Samstämmighet av ansvar mellan planerna

Under denna rubrik har vi analyserat vad de lokala planerna skrivit om ansvar för att tolka hur detta reflekteras inom olika sammanhang i Lpf 94. Därefter analyserade vi vad Lpf 94 skrivit om ansvar för att tolka hur detta reflekteras inom olika sammanhang i de lokala planerna.

4.3.1 Återspegling av de lokala planerna i den nationella läroplanen

I denna del har vi studerat huruvida de lokala planerna använt ansvar i liknande sammanhang som den nationella läroplanen.

I Lpf 94 formuleras att ”miljöperspektiv i undervisningen skall ge eleverna insikter så att de kan … skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor” (Lpf 94, s 5). Och att ”undervisningen bör belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att

leva och arbeta kan anpassas för att skapa en hållbar utveckling” (Lpf 94, s 5). Detta kan jämföras med vad som beskrivs i plan B där visionen är att hela skolans verksamhet skall präglas av ansvaret för och värnandet om en hållbar utveckling.

Under rubriken skolans huvuduppgifter uttrycker Lpf 94 förutom att eleverna skall öva sig i att tänka kritiskt så ska utbildningen ”… främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet” (Lpf 94, s 5). Detta tankesätt avspeglas i inledningen i plan B där det presenteras att ”huvudinriktningen är bildning av samhällsmedborgare som är kritiskt granskande och ansvarstagande” (Plan B).

På framsidan av plan A berörs kunskap och lärande. ”Varje individ skall mötas och utvecklas utifrån sina förutsättningar och behov av stöd och stimulans. En anda som präglas av ansvar, omtanke och respekt” (Plan A). Detta ser vi kan återkopplas till vad Lpf 94 beskriver dels i sammanhang om grundläggande värden ”… genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande” (Lpf 94, s 3). Dels under rubriken kunskaper och lärande där ”… varje elev skall få stimulans … och möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar” (Lpf 94, s 6).

Lpf 94 tar upp att ”… skolan skall sträva mot att varje elev tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö …” (Lpf 94, s 13). Här kan vi se hur en av de lokala planerna har applicerat detta i form av mål där de avser att merparten av eleverna ska känna ansvar för den gemensamma arbetsmiljön på skolan (Plan B).

”Det är skolans ansvar att varje elev som slutfört utbildningen på gymnasieskolans nationella och specialutformade program … har kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa …” (Lpf 94, s 11). Detta är något som återspeglas tydligt i plan A där det nämns att det är individen själv som har det yttersta ansvaret för sin hälsa men skolan skall bidraga med kompetensutveckling.

4.3.2 Återspegling av den nationella läroplanen i de lokala planerna

I denna del har vi studerat de sammanhang där Lpf 94 beskriver ansvar och vidare jämfört på vilket sätt de lokala planerna tolkat dessa sammanhang, utan att ordet ansvar nödvändigtvis användas bokstavligen.

Vad Lpf 94 beskriver om ansvar kring grundläggande värden finns återspeglat i de lokala planerna i ordval av god beredskap om något strider mot den gemensamma värdegrunden och att utbildningen skall arbeta aktivt mot exempelvis all kränkande behandling. Inom dessa sammanhang beskriver även Lpf 94 vikten av att eleverna skall kunna finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhället under ”ansvarig frihet”. Detta beskriver de lokala planerna som att individen skall ges möjligheter att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och får stöd och stimulans efter behov. Plan A tillskriver genomförandet av detta på alla som arbetar på skolan, i plan B är syftningen för detta oklart.

I båda planerna tas det upp att elevernas behov skall tillgodoses, detta med syftning till att ingen får särskiljas. Det är skolan som ska skapa en flexibel organisation för alla elevers behov. Till dessa behov inkluderar de lokala planerna exempelvis funktionshinder, något som återspeglar den nationella läroplanen där det beskrivs att skolan har ett särskilt ansvar för elever med funktionshinder.

Att utbildningen bedrivs och främjar demokratiska arbetsformer, att eleverna tar personligt ansvar och aktivt deltar i samhällslivet är någonting som den nationella läroplanen återkommande behandlar angående skolans ansvar. De lokala planernas fokusering kring dessa sammanhang skiljer sig något åt. Plan B lägger stor vikt vid att utbildningen ska präglas av demokrati och ett demokratiskt förhållningssätt. I plan A är ledordet istället elevinflytande detta utan att planen för den sakens skull bokstavligen benämner dem demokratiska arbetsformer. Båda de lokala planerna behandlar dock exempelvis jämställdhet, internationell solidaritet, internationalisering, integration, delaktighet och allas lika värde.

I Lpf 94 står även att gymnasieskolan skall fördjupa, utveckla och förbereda eleverna för vuxenlivet ”… som samhällsmedborgare och ansvariga för sina egna liv” (Lpf 94, s 7). Detta behandlar de båda lokala planerna utifrån att de menar att skolan ansvarar för att eleverna skall få god självtillit och kunskaper som bidrar till ett berikande liv efter avslutad skolgång. Som vi tidigare nämnt menar Lpf 94 att en viktig del i skolans arbete är att den klargör utbildningens mål så att eleverna själva ges möjlighet att uppnå dessa. Vilket i detta fall syftar till vad eleven minst skall ha uppnått när denne lämnar skolan. Plan A uttrycker att utvecklingssamtal och individuella studieplaner är redskap för att bidraga till att öka antalet elever som når målen. Även plan B uttrycker att ett mål är att öka antalet studenter som ska gå ut med slutbetyg, utan att precisera hur detta ska genomföras.

Den nationella läroplanen har såsom åsikt att ”alla som arbetar i skolan skall gemensamt med eleverna ta ansvar för den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön” (Lpf 94, s 13). I relation till detta beskrivs det i plan A att skolan under en tid riktat fokus på en bra fysisk skolmiljö för att på så sätt bidraga till en god lärande miljö. Plan B tar upp att alla ska ges möjlighet till inflytande över sin skolmiljö. Detta leder osökt in på vad de lokala planerna uttrycker om elevinflytande. Båda planerna har elevinflytande i form av att skolan skall främja för att ge eleverna inflytande över sitt lärande genom bland annat arbetssätt och metod, även om fokus på detta är större i plan A. Dock ser båda de lokala planerna skolan som den aktiva och ansvariga aktören. Detta överensstämmer i stora drag med vad den nationella läroplanen formulerar angående skolans ansvar utifrån att utbildningen bedrivs och främjar demokratiska arbetsformer, någonting som vi tidigare behandlat.

I den nationella läroplanen går det som vi tidigare beskrivit att lokalisera några av de i egen person förekommande aktörerna. Ett exempel på en sådan aktör är rektor.

Rektorn ansvarar för att lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de riksgiltiga målen, målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen (Lpf 94, s 16, vår kursivering).

Rektorns ansvar står ej beskrivet i någon utav de lokala planerna. Dock behandlas rektorns ansvarsområden i planerna utan att någon specifik aktör omnämns. Vilket tidigare nämnts är detta något som är generellt genomgående då, aktörerna i allmänhet är svåra att urskilja i båda de lokala planerna. Den aktör som omtalas i mer allomfattande mening utifrån ansvarssammanhang är främst skolan. Mycket av det som beskrivs och återspeglas i de lokala planerna har sin grund i nedanstående citat, vilket också i stora ordalag rubricerar många av de uppdrag skolan fått i från Staten.

Skolan skall sträva efter flexibla lösningar för organisation, kursutbud och arbetsformer. Samarbetet med den obligatoriska skolan och med universitet och högskolor skall utvecklas liksom samverkan mellan de frivilliga skolformerna. Skolan skall eftersträva ett bra samarbete med arbetslivet, vilket är viktigt för all gymnasial utbildning men av avgörande betydelse för den yrkesförberedande utbildningens kvalitet. När det gäller ungdomar skall skolan samverka med hemmen. Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. För att en skola skall utvecklas måste den fortlöpande ifrågasätta sina undervisningsmål och arbetsformer, utvärdera sina resultat och pröva nya metoder (Lpf 94, s 6).

Sammantaget finns några generella områden som respektive plan tar upp, oavsett sammanhang i vilka ansvar förekommer. Centralt i den nationella läroplanen för den frivilliga gymnasieskolan är demokratiuppdraget där det är skolans uppgift ”… att förmedla och hos eleverna förankra de värden vårt samhällsliv vilar på” (Lpf 94, s 3). Skolverket (1994) menar att Lpf 94 huvudområden är kunskaper, normer och värden, elevernas ansvar och inflytande, utbildningsval- arbete och samhällsliv, bedömning och betyg samt rektorns ansvar. Huvudområdena i de lokala planerna skiljer sig åt både inbördes och från den nationella. Centralt för plan A är elevernas lärande genom inflytande över arbetssätt och arbetsformer, utveckling och trygghet såväl som miljöarbete och miljömedvetenhet på olika nivåer. Plan B fokuserar på demokrati samt att tillgodose och tillvarata den enskilde studerandes behov. Dessa ovanstående presenterande centrala delar eller huvudområden belyser även till stora delar inom vilka sammanhang ansvar återfinns.

4.4 Sammanfattning

De största likheterna mellan planerna är att samtliga fokuserar på fostransuppdraget och att detta ansvar vilar på skolan. Den största enskilda skillnaden mellan den nationella och de lokala planerna, är att de lokala planerna lägger ett större fokus på individens hälsa såväl som både lokala och globala miljöfrågor.

I detta kapitel presenterades textanalysen av de utvalda dokumenten. I det avslutande kapitlet diskuteras såväl metoden som resultatet av analysen.