Innehåll
Inledning ... 1 Underlag ... 1 Beskrivning av skolan... 2 Sammanfattande bedömning... 2 Bedömning av resultaten... 3 Bedömning av genomförandet... 5 Bedömning av förutsättningarna ... 9
Inledning
Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Karlstorpsskolan den 10 oktober 2006. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.
Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/ Inspektion).
Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna.
Underlag
Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från Trollhättans kommun och Karlstorpsskolan, dels den information som samlats in under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem.
I Karlstorpsskolan intervjuades elever, personal och rektorn samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte lektioner i samtliga årskurser och
SKOLVERKET
skolformer. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen.
Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten.
Beskrivning av skolan
Karlstorpsskolan Antal barn/elever
Skolbarnsomsorg 78 Förskoleklass 14 Grundskola 88
Obligatorisk särskola 25
Karlstorpsskolan, som tillhör det Centrala skolområdet i kommunen, ligger i Karlstorps bostadsområde och har naturen inpå knutarna. Det finns goda möjligheter till lek och rastaktiviteter. I området finns villor och flerfamiljshus.
En del av eleverna i skolan har sökt sig till Karlstorpsskolan från andra områden i kommunen. Inflyttningen till och utflyttningen från skolan är enligt rektorn ca 20 procent per år. Enligt rektorn har 33 procent av eleverna utländsk bakgrund. Träningsskolans elever kommer dels från Trollhättan dels från annan kommun.
I Karlstorpsskolan är förskoleklassen och grundskolan organiserad i två arbetslag, F–3 respektive årskurserna 4–5. Förutom förskoleklass och grund-skola finns träningsgrund-skola i Karlstorpsgrund-skolan. Träningsgrund-skolan är organiserad i fem grupper, en för årskurserna 1–4, en för årskurserna 3–6 och en för årskurserna 7–10 samt två grupper för rörelsehindrade elever.
I anslutning till skolan finns också fritidshem för såväl förskoleklassens barn som grundskole- och träningsskoleelever.
Efter årskurs 5 fortsätter Karlstorpsskolans grundskoleelever sin skolgång vid Hjortmosseskolan, dit de redan går för undervisning i slöjd.
Karlstorpsskolan byggdes 1964 och renoveras efter hand.
Sammanfattande bedömning
Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Karlstorpsskolan och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga skolförfattningar.
Inspektörerna bedömer att Karlstorpsskolan ger eleverna möjlighet till
utveckling och lärande i den riktning som målen för skolformerna föreskriver.
Utifrån intervjuer med föräldrar och elever samt observationer under inspektionen bedömer inspektörerna att eleverna trivs i skolan och är trygga eftersom de känner alla i skolan.
Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.
- Skolan saknar en likabehandlingsplan (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).
- Alla elever i behov av stödåtgärder ges inte sådant stöd (4 kap. 1 § skollagen och 5 kap. grundskoleförordningen).
- Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever som är i behov av särskilda stödåtgärder (5 kap. 1 § grundskoleförordningen).
- Svenska som andraspråk ges delvis som stöd och inte som ett eget ämne (2 kap. 16 § grundskoleförordningen).
- Eleverna får ingen undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i ämnet i årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen).
- Konfirmationsundervisning anordnas i träningsskolan inom ramen för elevens val, vilket strider mot kravet att undervisningen skall vara icke-konfessionell (Avsnitt 1, Skolans värdegrund och uppdrag i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).
Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden.
- Skolan bör förbättra elevernas medvetenhet om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot samt mål att uppnå för att utveckla de kunskapskvaliteter som uttrycks i läroplanen.
- Skolan bör arbeta för att förbättra måluppfyllelsen framför allt i matematik.
- Skolan bör arbeta för att ge eleverna ett ansvar över verksamheten i stort och samtidigt ett större inflytande över det egna lärandet.
- Skolans arbete med normer och värden bör förbättras.
- Skolans arbete med individuella utvecklingsplaner bör förbättras avseende innehåll och kvalitet.
- Skolan bör skapa rutiner för att identifiera barn i behov av särskilt stöd.
- Skolan bör kartlägga elevers behov av studiehandledning på modersmål och erbjuda elever med detta behov studiehandledning.
- Den systematiska uppföljningen och utvärderingen av elevernas kunskapsutveckling bör vidareutvecklas och omfatta alla ämnen.
- Skolans arbete med kvalitetsredovisningen bör utvecklas.
- Rektorns förtrogenhet och möjlighet att ta det övergripande ansvaret för verksamheten bör förbättras.
- Skolan bör analysera och bedöma hur skolans organisation och utnyttjande av lärarkompetensen kan förbättras.
Bedömning av resultaten
Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen och de nationella kursplanerna.
SKOLVERKET
Kunskaper
Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet skall skolan klargöra för elever och vårdnadshavare vilka mål utbildningen har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares möjlighet till inflytande och påverkan. När undervisningen planeras utifrån de nationella kursplanernas mål att sträva mot samt mål att uppnå ökar elevernas möjligheter att bli delaktiga i utbildningen och att förstå vilka kunskaper den skall leda till.
Enligt skolans kvalitetsredovisning för år 2005 arbetar personalen med att synliggöra målen. Personalen uppger att målen i alla ämnen finns i klassrummen. Intervjuer och klassrumsobservationer visar dock att eleverna endast i liten omfattning är medvetna om målen i läroplanen och de nationella kursplanerna. Eleverna är över huvud taget osäkra på om de hört talas om de nationella målen. Vid inspektionen ser inspektörerna inte heller att målen är tydliggjorda i det dagliga arbetet eller att eleverna ges möjlighet att utvärdera och reflektera över sitt lärande.
Inspektörerna bedömer att skolan bör arbeta för att förbättra elevernas medvetenhet om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot samt mål att uppnå för att utveckla de kunskapskvaliteter som uttrycks i läroplanen och för att ge eleverna en reell möjlighet att påverka undervisningen och sitt eget lärande.
Karlstorpsskolan genomför varje år de nationella ämnesproven i årskurs 5.
Resultaten av proven i årskurs 5 för åren 2005 och 2006 visar att det finns ett antal elever som inte når målen. Enligt skolans sammanställningar av de nationella proven år 2005 uppnådde 81 procent av eleverna målen i provet i engelska. I matematik uppnådde 73 procent av eleverna målen och i svenska 89 procent. År 2006 uppnådde 94 procent av eleverna målen i engelska och svenska. 78 procent nådde målen i matematik. Alltså lyckas en större andel av eleverna år 2006 än 2005. Inspektörerna förutsätter att skolan analyserar resultaten av de nationella proven.
Inspektörerna bedömer att skolan bör arbeta för att förbättra måluppfyllelsen framför allt i matematik.
Inom särskolan finns det individuella portfoliopärmar och planeringsböcker för samtliga elever där elevernas kunskaper och utveckling beskrivs. Som stöd för bedömning använder läraren och övrig personal nationella måldokument.
Inspektörerna bedömer detta arbete som bra.
Normer och värden
Enligt läroplanen skall skolan sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Elever, vårdnadshavare och personal uttrycker i samtal och intervjuer att de uppfattar Karlstorpsskolan som en trygg miljö för barnen/eleverna att vistas i. Skolan är liten och klasserna relativt små, vilket bidrar till att alla känner alla. Eleverna säger att det är bråk ibland, men de vet hur de skall göra om någon elev är ”dum” mot dem själva eller mot någon annan elev. Då söker de upp någon vuxen och får hjälp. De säger själva till den som använder ett fult språk eller får hjälp av någon vuxen. I klasserna förs samtal om hur man skall vara mot varandra och om att alla skall hålla sams.
Elever i träningsskolan utsätts enligt rektorn ibland för kränkande tillmälen av grundskolans elever. För att komma tillrätta med dessa kränkningar har skolan
påbörjat ett ”integrerande” värdegrundsarbete. Inspektörerna konstaterar att arbetet med normer och värden är aktivt och levande vid Karlstorpsskolan. Se vidare under Arbetsmiljö och delaktighet.
Bedömning av genomförandet
Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning, kvalitetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation.
Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författningar för respektive skolform.
Arbetsmiljö och delaktighet
Skolan skall enligt läroplanen utveckla elevernas förmåga att arbeta i demokratiska former, vilket även innefattar träning i formella demokratiska arbetsformer. Eleverna skall ges tillfälle att tillsammans med läraren behandla frågor av gemensamt intresse för eleverna. I intervjuer med olika elevgrupper framkommer att i Karlstorpsskolan får de äldre eleverna sådan träning då de deltar i klassråd, elevråd och matråd. De yngre eleverna har olika uppfattning om om de deltar i klassråd, men de säger att de deltar i ”samtal i ring”. De känner till att det finns ett elevråd vid skolan. Enligt rektorn deltar en till två representanter från grundskolans årskurser 1–5 samt en representant från särskolan i elevrådet. Rektorn deltar också. Eleverna säger att de kan önska sig saker till skolgården, och att rektorn förklarar vad som är möjligt att få.
Eleverna har exempelvis ordnat turneringar i fotboll, bandy och basket och lagt schema för fotbollsplanen. När de har vunnit skolresor har de själva kunnat bestämma vart dessa skall gå. De säger också att de kan påverka skolans ordningsregler.
Enligt läroplanen förutsätter elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling att de ges ett allt större ansvar för det egna arbetet. Eleverna i Karlstorpsskolan uppger dock att det är lärarna som bestämmer i klassrummet. Eleverna är med och utvärderar vad de lärt sig. För att följa elevernas kunskapsutveckling används i vissa klasser portfoliometod. Lärarna beskriver att eleverna ”kan föreslå i arbetet”, och att det finns utrymme för detta i de naturorienterande- och samhällsorienterande ämnena. I övrigt planerar de vuxna.
I skolans kvalitetsredovisning för 2005 framkommer att 19 procent av eleverna i årskurs 3 och 93 procent av eleverna i årskurs 5 anser att de kan påverka verksamheten och lärandet. Motsvarande siffror för elevernas föräldrar är 59 respektive 62 procent. Samtliga träningsskolans föräldrar anger i sina enkätsvar att de upplever sig ha möjlighet till inflytande över verksamheten. Enligt både rektorn och personalen är det svårt att engagera grundskoleföräldrarna i skolarbetet. Den föräldraförening som tidigare fanns har lagts ner. Enligt personalen är föräldrasamarbetet i träningsskolan bra, men blir svårare när barnen blir äldre.
I kvalitetsredovisningen framkommer också att 63 procent av eleverna i årskurs 3 anser att arbetet i skolan är både utmanande och varierande. I årskurs 5 anser 69 procent av eleverna att arbetet är utmanande och 85 procent att det är varierande. Om eleverna hade haft ett mer inflytande kanske fler upplevt sitt
SKOLVERKET
arbete som utmanande och varierande. Inspektörerna bedömer att eleverna bör ges ett större ansvar över verksamheten i stort och samtidigt ett större inflytande över det egna lärandet.
Som framkommit ovan utsätts ibland enligt rektorn elever i träningsskolan för kränkande tillmälen av grundskolans elever. Vidare framkommer det i skolans kvalitetsredovisning för 2005 att det förekommit några mobbningsärenden under året. Med hänvisning till att det förkommit bråk och icke acceptabla tillmälen i skolan bedömer inspektörerna att arbetet med normer och värden bör förbättras vid skolan. Vidare vill inspektörerna uppmärksamma skolan på att likabehandlingsplanen är ett viktigt led i detta arbete.
Från och med den 1 april 2006 råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagens (SFS 2006:67) ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling.
Kommunen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan för verksamheten. I planen skall planerade åtgärder redovisas. Planen skall följas upp varje år. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling.
Den 15 oktober 2006 trädde nya bestämmelser i kraft som innebär att likabehandlingsplanen skall upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller.
Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande skall anpassas efter deras ålder och mognad.
Vid inspektionstillfället har skolan en handlingsplan mot mobbning. Denna plan kan dock inte till fullo anses motsvara en sådan likabehandlingsplan som den nya lagen kräver då den exempelvis inte tydligt och konkret anger vilka åtgärder som behövs för att främja likabehandling och förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling vid den här skolan. Inspektörerna vill också påpeka att planen skall benämnas likabehandlingsplan. Se vidare i Skolverkets Allmänna råd för arbetet med att främja likabehandling.
Inspektörerna bedömer det som otillfredsställande att skolan saknar en likabehandlingsplan enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.
Innehåll, organisering och arbetssätt i undervisningen
De fem fritidshemmen samarbetar med och stödjer skolan. Två av dem samarbetar med träningsskolan, övriga tre med grundskolan. Personalen i de olika verksamheterna ”byter tjänster med varandra” för att t.ex. skapa planeringsmöjligheter. Detta bidrar enligt rektorn till en bättre helhet för eleverna. Det finns möjlighet för barn/elever att komma till ett av fritidshemmen från klockan 05.30. Det sista fritidshemmet stänger klockan 18.00.
Karlstorpsskolan arbetar med att utveckla sin kulturprofil. Vilken inriktning den skall ha är enligt personalen inte bestämt vid inspektionstillfället. Genom samarbetet med Kulturbyrån i Trollhättans kommun får skolan råd och hjälp med temaarbete och andra arrangemang. I en del av dessa arbetar grundskolan och särskolan tillsammans. Detta förekommer även i andra typer av teman.
Varannan vecka träffas personal från grundskolan och träningsskolan för pedagogiska möten, där man söker vidareutveckla integreringen, utformar teman etc. Övriga veckor träffas personalen i respektive arbetslag. Samarbetet mellan grundskolan och träningsskolan skall enligt kvalitetsredovisningen för 2005 utökas och utvecklas, vilket inspektörerna bedömer som bra.
Individanpassning och stöd
Från och med den 1 januari 2006 ställs krav på skolan att upprätta en individuell utvecklingsplan (IUP) för varje enskild elev vid utvecklingssamtalet.
Planen skall vara ett framåtsyftande måldokument där viktiga utvecklingsområden lyfts fram. Vid utvecklingssamtalet skall läraren i en individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven skall nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Se vidare Skolverkets Allmänna råd för individuella utvecklingsplaner.
Intervjuer och dokument visar att eleverna i Karlstorpsskolan har en individuell utvecklingsplan. Skolans kvalitetsredovisning för år 2005 beskriver rektorn att föräldrar ibland inte kommer till utvecklingssamtal. Inspektörerna noterar därför att det finns exempel på IUP som inte är upprättade i samverkan med elevernas vårdnadshavare. Inspektörerna förutsätter att skolan fortsatt anstränger sig för att involvera vårdnadshavarna i utvecklingssamtalen. Av exempel på utvecklingsplaner som inspektörerna tar del av får de uppfattningen att elevernas mål ibland blandas ihop med medlen t.ex. ”öva tabellerna” genom att ”öva hemma” eller ”prata engelska” genom att ”prata i ringsamtal”.
Inspektörerna bedömer att skolans arbete med elevernas individuella utvecklingsplaner bör förbättras avseende innehåll och kvalitet.
Vid Karlstorpsskolan finns inga gemensamma rutiner för hur man skall identifiera barn i behov av särskilda stödåtgärder. Enligt elevvårdsteamet upptäcks behoven i förskoleklassen, där man arbetar med rim och ramsor (och
”Trulle”), i arbetslagen, av lärarnas ”gemensamma ögon” och ibland av föräldrar. LUS (läs- och skrivutvecklingsschema) används av specialpedagogen.
Inspektörerna bedömer att skolan bör skapa rutiner för att identifiera barn i behov av särskilt stöd.
Från och med den 1 juli 2006 har införts förändringar i skolformsförord-ningarna avseende särskilt stöd och åtgärdsprogram. Ansvaret har tydliggjorts för att tidigt upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Rektorn skall se till att en utredning inleds, om det framkommer uppgifter om att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram upprättas. Av åtgärdsprogrammet skall framgå vilka elevens behov är, hur behoven skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. Programmet skall omfatta elevens hela skolsituation. Vid inspektionstillfället framkommer i samtal med rektorn, elevvårdspersonal och lärare att inte alla grundskoleelever i behov av särskilda stödåtgärder har åtgärdsprogram. Inte heller får alla elever i behov av särskilt stöd det stöd de behöver. De elever som får stöd kan få det i
SKOLVERKET
klassen, i liten grupp eller enskilt. Inspektörerna bedömer att alla elever i behov av stödåtgärder inte ges sådant stöd. Åtgärdsprogram upprättas inte heller för alla elever som är i behov av särskilda stödåtgärder.
Som nämnts tidigare i rapporten är ungefär en tredjedel av Karlstorpsskolans elever av utländsk härkomst. 41 procent av alla elever i årskurserna 1–5 deltar i undervisningen i svenska som andraspråk och 47 procent av alla barn och elever i F–5 deltar i modersmålsundervisning. Enligt grundskoleförordningen skall en elev få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det.
Av intervjun med rektorn framgår att han inte känner till författningarna om studiehandledning på modersmålet. I elevvårdsteamet tror man dock att elever får studiehandledning på modersmålet. Inspektörerna bedömer att skolan bör kartlägga elevers behov av studiehandledning på modersmålet och om elever med detta behov får studiehandledning.
Utvärdering av lärandet och bedömning
Enligt Karlstorpsskolans kvalitetsredovisning för 2005 används genomgående en portfoliomodell för dokumentation av elevernas lärande och utveckling.
Inspektionen visar dock att det finns flera olika system för planering och utvärdering. I årskurs 4 och 5 finns enligt eleverna portfolio. I träningsskolan har varje elev en digital portfolio som hjälper elev och vårdnadshavare att följa, utvärdera och planera elevens inlärning. Portfolion kompletteras av den individuella utvecklingsplanen. Portfolion följer eleven till gymnasiesärskolan.
Det framkommer inte vid inspektionen att grundskolan har system för att analysera och utvärdera elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen än engelska, matematik och svenska. Inspektörerna bedömer därför att den systematiska uppföljningen och utvärderingen av elevernas kunskapsutveckling bör vidareutvecklas och omfatta alla ämnen.
Kvalitetssäkring och förbättringsarbete
Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet skall varje skola årligen upprätta en kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. I kvalitetsredovisningen skall verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Arbetet med utbildningsförvaltningens centralt formulerade mål, kallade verksamhetsuppdrag, har ett tydligt genomslag i Karlstorpsskolans kvalitetsredovisning gällande grundskoleverksamheten.
Utbildningsförvaltningens mål är i linje med nationella mål för utbildningen.
Inspektörerna noterar att exempelvis resultat från de nationella proven i årskurs 5, inte redovisas, följs upp och utvärderas samt att det i kvalitetsredovisningen inte finns en samlad bild av elevernas kunskapsresultat. Se vidare i den för kommunen övergripande rapporten om systematiskt kvalitetsarbete.
De centralt formulerade målen är inte heller anpassade till träningsskolans
De centralt formulerade målen är inte heller anpassade till träningsskolans