Målet med samverkan i skolan är ju inte samverkan i sig utan att främja kunskapsinhämtning hos elever. Eleverna vinner på när samverkan mellan bibliotekariens kunskaper i
informationskompetens och lärarens kompetens i ämnet och om pedagogik sker. Samverkan går till på olika sätt och Montiel-Overalls modell TLC (Teacher Librarian Collaboration) går in på djupet hur samverkan fungerar.
9.1.1 Fas A
Det finns olika nivåer av samverkan, ett sätt att samverka på är att ”nätverka” det betyder att man aktivt söker samarbetspartners och detta anser Montiel-Overall vara en initiationsfas till samarbetet eftersom man måste ha en relation till den man ska samarbeta med (Montiel-Overall, 2010, sid 30). Att vara bibliotekarie och vad det innebär för personen som innehar titeln, vilken personlighet den har, själva yrkesidentiteten och, så att säga, hur bibliotekarien uppfattar sig själv, är intressant. Sven som jobbar på integrerat folk- och skolbibliotek säger att om man inte tar en aktiv del i samarbetet och framhäver sin roll och sin gärning i skolan utan förblir passiv, så uppfattas man inte som ”en” i gänget utan som ”övrig personal” vilket i praktiken betyder att man inte tas på allvar. Ulrika Centerwall beskriver i sin artikel
”Performing the librarian” betydelsen av att framhäva sig själv för att synas och hur viktigt det är för att bli en ”kollega” på skolan (Centerwall, 2016, sid 6). Erik, skolbibliotekarie på en
gymnasieskola har också känt av detta, han säger att det är viktigt att vara konkret med vad man gör så att lärarna uppfattar vad man kan göra. Det finns ganska många fördomar om vad en bibliotekarie brukar göra och hur personen är. Han uttrycker att det finns en bild av biblioteket och av bibliotekarien att de ska vara tysta.
Det vet även folk- och skolbibliotekarien Ingrid hon uttrycker att bibliotekarien har en konstig ”image” och att lärare har fördomar om vad en bibliotekarie gör och hur denne är som person. Erik har också fördomar om hur lärare är när han säger att de borde känna honom eftersom han jobbat länge på samma skola så borde alla (lärare) veta vem han är. Limberg och Folkesson kunde, i sin forskning om Informationssökning, didaktik och lärande (IDOL), få syn på hur lärare och bibliotekarier tänker om varandra i samarbetet. En intressant faktor som framkom här var hur de två yrkesgrupperna uppfattade ”den andre”, de tror att de vet hur den andre uppfattar dig och de har själv fördomar om vad den andre vet om dig (Limberg & Folkesson, 2008, sid 100).
Det som nu nämnts är något som bibliotekarierna identifierar som viktigt, att ge en bild av vilka de är och att visa sig för att skapa kontakt med lärare och för att få till ett samarbete och det till hör till det som Montiel-Overall kallar för nätverka, att aktivt arbeta för att etablera kontakt och som hon inkorporerar med sin nivå A i sin modell TLC (Montiel-Overall, 2010, sid 36).
Ingrid såg också en annan sak i samverkan, det här med personlighet, men hon reflekterade mera på bibliotekariens personlighet i samarbetet. Hur man är som person och hur det påverkar samarbetet var enligt Ingrid olika. Hon förklarade att hon och hennes kollega är olika till sättet, kollegan blyg och introvert och hon sprallig och extrovert men båda två fick bra resultat ändå och hon menade att det inte spelade någon roll utan att man utvecklade olika tekniker för att få ett resultat. ”Det som funkar, funkar” sa Ingrid (Centerwall, 2016, sid 6).
Även Karin, skolbibliotekarie på tre skolor påpekade att det funkar bättre med vissa och andra ”kör sitt eget race” och detta tyckte hon var frustrerande och det innebar också att hon bara samarbetade med dem det funkade med. Greta, skolbibliotekarie på en gymnasieskola hade inte alls samma upplevelse av frustration i samarbetet med lärare utan hon berättade att de flesta lärare varit väldigt engagerade och positiva och att de gärna vill ha hennes hjälp med att ta en del av lektionen. Dessa tillfällen skedde spontant. Detta kan man hävda hör till en låg
nivå av samarbete där läraren kontaktar bibliotekarien endast när den behöver hjälp med material eller annat och hör enligt Montiel-Overall till fas A (Montiel-Overall, 2010, sid 36).
En annan sak som Greta sätter fingret på i form av skolbibliotekariens roll och identitet är hur man ska marknadsföra sig och sina tjänster på biblioteket och då specifikt till ungdomar. Enligt hennes uppfattningär det att man måste sälja sig själv för att sälja biblioteket, att bibliotekarie och bibliotek hör ihop och att bibliotekarien är biblioteket personifierad speciellt på skolbibliotek. Greta säger att om de inte vet om vem du är och vad du gör så kommer de inte till biblioteket utan det blir en anonym plats.
Detta att marknadsföra sig själv och visa vem man är för att vara synlig trycker också Ulrika Centerwall på, syns man inte finns man inte och det säger ju också både Sven och Erik att det är viktigt att visa att man finns och vad man kan göra (Centerwall, 2016, sid 6). Enligt
Montiel-Overall är det en låg nivå av samarbete och hör till fas A (Montiel-Overall, 2010, sid 36). Skolbibliotekssamordnaren Berit berättade att hon vill vara med på personalmöten för att berätta om sig själv och det är ju också ett sätt att synas. Hon tyckte att hon kunde tänka sig att dela ut ”flyers” till lärarna med bild på sig själv för att synas och bli sedd. En annan sak som både Ingrid, Stina och Karin påpekade är att skolbibliotekarien hela tiden måste påminna om att den finns. Erik tyckte att han jobbat länge på biblioteket så ”alla” borde vetat om honom, men det är nog som Sven säger att jobbar man inte aktivt med sin roll som bibliotekarie så blir man ”övrig personal” i lärarnas ögon.,
Här har identiteten stor betydelse och vad lärare vet och vad de väljer att tro om en
bibliotekarie. Limberg och Folkesson kunde också se detta i sitt material i hur man upplever ”den andre” (Limberg & Folkesson, 2008, sid 100). Just att vara med på personalmöten och etablera kontakt med lärare är vad Montiel-Overall kallar för att nätverka och detta äger rum i nivå A eller koordination enligt hennes modell TLC (Montiel-Overall, 2010, sid 32).
Intervjupersonerna vittnar om att styrningen är viktig. Rektor har en viktig roll i att leda arbetet, och att se till att det finns verksamhetsplaner, att det finns resurser och att det finns tid för samarbete, och tid för planering samt att se till att förutsättningen för samarbetet finns. Det räcker inte att rektor är positiv till samarbete, rektorn måste ge mandat och stötta
bibliotekarien, se till att den är med och blir inbjuden till möten och ge dem resurser i form av tid (Montiel-Overall, 2010, sid 38).
Skolbibliotekarien Karin är relativt nyanställd på de tre skolor hon jobbar på och hon upplever att rektorerna är positiva till att hon finns på skolan men att de i princip lämnat henne där med orden ”du får fria händer” men sen inte följt upp jobbet och inte gett henne några fler direktiv. Karin berättar också att det finns en skolbiblioteksplan i kommunen men att den är
omfattande och vag och den går inte att implementera på skolan. Hon saknar en handlingsplan att utgå ifrån. Hon jobbar heltid men eftersom hon har tre skolor att vara på så hinner hon inte hjälpa alla elever och hon behöver en handlingsplan som är förankrad hos kollegiet och hos rektor för att få en grund att stå på. Enligt Montiel-Overalls nivå av samarbete är detta nivå A, rektor är positivt inställd till att anställa en utbildad bibliotekarie men inte har förstått att arbetet måste ha struktur och mening och fortsatt stöd för att det ska fungera (Montiel-Overall, 2010, sid 36).
9.1.2 Fas B
Vi har uppfattat att vissa saker går in i varandra. Speciellt detta med personlighet har vi kunnat se är viktigt för samarbetet. Det är en gråzon mellan dessa kategorier eftersom teman så som personlighet i samband med samverkan och skolbibliotekariens identitet går i varandra och har betydelse i de båda kategorierna.En annan sak som Greta reflekterade över när det gäller just rollen som skolbibliotekarie och vad det innebär är att man av eleverna upplevs som en trygg vuxen som är neutral och ofarlig. Hon berättade att detta berodde på att hon inte betygsätter eleverna. När hon sedan beskrev sin roll i övrigt i samverkan med lärare så
beskrev hon sig som en ”nyfiken jäkel” som lägger sig i och kommer med förslag, och som en person som är flexibel och kan ställa upp med kort varsel.
Det har även Ulrika Centerwall upplevt i sitt resultat att skolbibliotekarien inte haft ”råd” att säga nej utan att vara flexibel är ett nödvändigt ont i fråga om samarbete (Centerwall, 2016, sid 6). Montiel-Overall hävdar också att det är viktigt med en personlig kontakt och att man ska jobba med dem som är engagerade för då kan samarbetet bli bra och detta är en del av det relationsbyggandet som krävs, men även hon anser att det är en låg nivå av samarbete.
Montiel-Overall beskriver det som att man delar upp uppgifter mellan sig för att var för sig ta hand om eleverna på sitt sätt med sina egna uppgifter och det är kooperation eller fas B enligt hennes modell TLC (Montiel-Overall, 2010, sid 37).
Greta berättar för oss att lärarna gärna vill ha hennes hjälp och att lärarna spontant ber om hjälp, denna förfrågan om hjälp kan ske när de möts i korridoren, i fikarummet eller per mail
med ganska kort varsel. Lärarna vill dela upp klassen i två grupper och då får Greta halva klassen till biblioteket. Det är ofta bara spontant och det är inget som planerats i förväg. Greta tycker att hon trivs med det eftersom hon, som tidigare nämnts, är flexibel enligt Montiel-Overall är spontant samverkande i korridorer och fikarum, nivå B, kooperation, enligt TLC.
9.1.3 Fas C
Fas C innebär att lärare och bibliotekarie jobbar tillsammans och rektor ger förutsättningar för att detta ska fungera och det finns en handlingsplan på hur samarbetet ska fungera. Stina känner att rektor vill att det ska finnas pedagogiskt stöd från en bibliotekarie på skolan så finns ännu ingen handlingsplan. Berit och Karin däremot har haft möten med rektor för att åtgärda detta. De saknar styrning från rektor men har själva sett till att ha möten med rektor för att få till ett samarbete på sina skolor. Det gäller att påminna om att man finns som en viktig del i samverkan. Bibliotekarien måste aktivt ta del i samarbetsprocessen. Samarbete enligt fas C enligt Montiel-Overall (Montiel-Overall, 2010, sid 38).
Respondenterna har alla uttryckt att om skolbibliotekarien har rektor som chef då blir skolbibliotekarien synlig på ett annat sätt eftersom då denne uppfattas som en del av skolan. Det är inte alls lika bra med integrerat folk- och skolbibliotek då chefen är en bibliotekschef för då uppfattas inte skolbiblioteket som en del av skolan på samma sätt och
skolbibliotekarierna måste kämpa hårdare för att lyckas i samarbetet. De bibliotekarier som jobbar på många skolor och åker mellan för bemanning och bokprat som Berit gör har delvis samma problem, de har förvisso rektor som chef men eftersom det är flera rektorer så är det viktigt att dessa följer upp arbetet som bibliotekarien gör och bibliotekarien måste själv se till att inte försvinna i mängden.
Ingrid berättar att eftersom det folk- och skolbiblioteket hon jobbar på var relativt nybyggt och nyligen blivit integrerat med skolan så var lärare och rektorer ovana med utbildade bibliotekarier. Det blev en vi mot dem situation, berättar Ingrid. Hon gjorde slag i saken och bildade en grupp, ett samarbetsteam som träffas några gånger per år för att diskutera
bibliotekets roll och hur bibliotekarien kan hjälpa till på skolan. I gruppen ingår rektor, en lärare från varje stadie på skolan samt bibliotekarien som är sammankallande och driver frågorna. Montiel-Overall menar att det är viktigt att ha grupper av lärare och bibliotekarier och även att rektor är med och ger tid till planering och resurser för samverkan. Det är en förutsättning för att det ska bli av, fas C integrerad instruktion enligt TLC (Montiel-Overall, 2010, sid 38).
9.1.4 Fas D
Erik berättar att samverkan med lärare ofta var personbundet eftersom gymnasiet jobbar med kurser och dessa är olika från år till år. Han berättar att han hade stående inbjudan till kursen ”gymnasiearbetet” och där hjälpte han till med källkritik och informationssökning,
söksträngar samt även hjälpstuga, där hjälpte han till med uppställning av dispositionen och granskning av källor med mera. Erik efterfrågar ändå mer struktur. Han anser också att samarbetet bör vara integrerat i alla årskurser. Det ger inte eleverna så mycket om man har en eller två lektioner i informationssökning eftersom eleverna inte ser kopplingen till
undervisningen och därmed inte ser vitsen med lektionen, det är också det som Kuhlthau menar med ett ”väglett undersökande arbete” (Guided inquiry) där läraren och bibliotekarien i team planerar undervisningen och inkorporerar sina kompetenser i alla ämnen till gagn för eleverna (Kuhlthau 2010, sid 2). Karin säger samma sak. Hon vill ha mer planering, längre framförhållning och återkommande samarbete med fler ämnen, för som hon uttrycker det är det inte hållbart att bara ha en lektion i källkritik för om eleven är borta den lektionen så har denne inte haft källkritik. Fas D där samarbetet fungerar fullt ut kallar Montiel-Overall för Integrerad undervisning. Hit har ingen av respondenterna kommit än (Montiel-Overall, 2010, sid 39).