Samtal i samband med högläsning

Resultatet av de intervjuer som genomförts visade att lärarna i stor utsträckning använde sig av samtal i samband med högläsning. Lärarna använde sig inte av begreppet dialogisk högläsning, dock återfanns tendenser att dialogisk högläsning användes i lärarnas under- visning. Dialogisk högläsning har visat goda effekter på barns språkutveckling och effekter på engagemanget i lyssnandet hos eleverna. Dialogisk högläsning visar att elever kan få mer motivation att engagera sig för samtalet kring det lästa. Det finns flera fördelar med att använda sig av samtal i samband med högläsning. Lärarna kan genom samtalet om det lästa tidigt upptäcka de elever som tenderar att ha svårigheter i sin läsförståelse (Anders- son, 2015).

Lärarna i studien använde samtal på olika sätt i sin undervisning och arbetssätten hur de valde att samtala om innehållet varierade. EPA var vanligt förekommande i Annikas och

27 Hannas undervisning, men hur eleverna redovisade sina egna tankar lyftes aldrig. Något som kan vara viktigt är att vid något tillfälle se vad den enskilda eleven svarar, så att ele- verna inte påverkas av varandra. Lärarnas fokus på samtalet i samband med högläsningen var hur eleverna fick diskutera i par eller gemensamt i helklass. Fördelarna med att läsa högt ur en bok och sedan diskutera har flera positiva effekter för både elever och lärare. Enligt forskning leder högläsning och textsamtal till att eleverna kan stärkas och få ut- veckla sina egna tankar om innehållet och sedan utbyta tankar tillsammans i helklass (Wil- son & Rennie, 2019). Detta går i linje med Vygotskijs (1998) tankar om att samtalet blir en interaktion med varandra och att eleverna lär sig tillsammans varandra. Samtalen som uppstår gör att eleverna får utvecklas tillsammans och att kunskaper ständigt förnyas (Säljö, 2000).

Hanna och Klara ansåg att högläsningen kunde hjälpa eleverna att relatera mer till bokens innehåll och på så sätt känna med karaktärernas känslor från högläsningsböckerna. De upplevde att samtalen kring värdegrundsfrågor blev enklare för eleverna att förstå när de kunde relatera det till en karaktär i samband med högläsning. Hanna och Klara bedömde att en högläsningsbok kunde beröra verkliga situationer och på så sätt kunde eleverna en- klare ta till sig en verklig situation med hjälp av karaktären och diskutera innehållet. Detta kan styrkas med forskning som säger att litteraturen kan hjälpa elever att stimulera känslor till andra människor genom karaktärerna och att sätta sig in i situationen förutsatt att ele- verna har upplevt de känslor som karaktären känner (Nikolajeva, 2012). Fokus kan ofta läggas på att hjälpa karaktärerna i en situation i boken men forskning visar att läraren även behöver uppmärksamma eleverna på hur de själva skulle känna om de var i en utsatt ka- raktärs situation och inte enbart fokusera på hur de skulle hjälpa karaktären (Rabin, 2011). Klara menade att hennes elever ofta kunde relatera hur de själva kände när istället för att hjälpa karaktären. De samtal som uppstår från bokens innehåll kan hjälpa eleven att senare lösa konflikter på egen hand. När boken lyfter ett problem som sedan diskuteras kan ele- verna få verktyg att lösa verkliga problem. Dock kan läraren behöva förtydliga kopplingen mellan berättelsen och verkligheten för att eleven ska förstå och kunna använda sig av de redskap som diskuterats och lyfts fram (Säljö, 2000).

Trots att forskning visar att elever kan relatera till sig själva genom karaktärerna finns det forskning som motbevisar detta. Vanligt förekommande är att eleverna är angelägna om att svara rätt och därav inte skapa en egen förståelse för innehållet som diskuteras

28 (Philgren, 2012). Katarina och Annika hade sett sådana tendenser i sin undervisning. De menade att eleverna är medvetna om vad de ska svara när värdegrundsfrågor diskuteras och därav svarar det de tror läraren vill höra och inte reflekterar över sitt eget beteende. Dock ansåg de att eleverna alltid är angelägna om att svara rätt och inte enbart vid värde- grundsfrågor. Vad som påverkar att eleverna är angelägna om att svara rätt är svårt att säga. Något som kan vara problematiskt med värdegrundsfrågor är att det ofta berör elevernas egna tankar och känslor. När dessa frågor diskuteras anser jag det viktigt att det finns ett bra och öppet klassrumsklimat där eleverna vågar framföra sina åsikter. Alla elever är inte bekväma med att diskutera värdegrundsfrågor och här behöver läraren och eleverna ha en ömsesidig respekt mot varandra. Eleverna har olika förutsättningar och lärarens uppgift blir att möta och urskilja vad eleven behöver för stöttning och utmaningar i undervisningen (Skolverket, 2019).

6.2.3 Värdegrundsfrågor

Genom resultatet kunde det konstateras att likheter fanns i lärarnas definition av värde- grunden men även att en viss skillnad. Att en variation i hur lärarna skulle definiera värde- grunden var väntat då forskning lyfter att värdegrund är något som lärarna själva behöver tolka (Alkestrand, 2016). Värdegrundsarbetet är något som lärarna själva styr över och kan använda under olika moment i sin undervisning (Zackari & Modigh, 2000). Gemensamt för lärarna i studien var att värdegrundsfrågor ofta lyftes i samband med högläsningen och via samtalen. Hanna nämnde under sin intervju att värdegrund förekommer oavsett vilken bok man läser och att det kan uppmärksammas även om avsikten inte är att beröra ämnet just då. Leonard Lamme (1996) skriver att många böcker lyfter etik och moral genom ka- raktärerna och att lärarna då tänker att boken lämpar sig för värdegrundsarbete, vilket inte alltid stämmer. Annika beskrev att hon fått avsluta en bok då innehållet inte var moraliskt rätt. De flesta böcker är skrivna med en medvetenhet och ett gott budskap men det händer att moraliska problem kan uppstå även om det inte är författarens budskap. Vidare menar Leonard Lamme (1996) att värdegrundsfrågor återfinns i flera genrer och inte enbart via skönlitteratur som lärarna i studien utgått ifrån. Att säga vad som är rätt och fel definierat inom värdegrunden går inte då begreppet som sagt är komplext. Lärarna var eniga om att högläsningen kunde underlätta för vissa typer av värdegrundsfrågor och att eleverna kunde relatera värdegrundsfrågorna till sig själva genom karaktärerna. Forskning visar att

29 eleverna kan öka sina kunskaper om olika situationer och utveckla sin moraliska förmåga genom litteraturen (Pardales, 2002). Genom att lyfta värdegrundsfrågor tillsammans med högläsningen ges eleverna möjlighet att utveckla empati för andra människor (Tomé- Fernández et., 2019). Vilket lärarna i denna studie framhåller och kan se tendenser till hos sina elever.

Skolverket (2019) skriver fram värdegrunden ska gestaltas utifrån fem olika orden, män- niskolivets okränkbarhet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, solidaritet mellan människor och individens frihet där lärarna sedan behöver gör sina egna tolkningar av orden. Tolkningarna gör att innebörden förändras och att begreppet värde- grund blir ett samlingsnamn för flera frågor som ska belysas i undervisningen (Colnerud, 2004). I takt med att samhället förändras och med den digitala tekniken som används anser jag att värdegrundsfrågor blir viktigare då människor kan gömma sig bakom falska identi- teter på nätet och skapa näthat. Samtal om värdegrundsfrågor kan eventuellt hjälpa män- niskor att skapa en förståelse för varandra och förebygga näthat.