Sammanställning av resultat

De analyserade läroböckerna skiljer sig åt när det gäller röst och kausalitet, men ock- så en del likheter finns. Nedan följer en sammanställning av de analyserade lärobokstex- ternas grad av röst och kausalitet, samt deras läsbarhetsindex (LIX). Tabell 1 visar hur de analyserade texterna förhåller sig till varandra när det gäller graden av röst och kausa- litet. I sista kolumnen anges även texternas läsbarhetsindex.

Tabell 1. Sammanställning av texternas grad av röst och kausalitet samt deras läsbarhetsindex (LIX).

Text Röst Kausalitet LIX

Activity Orality Connectivity _bindning Text- Explicit Implicit

Boken om Fysik

och kemi medel hög hög god låg hög 21

Kunskapsträdet

Fysik medel låg hög otydlig medel hög 27

Naturkunskap 6 låg låg hög god hög låg 27

5.5.1

Röst i lärobokstexterna

Som framgår av Tabell 1 så skiljer sig texterna åt både när det gäller röst och kausali- tet. Samtliga texter har hög grad av connectivity, vilket tyder på att författaren har för- sökt skapa närhet till läsaren genom tilltal och frågor. Däremot skiljer sig läroböckerna åt när det gäller graden av activity och orality. Boken om Fysik och kemi och Fysik och

kemi har hög grad av orality medan Kunskapsträdet Fysik och Naturkunskap 6 har en

lägre grad av detta drag. Även graden av activity skiljer sig åt mellan böckerna.

5.5.2

Kausalitet i lärobokstexterna

När det gäller graden av kausalitet varierar även den mellan böckerna. Alla böckerna utom Kunskapsträdet Fysik har medelgod eller god textbindning, vilket tyder på ett gott sammanhang. Kunskapsträdet Fysik, däremot, har en otydlig textbindning och kanske är det detta som leder till att graden av implicit kausalitet blir hög. När det gäller den expli- cita kausaliteten, som är den del som framför allt bidrar till en hög grad av kausalitet så har alla böckerna förutom Boken om Fysik och kemi medelhög eller hög grad. Boken om

Fysik och kemi har istället en hög grad av implicit kausalitet. Även Kunskapsträdet Fy- sik har en hög grad av implicit kausalitet trots att den även har en medelhög grad av ex-

plicita kausalitetsmarkörer. I detta fall finns alltså många överhoppade tankeled trots att kausalitetsmarkörer finns. De båda böckerna Naturkunskap 6 och Fysik och kemi har däremot låg grad av implicit kausalitet, vilket är det mest naturliga eftersom de har en hög grad av explicit kausalitet.

5.5.3

Lärobokstexternas LIX-värden

Vad gäller LIX-värdet utmärker sig Boken om Fysik och kemi genom att ha ett lägre värde än de andra texterna. Men som framgått av resultatredovisningen och av tabellen leder detta låga LIX-värde inte till att bokens orsakssamband blir lättare att förstå. Sna- rare förefaller det som att det låga LIX-värdet kommer av avsaknaden av explicit kausa- litet, vilket borde göra det svårare för eleverna att förstå orsakssambanden i texten.

6

DISKUSSION

Som framgår av bakgrundskapitlet har tidigare studier visat att elever med svenska som andra språk, samt elever som saknar mycket goda bakgrundskunskaper i ämnet, gynnas av textversioner av lärobokstexter som har försetts med en ökad grad av röst och kausalitet. Den inventering som här har gjorts av läroböcker som nu säljs i NO för skolår 4-6 visar att läroböckerna har varierande grad av dessa språkliga drag.

Av Tabell 1 (se kap. 5.5) kan man se att de analyserade lärobokstexterna skiljer sig åt på flera sätt. Detta innebär att elever i skolorna kommer i kontakt med mycket skiftande läroböcker i sin NO-undervisning. Vad detta får för konsekvenser beror givetvis inte bara på vilken lärobok eleverna har, utan också på vilket sätt dessa används i undervis- ningen. Om läroboken används i klassrumssammanhang är det troligt att det finns en lärare där som kan hjälpa eleven med att förstå texten. Men en annan situation blir det om eleven ska studera på egen hand, t ex inför ett prov. De läroböcker i NO som idag (ht 2007) säljs är olika svåra att förstå och att som lärare ha kunskaper om vad man bör be- akta när man väljer lärobok är av största vikt för att eleverna ska få en så bra lärobok som möjligt. Föreliggande studie visar att det finns läroböcker som är bättre och sämre när det gäller de språkliga variablerna röst och kausalitet. Generellt kan sägas att alla böckerna har röst, fast i skiftande grad, och som visar sig på lite olika sätt. Däremot skil- jer sig böckerna mer åt när det gäller möjligheten för läsaren att förstå orsakssambanden i texten, vilket borde vara det allra viktigaste i en fysiklärobok.

En hög grad explicit kausalitet borde göra att det blir lättare att följa orsakssamban- den, men något som också framkommer i studien är att en hög grad explicit kausalitet inte nödvändigtvis hjälper ifall texten har en mycket otydlig textbindning. Att läroboken därför har hög grad av både explicit kausalitet och en god textbindning borde vara allra mest gynnsamt för läsförståelsen.

6.1

Graden av röst i läroböckerna

Något som är gemensamt för alla läroböckerna är att de har hög grad av connectivity vilket tyder på att författarna medvetet har försökt att skapa närhet till läsarna genom att tilltala dem med frågor och liknande. Detta menar Beck m fl (1995) bidrar till ett ökat engagemang hos läsaren. Sammantaget torde därför alla läroböckerna kunna skapa detta engagemang som Beck m fl menar utgör en förutsättning för att läsaren ska vilja ta tex- ten till sig. Hur pass viktig denna variabel är hänger sannolikt samman med läsarens för- kunskaper inom det ämne som ska behandlas. En läsare som ska introduceras i ett nytt ämne kan behöva den hjälp som ett direkt tilltal från författaren ger. Medan en läsare som däremot redan är bekant med ämnesområdet kanske upplever det direkta tilltalet mer som störande än som en hjälp.

Till skillnad från connectivity skiljer sig de andra delarna i röstbegreppet (activity och orality) åt mellan läroböckerna. Boken om Fysik och kemi och Fysik och kemi har båda hög grad av orality som främst kommer av ett vardagsnära språk som inte innehål- ler så många svåra ord. De andra två läroböckerna, Kunskapsträdet och Naturkunskap 6, har däremot låg grad av orality som följd av ett språk som inte är lika vardagsnära. Man kan diskutera vad detta innebär för eleverna som läser texten. Å ena sidan blir en text

som har alltför mycket svåra ord och ett svårt språk svår att läsa. Men å andra sidan ver- kar ju läroboken som en förebild för skriftspråket och har ju också till uppgift att intro- ducera eleverna in i ett mer avancerat språk (Strömquist, 1995). Att en lärobok därför använder en del svåra ord och har en något mer avancerad syntax, borde gynna eleverna i det långa loppet, förutsatt att det inte blir alltför svårläst. Rimligen borde läroböcker som har en god balans mellan att vara lättlästa och stilbildande förebilder vara det allra bästa alternativet. Dessutom beror det till stor del på elevernas förkunskaper. Vissa ele- ver kommer ha större behov av ett mer vardagsnära språk än andra. Det viktiga är dock att man som lärare inser och kan ta hänsyn till detta.