• No results found

samverkansarbete i ett bostadsområde

charlotte Waldeck1

1hälsouniversitetet, magisterutb. i folkhälsovetenskap, linköping, Sverige

charlotte@waldeck.se

BAKgRUND OcH SyFTE: I min magisteruppsats i folkhälsovetenskap beskriver jag

interventionen ur ett verksamhets- och brukarperspektiv med hjälp av fokusgrupp- intervjuer med betoning på begreppen hälsa, egenvård och samverkan. I bostads- området Johannelund i Linköping bor många äldre. Genom att erbjuda föreläs- ningar om hälsa och egenvård har en lokal samverkansgrupp, JOSAM, som mål att bidra till en positiv hälsoutveckling hos äldre i bostadsområdet.

METOD/IDéBESKRIvNINg: Äldreföreläsningarna har pågått sedan 2001 med 3–4

föreläsningar/termin. En lokal samverkansgrupp ansvarar för föreläsningstillfällena. Samverkansgruppen består av representanter från lokala aktörer i bostadsområdet, inklusive vårdcentralen, som kommer i kontakt med äldre i vardagen. Även de äldre är delaktiga i samverkansarbetet via representanter från PRO, SPF och SPRF. På regel- bundna planeringsträffar diskuterar och beslutar samverkansgruppen om aktuella teman och bjuder in föreläsare. Föreläsningarna har fokus på äldre och egenvård utifrån hälsa och livskvalitet. Exempel på föreläsningar som erbjudits är:

• Fysisk aktivitet och rörelseglädje • Äldreomsorg och ”maxtaxa” för äldre • Huden och dina fötter • Socker – vän eller fiende? • Att vara en hållbar anhörig • Trygg och säker i Johannelund

Annonsering sker cirka en vecka före utsatt datum i bostadsområdet samt i lokal- pressen.

Under och efter varje föreläsningstillfälle ges alltid utrymme för diskussion mellan deltagare och föreläsare.

RESULTAT/LÄgESRAPPORT: Målet är en lokal spridning av interventionen i Linköpings

eleVhälSODAtAbASen elSA I VärmlAnD

Lisbet Engh-Kraft1, Marina Kalander Blomqvist2 och cecilia Nyberg2

1Karlstads kommun, elevhälsan, Karlstad, Sverige 2landstinget i Värmland, Folkhälsa och

samhällsmedicin, Karlstad, Sverige marina.kalander.blomqvist@liv.se

BAKgRUND OcH SyFTE: Elevhälsovården har till uppgift att följa alla barns och ungas

hälsa och utveckling. Detta sker bland annat genom att elevhälsovården erbjuder hälsobesök. Alla elever i förskoleklass, år 4, år 7 samt gymnasium år 1 erbjuds i samband med detta ett hälsosamtal. Landstinget i Värmland har bland annat som uppdrag att följa befolkningens hälsa i Värmland. I dagsläget saknas hälsodata för barn och unga i åldersgruppen 6–17 år. Denna avsaknad av data gör det svårt att planera och utveckla insatser till nämnda åldersgrupp. Mot denna bakgrund har Hälso-och sjukvårdsstaben med enheten Folkhälsa och samhällsmedicin vid lands- tingets kansli i Värmland inlett ett samarbete med kommunernas skolhälsovård. Samverkansformen är unik.

Elevhälsodatabasen ska skapa förutsättningar för att göra insatser i rätt tid, på rätt nivå och till rätt kostnad för verksamheter inom skola, omsorg och vård.

METOD/IDéBESKRIvNINg: Kunskap om elevernas hälsa och utveckling fås från de

regelbundna hälsobesök och hälsosamtal som erbjuds hos skolsköterskan i försko- leklass, åk 4, åk 7 och åk 1 på gymnasiet. Eleven fyller även i ett frågeformulär som används vid hälsosamtalet. Landstinget sammanställer och analyserar sedan hälso- uppgifterna i enkäten efter att de avidentifierats.

RESULTAT/LÄgESRAPPORT: Eleverna har besvarat frågor om livsstil, arbetsmiljö, triv-

sel och relationer. Äldre elever svarar också på frågor om alkohol, tobak och droger. Resultat för några av frågorna kommer att redovisas.

DISKUSSION/UPPFÖLJNINg: Elevhälsodatabasen möjliggör kontinuerlig uppföljning

av insatser. För att planera och utveckla verksamhet som ska gynna barn och ungas hälsoutveckling krävs kunskapsunderlag av hög kvalitet.

Elevhälsodatabasen möjliggör att barn och ungas hälsa och utveckling kan stärkas och förbättras samt att barn och ungas hälsa och utveckling kan följas över tid i hela Värmland. u PPF öljn Ing A V FO lK häl SA – PO 501

SKånIngArnA Från VAggAn tIll grAVen

Mathias grahn1

1region Skåne, Avdelningen för folkhälsa och miljö, malmö, Sverige

mathias.grahn@skane.se

BAKgRUND OcH SyFTE: Den regionala folkhälsostrategin för Skåne 2010–2013 har

som mål ”att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen”. Vidare fastslås att ”epidemiologiskt underlag med fokus på barn och unga skall utvecklas under strategiperioden. Detta gör det möjligt att, över tid, följa medborgarna i Skåne.”

METOD/IDéBESKRIvNINg: Hösten år 2012 genomförs enkäten Folkhälsa i Skåne

i den vuxna befolkningen (18–80 år) för fjärde gången (tidigare undersökningar 2000, 2004, 2008). Enkätfrågorna berör hälsa, levnadsvanor och arbetsliv och postutskick görs till drygt 50 000 personer. Undersökningen sker i samverkan med Kommunförbundet Skåne samt Skåne läns allmänna försäkringskassa. Med start i halvårsskiftet år 2012 kommer en barnhälsoenkät med frågor om barnets hälsa och hemförhållanden skickas hem till samtliga föräldrar med barn i åldern 8 månader respektive 4 år i hela Region Skåne (totalt ca 25 000 barn). En liknande enkät har genomförts mellan 1999 och 2010 i fyra sydvästskånska kommuner och den stu- dien skedde i samarbete med barnhälsovården inom Region Skåne. I mars 2012 erbjuds Skånes 33 kommuner att genomföra ”Folkhälsoenkät Barn och Unga” i Skåne bland sina skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets år 2 (totalt ca 40 000 elever). Undersökningen genomförs i samarbete med Kommunförbundet Skåne och innehåller enkätfrågor om elevens hälsa, levnadsvanor, skola och fritid. Under perioden 2003–2009 genomfördes undersökningar om drogvanor vartannat år, där drygt tjugo skånska kommuner deltog.

RESULTAT/LÄgESRAPPORT: Oavsett undersökning presenteras resultaten i regional

rapport, folkhälsoprofiler, kommun/stadsdelspresentationer samt via ett användar- vänligt resultatpresentationsprogram på internet.

DISKUSSION/UPPFÖLJNINg: Genom kommande undersökningars resultat synliggörs

hälsoförhållanden regionalt och lokalt i Skåne. Resultaten kan ge stöd på regional och lokal nivå. Genom 2012-års undersökningar för första gången för hela den skånska befolkningen. Vidare ges möjlighet att jämföra de skånska resultaten med resultat på nationell och internationell nivå.

u PPF öljn Ing A V FO lK häl SA – PO 502