• No results found

Samtycke till medverkan i studentprojekt Hej

In document Kartläggning av nyanlända elever (Page 47-59)

Jag är en student som läser sista terminen på ”Speciallärarprogrammet med inriktning språkstörning”, och ska nu skriva mitt examensarbete. Jag har valt att inrikta mig på Skolverkets kartläggningsmaterial för nyanlända elever.

Kartläggning av nyanlända elever blev obligatorisk i april 2016. Skolan ska göra en inledande bedömning av nyanlända elevers kunskaper för att sedan kunna placera eleverna i rätt årskurs och undervisningsgrupp. Mitt syfte är att undersöka om lärare, som jobbar med nyanlända elever, använder Skolverkets kartläggningsmaterial och i så fall hur det används i deras arbete. Specifikt vill jag studera hur lärarna agerar om kartläggningsresultaten tyder på att eleven har språkliga svårigheter, om materialet är till hjälp när läraren ska tänka ut lämpligt stöd till eleven, samt hur lärarna ser på samverkan med personal med specialpedagogiska kompetenser kopplat till resultat av kartläggning.

Jag önskar komma i kontakt med och intervjua ett antal av er lärare som jobbar med nyanlända elever och ställa frågor kring era erfarenheter av användning av Skolverkets kartläggningsmaterial och hur ni agerar när resultatet visar på språkliga svårigheter. Har du möjlighet att medverka i en intervju så vore jag tacksam. Intervjuerna beräknas ta ca 45

På lärarutbildningen vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete på avancerad nivå. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid skolor, i form av t.ex. intervjuer och observationer. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng, och utförs under totalt 10 veckor. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets databas MUEP (http://dspace.mah.se/handle/2043/599).

48

minuter och kommer att spelas in. Utskrifter av intervjuerna och ljudinspelningarna kommer att försvaras oåtkomligt för andra än mig och uppsatshandledaren och raderas efter att jag har använt dem i analysarbetet.

Jag utgår från Vetenskapsrådets forskningsetiska

principerhttp://www.codex.ur.se/texts/HSFR.pdf. Detta innebär att ert deltagande i studien är frivilligt, sker i samtycke och kan avbrytas när som helst. Insamlat material kommer att användas enbart för min studie och deltagarna och skolor kommer att vara oidentifierade i mitt examensarbete och materialet kommer att förstöras efter att arbetet har examinerats. Jag hoppas att du vill medverka i min studie och vill dela med dig av dina erfarenheter av Skolverkets kartläggningsmaterial för nyanlända elever.

Med vänlig hälsning Mouna Osman

……… Studentens underskrift och namnförtydligande

Kontaktuppgifter:

Mouna Osman Tlf nr: xxxxxxxxxx Email: xxxxxxxxxxxxx

Ansvarig handledare på Malmö universitet:

Olof Sandgren

49

...

Kontaktuppgifter Malmö universitet:

www.mau.se

Bilaga 2

1- Berätta lite om dig själv (vad har du för behörighet, hur många år har du jobbat som lärare, hur länge har du jobbat med nyanlända elever?)

2- Beskriv dina erfarenheter av arbete med nyanlända elever? 3- Hur brukar du undervisa nyanlända elever?

4- Vilka erfarenheter har du med kartläggning av nyanlända elever innan det blev obligatorisk?

5- Vilka erfarenheter har du med Skolverkets kartläggningsmaterial?

6- Används kartläggningen i din undervisningsplanering? Hur och på vilket sätt? 7- Hur/vad hjälper kartläggning dig med i ditt arbete?

8- Tycker du att Skolverkets kartläggningsmaterial litteracitet kan visa att eleven har språksvårigheter? På vilket sätt?

9- När brukar du upptäcka att en nyanländ elev har språksvårigheter? Hur gör du för att upptäcka det? Vilka material/metod använder du för att bedöma detta? (t ex ordförråd, läsförståelse mm)

10- Vad gör du efter? Vem vänder du dig till?

11- Vilka individuella anpassningar/stödåtgärder görs? Vad får de för effekter?

12- Hur fungerar föräldrakontakten när det gäller de här eleverna? Hur samarbetar du med dem?

13- Hur ser samarbetet kring nyanlända elever med språksvårigheter ut på er skola (med andra lärare, ledning)?

14- Hur ser samarbete ut kring nyanlända elever med språksvårigheter med personal med specialpedagogiska kompetenser?

51

Bilaga 3

Tabell 1. Lärarens erfarenheter av Skolverkets kartläggningsmaterial för nyanlända elever

Meningsbärandeenheter Kondenserade meningsenheter Kod Subkategorier Kategorier Kategorier Lärare 1

”Ja, det finns i den gamla kommunen. De kartläggningsmaterialen .. ja steg 1 och steg 2”

Läraren jobbade med kartläggningsmaterial i den gamla skolan

Kartlagt nyanlända elever

Har erfarenheter att kartlägga nyanlända elever Har erfarenheter av att kartlägga nyanlända elever med Skolverkets kartläggnings material steg 1 och steg 2

”Ja, det hjälper mycket.. den visar om eleven kan läsa och skriva.. ja det hjälper mig för jag får veta vilken nivå , erfarenheter och bakgrund de har”

Läraren upplevde att Skolverkets kartläggningsmaterial hjälper hen att få en bild om elevens erfarenheter Kartläggningsm aterialet hjälper läraren Materialet visar elevens nivå Skolverkets kartläggningsmateri al ger läraren stöd Lärare 2

”Vi är själva med på kartläggning steg 1 inne på skolintroduktionen”

Läraren är med när eleven kartläggs på skolintroduktion Får en bild från början om eleven Har erfarenheter om hur eleven kartläggs med steg 1

Är med på steg 1

”Det är de blivande lärare ute i klass som gör de kartläggningarna, det är inte jag längre och det är inte specialpedagogen.”

Läraren gjorde

kartläggningar steg 2 innan men sen ändrades det till att blivande lärare gjorde det

Kartlagt nyanlända elever Erfarenheter att kartlägga nyanlända elever Har erfarenheter av att kartlägga nyanlända elever med Skolverkets kartläggnings material steg 2 Lärare 3

”Jag kartlägger nyanlända elever utifrån skolverkets kartläggningsmaterial steg 1 och steg 2”

Lärare kartlägger nyanlända elever med steg 1 och steg 2

Kartlägger nyanlända elever Erfarenheter att kartlägga nyanlända elever Erfarenheter att kartlägga nyanlända elever med Skolverkets kartläggningsmateri al steg 1 och steg 2

”När kartläggningen är gjort skickas

profilerna ut till mottagande skolor” Resultatet skickas till mottagande skolor

Mottagande skolor Mottagande skolor får kartläggningsresultat Mottagningsenheten skickar kartläggningsresultat till mottagande skolor

”Kartläggningen kan hjälpa mig på det sättet att jag tar hänsyn till elevernas förmågor och vad som visas på kartläggningen.”

Kartläggningen hjälper lärare att veta elevens förmågor

Ger stöd Läraren upplever att kartläggningsmateri alet ger stöd

Kartläggningen hjälper lärare i sin planering

”Det gäller att kunna planera undervisningen utifrån elevernas förutsättningar och behov”.

Läraren planerar sin undervisning utifrån elevens behov

Elevens behov Planerar sin undervisning utifrån elevens behov

Kartläggningen hjälper lärare i sin planering

52

Lärare 4

”Alltså själv har jag inte gjort kartläggning, men de elever jag har fått, nyanlända, så har det gjort tidigare kartläggning.”

Läraren har inte kartlagt nyanlända elever med skolverkets

kartläggningsmaterial.

Erfarenheter Har inga

erfarenheter att själv kartlägga nyanlända elever Har inga erfarenheter att kartlägga nyanlända elever med skolverkets kartläggningsmateri al

Men jag har fått materialet till det … steg 1 och steg 2”.

Läraren får resultatet och utgår från det i sin planering

Resultatet Får materialet och Skolan får resultatet från

mottagningsenheten

”Jag läser igenom vad som står i materialet och ibland kollar lite vad jag ska bygga min undervisning på så det gör jag .. min lektionsplanering utgår från det”.

Läraren går genom materialet och bygger upp sin planering

Lektionsplanerin g

Utgår från det i sin planering Använder Skolverkets kartläggningsmateri al i sin planering Lärare 5

”Ja, flera gånger har jag varit med på kartläggning, jag har varit med svenska lärare och matematiklärare med kartläggning ”.

Läraren är med och karlägger nyanlända elever på sitt modersmål

Kartlägger litteracitet och numeracitet

Har erfarenheter om hur eleven kartläggs med steg 2 och numeracitet

Har erfarenheter med att kartlägga nyanlända elever på modersmålet med skolverkets kartläggningsmateri al

”Det finns några texter på arabiska så jag ska kunna veta hur mycket eleven kan på arabiska från början ”

Läraren använde texter i kartläggningsmaterialet för att bedöma eleverna på modersmålet

Stöd till läraren Texter som finns i kartläggningsmateri al kan användas även på modersmålet Skolverkets kartläggningsmateri al ger stöd till läraren genom de olika texter som finns i materialet

”Det finns texter på arabiska så de visar mig hur mycket eleven kan på arabiska också. Det har hjälpt mycket”

Kartläggningsmaterialet innehåller texter som lärare använder för att bedöma eleven på sitt modersmål

Stöd till läraren Texter i materialet används för att kartlägga eleven på modersmålet Skolverkets kartläggningsmateri al ger stöd till läraren genom de olika texter som finns i materialet

53

Bilaga 4

Tabell 2. Lärarens bedömning av nyanlända elever

Meningsbärandeenheter Kondenserade meningsenheter Kod Subkategorier Kategorier Kategorier Lärare 1

”Jag plockar bedömningsmaterial som passar till varje nivå, 1-3, 4-6, 7-9 och nivå 1,2 och 4 att läsa, samtala och skriva”

Läraren använder eget bedömningsmaterial innan skolverkets

kartläggningsmaterial kom för att bedöma nyanlända elever Använder eget material för att kartlägga elever Eget bedömningsmaterial Läraren använde eget kartläggningsmateri al innan Skolverkets kartläggningsmateri al kom

”När vi jobbar med kartläggning går jag genom materialet för att se elevens kunskapsbakgrund, om eleven har svårt med att läsa eller skriva”

Läraren upplevde att Skolverkets kartläggnings material kan visa elevens kunskaper och om eleven har svårigheter

Elevens kunskaper, elevens språksvårigheter

Materialet kan visa hur mycket eleven kan Skolverket kartläggningsmateri al kan visa om eleven har språksvårigheter enligt läraren Lärare 2

”Vi testar själv… Jag hade djup intervju med eleverna tillsammans med tolk … alltså för att fatta deras språk, ser hur språket var alltså deras modersmål men när kartläggning kom så började vi direkt med kartläggning

Läraren testade nyanlända elever själv innan Skolverkets kartläggningsmaterial kom Bedömningsmat erial Läraren testade eleverna själv med eget bedömningsmaterial Läraren testade själv innan Skolverkets kartläggningsmateri al kom Skolverket kartläggningsmateri al kan visa om eleven har språksvårigheter ”På kartläggningen så visas vad eleverna

har för starka sidor och vad de behöver jobba med så när vi utgår från vad de behöver jobba mer med och tittar vi på litteracitet”.

Läraren upplevde att Skolverkets kartläggnings material kan visa elevens kunskaper och om eleven har svårigheter

Elevens kunskaper, elevens språksvårigheter

Materialet kan visa hur mycket eleven kan

”Jag tycker att kartläggningen är jätte bra för ofta får man som läraren direkt observera nånting, så får man det bekräftad eller dementerad”.

Skolverkets

kartläggningsmaterial kan bekräfta lärarens misstanke om språksvårigheter

Bekräftelse Materialet kan visa om eleven har svårigheter Skolverket kartläggningsmateri al kan visa om eleven har språksvårigheter

”När vi tittar på litteracitet så är det att de behöver träna på att läsa mellan raderna, bakom raderna, de behöver läsa olika genre, informations sökning och källkritik”.

Litteracitetsdelen kan visa vad eleven behöver träna och utveckla

Träna och utveckla

Materialet kan visa evad eleven behöver utveckla Skolverkets kartläggningsmateri al kan visa om eleven behöver utveckla Lärare 3

”Ja, det kan komma fram i litteracitetsdelen”.

Läraren anser att det kan framgå i litteracitetsdelen om eleven har svårigheter.

Språksvårigheter kan visas

Materialet kan visa hur mycket kan eleven

Litteracitetsdelen kan visa att eleven har språksvårigheter enligt lärare

54 ”Och även i första samtalet, steg 1, det kan

vara att vårdnadshavare berättar för mig att ens barn inte kan läsa eller skriva än, eller har haft språksvårigheter i tidigare skola”

Steg 1 kan visa om en nyanländ elev har svårigheter om

vårdnadshavare informerar om detta under samtalet.

Vårdnadshavare informerar Föräldrar kan informera om elevens svårigheter redan från första samtalet Föräldrar informerar ibland om barnets språksvårigheter Specialpedagogen blandas in

”När den info kommer fram bokar jag en ny tid då specialpedagogen kan vara med kartläggningen Special pedagogen informeras när föräldrar informerar om elevens svårigheter Specialpedagoge n Kontakt med specialpedagogen Läraren kontaktar specialpedagogen om steg 1 visar elevens svårigheter

”Vi kan upptäcka det under dessa 10 dagar då vi har introduktion eller på

kartläggning.”

Svårigheter kan visas antigen under undervisning eller via kartläggningen

Undervisning, kartläggning

Materialet kan bekräfta eller visa elevens språksvårigheter

Kartläggningsmateri al kan bekräfta och visa elevens språksvårigheter

”Eleven kan visa svårigheter att förstå uppgifterna på modersmålet, visar svårigheter med läsningen och skrivningen.”

Svårigheter kan visas genom att eleven inte förstår uppgifterna Läs- och skrivsvårigheter Svårigheter kan visas redan från början under lektioner Läraren kan upptäcka svårigheter när eleven läser eller skriver under lektioner

Lärare 4

”Aah både och alltså det är liksom ja det visar lite i början hur de är var de ligger … du får träffa elever och se vart de utgår från vilka olika erfarenheter de har, där kan man bygga undervisningen på.”

Läraren anser att materialet kan visa var eleven ligger och bygga undervisningen på

Ett steg att utgå från

Eleven kan ha svårigheter

Kartläggningen kan visa lite vad eleven kan

”Kartläggningen papper visar lite vad för resultat men det finns mycket annat bakom om men inte får med”

Det kan finnas andra orsaker till resultatet

Andra orsaker Det kan finnas andra orsaker bakom

Det kan finnas andra orsaker till varför eleven visar svårigheter

”Jag tycker att kartläggningsmaterialet litteracitet kan visa att eleven har språksvårigheter dock kan det finnas andra orsaker, men kan bidra till att man kan se att eleven har lite svårigheter genom att de inte får bra resultat som möjligt till exempel i läsförståelse.”

Läraren tycker att litteracitet kan visa att eleven har språksvårigheter

Litteracitet Litteracietetsdelen kan visa att eleven har svårigheter. Detta kan bekräftas genom undervisning

Läraren tycker att kartläggningsmateri alet steg 2 litteracitet kan visa att eleven har svårigheter och bekräftar det genom undervisning

”På kartläggningsmaterial skulle man se lite om hen har lite svårigheter, också språksvårigheter och genom undervisning har jag också att det faktiskt är att hen har jättesvårt”

Läraren tycker att elevens svårigheter kan bekräftas genom undervisning.

Bekräftelse Undervisning kan bekräfta elevens svårigheter

Elevens svårigheter kan bekräftas genom undervisning.

”Vi kan upptäcka att nyanländ har svårigheter alltså genom undervisningen. man kan ju märka vissa elever som inte hänger med av svårigheter”

Läraren kan upptäcka att eleven kan ha svårigheter genom undervisningen.

Undervisning Undervisning kan visa elevens svårigheter Kan upptäcka om en nyanländ har svårigheter under undervisning.

55 Det finns inget bedömningsmaterial för

nyanlända är det så svårt, de har ofta material till elever som kan svenska så det finns inte till elever som har svårt”

Det är svårt och hitta bedömningsmaterial

Bedömningsmat erial

Svårigheter att hitta

bedömningsmaterial Lärare tycker att det finns svårigheter att hitta

bedömningsmaterial

”Det finns inte material, man får själv göra

egna bedömningar,” Läraren anser att det finns inget bedömningsmaterial för nyanlända elever Egna bedömningar Läraren själv får göra bedömningsmaterial

Det finns inget bedömningsmaterial för nyanlända elever

”Jag gör eget material till de här eleverna

och försöker på något sätt” Läraren gör eget bedömningsmaterial

Eget bedömningsmat erial Läraren gör eget material för att bedöma nyanlända elever

Det finns inget bedömningsmaterial för nyanlända elever

Lärare 5

”Jag använder mina egna material, olika texter för att se vilken nivå eleven har”

Läraren använder eget material

Eget

bedömningsmat erial

Läraren använder sitt eget material

Eget material

”Om hen inte förstår t ex texten …. Om eleven inte kan läsa och inte kan berätta vad texten handlar om, vilket syfte, varför författaren skrev texten det betyder att eleven har svårigheter”.

Läraren upplevde att kartläggningsmaterial kan visa att eleven har svårigheter om hen inte kan läsa, skriva, återberätta och ange budskapet

Materialet visar svårigheter

Materialet kan visa att eleven har svårigheter

Materialet visar elevens svårigheter

56

Bilaga 5

Tabell 3. Samverkan kring nyanlända elever med språksvårigheter

Meningsbärandeenheter Kondenserade meningsenheter Kod Subkategorier Kategorier Kategorier Lärare 1

”Nej inte speciallärare, nej, bara ämneslärare eller klasslärare som jag har kontakt med, men i ”Välkomna grupp” i den andra kommunen fanns det

speciallärare som jobbar med eleverna och jag har haft kontakt med hen angående de här eleverna

Läraren berättar att hen har inget samarbete med personal med pedagogisk kompetens men i sitt gamla jobba hade hen det.

Inget samarbete i den nya skolan. samverkan på mottagningsenh et

Samverkan ser olika ut beror på vilken verksamhet Ingen samverkan på skolan, samverkan på mottagningsenhet Lärare 2

”Alltså specialpedagogerna är inte alls inne i förberedelse klass, utan de anpassningar som görs det är jag som gör det.”

Läraren berättar att det inte finns samarbete med personal med pedagogisk kompetens. Samverkan och utredning Inget samarbete, läraren gör det mesta

Det finns ingen samverkan mellan läraren och specialpedagogen.

De har gjort utredning vid nåt tillfälle eller så men annars jag menar de utredningar då är det jag som gör det .”

Läraren berättar att specialpedagogen inte gör utredningar utan det är läraren som gör det

Utredningar Lärare gör utredningar inte specialpedagogen

Läraren gör utredningar själv

”Underlaget och det pedagogiska underlaget, det är jag, de är inte involverade, nej det gör de inte”.

Läraren gör det pedagogiska underlaget

Underlaget Det pedagogiska underlaget görs av läraren

Läraren gör utredningar själv

Lärare 3

”Är det så att vi har elever som behöver stöd och anpassningar är det i samråd med specialpedagogen som bestämmer vad vi ska göra.”

Läraren anser att de får stöd och råd kring nyanlända elever som har svårigheter

Samråd, stöd Får stöd och råd för att stötta nyanlända elever som har svårigheter samt finns de som extra resurser i klassrummet Lärarna på mottagningsenheten får stöd av EHT. Handledning och resurser

”Vi har haft specialpedagog, kurator,

skolvärdar som extra vuxna i klassen” EHT finns som stöd i klassen

Resurser EHT finns för att stötta elever och lärare i

Läraren upplever stöd av EHT

”Vi har möjlighet att prata om elevens svårigheter på EHTs möten.

Bra kommunikation Kommunikation dialog samverkan

Bra samarbete med personal med specialpedagogisk kompetens

”Vår specialpedagog, kurator och

skolsköterska finns alltid på plats” EHT som extra resurs i klassen

Resurser EHT finns för att stötta elever och lärare i

57 ”Vi har möjligheter att vända oss till dem

när vi behöver hjälp med en elev med svårigheter”

Läraren vänder sig till EHT för stöd

Samverkan, trygghet

Stöd från EHT vid behov

Läraren kan vända sig till EHT vid behov

”Vi har en öppen dialog och ett gott samarbete. Vi har möten där vi delar med oss av våra reflektioner, tankar och erfarenheter”

Läraren upplever öppen dialog

Dialog, kommunikation, samverkan

Öppen dialog, god samverkan

Öppen dialog och god samarbete

Lärare 4

”Det finns inte så mycket samarbete med andra lärare, inte så mycket utan Sva lärare har sitt eget medan SO och de andra har ju sina.”

Läraren upplever lite samverkan med andra lärare

Lite samverkan Lite samverkan med lärare och personal med specialpedagogisk kompetens Inte så mycket samarbete med andra lärare

”Ibland kan vi prata om jag har något

In document Kartläggning av nyanlända elever (Page 47-59)

Related documents