Ett samtal om att läsa Harry Potter

Här redovisar vi samtalsintervjun med de två eleverna om hur de uppfattar Harry Potter- serien och dess innehåll, vad de har för tankar och åsikter om att arbeta med den i skolan samt vilka möjligheter till lärande den möjligtvis har. Vi utgår från Langers fem faser i presentationen och analysen av de två elevernas utsagor. Som vi tidigare skrivit i avsnittet ”Langers fem faser i byggandet av föreställningsvärldar” är faserna inte nödvändigtvis linjära, men vi har för tydlighetens skull valt att redovisa dem i linjär ordning.

Vi inledde samtalsintervjun med en avslappnad fråga vi redan visste svaret på för att eleverna skulle få känna sig bekväma med oss:

I1: Har ni läst Harry Potter, eller vet ni något om Harry Potter? P1: Ja, jag vet jättemycket om trollkarlsvärlden.

P2: Jag har läst böckerna och sett alla filmer.

I1: Jaha. Men hör ni, vad tycker ni om Harry Potter då? P2: Jag tycker det är roligt!

I2: Roligt? Vad tycker ni mer? P1: Ja, spännande.

28

I1: Mm. Men skulle ni säga att ni är Harry Potter-fans? P2: Ja, det hade jag nog gjort.

P1: Ja, men jag har redan sett hela Harry Potter-världen på riktigt.

Det framgår tydligt av elevernas svar att de är Harry Potter-entusiaster och att de har ett stort intresse för hela den magiska fantasivärlden, vilket gav oss en positiv känsla inför resten av intervjun. När eleverna sedan fick frågan om vem som är deras favoritkaraktär i serien och varför fick vi följande svar:

P1: Jag har två styckna. Det är Fred och George, de är jätteroliga! De har till och med startat en skämtbutik och de har, vad heter det… skolkgodis. P2: Jag gillar mest Voldemort, Harry Potter och Dumbledore. Harry gillar jag för att han har en cool kvast, och för att när han skjuter med sin stav ser det coolt ut. Dumbledore – för han har stort skägg och Voldemort för han är flintis och ful.

I2: Du gillar honom (Voldemort) för att han är flintis och ful? Inte för att han är mäktig och har starka krafter?

P2: Nej.

Här är det tydligt att pojkarna redogör för vilka föreställningar de tidigare skapat när de tog steget in i den första fasen vid läsningen av Harry Potter-böckerna. Som vi tidigare beskrivit innebär Langers första fas att läsaren försöker skapa sig en föreställning om textens innehåll och handling. Eleverna berättar vid intervjutillfället för oss om sina föreställningar om sina favoritkaraktärer, vilka de skapat i denna fas. Kort därefter la vi märke till att eleverna talade om sina egna erfarenheter och uppfattningar, och kopplade dessa till det de läst i Harry Potter-böckerna. Denna diskussion utspelade sig på följande vis:

P1: Har ni märkt, har ni märkt nånting fel med Voldemorts namn? I2: Med hans namn?

P2: Ja, för han är ”Vold” och han heter ”mort”. Som ”morte” på italienska. P1: Ja, han heter ”VÅLD…emort”.

Eleverna visade här att de genom sin läsning utforskat Langers andra fas, vilken innebär att man genom de ledtrådar man samlar på sig under läsningen i den första fasen och de erfarenheter man har sedan innan börjar reflektera över och fördjupa sin förståelse om

29

innehållet i texten. Eleverna bryter ner den onde magikern Voldemorts namn till semantiska morfem och kopplar dem till svenska ord som de har en viss föreställning och erfarenhet av. Det första morfemet i namnet, ”Vold”, blir till det svenska ordet ”våld” eftersom han är våldsam. Det andra morfemet i namnet, ”mort”, kopplar P2 till det italienska ordet ”morte” som betyder ”död”, eftersom han dödar folk. Här bör vi tillägga att P2 har italiensk bakgrund.

Elevernas koppling till egna erfarenheter av de föreställningar de byggt upp kring Harry Potter-serien är något som sker återkommande i intervjun. Nedan redogör vi för ett annat exempel på dessa kopplingar som sker i den tredje fasen av skapandet av föreställningsvärldar:

I2: Det här med rätt och fel, gott och ont, tror ni man hade kunnat diskutera sånt i skolan också och lära sig något av det?

P1: Asså jag vill egentligen inte säga hans namn men jag kanske ville lära mig lite mer om Hitler? Han är ju också ond.

P2: Ja. För han dödade ju flera miljontals. I1: Påminner han om någon, Hitler? P2: Voldemort!

P1: Voldemort, han har ju dödat flera miljontals han med.

Här gör eleverna tydliga kopplingar mellan Adolf Hitler och den onde Voldemort i Harry Potter-böckerna, vilket är ett steg in i Langers tredje fas. I denna fas använder läsaren befintlig kunskap och erfarenhet för att skapa mening i det lästa. Dessutom börjar vi i fas tre reflektera över och pröva det vi redan visste innan vi läste texten, vilket sker i en växelverkan mellan vår fiktiva och verkliga värld. Det är just detta meningsskapande och denna växelverkan som pågår hos eleverna när de talar om sin kunskap och erfarenhet av Hitlers handlingar och kopplar det till den fiktiva karaktären Voldemort de lärt känna genom sin läsning.

Vidare i intervjun började vi diskutera gott och ont, och hur det kan komma sig att folk blir onda. Här ser vi tydligt hur eleverna förmedlar sina tankar kring texten med kritiska ögon, vilket exemplifierar fas fyra:

I2: Men vad tror ni det kan bero på att folk blir onda? P1: För att någonting dåligt har hänt deras familj.

30

P2: Jag tror att Voldemort… hans familj gillade inte honom. Jag tror att han blev utkastad.

P1: Eller att hans familj behandlade honom dåligt.

I1: Vet ni någonting om Voldemorts barndom eller uppväxt?

P1: Hans föräldrar dog och då kom Voldemort till ett barnhem istället. För han hade inga föräldrar.

I2: Mm. Men om någonting hemskt har hänt, vilken känsla brukar man få när någonting hemskt händer?

P2: Asså exempelvis om sina föräldrar dör då blir man jätteledsen…

P1: Och arg. Jättearg. Jag tycker synd om min mormor för när hon var fem dog hennes pappa och när hon var sju dog hennes mamma.

I2: Ja, det var hemskt. P2: Hon blev ond! P1: Nej.

I denna del av intervjun stannar inte eleverna i diskussioner om Harry Potter-böckerna, utan de rör sig vidare in i föreställningsvärldar de har kring sina egna erfarenheter. P1 nämner att hans mormors föräldrar dog när hon var liten, och P2 tar med sig det han byggt upp i sin föreställningsvärld om Harry Potter in i en ny föreställningsvärld han nu skapat kring vad som hände med P1:s mormor. Eftersom eleverna kom fram till att man kan bli ond om något hemskt händer en i barndomen, skapade P2 en föreställningsvärld där P1:s mormor blev ond när hennes föräldrar dog. Denna kommentar bemötte vi genom följande konversation:

I1: Nja, det blev hon kanske inte? P1: Nej… Hon är inte ond.

P2: Jaha, jag trodde det (skratt).

I1: Alla som har föräldrar som dött blir ju inte onda, vi pratade bara innan om att det kan vara så. Eller hur? Så P1s mormor är inte ond, hon är säkert jättesnäll, va?

P1: Ja, hon är det.

P2 har alltså tagit steget in i den femte och sista av Langers faser, vilken innebär att läsaren efter att ha utvecklat en tillräckligt rik föreställningsvärld börjar röra sig in i en ny, föreställningsbyggande erfarenhet. Detta sker genom att läsaren med kritiska ögon reflekterar över den uppbyggda föreställningsvärlden, vilket leder till nya erfarenheter.

31

Eleverna visade i samtalsintervjun att de vid minst ett tillfälle befunnit sig i var och en av Langers fem faser. Utöver det diskuterade vi även om eleverna hade velat arbeta med Harry Potter i skolan och vad de i sådana fall har för tankar kring eventuella möjligheter till lärande genom serien. Denna del av intervjun gick enligt följande:

I2: Mm. Så att jobba med Harry Potter i skolan är något ni hade tyckt var…? P1: Nånting riktigt roligt!

P2: Ja.

I1: Tror ni att ni hade lärt er något av att jobba med Harry Potter i skolan? P1 och P2: Ja!

I1: Vadå tror ni?

P1: Att Harry Potter är snäll.

Här märker vi att eleverna inte riktigt förstår det vi menar med vår fråga, det vill säga vad man kan lära sig av – inte om – Harry Potter, och försöker därför formulera oss på annat vis:

I1: Mm. Tror ni att man hade kunnat lära sig någonting som man lär sig i skolan genom att jobba med Harry Potter? Förstår ni hur jag menar då? P1: Ja, man ska ju lära sig i skolan och vi kommer ju lära oss om Harry Potter då! Så då har vi lärt oss något!

Då det verkade som att eleverna fortfarande inte förstod vad för typ av svar vi var ute efter fick vi ställa en ledande fråga:

I1: Tror ni man hade lärt sig mer om att till exempel läsa och skriva? P1: Så klart.

P2: Ja. Hela ställningen är: läs igenom din saga, om man till exempel jobbar med Harry Potter och sen måste man ju skriva själv och sen rita.

I2: Så man läser och sen skriver man…

P2: Ja desto mer du skriver, om jag hade till exempel skrivit hela den här väggen plus bilder. Då hade jag ju lärt mig att läsa och sen skriva plus att jag hade fått läsa igenom hela väggen.

I1: Menar ni att man lär sig både läsa, skriva och rita? P2: Ja.

32

Vid det här laget verkade det som att eleverna förstod vad vi menade, men vi var nyfikna på vilka andra tankar de möjligtvis hade och fortsatte därför på följande vis:

I2: Tror ni man hade kunnat lära sig om något annat också om man hade jobbat med Harry Potter i skolan?

P2: Av the fantasy? Man lär sig tänka själv och då får man mer fantasi! P1: Ja jag har typ aldrig, aldrig tänkt på vad du kan göra med din fantasi. Man kan ju skriva berättelser!

I1: Man utvecklar sin fantasi eller? P1 och P2: Ja!

Efter dessa svar kände vi att vi fått ta del av tillräckligt med tankar kring vad eleverna tror att man kan lära sig av att arbeta med Harry Potter-serien i skolan. Citatet ”Man lär sig tänka själv och då får man mer fantasi!” av P2 valde vi dessutom som rubrik till vårt examensarbete eftersom det enligt oss ringade in en del av arbetets essens.

Vi fick genom vår intervju en inblick i vad elever i årskurs 2 kan ha för tankar kring Harry Potter-seriens innehåll och deras inställning till att arbeta med serien i skolan. Pojkarna visade att de har ett stort intresse för Harry Potter och att läsningen av böckerna väckt en hel del tankar och funderingar hos dem, samt att de ställer sig positiva till att arbeta med serien i skolan. Elevernas intresse för serien kan vi koppla till erfarenhetspedagogiken vi tidigare skrivit om, i vilken man utgår från elevers intressen och erfarenheter. Dessutom tolkar vi att deras intresse för serien motiverar och inspirerar dem till att skriva fan fiction, vilket vi tidigare skrivit att Sauro och Sundmark menar kan förenkla analyser av litteratur samt utveckla den kreativa skrivtekniken, ordförrådet och språkanvändandet.

33