Samhällets rehabiliteringsinsatser utformas inom ramen för olika huvudmäns ansvar, uppgifter och regelsystem. Hälso- och sjukvården ansvarar för de medicinska insatserna, kommunen för de sociala insatserna, arbetsgivaren för de arbetsplatsinriktade insatserna och gymnasieskolan ansvarar för att särskilt stöd aktualiseras när en elev riskerar att inte nå kunskapskraven eller har andra svårigheter i sin skolsituation.
Arbetsförmedlingen ansvarar för de arbetsmarknadspolitiska insatserna och Försäkringskassan ansvarar för att samordna de olika rehabiliterings-insatserna.
Unga personer med funktionsnedsättning behöver ofta flera parallella insatser från olika aktörer. Under skoltiden kan exempelvis skolans studie- och yrkesvägledare eller elevhälsa vara viktiga parter. För många elever kan olika typer av hjälpmedel, exempelvis kognitiva hjälpmedel, underlätta skolgången. Hjälpmedelsinstitutet arbetar med utveckling av hjälpmedel och hjälpmedelsförsörjning, bland annat för att förbättra förutsättningarna för elever med kognitiv funktionsnedsättning att klara skolan. Efter skoltiden är exempelvis arbetsmarknadsenheter inom kommunen, kommunens dagliga verksamhet och hälso- och sjukvården viktiga aktörer. Då en
rehabiliteringsprocess sällan är linjär krävs att aktörernas samarbete präglas av flexibilitet och långsiktighet och utgår från individens förutsättningar och behov.
Erfarenheter från projektverksamhet för unga med aktivitetsersättning/
funktionsnedsättning visar att individens delaktighet och nära samverkan mellan relevanta aktörer är två framgångsfaktorer för att individerna ska närma sig arbetsmarknaden. Ett aktuellt projekt att dra lärdomar från är Hjälpmedelsinstitutets Vägar till arbete26 som genomförts i ett antal gymnasieskolor. Projektet handlar om att öka kunskapen om elevernas behov av stöd, teknikens betydelse och samverkan för att finna vägar till arbete för elever med funktionsnedsättning. Vägar till arbete har goda erfarenheter av att flera yrkesgrupper arbetar tillsammans. Samverkan har
26Vägar till arbete är ett treårigt projekt som genomförts i gymnasieskolor i Linköping och Kungälv. Projektet har drivits av Hjälpmedelsinstitutet i samarbete med Autism- och
Aspergerförbundet, Dyslexiförbundet FMLS, Riksförbundet Attention, Riksförbundet för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning FUB, Riksförbundet för rörelsehindrade Barn och Ungdomar RBU och Synskadades Riksförbund SRF. Projektet har finansierats med stöd från Arvsfonden.
utgått från varje individ, vilket har lett till att de samverkande parterna kunnat ta fram skräddarsydda lösningar för eleverna.27
Många unga med funktionsnedsättning har svårt att fullfölja sin gymnasieutbildning, vilket i sin tur försvårar en etablering på
arbetsmarknaden. Det är därför angeläget att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan utvecklar samarbetet med skolan i syfte att elever med särskilda behov ska få kunskap om det stöd myndigheterna kan erbjuda under skoltiden och i anslutning till skolslut. Det bör eftersträvas att dessa elever i god tid inför skolslut har en planering för vad som är aktuellt i nästa steg. Det kan avse utbildning, arbete eller annan sysselsättning.
Även efter skoltiden är kommunen en viktig samverkanspart i arbetet med att underlätta ungas inträde på arbetsmarknaden. Enligt socialtjänstlagen (SoL) ska kommunen medverka till att erbjuda en meningsfull sysselsättning för personer med funktionsnedsättning. Kommunen ska även medverka till att målgruppen för lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) får tillgång till arbete och studier. Arbetsförmedlingen och
Försäkringskassan behöver förstärka samarbetet med den dagliga
verksamheten och kommunernas arbetsmarknadsenheter, liksom med den kommunala vuxenutbildningen. Utöver ett bra samarbete mellan de offentliga aktörerna är det givetvis viktigt med goda arbetsgivarkontakter och att fler arbetsgivare ser kompetensen hos alla arbetssökande för att fler unga med funktionsnedsättning ska kunna komma in på arbetsmarknaden.
Under år 2013 har myndigheterna fört diskussioner om samarbetet kring unga med aktivitetsersättning/funktionsnedsättning med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Skolverket och Hjälpmedelsinstitutet.
Syftet har varit att öka kunskapen om varandras uppdrag, ansvar och arbete kring målgruppen liksom att finna gemensamma lösningar på befintliga hinder för samarbete under och efter skoltiden. Diskussionerna har skapat en grund för ett fortsatt samarbete mellan de olika aktörerna.
Det har i diskussionerna funnits en samsyn om behovet av att utveckla samarbetet kring unga med aktivitetsersättning/funktionsnedsättning, både ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och ur ett individperspektiv.
Inlåsningseffekter både i aktivitetsersättning och i daglig verksamhet har identifierats som ett särskilt kritiskt område i arbetet med att underlätta för unga med funktionsnedsättning att inträda på arbetsmarknaden. En av orsakerna är att det finns en rädsla för att förlora ersättning och annat stöd om man prövar sin förmåga i exempelvis en praktik eller en anställning.
Rädslan kan även finnas hos myndigheterna som inte vill riskera att
27Hjälpmedelsinstitutet 2013: Vägar till arbete – hur skolhuvudmän och gymnasieskolor underlättar övergången till arbetslivet för elever i behov av särskilt stöd.
individen hamnar i en försämrad ekonomisk situation. Majoriteten av dem som avslutar en period med aktivitetsersättning gör detta vid 29 års ålder (61 procent 2009).28 Som myndigheterna tidigare påpekat innebär de
ekonomiska incitamentsstrukturerna idag att unga personer med funktionsnedsättning kortsiktigt gagnas ekonomisk av att beviljas
aktivitetsersättning men i det längre perspektivet finns det en påtaglig risk för inlåsning i sjukförsäkringssystemet och låg inkomst för resten av livet.29 Aktörerna behöver genom ett närmare samarbete och i dialog med individen bli bättre på att hitta möjligheter och lösningar som för individen närmare arbetsmarknaden, för att motverka de inlåsningseffekter som
aktivitetsersättning och andra stöd annars kan ge. Myndigheterna är positiva till de ändringar i regelverket för vilande aktivitetsersättning som trädde i kraft 2013, som syftar till att stimulera fler personer med aktivitetsersättning att pröva sin förmåga att arbeta eller studera.
I syfte att öka kunskapen om våra uppdrag, ansvarsområden och vilket stöd unga med funktionsnedsättning/aktivitetsersättning kan få har
Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan under hösten och vintern deltagit i konferenser som SKL, Skolverket respektive Hjälpmedelsinstitutet hållit runt om i landet. Myndigheterna har därigenom nått ut med
information om vilket stöd vi kan erbjuda till uppskattningsvis 1 200 personer inom bland annat kommuner, regionförbund och skolor.
Konferensernas målgrupper har varit studie- och yrkesvägledare, gymnasiechefer, politiker, tjänstemän och antagningspersonal.
Det pågår många lokala projekt riktade till unga med funktionsnedsättning där en välfungerande samverkan skapas mellan olika aktörer.30
Försäkringskassan är för närvarande projektägare av sex ESF-projekt.31 Flera av dessa har unga och unga med aktivitetsersättning som målgrupp. Syftet med de projekt som riktar sig till målgruppen är att göra det lättare för personer med funktionsnedsättning att komma ut i arbete eller studier. I två av projekten ingår även att utveckla samarbetet med andra aktörer.32 Ett av
28Försäkringskassan 2012: Tio år med aktivitetsersättning – en studie av situationen för unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Dnr 06961-2011.
29Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan 2013: Förstärkt stöd till unga med
aktivitetsersättning. Återrapportering enligt regleringsbreven för 2012. Dnr: Af 2011/414101, FK 005526-2012. 2013-02-22.
30Projektverksamheten finansieras ofta av samordningsförbund, ESF och/eller Allmänna arvsfonden.
31Med Aktivitetsersättning Mot Arbete (AMA), Aktivering och Mobilisering mot Arbete (AMiA), Ungas Mobilisering Inför Arbetslivet (UMiA), Utveckla samspel och gemensam metodik (Dirigo 1), Utveckla metoder och samarbetsformer (Dirigo 2) och Kompetensutveckling i samspel (Concensio).
32AMA och UMiA.
projekten har som ett av sina syften att öka kunskapen om olika funktionsnedsättningar.33 Arbetsförmedlingen är för närvarande
projektägare av tolv ESF-projekt. I flera av dessa ingår unga och unga med funktionsnedsättning som målgrupp. Två av projekten riktar sig särskilt till unga med olika typer av funktionsnedsättning.34 Både Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är dessutom medfinansiär i omkring 200 ESF-projekt där många av ESF-projekten också riktar sig till gruppen unga med aktivitetsersättning/funktionsnedsättning.
Åtgärder
- Under året har myndigheterna haft konstruktiva diskussioner om samarbetet kring unga med funktionsnedsättning med SKL, Skolverket och Hjälpmedelsinstitutet i syfte att utveckla stödet till unga med aktivitetsersättning/funktionsnedsättning. Arbetet kommer att fortsätta under 2014 i syfte att ge en bra grund för det regionala och lokala samarbetet.
- Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har deltagit på nationella gymnasiekonferenser som SKL anordnat under hösten 2013.35 Syftet har varit att informera om myndigheternas uppdrag och ansvar kring unga med funktionsnedsättning och det stöd vi kan erbjuda, både som enskilda myndigheter och tillsammans.
- Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har deltagit i Skolverkets uppdrag som handlar om att ta fram en fortbildningsinsats för studie- och yrkesvägledare i gymnasieskolan.36 Under hösten har sju konferenser hållits för studie- och yrkesvägledare inom
gymnasieutbildningen. Även andra professioner har deltagit i konferenserna, exempelvis rektorer och specialpedagoger.
Konferenserna har fokuserat på hur man löser de etablerings-svårigheter som unga med funktionsnedsättning möter på arbetsmarknaden samt på det stöd från olika myndigheter som ungdomarna kan få.
- Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan deltar i
Hjälpmedelsinstitutets konferenser Varenda unge ska klara skolan.
33Concensio.
34Ung kraft och Unga på väg till arbete.
35Konferenserna vänder sig till förtroendevalda, utbildnings- och gymnasiechefer, skolledare, ekonomer och planerare, handläggare av mottagande- och antagningsfrågor samt andra berörda och intresserade. (SKL 2013. www.skl.se/vi_arbetar_med/skola_och_forskola/kurser-och-konferenser-skola.)
36Uppdrag i Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans regleringsbrev för budgetåret 2013.
Konferenserna handlar om vägen ut i arbetslivet för elever med funktionsnedsättning.37