Innehåll
Inledning ... 1 Underlag ... 1 Beskrivning av skolan... 2 Sammanfattande bedömning... 2 Bedömning av resultaten... 3 Bedömning av genomförandet... 5 Bedömning av förutsättningarna ... 9
Inledning
Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Skogshöjdens skola den 15-16 november 2006. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.
Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/ Inspektion).
Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna.
Underlag
Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från Trollhättans kommun och Skogshöjdens skola, dels den information som samlats in under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem.
I Skogshöjdens skola intervjuades rektorn, elever, lärare och övrig personal samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte lektioner i samtliga årskurser utom årskurs 9 som var på praktisk arbetslivsorientering
SKOLVERKET
(PRAO). Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen.
Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten.
Beskrivning av skolan
Skogshöjdens skola Antal elever
Grundskola 270
Skogshöjdens skola ligger nordväst om Trollhättans centrum och tillhör det Västra skolområdet i kommunen. Skolan har elever i grundskolans årskurser 4–9. Till årskurs 4 kommer eleverna från Dalkjusans skola. Dessutom kommer en del elever resande från andra delar av Trollhättans kommun. Skolan ligger i ett relativt nytt bostadsområde med villor, bostads- och hyresrätter. Eleverna har nära till naturområden med goda möjligheter till uteaktiviteter.
Cirka 20 procent av eleverna har annat modersmål än svenska. Större delen av dessa elever har arabiska som modersmål.
Den pedagogiska personalen är indelad i tre arbetslag, två för årskurserna 4–6 och ett för årskurserna 7–9.
Sammanfattande bedömning
Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Skogshöjdens skola och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga skolförfattningar.
Föräldrar och elever anser att Skogshöjdens skola har många bra lärare och att eleverna trivs och lär sig mycket. Skolan arbetar tillsammans med elevernas vårdnadshavare samt med olika kommunala förvaltningar för att elevernas skolgång och fritid skall vara trygg och av god kvalitet.
Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.
- Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 och årskurs 9 i samtliga ämnen (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94)
- Skolans handlingsprogram mot kränkande behandling uppfyller inte de krav som ställs på en likabehandlingsplan (6 § lagen om förbud mot diskri-minering och annan kränkande behandling av barn och elever).
- Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever som är i behov av särskilda stödåtgärder (5 kap. 1 § grundskoleförordningen).
- Elever i behov av särskilda stödåtgärder ges inte alltid stöd och stödet är också begränsat till vissa ämnen (4 kap. 1 § skollagen samt 5 kap. grund-skoleförordningen).
- Svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med grundskoleförordningen (2 kap. 15–16 §§ grundskoleförordningen).
- Samtliga elever erbjuds inte elevens val i enlighet med bestämmelserna (2 kap. 19–20 §§ grundskoleförordningen).
Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden.
- Skolan bör analysera orsakerna till den låga måluppfyllelsen vid de nationella ämnesproven samt fortsätta arbetet för att förbättra elevernas möjligheter att nå de nationella målen för årskurs 5 i engelska, matematik och svenska.
- Skolan bör analysera orsakerna till den låga måluppfyllelsen i årskurs 9 och vidta åtgärder för att förbättra resultaten.
- Skolan bör analysera orsakerna till skillnaden mellan flickors och pojkars resultat i förhållande till målen i läroplanen och kursplanerna.
- Skolan bör arbeta för att alla elever ges bättre möjlighet att ta ett större inflytande över innehållet i undervisningen, arbetssätten och arbetsformerna.
- Skolans kvalitetsredovisning bör utvecklas till att också omfatta sådant kvalitetsarbete som bedrivs utifrån den egna skolans aktuella utvecklingsbehov.
Bedömning av resultaten
Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen och de nationella kursplanerna.
Kunskaper
Skogshöjdens skola har ett system för att följa upp, diagnostisera och dokumentera elevernas kunskapsutveckling i ämnena engelska, matematik och svenska. Vid inspektionen framkommer det inte att skolan har något system för att analysera och utvärdera elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen än engelska, matematik och svenska. Inspektörerna bedömer därför att skolan måste arbeta för att systematiskt analysera och utvärdera elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Se vidare om Systematiskt kvalitetsarbete i den för kommunen övergripande rapporten.
I Skogshöjdens skola genomförs de nationella ämnesproven i årskurs 5. Av skolan redovisade resultat för år 2005 och 2006 framgår att det finns ett antal elever som inte når mål att uppnå i årskurs 5 i engelska, matematik och svenska.
Enligt skolans sammanställningar av proven år 2005 uppnådde 68 procent av de 38 eleverna målen i svenska. I engelska och matematik uppnådde 74 respektive 58 procent målen. År 2006 nådde 90 procent av de 49 eleverna målen i provet i svenska. I proven i engelska och matematik var det 86 respektive 84 procent som uppnådde målen. Andelen elever som lyckats nå målen har alltså ökat. Inspektörerna förutsätter att skolan analyserar orsakerna till den låga måluppfyllelsen vid de nationella ämnesproven. Inspektörerna bedömer att skolan bör arbeta för att förbättra elevernas möjligheter att nå de nationella målen för årskurs 5 i engelska, matematik och svenska.
SKOLVERKET
År 2005 lämnade 60 elever årskurs 9 vid Skogshöjdens skola. Det genomsnittliga meritvärdet1 vid skolan var 190 att jämföra med siffran för riket som var 206. Flickornas meritvärde var högre än pojkarnas, 204 gentemot 181.
I alla kursplanernas ämnen fanns det elever som saknade betyg. De samhällsorienterande ämnena var de ämnen som störst andel elever saknade betyg i. Andelen elever utan slutbetyg i dessa ämnen varierade mellan 15 och 20 procent.
År 2006 lämnade 39 elever årskurs 9 vid Skogshöjdens skola. Det genomsnittliga meritvärdet vid skolan var 180 och för riket 207. Flickornas meritvärde var högre än pojkarnas, 195 gentemot 170. Inspektörerna noterar att 21 procent av eleverna saknade betyg i matematik och att även 2006 en stor andel elever saknade betyg i de samhällsorienterande ämnena.
Inspektörerna noterar även att enligt Skolverkets statistik meritvärdet på Skogshöjdens skola har sjunkit varje år sedan 2002.
Inspektörerna bedömer resultaten som otillfredsställande låga.
Inspektörerna förutsätter därför att skolan analyserar orsakerna till den låga måluppfyllelsen i årskurs 9.
Inspektörerna bedömer att skolan bör analysera orsakerna till flickors och pojkars olika resultat i förhållande till målen i läroplanen och kursplanerna.
Normer och värden
Enligt läroplanen skall skolan främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten. Elever, vårdnadshavare och personal uttrycker i samtal med inspektörerna att de numera uppfattar Skogshöjdens skola som en trygg miljö för eleverna att vistas i. Föräldrar ger dock uttryck för att de önskar att elevernas språkbruk skall bli bättre. Vid intervjuer berättar elever att de inte känner till om elever blir mobbade, men att det ibland kan vara stökigt på skolan, och att detta alltid ”tas tag i”. Eleverna kan vända sig både till de kamratstödjare som finns i varje klass och till de vuxna. De känner sig trygga med att de vuxna griper in och hjälper dem. Eleverna framhåller att det i deras skola är ”helt OK” att komma från ett annat land än Sverige.
Inspektörerna bedömer att Skogshöjdens skola bedriver ett aktivt och levande värdegrundsarbete och att eleverna huvudsakligen är trygga, vilket bekräftas av skolans kvalitetsredovisning för år 2005, där andelen elever och föräldrar som känner sig nöjda med tryggheten är mellan 90 och 94 procent. Skolan genomför olika arbeten för att skapa en lugnare arbetsmiljö. Det finns bl.a. ett trivselråd vid skolan och i klasserna genomförs ”kompissamtal” både i förebyggande syfte och vid akuta behov. Arbete pågår för att tillsammans med elever och deras vårdnadshavare förbättra elevernas språkbruk och påverka deras attityder.
De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling
1 Meritvärdet räknas fram genom att bokstavsbetygen översätts till siffror där MVG ger 20, VG 15 och G 10. Därefter räknas de 16 bästa betygen samman och ger det så kallade värdet. En elev som har minst 16 betyg kan alltså ha högst 320 och minst 160 poäng i merit-värde.
förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning.
I skolans kvalitetsredovisning för år 2005 framkommer att hälften av eleverna i årskurs 5 och 8 anser att de har möjlighet till inflytande över verksamheten. I årskurs 8 är motsvarande siffra 58 procent. Enligt rektorn har eleverna tagit fram förbättringsområden för skolan. De vill ha mer inflytande över sin studietid och de vill att deras föräldrar är mer delaktiga i deras skolarbete.
Elever uppger också att de ibland kan påverka bokinköp och när de behöver fler lärare. För kommande år vill skolan öka elevers och föräldrars medvetenhet om vilket inflytande de kan ha. Skolan arbetar bland annat med elevernas formella inflytande genom klassråd, elevråd, matråd och elevkulturråd. Skolan inbjuder föräldrar till föräldraforum en gång per månad och har bl.a. genomfört föräldrautbildning i betyg och bedömning. Inspektörerna bedömer att skolan bedriver ett medvetet och målinriktat arbete för att öka elevers och föräldrars inflytande över verksamheten.
Bedömning av genomförandet
Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning, kvalitetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författningar för respektive skolform.
Arbetsmiljö och delaktighet
Från och med den 1 april 2006 råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagens (SFS 2006:67) ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling.
Kommunen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje verksamhet. I planen skall planerade åtgärder redovisas. Planen skall följas upp varje år. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling.
Den 15 oktober 2006 trädde nya bestämmelser i kraft som innebär att likabehandlingsplanen skall upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller.
Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande skall anpassas efter deras ålder och mognad.
Vid inspektionstillfället har skolan ett handlingsprogram mot kränkande behandling i enlighet med de gamla bestämmelserna i läroplanen. Skolans handlingsprogram kan dock inte till fullo anses motsvara en sådan likabehandlingsplan som den nya lagen kräver då den exempelvis inte tydligt
SKOLVERKET
och konkret anger vilka åtgärder som behövs för att främja likabehandling och förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling vid den här skolan. Inspektörerna vill också påpeka att planen skall benämnas likabehandlingsplan. Inspektörerna vill uppmärksamma skolan på att föräldrar till barn som kränker eller blir kränkta omgående skall kontaktas. Se vidare i Skolverkets Allmänna råd för arbetet med att främja likabehandling.
Rektorn uppger vid inspektionstillfället att ett arbete med att ta fram en likabehandlingsplan pågår.
Inspektörerna bedömer det som otillfredsställande att skolan saknar en likabehandlingsplan enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.
Från och med den 1 juli 2006 har det införts förändringar i grundskole-förordningen när det gäller ordningsregler i skolan. Rektorn har ansvar för att det finns ordningsregler för varje skola och att ordningsreglerna utarbetas och följs upp under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Det är viktigt att alla känner sig involverade i arbetet med att utforma dessa ordningsregler, så att alla kan känna sig solidariska med de överenskommelser som görs. Arbetet med att ta fram ordningsregler vid Skogshöjdens skola har enligt rektorn och elevrådet skett under medverkan av elevrådet och företrädare för elevernas vårdnadshavare samt för personalen. Vid samtal med elever framkommer att reglerna inte är kända av alla. Inspektörerna förutsätter därför att skolan ytterligare anstränger sig för att alla elever skall känna till och omfatta aktuella normer och regler.
Enligt läroplanen skall alla elever ges ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll i takt med stigande ålder och mognad. Vid verksamhetsbesök i Skogshöjdens skola ser inspektörerna dock exempel på att eleverna inte har klart för sig vilket syfte uppgiften har eller vilket mål de skall nå. När en uppgift är klar får eleverna ytterligare likadana uppgifter. Inspektörerna bedömer att elevernas möjlighet till inflytande över det egna lärandet har kommit olika långt i olika klasser. Inspektörerna ser också att skolan arbetar med att på olika sätt öka elevernas möjlighet till inflytande.
Inspektörerna bedömer att skolan bör arbeta för att alla elever ges bättre möjlighet att ta ett större inflytande över innehållet i undervisningen, arbetssätten och arbetsformerna.
Innehåll, organisering och arbetssätt i undervisningen
Verksamhetsbesök och intervjuer med lärare och elever visar att undervisningen till stor del är lärarstyrd. En del lärare låter eleverna styra arbetsform, arbetssätt och i viss mån redovisningsform. Dock vill eleverna ha större inflytande över hur prov läggs ut på enskilda dagar och över terminen.
Enligt eleverna ökar deras inflytande med deras ålder. Inflytandet över hur man
”tar sig till målet” ökar enligt eleverna från årskurs 8 till årskurs 9. Detta stämmer med de resultat som framkommer i skolans kvalitetsredovisning och som tidigare redovisats. Andelen elever som anser att arbetet är utmanande ökar också med åldern. När det gäller om arbetet är varierat är resultatet det motsatta. Endast 37 procent av eleverna i årskurs 8 anser arbetet vara varierande. Detta måste enligt inspektörerna uppfattas som en utmaning för skolan.
Individanpassning och stöd
Från och med den 1 januari 2006 ställs krav på skolan att vid utvecklingssamtalet upprätta en individuell utvecklingsplan (IUP) för varje enskild elev. Planen skall vara ett framåtsyftande måldokument där viktiga utvecklingsområden lyfts fram. Vid utvecklingssamtalet skall läraren i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven skall nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Se vidare Skolverkets Allmänna råd för individuella utvecklingsplaner.
Enligt rektorn vid Skogshöjdens skola har alla elever och föräldrar tillsammans med pedagogerna upprättat en individuell utvecklingsplan. Skolan har dock, enligt rektorn, inte varit tillräckligt tydlig i sitt arbete och har därför inte lyckats stimulera eleverna till att ta ett större ansvar för studierna. Utifrån de exempel på individuella utvecklingsplaner som inspektörerna tagit del av bedömer inspektörerna att skolan arbetar med att förbättra elevernas individuella utvecklingsplaner.
Från och med den 1 juli 2006 har införts förändringar i skolformsförord-ningarna avseende särskilt stöd och åtgärdsprogram. Ansvaret har tydliggjorts för att tidigt upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Rektorn skall se till att en utredning inleds, om det framkommer uppgifter om att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram upprättas. Av åtgärdsprogrammet skall framgå vilka elevens behov är, hur behoven skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. Programmet skall omfatta elevens hela skolsituation.
Enligt den statliga regleringen i skollag och skolförordning är elevens rätt till stöd inte begränsad till vissa ämnen utan gäller samtliga ämnen.
Vid Skogshöjdens skola identifierar lärarna, arbetslagen och elevhälsan i samarbete de elever som är i behov av särskilt stöd. Stödresurser fördelas därefter mellan arbetslagen. En gång per termin ses fördelningen av resurser över och dessa omfördelas vid behov för att man ibland t.ex. skall kunna arbeta i delad klass. Den största delen av stödet ges inom klassens ram. Ibland kan elever få enskild hjälp av specialpedagogen. En del elever kan också under en period få praktisk arbetslivsorientering inom skolan, s.k. internprao. För att fler elever skall nå målen erbjuder skolan läxhjälp efter skoldagens slut. Skolan har även arrangerat och erbjudit en tvåveckors sommarskola för elever i årskurserna 5–8 som har svårt att nå målen i engelska, matematik och svenska. Sommaren 2006 deltog 27 elever i sommarskolan.
Vid inspektionstillfället framkommer dock i samtal med rektorn, elevvårds-personal och lärare samt vårdnadshavare att inte alla elever i behov av särskilda stödåtgärder har åtgärdsprogram. Inte heller får alla elever i behov av särskilt stöd det stöd de behöver. Det stöd som ges, ges i engelska, matematik och svenska. Eftersom en stor andel elever saknar slutbetyg även i andra ämnen vill inspektörerna uppmärksamma skolan på att skolan bör analysera elevernas hela stödbehov.
Inspektörerna bedömer att åtgärdsprogram inte upprättas för alla elever som är i behov av särskilda stödåtgärder.
SKOLVERKET
Inspektörerna bedömer att alla elever i behov av särskilt stöd inte ges sådant stöd och att det finns behov av särskilda stödåtgärder även i andra ämnen än engelska, matematik och svenska
Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning
Rektorn och personalen berättar att de nu tagit fram tydliga måldokument i alla ämnen i årskurserna 8 och 9. Dessa dokument, som skolan kallar ”Bius”, går elev och lärare igenom och bedömer tillsammans inför utvecklingssamtalet.
Utöver betygen i årskurs 8 och 9 redovisar skolan inte något system för uppföljning och analys av kunskapsutvecklingen i relation till de kunskapsmål som anges i läroplanen och i kursplanerna för samtliga elever och i samtliga ämnen.
Eleverna berättar att varje arbetsområde avslutas med ett prov eller en redovisning av beting. Proven får eleverna tillbaka med kommentarer av lärarna. I årskurs 8 får de både kommentarer och provbetyg.
Kvalitetssäkring och förbättringsarbete
Som ett led i uppföljningen och utvärderingen av verksamheten upprättar skolan årligen en skriftlig kvalitetsredovisning. Arbetet med utbildnings-förvaltningens centralt formulerade mål, kallade verksamhetsuppdrag, har ett tydligt genomslag i kvalitetsredovisningen. Utbildningsförvaltningens mål är i linje med nationella mål för utbildningen. Inspektörerna noterar dock att det vid Skogshöjdens skola finns arbete av god kvalitet som endast marginellt redovisas i kvalitetsredovisningen. Inspektörerna noterar också att resultaten från de nationella ämnesproven i årskurs 5 respektive årskurs 9 inte redovisas i kvalitetsredovisningen. Inte heller redovisas elevernas slutbetyg. Inspektörerna bedömer därför att kvalitetsredovisningen kan utvecklas att bättre, i enlighet med bestämmelserna, ge information om verksamheten och dess mål-uppfyllelse. Insynen i skolans verksamhet och utomståendes möjligheter att
Som ett led i uppföljningen och utvärderingen av verksamheten upprättar skolan årligen en skriftlig kvalitetsredovisning. Arbetet med utbildnings-förvaltningens centralt formulerade mål, kallade verksamhetsuppdrag, har ett tydligt genomslag i kvalitetsredovisningen. Utbildningsförvaltningens mål är i linje med nationella mål för utbildningen. Inspektörerna noterar dock att det vid Skogshöjdens skola finns arbete av god kvalitet som endast marginellt redovisas i kvalitetsredovisningen. Inspektörerna noterar också att resultaten från de nationella ämnesproven i årskurs 5 respektive årskurs 9 inte redovisas i kvalitetsredovisningen. Inte heller redovisas elevernas slutbetyg. Inspektörerna bedömer därför att kvalitetsredovisningen kan utvecklas att bättre, i enlighet med bestämmelserna, ge information om verksamheten och dess mål-uppfyllelse. Insynen i skolans verksamhet och utomståendes möjligheter att