs i speldesign och bör därför inte enbart fokusera på frågor som berör spelutveckling.

Då de båda inriktningarna visats vara varandras motsatser, resulterar detta i varierande åsikter angående hur kursen bör utformas. I och med att arkadmaskinen introducerades till kursen 2012 har gränsen mellan dessa två inriktningar suddats ut. I kursutvärderingarna mellan 2012 och 2014 är studenterna mer enhetliga i frågan hur kursen kan utvecklas för att förbättras. Det studenterna efterfrågar är fler praktiska laborationer och mer tid åt det praktiska slutprojektet (skapa arkadspel till arkadmaskinen). Tidigare kritik där programmeringsspråkets relevans och potential ifrågasätts har sedan 2012 försvunnit ur kursutvärderingarna.

Överlag visar studenterna en positiv attityd till kursen. Det förekommer viss kritik men inget som återspeglar majoriteten av studenternas åsikter. Kursutvärderingarna innehåller ingen mätbar data som direkt indikerar att arkadmaskinen förbättrat studenternas attityd till kursen. En positiv kommentar som förekommer både före och efter 2012 är att ett flertal studenter uppfattar kursen som den ”bästa” i utbildningsprogrammet. Kommentarerna ger ingen djupare inblick i varför kursen uppfattas som den bästa.

I sju av tio kursvärderingar fick studenterna frågan om de kunde tänka sig att rekommendera kursen till andra. Frågan besvarades totalt av 76 studenter där 70 (92 %) svarade ja, en nej (1 %) och fem valde att inte ha någon åsikt i frågan (7 %). Datan har sammanställts i följande diagram:

Figur 4.2. Sammanställning av studenternas svar huruvida dem kunde rekommendera kursen till andra.

Det positiva resultatet gäller generellt för samtliga kursgenomförande och det går inte avläsa någon mätbar skillnad före eller efter det att arkadmaskinen introducerades i kursen.

Arkadmaskinen visas därför inte medföra någon positiv eller negativ effekt på studenternas förmåga att rekommendera kursen till andra.


Jag kan tänka mig att rekommendera denna kurs till andra

Ja Nej Ingen åsikt

4.2.4 Kunskapsnivå

I frågor som berör huruvida studenterna uppfattade kursen som lärorik är svaren i huvudsak positiva. Det finns ingen oberoende kvantitativ data som styrker eller motbevisar studenternas påstående. Enligt studenterna uppfattas kursen i sin helhet som lärorik där merparten av kunskapen sägs komma från det avslutande projektarbetet (spelprojektet). I frågor där studenterna själva får beskriva den kunskap som kursen har givit dem är flera svar direkt riktade mot programmering. Under samtliga kursgenomförande där arkadmaskinen har varit en del av kursen har studenterna i kursvärderingen fått besvara frågan om kursen har varit lärorik. Frågan har besvarats av totalt 27 studenter och resulterat i följande diagram:

Figur 4.3. Sammanställning av frågan om studenterna uppfattade kursen som lärorik. Sammanställningen innefattar kursutvärderingar mellan 2012-2014.

Enligt ovanstående diagram är det 85% av de tillfrågade studenterna som anser att kursen har varit lärorik, 15% anser att kursen delvis har varit lärorik och ingen anser att kursen inte har varit lärorik.

4.2.5 Gruppindelning

Kursen har sedan 2002 innefattat ett avslutande grupparbete där studenterna fått möjlighet att applicera den teoretiska kunskap som innefattats i tidigare kursmoment. Innan arkadmaskinen introducerades till kursen var dessa projektgrupper relativt stora med upp till fem studenter per grupp. Storleken på dessa projektgrupper ansågs inte vara lämpligt för arkadspelsformatet och därför förminskades gruppskorlekarna ned till två personer per grupp. Förändringen har resulterat i en positivare attityd hos studenterna. I den insamlade datan är det vanligare att studenter kritiserar aspekter som berör projektgrupperna då kursen tillät större grupper. Det förekommer ett dokumenterat fall där en student har varit missnöjd med gruppindelningssystemet efter att arkadmaskinen blev en del av kursen. Missnöjet grundar sig i att studenten upplever att dennes gruppmedlem inte hade den förkunskap som behövds. Detta resulterade i en ojämn arbetsbelastning i gruppen då den ena gruppmedlemmen inte kunde genomföra vissa arbetsuppgifter i brist på kompetens. Kursansvarig lärare adresserar problemet som en följd av villkorlig antagning. Läraren menar att detta problem kommer att återupprepas i kommande kurstillfällen om förkunskapskraven inte följs.

Kursen har varit lärorik

Tar fullständigt avstånd ifrån Tar delvis avstånd ifrån Håller med delvis Håller med fullständigt

4.2.6 Kommentarer och återkoppling som riktats mot arkadmaskinen

Det förekommer fyra kommentarer i kursutvärderingarna som är direkt riktande mot arkadmaskinen. En student uttrycker uppskattning då projekten görs offentliga via arkadmaskinen och inte enbart förblir en vanlig inlämningsuppgift där läraren är den främsta målgruppen:

Att få Skapa ett spel! Väldigt kul att spelen dessutom kommer kunna spelas och ses i maskinen, och inte bara ligga som en inskickad uppgift i en databas.

(Anonym student, 2013a)

En student visar uppskattning över att spelen kommer att spelas av allmänheten och framför en önskan om att göra det enklare att följa en pågående spelsession:

Fixa en stor tv svävande över Evertron maskinen ;) skulle va roligt att se vad folk spelar och det skulle vara bättre för testerna!

(Anonym student, 2013b)

En annan student uttrycker uppskattning över att spelen kommer att spelas av allmänheten. Denna student nämner även att arbetsprocessen resulterar i ett personligt engagemang, där studenten vill skapa en fungerande produkt som kan spelas av andra:

Väldigt lärorik - mest från personligt perspektiv dock då man lär sig strukturera sina visioner och planer med en produkt man är väldigt passionerat till att få att fungera och spelas av andra (Evertron - jättebra).

(Anonym student, 2013c)

En student nämner att arkadmaskinen har bidragit till en ökad motivation hos denne student, motivation att göra ett så pass bra spel som möjligt:

Arkadmaskinen är jättebra för motivationen [sic!]. Den fick mig att vilja göra spelet så bra som möjligt.

(Anonym student, 2014)

4.2.6 Sammanfattning av motivationsmål

• Kursbetyg och genomströmning; den insamlade datan tyder på en statistiskt förbättrad trend i studenternas betyg efter att arkadmaskinen införts i kursen. Trenden visar en procentuellt minskad mängd underkända studenter samtidigt som antalet godkända studenter ökar. Det finns ingen data som fastställer att ökningen beror på arkadmaskinen. Överlag har kursen ett historiskt (2002-2014) bra genomsnitt med ett fåtal underkända studenter och ett varierande antal godkända och väl godkända studenter. Exempelvis förekom inga underkända studenter under 2011 och 2014.

• Engagemang; den insamlade datan indikerar att studenterna avsätter den tid som kursen är menad att uppta. Trots detta är det många studenter som uppger att kursen är mycket tidskrävande. Dessa kommentarer förekommer både innan och efter att arkadmaskinen introducerades i kursen. Den kvantitativa datan visar att genomsnittet för avsatta studietimmar har minskat mellan 2012-2014. Enligt datan spenderar studenterna inte lika många studietimmar på kursens teoretiska moment som under de praktiska. Enligt studenterna är den främsta källan till engagemang den enskilde läraren. Den kvalitativa datan visar att en engagerad och kunnig lärare medför ett ökat engagemang hos studenterna. Huruvida studenternas ökade engagemang leder till ett förbättrat studieresultat går inte att urskilja från den insamlade datan.

• Attityd; studenterna visar överlag en positiv attityd till kursen, både före och efter att arkadmaskinen introducerades. Det finns ingen statistisk data som visar att studenternas attityd har förbättras som ett resultat av arkadmaskinen. Däremot tycks arkadmaskinen med tillhörande utvecklingsplattform motivera kursens val av scriptspråk och utvecklingsverktyg. Innan arkadmaskinen introducerades förekom det viss kritik mot kursens praktiska moment där främst valet av scriptspråk ifrågasattes. Denna kritik tycks ha försvunnit i och med att arkadmaskinen introducerade i kursen och på så sätt bidragit till en förbättrad attityd hos studenterna.

• Kunskapsnivå; samtliga studenter som läst kursen mellan 2012-2014 uppger att kursen har varit lärorik eller delvis lärorik. Då tidigare kursutvärderingar inte samlat in kvantitativ data som direkt riktar sig mot studenternas kunskapsnivå, går det inte genomföra liknande sammanställningar av datan.

• Kommentarer och återkoppling som riktats mot arkadmaskinen; i kursutvärderingarna förekommer det ett fåtal fritextkommentarer som är direkt riktade mot arkadmaskinen. Studenterna beskriver det avslutande projektet (konstruktion av arkadspel) som roligt. Många av dessa studenter nämner tacksamhet för att projektet resulterar i en produkt som kan spelas av andra och därmed förblir mer än en vanlig inlämningsuppgift. En student nämner att arkadmaskinen hade en positiv effekt på dennes motivation. Det förekommer inga negativa kommentarer som är direkt riktade mot arkadmaskinen eller utvecklingsplattformen.


5 Analys

I detta avsnitt analyseras den data som uppsatsens undersökning genererat. Syftet är att den analyserade datan ska kunna besvara uppsatsens frågeställning.

In document Spelutveckling mot publika utvecklingsplattformar: En fallstudie i hur spelutveckling mot en publik arkadmaskinsplattform påverkar medietekniksstudenters motivation. (Page 40-49)