Utbildningsinspektion i Trollhättans kommun

(1)

Inspektionsrapport från Skolverket 53-2006:1616

Utbildningsinspektion i Karlskoga kommun 2005:64

Utbildningsinspektion i Trollhättans kommun

Bes lut

Kommunrapport S kolrapporter

(2)

Innehåll

Beslut

Kommunrapport Skolrapporter

Björndalsskolan

Dalkjusans skola

Frälsegårdsskolan Hjortmosseskolan Karlstorpsskolan Kronogårdsskolan Lextorpsskolan Lyrfågelskolan Paradisskolan Pettersbergsskolan

Sjuntorpsskolan 6–9

Skoftebyskolan

Skogshöjdens skola

Stavreskolan Strömslundsskolan

Sylteskolan F–6

Sylteskolan 7–9

Upphärads skola och Sjuntorpsskolan F–5

Velanda skola

Åsaka och Norra Björke skolor

Magnus Åbergsgymnasiet

Nils Ericsonsgymnasiet

Vuxenutbildningen

(3)

Beslut

Postal address: Ekelundsgatan 9 411 18 Göteborg Visiting address: Ekelundsgatan 9

Trollhättans kommun 461 83 Trollhättan

2007-08-28 1 (4) Dnr 53-2006:1616

Genomförd utbildningsinspektion i Trollhättans kommun Skolverket har genomfört inspektion i Trollhättans kommun av förskoleverk- samheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden den 10 augusti 2006 - 9 januari år 2007.

Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen granskar utbildningens kvalitet samt bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten.

Utbildningsinspektionen behandlar tre områden, verksamhetens resultat, genomfö- rande och förutsättningar. Inspektionsrapporten syftar dock inte till att ge en helt- äckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergri- pande information och exempel på kriterier för bedömningen finns publicerade på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se).

Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna.

Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för för- skoleverksamheten, skolan, skolbarnsomsorgen och vuxnas lärande finns även rapporter om varje kommunal skola, rektorsområde eller verksamhet i kommunen.

Detta beslut redovisar brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksam- hetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden i kommunen).

I skol-/verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden avseende kvaliteten på skol- och verksamhetsnivå där kommunen i det fortsatta kvalitetsarbetet ansvarar för att förbättringar och utveckling av verksamheterna kommer till stånd.

Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 28 novem- ber 2007 skall Trollhättans kommun redovisa till Skolverket, enheten i Göte- borg, vilka åtgärder som vidtagits mot brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå. I bilaga till beslutet anges vilka skolor och verksamheter som berörs.

Skolverket avser även att vid kommande inspektionstillfälle följa upp effekterna av inspektionen på kommunnivå samt på skol- och verksamhetsnivå.

(4)

Dnr 53-2006:1616

Skolverkets beslut med anledning av inspektionen

Kommunens grundskolor och gymnasieskolor måste komma längre när det gäller arbetet med elevernas kunskapsutveckling och kunskapsresultat. Resultaten vid de nationella ämnesproven i årskurs 5 varierar mellan skolor. Vidare är de genomsnittliga kunskapsresultaten i såväl årskurs 9 som gymnasieskolan betydligt lägre än rikets samtidigt som resultaten försämrats över tid.

Det finns därför viktiga förbättringsområden i kommunens arbete för att förbättra elevernas kunskapsresultat. Kommunens och skolornas uppföljning och analys av elevernas kunskapsutveckling och kunskapsresultat måste förbättras till att omfatta också övriga ämnen än engelska, matematik och svenska. Dessutom bör kommunen analysera såväl vad könsskillnader i kunskapsresultat som det i jämförelse med riket lägre meritvärdet för elever med utländsk bakgrund beror på. Kommunen bör också arbeta för att öka elevernas kännedom om kursplanernas mål i grundskolan samt i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan även läroplanens mål och program- mål.

Vidare varierar rektorns ansvarstagande för den pedagogiska utvecklingen såväl mellan skolor i kommunen som mellan skolor inom skolområden. Kommunen bör därför arbeta för att rektorn som pedagogisk ledare och chef för lärarna bättre tar ansvar för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen i samtliga skolor.

Trollhättans kommun har i huvudsak en fungerande styrning och ledning. Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan den politiska nivån och skolans ledning.

Enligt Skolverkets uppfattning har förvaltningschefen insyn i och kontroll över de olika verksamheterna. Kommunens informationssystem bidrar till att beslut som har betydelse för utvecklingen av kommunens skolväsende fattas med god känne- dom om verksamheten. Beslutsunderlaget brister dock såvitt avser uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat.

Kommunen tillhandahåller en modell för kvalitetsredovisning som bidrar till att kommunen och skolorna kan göra uppföljningar och analyser på flera områden.

Skolornas kvalitetsredovisningar bör dock utvecklas att bättre vara ett instrument i respektive skolas kvalitetsarbete och ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av den egna verksamheten. Detta arbete måste innefatta en systematisk uppföljning och analys av elevers kunskapsresultat samt relevanta åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.

Barnen, eleverna och de studerande i Trollhättans kommun utvecklar i huvudsak normer och värden i enlighet med målen för respektive utbildning. Det har dock under inspektionen framkommit att det finns barn vid ett fritidshem och elever vid några grundskolor och en gymnasieskola som upplever sig och blir kränkta. Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever har kraven om att inget barn och ingen elev får bli diskriminerad eller utsatt för kränkningar skärpts. Även skollagen och läroplanerna tar avstånd från alla former av kränkande behandling. Det är ytterst angeläget att kommunen och verk-

(5)

Beslut

2007-08-28 3 (4) Dnr 53-2006:1616

samheterna omgående vidtar sådana åtgärder att kränkningarna upphör för de barn och elever som blir och känner sig utsatta samt att kommunen och verksamheterna vidtar åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för ytterligare trakasserier eller annan kränkande behandling. Ett viktigt stöd i arbetet för att förebygga och förhindra att kränkningar uppstår är den likabehandlingsplan som skall upprättas för varje enskild verksamhet. I Trollhättans kommun saknas sådana planer i alla verksamheter. Mot bakgrund av de kränkningar som förekommit vid flera verksamheter i kommunen bedömer Skolverket att det är särskilt angeläget att kommunen vidtar åtgärder så att skolor och övriga verksamheter upprättar likabehandlingsplaner i enlighet med lagens krav.

Trollhättans kommun organiserar verksamheten inkluderande så att eleverna i grundskolan har en sammanhållen och gemensam studiegång. Undervisningen i de särskilda undervisningsgrupperna och resursskolorna är väl fungerande och uppvisar goda resultat. Verksamheten och lärarna vid den särskilda undervisningsgruppen på Centralskolan saknar dock pedagogisk ledning och rektor. Dessutom måste kommunen se över ansvarsfördelningen vid Terapiskolan och vidta åtgärder så att det finns en rektor som ansvarar för utbildningsdelen.

Inspektionen visar att elever och studerande i Trollhättans kommun huvudsakligen har god tillgång till omsorg och utbildning men att det vid enskilda skolor finns brister som måste åtgärdas. Exempelvis vid Nils Erikssonsgymnasiet bedömer Skolverket att Volvo Aeroprogrammet ligger utanför bestämmelserna om ett full- ständigt program (2 500 poäng) och att elever i svenskundervisning för invandrare (sfi) måste få tillgång till utbildning i den omfattning de har rätt till.

Skolverket bedömer att följande brister på kommunnivå måste åtgärdas.

- Kommunen gör inte någon systematisk uppföljning av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 och 9 i samtliga ämnen (1 kap. 12 §, 2 kap. 8 § , 4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen).

- För verksamheten och för lärarna vid den särskilda undervisningsgruppen vid Centralskolan saknas pedagogisk ledning och rektor (2 kap. 2 § skollagen samt avsnittet 2.8 i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklas- sen och fritidshemmet).

- Ansvarsfördelningen mellan Trollhättans kommun och Region Västra Götaland för verksamheten vid Terapiskolan är inte tydlig och det saknas pedagogisk ledning och rektor för utbildningsdelen (1 kap. 4 § och 2 kap. 2 § skollagen samt avsnittet 2.8 i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklas- sen och fritidshemmet).

- Lokala kurser i gymnasieskolorna och betygskriterier för dessa är inte utformade på ett korrekt sätt (2 kap. 14 § och 7 kap. 4 § gymnasieförordningen).

- Elever vid Volvo Aeroprogrammet deltar i kurser som ligger utanför elevens fullständiga program (2 500 poäng), och deltagandet är inte frivilligt (5 kap. 21 § gymnasieförordningen och bilaga 2 skollagen).

(6)

Dnr 53-2006:1616

- Studerande inom svenska för invandrare (sfi) får inte en undervisningstid som i genomsnitt motsvarar minst 15 timmar i veckan under en fyraveckorsperiod (13 kap. 4a § skollagen).

I bilaga till beslutet anges sådana brister på skol- och verksamhetsnivå som måste åtgärdas.

Vidare bedömer Skolverket att följande områden är i behov av förbättrings- insatser.

- Kommunen bör förbättra sina insatser för att eleverna i högre grad skall nå må- len för utbildningen.

- Kommunen bör analysera såväl vad könsskillnader i kunskapsresultat som det i jämförelse med riket lägre meritvärdet för elever med utländsk bakgrund beror på.

- Kommunen bör verka för att öka skolorna arbetar för att öka elevernas känne- dom om kursplanernas mål i grundskolan samt i gymnasieskolan och gymnasie- särskolan även läroplanens mål och programmål.

- Kommunen bör arbeta för att rektorn som pedagogisk ledare och chef för lä- rarna bättre tar ansvar för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen i samtliga skolor.

- Kommunen bör arbeta för att såväl kommunens kvalitetsredovisning som kvali- tetsredovisningarna vid kommunens skolor utvecklas att bättre vara ett instrument kvalitetsarbetet och användas som ett led i den kontinuerliga uppföljning- en och utvärderingen av verksamheterna.

På Skolverkets vägnar

Marie-Hélène Ahnborg Avdelningschef

Thomas Nilsson

Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschefen Hans Larson, un-

dervisningsrådet Elisabeth Fogelberg samt juristen Ulrika Lindmark.

Kopia till

Enligt fastställd sändlista Bilaga

Förteckning över skolor och verksamheter där Skolverket kräver åtgärder.

(7)

Bilaga

1 (7)

Följande brister vid respektive skola eller verksamhet måste åtgärdas

Skolbarnsomsorgen

- Kommunen bedriver inte ett tillräckligt arbete för att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling (7 och 13 §§ lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).

- Verksamhetens likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).

Grundskolor

Björndalsskolan

- Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läropla- nen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94)

- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).

- Skolan anordnar inte svenska som andraspråk för de elever som behöver det (2 kap. 15 § grundskoleförordningen).

Dalkjusans skola

Frälsegårdsskolan

- Skolan saknar en likabehandlingsplan (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).

- Studiehandledning på modersmålet erbjuds inte alla elever som behöver det (5 kap. 2 § grundskoleförordningen).

(8)

- Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång saknas för elever i förberedelseklass (5 kap. 5 och 10 §§ grundskoleförordningen).

Hjortmosseskolan

- Eleverna får ingen undervisning i hem- och konsumentkunskap eller i teknik före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i ämnena i årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen).

- Eleverna får inte det stöd de har rätt till (4 kap. 1 § skollagen samt 5 kap.

grundskoleförordningen).

- Studiehandledning på modersmål saknas vid skolan (5 kap. 2 § grundskoleför- ordningen).

Karltorpsskolan

- Alla elever i behov av stödåtgärder ges inte sådant stöd (4 kap. 1 § skollagen och 5 kap. grundskoleförordningen).

- Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever som är i behov av särskilda stöd- åtgärder (5 kap. 1 § grundskoleförordningen).

- Svenska som andraspråk ges delvis som stöd och inte som ett eget ämne (2 kap.

16 § grundskoleförordningen).

- Eleverna får ingen undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i ämnet i årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen).

- Konfirmationsundervisning anordnas i träningsskolan inom ramen för elevens val, vilket strider mot kravet att undervisningen skall vara icke-konfessionell (Avsnitt 1, Skolans värdegrund och uppdrag i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).

Kronogårdsskolan

- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6

§ lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).

(9)

Bilaga 3 (7)

- Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång saknas för elever i förberedelseklass (5 kap. 5 och 10 §§ grundskoleförordningen).

Lextorpsskolan

- Studiehandledning på modersmålet erbjuds inte elever som behöver det (5 kap.

Lyrfågelskolan

- Skolans handlingsprogram mot kränkande behandling uppfyller inte de krav som ställs på en likabehandlingsplan (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).

- Eleverna får inte det stöd de har rätt till (4 kap. 1 § skollagen samt 5 kap. grund- skoleförordningen).

- Samtliga elever erbjuds inte elevens val i enlighet med bestämmelserna (2 kap.

19-20 §§ grundskoleförordningen).

Paradisskolan

- Elever i behov av studiehandledning på sitt modersmål erbjuds inte det (5 kap.

- Elevens val erbjuds inte i överensstämmelse med författningarna (2 kap. 19-20

§ § grundskoleförordningen).

(10)

Pettersbergsskolan

- Skolan bedriver inte ett tillräckligt arbete för att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling (1 kap. 2 § skollagen och 7 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).

- Pettersbergsskolan saknar en arbetsplan (2 kap. 23 § grundskoleförordningen).

- Det saknas beslut om anpassad studiegång och om placering i särskild undervisningsgrupp för eleverna i förberedelseklassen (5 kap. 5 § och 10 § grundsko- leförordningen).

- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte kraven i förordningen (3 § förord- ning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

- Skolan har under lång tid saknat en väl förtrogen pedagogisk ledning som ska- par förutsättningar för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen (2 kap. 2 § skollagen, Avsnitt 2.8 i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet mm).

Sjuntorpsskolan 6–9

Skoftebyskolan

Skogshöjdens skola

- Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 och årskurs 9 i samtliga ämnen (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94)

(11)

Bilaga 5 (7)

- Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever som är i behov av särskilda stöd- åtgärder (5 kap. 1 § grundskoleförordningen).

- Elever i behov av särskilda stödåtgärder ges inte alltid stöd och stödet är också begränsat till vissa ämnen (4 kap. 1 § skollagen samt 5 kap. grundskoleförord- ningen).

- Svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med grundskoleförordningen (2 kap. 15-16 §§ grundskoleförordningen).

Stavreskolan

- Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 och årskurs 9 i samtliga ämnen (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94)

Strömslundsskolan

- Elevens val erbjuds inte i enlighet med bestämmelserna (2 kap. 19-20 §§ grund- skoleförordningen).

Sylteskolan 7–9

- Skolan bedriver inte ett tillräckligt arbete för att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling (1 kap. 2 § skollagen och 7 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).

(12)

- Skolan saknar en arbetsplan (2 kap. 23 § grundskoleförordningen).

- Eleverna får inte det stöd de har rätt till (4 kap. 1 § skollagen samt 5 kap.

grundskoleförordningen).

- Det saknas beslut om anpassad studiegång och om placering i särskild undervisningsgrupp för eleverna i förberedelseklassen (5 kap. 5 § och 10 § grundsko- leförordningen).

- Samtliga elever erbjuds inte elevens val (2 kap. 19 § grundskoleförordningen och 2 kap. 7 § särskoleförordningen).

Sylteskolan F–6

- Studiehandledning på modersmål ges inte till alla elever som behöver det (5 kap. 2 § grundskoleförordningen).

- Alla elever vid skolan erbjuds inte elevens val (2 kap. 19-20 §§ grundskoleför- ordningen).

Upphärads skola och Sjuntorpsskolan F–5

- Eleverna får ingen undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i ämnet i årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen).

- Skolorna saknar likabehandlingsplaner (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).

- Upphärads skola saknar arbetsplan (2 kap. 23 § grundskoleförordningen).

(13)

Bilaga 7 (7)

Velanda skola

Åsaka och Norra Björke skolor

- Skolorna saknar likabehandlingsplaner (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).

Gymnasieskolor och vuxenutbildning

Magnus Åbergsgymnasiet

- Skolans Handlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling uppfyller inte de krav som ställs på en likabehandlingsplan (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).

- Betyg sätts inte efter avslutad kurs (1 kap. 2 § första stycket skollagen, 7 kap. 1 § och 8 kap. 1 § gymnasieförordningen).

Nils Ericsonsgymnasiet

- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6

§ lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).

- Skolan saknar arbetsplan (1 kap. 13 § gymnasieförordningen).

- Elever vid fordonsprogrammet som behöver stöd ges inte alltid det (8 kap. 1 § gymnasieförordningen).

- Betyg sätts inte efter avslutad kurs (1 kap. 2 § första stycket skollagen, 7 kap. 1 § och 8 kap. 1 § gymnasieförordningen).

Vuxenutbildningen

- Vuxenutbildningens likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).

(14)

Utbildningsinspektion i Trollhättans kommun

Innehåll

Inledning... 1

Underlag... 1

Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen ... 2

Sammanfattande bedömning ... 3

Bedömning av resultaten ... 5

Bedömning av genomförandet ...12

Bedömning av förutsättningarna...20 Inledning

Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen i Trollhät- tans kommun.

Skolverket sände den 15 maj 2006 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomföran- de. Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och samtliga skolor har besökts under perioden den 10 augusti 2006 – 9 januari 2007. De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport.

Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsätt- ningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanerna och övriga författ- ningar för det offentliga skolväsendet och övriga verksamheter. Närmare information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se /Inspektion).

De rekommendationer och krav på åtgärder som inspektörerna anger i den sammanfattande bedömningen i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen.

Denna skriftliga rapport kompletteras med en muntlig återrapportering av in- spektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna.

Underlag

Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och skolorna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observa- tioner, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Trollhättans kommun genomfördes intervjuer med repre- sentanter för den politiska ledningen, förvaltningsledningen, skolledningen vid

(15)

SKOLVERKET

respektive rektorsområde, personal, studerande, elever samt föräldrar med barn inom förskoleverksamheten, skolbarnomsorgen, förskoleklassen och grundskolan. Samtliga grundskolor och ett fåtal fritidshem, gymnasieskolor och vuxenutbildningen har besökts, men förskoleverksamheten har inte besökts. Inspektio- nen av de kommunala skolorna och vuxenutbildningen redovisas i separata skolrapporter.

Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna syn- punkter på sakuppgifterna i rapporten.

Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen

Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande

Förskoleverksamhet 2 415

Skolbarnsomsorg 1 883

Förskoleklass 547

Grundskola 5 614

Obligatorisk särskola 97

Gymnasieskola 2 277

Gymnasiesärskola 74 Kommunal vuxenutbildning 959 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 64 Svenskundervisning för invandrare 304 Källa. Skolverkets officiella statistik

Trollhättans kommun har cirka 54 000 invånare och är belägen vid Göta älv väster om Vänern. Det geografiska läget invid fallen i Göta älv har historiskt sett gjort bygden till ett centrum för industriell verksamhet och en knutpunkt för kommunikationer. I dag finns några av Sveriges ledande industriföretag etablerade med stora arbetsplatser i Trollhättan. Enligt officiell statistik finns cirka 35 procent av kommunens arbetstillfällen inom kategorin tillverkning och utvinning. Numera ligger Sveriges filmcentrum i Trollhättan och de senaste åren har nästan hälften av all svensk långfilm spelats in i området. Den dagliga inpendlingen till Trollhättans kommun för förvärvsarbete uppgår enligt officiell statistik till 11 000 personer.

I Trollhättans kommun har 29 procent av befolkningen eftergymnasial utbildning. Motsvarande andel i riket är 34 procent. Högskolan i Trollhät- tan/Uddevalla etablerades 1990 och har utbildningar i Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg. Med start 2007 flyttas Högskolan Väst samman till ett gemen- samt campus som förläggs till Trollhättan.

Utbildningsnämnden i Trollhättan har, med undantag av verksamheten vid Centralskolan, ansvar för förskoleverksamhet, förskoleklass, grundskola, sär- skola, skolbarnsomsorg, gymnasieskola samt vuxenutbildning. Utbildningsför- valtningen leds av en förvaltningschef som till sitt stöd bland annat har en bi- trädande förvaltningschef och två utvecklingsledare.

Centralskolan är organisatoriskt en särskild undervisningsgrupp som tar emot elever från hela kommunen. Arbetsmarknads- och socialnämnden i Trollhättans kommun är den nämnd som är Centralskolans styrelse.

Förskoleverksamhet och obligatorisk skola för barn och ungdomar är organise- rade i fem geografiska områden, så kallade skolområden. Inom dessa områden

(16)

lorna finns det två rektorer som delar på ledarskapet. För varje skolområde finns det en områdeschef som är chef för samtliga rektorer i såväl förskoleverk- samheten och skolbarnomsorgen som skolan.

I Trollhättans kommun finns två kommunala gymnasieskolor, Magnus Åbergs- gymnasiet och Nils Erikssonsgymnasiet. Vid dessa båda gymnasieskolor finns tillgång till 14 nationella program, två specialutformade program, individuellt program samt gymnasiesärskola. Programmen är jämnt fördelade mellan de båda skolenheterna. För varje program finns en ansvarig rektor. Rektorn för respektive program har det direkta ansvaret för programplanering, verksam- hetsanslag och utveckling. För varje gymnasieenhet finns en gymnasiechef som har det övergripande ledningsansvaret för skolans verksamhet och ekonomi.

Kommunen har också ett samverkansavtal om gymnasieutbildning med angrän- sande kommuner, exempelvis Uddevalla, Vänersborg och Lysekil.

Vuxenutbildningen i Trollhättan omfattar kommunal vuxenutbildning (kom- vux), vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) och svenskundervisning för invandrare (sfi). Vuxenutbildningen leds av en enhetschef. Han är chef för samtliga fyra rektorer i verksamheten. Rektorerna har ett verksamhetsansvar som omfattar personal, ekonomi, planering och utveckling.

I kommunen finns en central resursenhet för skola och barnomsorg som be- nämns Psykologisk och Pedagogisk Rådgivning (PPR). Denna resursenhet har ett övergripande ansvar för kompetensstöd till personal som arbetar med elever i behov av särskilda stödinsatser.

I kommunen finns också tre fristående grundskolor och tre fristående gymnasieskolor. Av Skolverkets statistik för läsåret 2005/06 framgår att cirka 11 procent av eleverna i Trollhättans kommun går i fristående grundskolor och cirka 7 procent går i fristående gymnasieskolor. Motsvarande andelar i riket är 8 procent respektive 13 procent. De fristående skolorna omfattas inte av denna inspektionsrapport.

Sammanfattande bedömning

Kommunens grundskolor och gymnasieskolor måste komma längre när det gäller arbetet med elevernas kunskapsutveckling och kunskapsresultat. Resulta- ten vid de nationella ämnesproven i årskurs 5 varierar mellan skolor. Vidare är de genomsnittliga kunskapsresultaten i såväl årskurs 9 som gymnasieskolan betydligt lägre än rikets samtidigt som resultaten försämrats över tid.

Det finns därför viktiga förbättringsområden i kommunens arbete för att för- bättra elevernas kunskapsresultat. Kommunens och skolornas uppföljning och analys av elevernas kunskapsutveckling och kunskapsresultat måste förbättras till att omfatta också övriga ämnen än engelska, matematik och svenska. Dess- utom bör kommunen analysera såväl vad könsskillnader i kunskapsresultat som det i jämförelse med riket lägre meritvärdet för elever med utländsk bakgrund beror på. Kommunen bör också arbeta för att öka elevernas kännedom om kursplanernas mål i grundskolan samt i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan även läroplanens mål och programmål.

Vidare varierar rektorns ansvarstagande för den pedagogiska utvecklingen såväl mellan skolor i kommunen som mellan skolor inom skolområden. Kommunen bör därför arbeta för att rektorn som pedagogisk ledare och chef för lärarna

(17)

SKOLVERKET

bättre tar ansvar för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen i samtliga skolor.

Trollhättans kommun har i huvudsak en fungerande styrning och ledning. Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan den politiska nivån och skolans ledning. Enligt Skolverkets uppfattning har förvaltningschefen insyn i och kontroll över de olika verksamheterna. Kommunens informationssystem bidrar till att beslut som har betydelse för utvecklingen av kommunens skolväsende fattas med god kännedom om verksamheten. Beslutsunderlaget brister dock såvitt avser uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat.

Kommunen tillhandahåller en modell för kvalitetsredovisning som bidrar till att kommunen och skolorna kan göra uppföljningar och analyser på flera områden.

Skolornas kvalitetsredovisningar bör dock utvecklas att bättre vara ett instrument i respektive skolas kvalitetsarbete och ett led i den kontinuerliga uppfölj- ningen och utvärderingen av den egna verksamheten. Detta arbete måste innefatta en systematisk uppföljning och analys av elevers kunskapsresultat samt relevanta åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.

Barnen, eleverna och de studerande i Trollhättans kommun utvecklar i huvudsak normer och värden i enlighet med målen för respektive utbildning. Det har dock under inspektionen framkommit att det finns barn vid ett fritidshem och elever vid några grundskolor och en gymnasieskola som upplever sig och blir kränkta. Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever har kraven om att inget barn och ingen elev får bli diskriminerad eller utsatt för kränkningar skärpts. Även skollagen och läropla- nerna tar avstånd från alla former av kränkande behandling. Det är ytterst ange- läget att kommunen och verksamheterna omgående vidtar sådana åtgärder att kränkningarna upphör för de barn och elever som blir och känner sig utsatta samt att kommunen och verksamheterna vidtar åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för ytterligare trakasserier eller annan krän- kande behandling. Ett viktigt stöd i arbetet för att förebygga och förhindra att kränkningar uppstår är den likabehandlingsplan som skall upprättas för varje enskild verksamhet. I Trollhättans kommun saknas sådana planer i alla verksamheter. Mot bakgrund av de kränkningar som förekommit vid flera verksamheter i kommunen bedömer Skolverket att det är särskilt angeläget att kommunen vidtar åtgärder så att skolor och övriga verksamheter upprättar likabehandlingsplaner i enlighet med lagens krav.

Trollhättans kommun organiserar verksamheten inkluderande så att eleverna i grundskolan har en sammanhållen och gemensam studiegång. Undervisningen i de särskilda undervisningsgrupperna och resursskolorna är väl fungerande och uppvisar goda resultat. Verksamheten och lärarna vid den särskilda undervisningsgruppen på Centralskolan saknar dock pedagogisk ledning och rektor.

Dessutom måste kommunen se över ansvarsfördelningen vid Terapiskolan och vidta åtgärder så att det finns en rektor som ansvarar för utbildningsdelen.

Inspektionen visar att elever och studerande i Trollhättans kommun huvudsakligen har god tillgång till omsorg och utbildning men att det vid enskilda skolor finns brister som måste åtgärdas. Exempelvis vid Nils Erikssonsgymnasiet be- dömer Skolverket att Volvo Aeroprogrammet ligger utanför bestämmelserna om ett fullständigt program (2 500 poäng) och att elever i svenskundervisning för invandrare (sfi) måste få tillgång till utbildning i den omfattning de har rätt till.

I Skolverkets beslut finns närmare redovisat brister på kommunnivå, brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområ-

(18)

områden i kommunen).

I skol-/verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden på skol- och verksamhetsnivå avseende kvaliteten.

Bedömning av resultaten

Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet, särskilt angivna i skollagen, läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94), de nationella kursplanerna och programmålen.

Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg

Inspektörerna gör, utifrån intervjuer med verksamhetsansvarig för kommunens barnomsorg, personal och föräldrar, bedömningen att barnen i förskolan ges goda möjligheter att utvecklas på ett allsidigt sätt. Personalen lägger stor vikt vid att verksamheten skall stimulera och ge utrymme för barnens lek och framhåller lekens stora betydelse för lärande, social utveckling och kreativitet. Intervjuer med personal visar att språkutveckling, matematik och natur är områden som ofta fokuseras inom förskoleverksamheten. Inspektörerna uppfattar att många förskolor utnyttjar utemiljön och närheten till naturen som en naturlig del i verksamheten. Förskolorna arbetar, i samverkan med barnens föräldrar, aktivt och medvetet för att ge barnen goda förutsättningar att utveckla sin förståelse för gemensamma normer och värderingar samt sin förmåga att ta ansvar och samspela med andra. Inspektörerna bedömer att arbetet i förskoleverksamheten resulterar i trygghet och lärande.

Personal och föräldrar i skolbarnomsorgen upplever att barnen är trygga när de är i fritidsverksamheten. De barn inspektörerna möter berättar att de trivs och tycker om sitt fritidshem. Vid inspektörernas besök i ett fritidshem framkommer dock att barnen ifrågasätter de åtgärder som personalen vidtar när barnen svär eller inte lyssnar. Personalen vid detta fritidshem använder en tvål för att

”tvätta” barns öron när de inte lyssnar. Dessutom används tvålen för att ”tvät- ta” munnen på barn som svär. Enligt lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever råder numera ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling och kraven på kommuner och skolor har skärpts. Även av läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet framgår det att ingen får utsättas för kränkande behandling. Inspektörerna förutsätter att kommunen omedelbart vidtar åtgärder som förhindrar den kränkande behandlingen vid skolbarnomsorgen. Se vidare i avsnittet ”Bedömning av genomförandet” om arbetsmiljö. Inspektörernas intryck är dock att skolbarnomsorgen i övrigt kom- pletterar skolan samt erbjuder barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen.

Inspektörerna bedömer att skolbarnomsorgen främjar elevernas utveckling och lärande samt i huvudsak erbjuder en trygg miljö.

Barn- och ungdomsutbildning

Grundskola

(19)

SKOLVERKET

Då det gäller området kunskaper skall eleverna i varje ämne ha uppnått vissa kunskaper då utbildningen är genomförd, mål att uppnå. Dessa finns närmare angivna i ämnenas kursplaner. Mål att uppnå finns i kursplanerna också för årskurs 5 och är att se som en ”kontrollstation”.

Inspektionen visar att det finns variationer i skolornas uppföljning och analys av elevernas kunskapsutveckling i de tidigare årskurserna. Skolorna har system för att diagnostisera och följa eleverna kunskapsutveckling i engelska, matematik och svenska. För utvärdering och uppföljning av elevernas kunskapsutveckling används huvudsakligen de nationella ämnesproven i årskurs 5. Däremot redovisas överlag inte något sätt för systematisk uppföljning och analys av kun- skapsutvecklingen i skolans övriga ämnen i relation till de kunskapsmål som anges i läroplanen och i kursplanerna. Detta bedömer inspektörerna som en brist på flertalet skolor.

Inspektörerna noterar att resultaten vid de nationella ämnesproven i årskurs 5 inte redovisas i skolornas eller kommunens årliga kvalitetsredovisningar och vill i sammanhanget hänvisa till kommunens kvalitetsredovisning för år 2004. I denna betonas vikten av analys av verksamheten. ”Det främsta syftet är att de- finiera i vilken mån målen har uppfyllts och vilka åtgärder för utveckling som verksamheterna bedömer måste till för att måluppfyllelsen ska öka.”

Av rektorerna redovisade resultat vid de nationella ämnesproven i årskurs 5 framgår att resultaten varierar mellan skolorna, vilket framgår av de exempel som ges i tabell 1.

Tabell 1. Andelen elever i procent per skola som nått målen vid nationella ämnesprov i årskurs 5 år 2006 vid några grundskolor i Trollhättans kommun.

Skola Svenska Engelska Matematik

Skoftebyskolan 94 94 100 Sjuntorpsskolan 95 79 88 Sylteskolan 85 68 76 Frälsegårdsskolan 67 67 67 Stavreskolan 88 84 88 Källa. Resultat redovisade av rektorerna

Inspektörerna vill med dessa exempel peka på att skolorna inte når likvärdiga resultat vid de nationella ämnesproven i årskurs 5. Inspektörerna förutsätter att kommunen snarast inleder ett arbete för att följa upp och analysera skillnaderna i måluppfyllelse mellan skolor i kommunen och utifrån resultaten av dessa analyser vidta relevanta åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.

Vid en jämförelse med riket framkommer att kunskapsresultaten för årskurs 9 i Trollhättans kommun är påtagligt lägre, vilket framgår av tabell 2.

Tabell 2. Jämförelse mellan genomsnittligt meritvärde m.m. för åren 2004–2006 för elever i årskurs 9 i Trollhättans kommun i förhållande till riket.

Resultatmått för elever i årskurs 9

Kommunen Riket

2004 2005 2006 2004 2005 2006

Meritvärde 194 190 187 207 206 206 Andel (procent) med fullständigt slutbe- 71 70 67 76 75 76

(20)

skolan

Källa. Skolverkets officiella statistik

Det genomsnittliga meritvärdet¹ är tydligt lägre än motsvarande värde för riket liksom andel elever med fullständigt betyg respektive andel elever som är behö- riga till gymnasieskolan. Inspektörerna noterar dessutom att resultaten försäm- ras över tid och att avvikelsen ökar i jämförelse med riket. Vidare har eleverna i Trollhättans kommun, enligt Skolverkets analysverktyg SALSA², ett utbild- ningsresultat för åren 2004–2006 som är lägre än det modellberäknade värdet och försämras över tid.

Inspektörerna finner att resultatuppföljningar i övriga ämnen än engelska, matematik och svenska inte heller för de senare årskurserna redovisas på skol- eller kommunnivå vilket inspektörerna bedömer som en brist.

På samma sätt som för riket som helhet har pojkar i Trollhättans kommun lägre meritvärde än flickor och elever med utländsk bakgrund lägre meritvärde än elever med svensk bakgrund, vilket framgår av tabell 3.

Vid såväl intervjuer med företrädare för utbildningsförvaltningen som i kommunens dokument framkommer att skolorna skall sträva efter att främja jäm- ställdhet mellan könen. Som en del i detta arbete uppmärksammas flickors och pojkars olika villkor i skolornas satsningar på naturvetenskap och teknik. Resul- tatet av detta arbete följs upp och analyseras i samtliga skolors kvalitetsredovisningar, vilket inspektörerna bedömer som bra.

Inspektörerna vill i sammanhanget framhålla arbetet för att utjämna könsskill- nader i kunskapsresultat vid två av kommunens skolor, Paradisskolan och Sjun- torpsskolan. Skolorna har uppmärksammat skillnaderna i betygsresultat och bedriver med stöd av Myndigheten för skolutveckling (MSU) ett systematiskt arbete för att främja pojkars och flickors lika rätt och möjligheter.

Tabell 3. Jämförelse mellan genomsnittligt meritvärde i slutbetygen för åren 2004–2006 för pojkar, flickor samt elever med utländsk bakgrund i årskurs 9 i Trollhättans kommun och i riket.

Resultatmått för elever i årskurs 9

Kommunen Riket

2004 2005 2006 2004 2005 2006

Genomsnittligt meritvärde, pojkar 182 180 177 196 196 196 Genomsnittligt meritvärde, flickor 206 200 200 218 217 218 Genomsnittligt meritvärde, elever med

utländsk bakgrund

177 168 166 190 189 190

Källa. Skolverkets officiella statistik

1 Meritvärdet räknas fram genom att bokstavsbetygen översätts till siffror där MVG ger 20, VG 15 och G 10. Därefter räknas de 16 bästa betygen samman och ger det så kallade merit- värdet. En elev som har minst 16 betyg kan alltså ha högst 320 och minst 160 poäng i merit- värde.

2 Modellberäkningen i SALSA tar hänsyn till olika bakgrundsfaktorer som föräldrarnas utbildning, andel elever med utländsk bakgrund och fördelning pojkar/flickor i kommuner och skolor.

(21)

SKOLVERKET

I Trollhättans kommun har pojkars och flickors genomsnittliga meritvärde för- sämrats över tid liksom för elever med utländsk bakgrund i kommunen försäm- rats över tid. Avvikelsen i meritvärde för elever med utländsk bakgrund i jämfö- relse med riket är 24. Motsvarande avvikelse för pojkar är 19 och för flickor 18 meritpoäng. Inspektionen visar att det med få undantag inte finns en systematisk uppföljning och analys av pojkars och flickors kunskapsresultat respektive kunskapsresultat för elever med utländsk bakgrund.

En nödvändighet i arbetet med att eleverna skall nå kunskapsmålen är att skolan och kommunen har information om elevernas kunskapsutveckling, inte bara på individnivå utan också för elevgrupper, skolor och kommunen som helhet.

Informationen är en utgångspunkt för att analysera orsakerna till vilka resultat eleverna når och därifrån utveckla och anpassa undervisning, stödinsatser och andra förutsättningar för lärandet. Enligt inspektörernas bedömning brister det i Trollhättans kommun i såväl kännedomen om elevernas resultat och orsakerna därtill som hur informationen används för att utveckla verksamheterna.

Inspektörerna bedömer att kommunen måste arbeta för att utveckla uppfölj- ning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling och kunskapsresultat i övriga ämnen än svenska, engelska och matematik både på skol- och kommun- nivå. Vidare bedömer inspektörerna att det finns anledning för kommunen att analysera resultaten i grundskolan och utifrån resultaten av dessa analyser vidta relevanta åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Kommunen bör också analysera såväl vad könsskillnader i kunskapsresultat som det anmärkningsvärt låga meritvärdet för elever med utländsk bakgrund beror på.

Skolan skall, enligt läroplanen, eftersträva att varje elev successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning. Intervjuer och besök i verksamheten visar att eleverna i Trollhättans kommun överlag är medvetna om att de kan och har möjlighet att påverka sin skolsituation. Inspektionen visar dock att det finns skillnad i elevernas kunskap om kursplanernas mål beroende på ämne och lära- re. Om elever inte har vetskap om kursplanernas mål är det svårt för dem att veta vad de kan ta ansvar för, ha inflytande över eller om de blir rättvist be- dömda. Inspektörerna bedömer därför att kommunen bör arbeta för att öka elevernas kännedom om kursplanernas mål. Inspektörerna vill i sammanhanget dock framhålla Skoftebyskolan. Eleverna där är medvetna om att de kan och har möjlighet att påverka sitt eget lärande.

Eleverna i Trollhättans kommun upplever huvudsakligen trygghet i skolmiljön och har ofta tillit till sina lärare och sin skola. Såväl kommunen som varje skola följer i den årliga kvalitetsredovisningen systematiskt upp målen att ”Varje skola skall ha en miljö där ingen utsätts för kränkande behandling” samt att ”Alla i skolan skall medverka till att eleverna kan lära under trygga förhållanden.” In- spektörerna bedömer detta uppföljningsarbete som föredömligt.

Inspektionen visar dock att det vid några skolor finns elever som upplever sig kränkta av andra elever och vid en skola också av personal vid skolan. Vid Pet- tersbergsskolan förekommer det att vuxna vid skolan visar en attityd och sätt att uttrycka sig om elevers arbete och person så att elever upplevt sig kränkta och inte alltid bemötta med respekt för sin person och sitt arbete. Med hänvis- ning till skollagens portalparagraf som poängterar att den som verkar inom skolan särskilt och aktivt skall motverka alla former av kränkande behandling, den tidigare nämnda lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever samt läroplanen för det obligatoriska skolväsen- det förutsätter inspektörerna att kommunen och skolorna omedelbart vidtar

(22)

Obligatorisk särskola

Inom den obligatoriska särskolan finns det individuella portfoliopärmar och planeringsböcker för samtliga elever där elevernas kunskaper och utveckling beskrivs. Som stöd för bedömning använder läraren och övrig personal nationella måldokument. Inspektörerna bedömer detta arbete som bra.

Enligt inspektörernas bedömning är eleverna i den obligatoriska särskolan huvudsakligen trygga i skolmiljön och har tillit till sina lärare och sin skola.

Gymnasieskola

Eleverna som börjar vid kommunens båda gymnasieskolor har varierande me- ritvärden från årskurs 9. Å ena sidan finns det elever som vid intagningen läs- året 2005/06 hade 320 poäng som högsta meritvärde, å andra sidan finns elever som togs in med 30 poäng. Av elevernas meritvärden framgår att eleverna har mycket olika förutsättningar för att nå målen i läroplanen och kursplanerna.

Vid en jämförelse med riket framkommer att det genomsnittliga meritvärdet när eleverna slutar gymnasieskolan liksom andel elever med högskolebehörighet för år 2006 är lägre än motsvarande värden för riket, vilket framgår av tabell 4.

Tabell 4. Jämförelse mellan genomsnittligt meritvärde (poäng) m.m. för åren 2004–2006 för gymnasieelever i Trollhättans kommun i förhållande till riket.

Meritvärde (poäng) Andel elever med högskolebehörighet (procent)

Andel elever med slutbetyg efter fyra år (procent)

År Kommunen Riket Kommunen Riket Kommunen Riket 2004 13,5 14,0 87 89 77 75 2005 13,2 14,0 87 89 78 76 2006 13,1 14,0 80 89 77 76 Källa. Skolverkets officiella statistik

Meritvärdet försämras dessutom över tid och andel elever med högskolebehö- righet är påtagligt försämrat år 2006. Däremot noterar inspektörerna att andel elever med slutbetyg efter fyra år över tid konstant är något fler än motsvarande andel för riket.

Inspektörerna vill uppmärksamma kommunen på att medelvärdet för slutbetyg vid kommunens båda gymnasieskolor ligger lägre än riksgenomsnittet vid varje enskilt program. En närmare jämförelse visar att andelen elever med slutbetyg inom fyra år framstår som högre vid de teoretiskt inriktade programmen i jäm- förelse med de praktiskt inriktade programmen. Se vidare i skolrapporterna.

Inspektörerna finner att uppföljningar av kunskapsresultat i övriga kurser än i engelska, matematik och svenska inte heller i gymnasieskolan redovisas på skol- eller på kommunnivå. Inspektörerna bedömer därför att kommunen måste arbeta för att utveckla uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling och kunskapsresultat i övriga kurser än i svenska, engelska och matematik.

Inspektörerna bedömer också att det finns anledning för kommunen att analysera resultaten i gymnasieskolan och utifrån resultaten av dessa analyser vidta relevanta åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.

Mål att sträva mot anger vilka kunskaper eller förmågor skolan skall sträva efter att eleverna utvecklar. De anger därmed en tydlig inriktning i utbildningen. Mål att uppnå anger de kunskaper som eleverna skall ha utvecklat när ett ämne eller

(23)

SKOLVERKET

en kurs är genomförd. Programmålet skall garantera att programmets olika delar hänger samman och bildar en helhet. Dess uppgift är att sätta in kurserna i ett sammanhang och markera att kärn- och karaktärsämnen hör ihop. Om elever inte har vetskap om målen är det svårt för dem att veta vilka kunskaper de skall tillägna sig, om de blir rättvist bedömda samt vad de kan ta ansvar för och ha inflytande över.

Inspektörerna bedömer det som bra att gymnasieskolorna i sina kvalitetsredovisningar följer upp elevernas kunskap om målen för utbildningen. Denna sys- tematiska uppföljning gäller enbart elever i år 2 vilket innebär att gymnasieskolorna inte följer upp elevernas kunskap om målen för utbildningen i år 1 och 3.

Inspektörerna vill i sammanhanget uppmärksamma kommunen på att det beroende på program, ämne och lärare finns skillnad i elevernas kunskap om såväl läroplanens som programmets och kursplanernas mål. Inspektörerna bedömer därför att kommunen bättre bör arbeta för att gymnasieskolorna arbetar för att öka elevernas kännedom om de nationella målen för utbildningen.

Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Alla som arbetar i skolan skall medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen. Vidare skall skolan aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Eleverna skall uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt.

Eleverna vid de båda gymnasieskolorna är medvetna om att de kan och har möjlighet att påverka sin skolsituation. Genom bland annat klassrådens, pro- gramrådens och den lokala styrelsens kontinuerliga möten finns enligt inspektö- rernas bedömning en väl fungerande samverkan kring skolövergripande frågor.

Inspektörerna vill framhålla vikten av att kommunen följer upp att eleverna vid de båda gymnasieskolorna utvecklar likvärdiga normer och värden i enlighet med skollagen och läroplanen. Inspektionen visar att det finns en hierarki mellan program vid Nils Ericsonsgymnasiet. Eleverna uppfattar att de har olika hög status beroende på vilken utbildning de går. Detta kommer till uttryck i form av förutfattade meningar om exempelvis vilja och förmåga att lära beroende på program. Inspektörernas uppfattning är att det är viktigare för eleverna att de går på ett visst program än att de går vid Nils Ericsonsgymnasiet. Vidare visar inspektionen att det inom vissa program vid Nils Ericsonsgymnasiet kan före- komma en ”grabbig” kultur som innebär att kvinnliga elever både kan känna sig och känner sig kränkta. Som tidigare har påpekats innebär den nya lagen och förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling ett uttryckligt för- bud mot diskriminering och andra kränkningar. Även skollagen och läroplanen för det frivilliga skolväsendet poängterar huvudmannens ansvar för att krän- kande behandling inte förekommer. Inspektörerna förutsätter därför att kommunen omedelbart vidtar åtgärder som förhindrar kränkande behandling även vid Nils Ericsonsgymnasiet.

Inspektörerna bedömer att eleverna vid gymnasieskolorna i övrigt huvudsakligen är trygga i sin utbildningsmiljö. Liksom i grundskolorna följer gymnasieskolorna i den årliga kvalitetsredovisningen systematiskt upp målen att ”Varje skola skall ha en miljö där ingen utsätts för kränkande behandling” samt att ”Alla i skolan skall medverka till att eleverna kan lära under trygga förhållanden.” In- spektörerna bedömer detta uppföljningsarbete som föredömligt.

Gymnasiesärskola

(24)

visar dock att flertalet elever inom gymnasiesärskolans program når kunskaps- målen i sin individuella studieplan. Vidare fullföljer flertalet av dessa elever utbildningen och får slutbetyg alternativt intyg efter fyra år.

Eleverna vid särskolan skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas.

Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpassas efter deras ålder, mognad och förutsättningar i övrigt. Det finns dock också i gymna- siesärskolan skillnad i elevernas kunskap om målen för utbildningen beroende på program, ämne och lärare. Det blir därmed svårt för eleverna att veta vad de kan ha inflytande över i det egna lärandet. Däremot finns det enligt inspektö- rernas bedömning en väl fungerande samverkan kring skolövergripande frågor.

Inspektörerna bedömer att kommunen bättre bör arbeta för att öka elevernas kännedom om de nationella målen för utbildningen.

Eleverna vid gymnasiesärskolan är trygga i sin utbildningsmiljö. Detta bekräftas vid såväl besök i verksamheten som vid intervjuer och i den årliga kvalitetsredovisningen.

Vuxenutbildningen

Enligt inspektörernas bedömning ges de studerande vid Trollhättans vuxenutbildning överlag goda möjligheter att uppnå målen för respektive utbildning.

Enligt Skolverkets statistik slutför de flesta studerande sin utbildning. Inspektö- rerna vill dock uppmärksamma kommunen på att avbrottsfrekvensen varierar stort mellan olika kurser. Speciellt i flexibla kurser och distansutbildningar är avhoppsfrekvensen stor.

Vuxenutbildningen genomför vart tredje år en undersökning av utbildningens långsiktiga effekter för tidigare studerande. Genom enkäter följer man upp i vilken mån den studerande fått arbete, studerat vidare eller nått andra mål med sin utbildning. Resultatet av studien redovisas och analyseras i kvalitetsredovisningen. Detta betyder att kommunen följer upp och utvärderar om utbildningen har den betydelse för individerna som skollagen anger. Inspektörerna bedö- mer detta arbete som mycket bra.

Inspektörerna bedömer att eleverna vid Vuxenutbildningen överlag är trygga i sin utbildningsmiljö. Detta bekräftas vid såväl besök i verksamheten som vid intervjuer och i den årliga kvalitetsredovisningen.

Sammanfattning

Kommunens grundskolor och gymnasieskolor måste komma längre när det gäller arbetet med elevernas kunskapsutveckling och kunskapsresultat. Resulta- ten vid de nationella ämnesproven i årskurs 5 varierar mellan skolor. Vidare är i jämförelse med riket de genomsnittliga kunskapsresultaten i såväl årskurs 9 som i gymnasieskolan lägre.

Det finns områden som är viktiga att beakta i arbetet för att förbättra resultaten. Kommunens och skolornas uppföljning och analys av elevernas kunskapsutveckling och kunskapsresultat måste förbättras till att omfatta också övriga ämnen än engelska, matematik och svenska. Dessutom bör kommunen analysera såväl vad könsskillnader i kunskapsresultat som det anmärkningsvärt låga meritvärdet för elever med utländsk bakgrund beror på. Vidare bör kommunen arbeta för att skolorna arbetar för att öka elevernas kännedom om kursplanernas mål i grundskolan samt i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan även läro- planens mål och programmål.

(25)

SKOLVERKET

Inspektörerna bedömer att barnen, eleverna och de studerande i Trollhättans kommun i huvudsak utvecklar normer och värden i enlighet med målen för respektive utbildning. Det har dock under inspektionen framkommit att det finns barn vid ett fritidshem och elever vid några grundskolor och en gymnasieskola som upplever sig och blir kränkta. Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever har kraven på att inget barn och ingen elev får bli diskriminerad eller utsatt för kränkningar skärpts. Även i skollagen och i läroplanerna tar man avstånd från alla former av kränkande behandling. Det är ytterst angeläget att åtgärder omgående kommer till stånd så att kränkningarna upphör för de barn och elever som känner sig utsatta samt att kommunen vidtar åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier eller annan kränkande behandling.

Bedömning av genomförandet

Inspektörerna har granskat ledningen av verksamheten och den interna kom- munikationen, kvalitetsarbetet, individanpassning och stöd, utvärdering av lä- randet, bedömning och betygssättning. Bedömningen av kvaliteten inom dessa områden görs utifrån skollagen, läroplanerna och andra författningar för det offentliga skolväsendet.

Styrning, ledning och intern kommunikation

Trollhättans kommunfullmäktige beslutar årligen om en Mål- och resultatplan för den kommande treårsperioden. Planen innehåller mål för respektive verksamhet formulerade som verksamhetsuppdrag. För utbildningsnämndens an- svarsområde som omfattar förskolan, skolbarnsomsorgen, grundskolan, särsko- lan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen finns fyra till sex verksamhetsuppdrag formulerade för respektive verksamhet. Verksamhetsuppdragen i Mål och resultatplanen överensstämmer med kommunens skolplan som i sin tur bygger på de nationella styrdokumenten. Genom Mål- och resultatplanen preciseras också de resurser som ställs till utbildningsnämndens och utbildningsförvalt- ningens förfogande. Av intervjuer med kommunstyrelsen framgår att denna plan är huvudmannens viktigaste instrument för att styra skolverksamheten i kommunen.

Genom delårsrapporter och den årliga kvalitetsredovisningen får kommunled- ning och kommunfullmäktige viss information om måluppfyllelse och resurs- behov inom utbildningsnämndens ansvarsområde och har genom detta visst underlag för beslut om kommunens skolväsende. Som tidigare nämnts visar dock inspektionen att det varken på skol- eller kommunnivå överlag finns en systematisk uppföljning och analys av elevers kunskapsresultat. Inspektörerna vill därför uppmärksamma kommunen på att beslutsunderlaget brister på en väsentlig punkt. Inspektörerna förutsätter därför att kommunen fortsättningsvis arbetar för att utveckla uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat. Se vidare under avsnitt Systematiskt kvalitetsarbete.

Utbildningsnämndens ledamöter uppger i intervju att det är via förvaltningsche- fen som de huvudsakligen får underlag för sina beslut. Förvaltningschefen deltar i nämndens möten och är föredragande i de frågor som behandlas. Områ- deschefer och enhetschefer kallas till nämnden vid specifika frågor samt vid genomgång av årsredovisning och delårsuppföljningar av verksamhet och ekonomi. Med undantag av att beslutsunderlaget brister på en väsentlig punkt, elevernas kunskapsresultat, bedömer inspektörerna att beslut som har betydelse för utvecklingen av kommunens skolväsende tas med god kännedom om verksamheten.