Inledning
Stockholms läns landsting är sammanfattningsvis positivt till Stocldiolms stads förslag till ny översiktsplan och menar att det i stort överensstämmer med det förslag till ny regional utvecklingsplan som landstinget genom till-växt- och regionplaneförvaltningen håller på att ta fram. Samrådsförslaget adresserar både aktuella och breda frågor och strävar efter att hantera de komplexa utmaningar som Stockholms stad står inför i ett 2040-perspektiv.
I synnerhet menar landstinget att det är positivt att förslaget till översikts-plan har ett tydligt fokus på att förtäta i kollektivtrafiknära lägen, vilket är den rumsliga inriktningen även i RUFS 2050.
Synpunkter
Samrådsförslagets omfattning och struktur Utgångspunkter
Landstinget är enigt med staden om de utmaningar och möjligheter som beskrivs i inledningen och delar stadens bild av att den stora utbyggnadsfas som regionen och staden är inne i just nu innebär en potential för att stärka staden, både stadsmiljömässigt och socialt. Om det inte görs på rätt sätt kan det däremot bidra till negativa konsekvenser under lång tid - något som staden bör belysa tydligare.
Stadsbyggnadsmål, utbyggnadsstrategi och genomförande
Stadens stadsbyggnadsmål och utbyggnadsstrategin ska bidra till att sta-dens vision - ett Stockholm för alla - uppnås. Landstinget menar att målen är ambitiösa och väl överensstämmer med de regionala mål som finns i den kommande regionala utvecklingsplanen RUFS 2050. Landstinget stöder att frågor som social sammanhållning, klimatanpassning och resiliens hanteras på ett likvärdigt sätt som näringslivsutveckling och tillgänglighet, och inte minst att fokus ligger på att utveckla en tät och attraktiv stadsstruktur med tydlig koppling till kollektivtrafik, gång och cykel. Det är också mycket posi-tivt att frågor om aktiv markpolitik, dialog och samverkan lyfts kopplat till
Tillväxt-och regionplanenämnden
STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 2 (5)
FÖRSLAG TILL YTTRANDE
Bilaga 3 TRN 2016-0129
genomförandet. Det finns dock en otydlighet i målstrukturen som kan komma att försvåra genomförande och uppföljning av översiktsplanen.
Landstinget är mycket positivt till att de regionala stadskärnor som finns inom Stockholms stad har fått status som fokusområden och menar att det är positivt att det tydligt framgår var satsningar ska riktas framåt, vilket kopplar både till genomförda förhandlingar och till den regionala utveckl-ingsplaneringen.
Allmänna intressen
Landstinget menar att de allmänna intressena på ett bra sätt tydliggör kommunens viktiga frågor. Landstinget lämnar inte synpunkter på varje del utan återkommer nedan till några frågor av regional vikt.
Lokala utvecklingsmöjligheter
Detta kapitel har stora kvaliteter, inte minst genom en tydlig grafik. Be-skrivningen av de olika stadsdelarna kopplar också direkt till utbyggnads-strategin och genomförandet. Förutsättningarna för en starkare social sammanhållning mellan och inom stadsdelarna bör dock tydligare beskri-vas, liksom de viktiga kollelrtivtrafiksambanden och hur de kopplar till sta-dens utbyggnadspotential.
Regionala aspekter och koppling till den regionala utvecklings-planen f ö r Stockholmsregionen, R U F S
Det regionala perspektivet är väl beskrivet i översiktsplanens inledande utgångspunkter. Storstadsregionens betydelse kopplas till bland annat eko-nomi, tillväxt och tillgänglighet. Dock är det inte helt konsekvent i planen när det är Stocldiolms stad eller Stockholmsregionen som åsyftas. Stock-holms stad har också flera roller och behöver agera på ett medvetet och an-svarsfullt sätt utifrån dessa. Stocldiolms stad är huvudstad, besöksmål, vik-tig arbetsplats och ekonomiskt nav för såväl Stockholmsregionen som för hela landet och staden är samtidigt ömsesidigt beroende av sin omgivning för arbetskrafts-, kompetens-, varu- och energiförsörjning såväl som för tillgänglighet både inom och utom regionen. Detta behöver belysas tydli-gare i planen.
Stockholm växer, men inte enbart kommunen Stockholm, utan hela Stock-holmsregionen. Inte minst sker en sammanväxning av bebyggelseområden över kommungränserna. Detta innebär att de gemensamma utmaningarna för hela regionen är stora och att god samverkan mellan flera kommuner är avgörande. Stockholms stad bör därför också utveckla ett mer mellankom-munalt, men också regionalt, förhållningssätt i frågor kring tillväxt, till-gänglighet, hållbarhet och social sammanhållning och inte enbart i
förhål-Tillväxt-och regionplanenämnden
STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 3 (5)
FORSLAG TILL YTTRANDE
Bilaga 3 TRN 2016-0129
lande till egna stadsdelar. Landstinget föreslår att Stockholms stad tydligare kopplar översiktsplanen till den regionala utvecklingsplanen för Stock-holmsregionen, och både i text och i karta förhåller sig till angränsande kommuner såväl som till hela den omgivande regionen, liksom även stärker det storregionala perspektivet.
Bostadsbyggande
Landstinget delar stadens bild av den stora vikten av att få fram bra bostä-der till regionens invånare, såväl de tillfälliga som bofasta. Det är positivt att Stocldiolms stad har ett så tydligt mål om bostadsbyggande till 2030, då det driver på arbetet med att skapa planeringsförutsättningar för bostads-byggande. Samtidigt kan ett fokus på en viss mängd bostäder ge för ensi-diga signaler och leda till att antal bostäder går före en hållbar stadsutveckl-ing, vilket på lång sikt kan bli kontraproduktivt. Det vore därför välkommet att tydligare koppla det politiska målet till den demografiska, ekonomiska och sociala kontexten.
Landstinget saknar också en direkt genomförandeaspekt på bostadsmålet och anser att det tydligare bör framgå hur stadens åtaganden i relation till Stockholmsförhandlingen ska uppfyllas. Stadsgestaltning och god stads-miljö är enligt landstinget viktigt att lyfta i planen kopplat till bostadsbyg-gande och genomförandet. För att möjliggöra en god och effektiv kollektiv-trafikförsörjning av tillkommande bostäder bör dessa i första hand lokali-seras nära det befintliga, och planerade, stomnätet, och i andra hand nära övrig kollektivtrafik. Detta skulle kunna förtydligas.
Näringslivsperspektivet
Landstinget delar stadens syn på att näringslivets behov ska beaktas i all planering och att goda förutsättningar ska skapas för näringslivet utan att peka ut olika branscher. Landstinget har i analyser kunnat konstatera att en stor klustring av de specialiserade tjänsteföretagen finns i innerstaden, Kista, Solna och Sundbyberg. Det finns därför behov av att stödja liknande företagsutveckling samt god kollektivtrafiktillgänglighet på södra sidan av innerstaden.
Vad gäller varuförsörjning är Årsta kombiterminal en av få platser i Stock-holmsområdet där omlastning av gods mellan järnväg och lastbil kan ske, varför den är mycket viktig inte bara för innerstadens varuförsörjning, utan också för regionen. Området Ulvsunda/Ulvsunda
industriom-råde/Mariehäll är lämpligt för etablering av kajplatser kopplat till gods- och varutransporter på vatten. Landstinget menar att det finns starka skäl att behålla terminalområden för att klara stadens och regionens godsförsörj-ning - trots att dessa områden ofta är attraktiva för annan
markanvänd-Jill Tillväxt-och regionplanenämnden
Sr S S STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 4 ( 5 )
FÖRSLAG TILL YTTRANDE
Bilaga 3 TRN 2016-0129
ning. Grundläggande för effektiva terminalområden är att även tillfartsvä-gar, järnvägar och sjövägar säkerställs.
Sociala aspekter
Landstinget delar stadens bild av att tudelningen inom både kommunen och regionen är en utmaning som behöver adresseras och framför allt han-teras, om inte de framtida konsekvenserna ska bli mycket kostsamma. I näringslivsdelen saknas sociala perspektiv på utbildningsfrågor (såsom könsuppdelad utbildning), matchning, livslångt lärande, inkludering och validering, alla frågor av största vikt för att klara den framtida kompetens-försörjningen. Planen skulle också ytterligare kunna problematisera att övergången till högre utbildning ser väldigt olika ut i olika delar av Stock-holm stad.
Transportsystemet
Det är positivt att frågan om kollektivtrafik som en stomme i transportsy-stemet lyfts. När Stockholm växer ska fler människor kunna resa mellan arbete, bostad och fritidsaktiviteter samtidigt som en större andel av be-folkningen behöver kunna erbjudas en attraktiv kollektivtrafik. Landstinget, som huvudman för kollektivtrafiken, menar att kopplingen mellan utbygg-nad av bebyggelse och utveckling av kollektivtrafik tydligare bör framgå.
Detta måste samordnas i samverkan mellan kommunen och landstinget.
Dagens kollektivtrafiknät måste kunna kompletteras, men också effektivise-ras, genom att attraktiva bytespunkter utvecklas och att stödfunktioner som depåer och uppställningsplatser ordnas. Det är därför viktigt att även mar-kanvändningsaspekten på den framtida kollektivtrafiken belyses. Kollektiv-trafiken behöver också ha framkomlighet i gatunätet, vilket är viktigt när staden förtätas och konkurrensen om utrymme ökar. Inte minst när det gäller framtida stadsgator och stadsboulevarder bör utveckling ske på ett sätt som stöder tillgänglighet till, och framkomlighet för, kollektivtrafik så att smidiga noder eller bytespunkter förbinds med länkar med konkurrens-kraftig medelhastighet.
Landstinget anser att staden bör vidga perspektivet på lokal tillgänglighet till att också se till regional tillgänglighet, både för stadens och för region-ens invånare. Utöver kollektivtrafiken är det viktigt att ytmässigt prioritera gång och cykel för en klimatsmart och tålig stad, något som tydligare bör genomsyra de kartor och redovisningar som finns i översiktsplanen. Lands-tinget skulle välkomna en tydligare satsning på trygghetsskapande åtgärder kopplat till kollektivtrafiken, vilket är viktigt för att både få fler att åka kol-lektivtrafik, och för att skapa en attraktiv stadsmiljö.
Jill Tillväxt-och regionplanenämnden
S / v S STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
5 ( 5 ) FÖRSLAG TILL YTTRANDE
Bilaga 3 TRN 2016-0129
Kartan över kommunikationsstråk ger en bra överblick över de olika ut-byggnadsprojekt som både genomförs och diskuteras i nuläget. Vad gäller Danvikslösen har landstinget sedan tidigare fattat beslut om att bevara Saltsjöbanans spårläge i berget, och investerat i en upprustning av befintligt system, varför ett byte med väg 222 inte är aktuellt. Däremot finns det, en-ligt landstinget, andra möjligheter att färdigställa Hammarby sjöstad och omgestalta Värmdöleden. En helhetslösning för kollektivtrafiken i ostsek-torn bör arbetas fram i samverkan mellan landstinget, Stocldiolms stad, Nacka kommun och Värmdö kommun.
Landstinget anser också att kartan med stadsutvecklingsmöjligheter behö-ver kompletteras med kommunikationsnoder, regionala cykelstråk och markreservat för att stärka genomförandedimensionen av stadens strate-giska planering.
Utöver ovanstående synpunkter kommer landstinget också att delge Stock-holm stad ett flertal andra mer detaljerade synpunkter, kopplat till framför allt kollektivtrafiken, i form av behov av kompletteringar och uppdateringar både i kartan och i beslaivningarna av lokala utvecklingsmöjligheter.
Tillväxt- och regionplanenämnden Sammanträde 2017-02-02
Ärende 11
Gustav Hemming (C) Charlotte Broberg m.fl. (M) Mattias Lönnqvist (L) Lennart Nilsson (KD) Bilaga 4
Förslag till inriktningsbeslut för RUFS 2050 - inriktning för utställningsförslag samt samrådsredogörelse, TRN 2015-0015
Förslag till beslut
att lägga bilaga 1 till handlingarna utan eget ställningstagande och ge förvaltningen i uppdrag att arbeta vidare med ett utställningsförslag med utgångspunkt från samrådets synpunkter.
att godkänna samrådsredogörelsen i enlighet med bilaga 2.