Totalt antal deltagande: fem informanter
Resultatet av den scenariobaserade utvärdering påvisade att samtliga fem informanter uppfattade de avsedda funktionerna med respektive aktivitetszon. Nedan redogörs de fem scenarierna som informanterna fick ta del av, samt den vy som dem valde utifrån behov av studiemiljö som däri beskrevs. Intill respektive vy står en ruta med de främst förekommande motiveringarna till varför
informanterna valt den aktuella zonen.
Scenario 1:
”Solen skiner. Du och ett gäng studiekamrater har en timmes lunchrast. Ni bestämmer er för att ner till utomhuskontoret för att spendera timmen där med prat, skratt och god mat. Vart går ni?”
Figur 17 – Vy av social zon i digital tredimensionell prototyp.
Motivering:
Stort & öppet Runda bord Cirkulär placering
Scenario 2:
”Du och tre av dina studiekamrater gör ett grupparbete i skolan där ni tillsammans diskuterar fram en lösning på ett problem. Ni använder era datorer, samt papper och penna för att skissa upp lite tankar och idéer. Idag har ni bestämt er för att studera ett par timmar i utomhuskontoret. Vart går ni?”
Figur 18 - Vy av zon för grupparbete i digital tredimensionell prototyp.
Scenario 3:
”Idag har du en del individuella studier att ta tag i. Du behöver en plats där du kan sitta ensam med ditt och arbeta. Du bestämmer dig för att ta dig till
utomhuskontoret i någon timme. Där kan du sitta och njuta samtidigt som du hör fåglarna kvittra, otroligt mysigt tycker du. Ensam men ändå fri. Vart går du?”
Figur 19 – Vy av zon för individuellt arbete i digital tredimensionell prototyp.
Motivering: Runda bord Cirkulär placering Avskildhet Tydligt centrum Storlek Motivering: Tydligt avskärmat Separata platser Inte instängt Sittplats och bänkar
Scenario 4:
”Det har varit en tuff förmiddag på högskolan, mycket arbete och hårt slit. Du känner att du skulle behöva ta en paus, stanna upp lite, gå ut och få friskluft. Utomhuskontoret blir perfekt tänker du, jag ska absolut inte sova, bara vila lite i skymundan samtidigt som jag får min dagliga dos av naturen. Vart går du?”
Figur 20 – Vy av vilozon i digital tredimensionell prototyp.
Scenario 5:
”Du och en av dina studiekamrater är idag av samma behov. Ni behöver verkligen arbeta hårt och det kräver koncentration vilket kräver ert egna ställe där ni kan skärma av er mot omgivningen. Ni vill gärna stänga ut en del av ljudet också, då blir arbetet som allra bäst. Ni vet att ni inte ska störa varandra, men ni vill gärna sitta tillsammans om det skulle dyka upp några frågor. Vart går ni?”
Figur 21 – Vy av tyst och koncentrerad zon i digital tredimensionell prototyp.
Motivering: Liggande form Placering i hörn Avskildhet Motivering: Omslutande väggar Valbar avskildhet Plats för två Sitta på varsin sida
Designprocess
I detta kapitel presenteras designprocessen i dess helhet från påbörjat
designarbete till slutresultat. Designprocessen inkluderar ett flertal olika steg vilka beskrivs under olika rubriker som identifierar stegens huvuddrag. Processen har dock varit iterativ, vilket innebär att de olika stegen påverkat varandra. Problemformulering och gestaltningsförslag har formats, utvecklats och till viss del förändrats baserat på metodiskt arbete och stöd i teori.
En designprocess motsvarar en serie itererande steg med aktiviteter som genomförs med syfte att uppnå målet med ett uppdrag (Wikberg Nilsson et al. 2015, s.29). För att säkerställa att designen svarar mot användarnas behov är processen sällan linjär, utan innebär ofta upprepning av ett flertal av stegen (ibid.). Faktumet att designprocessen bedrivits parallellt med en forskande process, innebär att studien och designarbetet har en vetenskaplig förankring (Martin och Hanington, 2012, s.76).
Identifiering av behov
Identifiering av användarnas behov har skett under flera skeden i en itererande process. Vad designen behöver ta hänsyn till har utforskats både utifrån tidigare forskning men också genom metoder som genererat data och empiri för detta specifika arbete. Enkätstudien genomfördes under ett relativt tidigt skede i processen med syfte att övergripligt identifiera användarnas behov och önskemål om aktiviteter för ett aktivitetsbaserat utomhuskontor. Aktiviteterna som
identifierades i undersökningen trattades sedan ned till fem zoner som
gestaltningsförslaget skulle ta hänsyn till. När aktivitetszonerna kartlagts inleddes nästkommande fas i designprocessen, idégenerering.
Figur 23 – Visualisering av de fem zoner som identifierades utifrån enkätundersökningen.
Idégenerering
Tankar och idéer började visualiseras i form av snabba analoga servettskisser. Skisserna grundade sig de teorier som studien tagit hänsyn till, kombinerat med enkätresultatet. De analoga skisserna utvecklades sedan till enkel och avskalad digital tredimensionell skiss där fokusen låg på att visualisera rumsformerna.
Figur 25 – Visualisering av digital tredimensionell skiss som utvecklades efter servettskisserna och användes som utgångsmaterial vid metodgenomförandet av de semistrukturerade intervjuerna och workshopsen.
Den tredimensionella digitala skissen användes, som tidigare nämnt, som
utgångpunkt vid de semistrukturerade intervjuerna och workshopsen med syfte att testa vad rumsformerna kommunicerade gentemot användarna. I och med
användandet av metoder som utgått från en deltagande design, har användarna både muntligt och praktiskt involverats i designprocessen och därmed även varit medskapare av designen. Metodresultaten gav insikter gällande både brister och styrkor av den befintliga skissen, och konkretiserade vad rumsformernas
informativa egenskaper. Även mer detaljerade behov av funktion i respektive zon identifierades, vilket gav vägledning för vidareutveckling av ett mer komplext gestaltningsförslag där även möblering och lösa element inkluerats. Slutsatserna visualiserades genom att kartläggas och kategoriseras med hjälp av post it lappar, se figur 26 nedan:
Prototypa
Utifrån den tidigare fasen och de slutsatser som dragits enligt resultatet av det metodiska arbetet, utvecklades en tredimensionell skissprototyp av ett
aktivitetsbaserat utomhuskontor. Wikberg Nilsson et al. (2015, s.154) hävdar att syftet med prototyper är att utveckla förståelse för vad gestaltningen behöver klara av, genom att bland annat testa funktionalitet, upplevelse och förståelse av den. Nedan presenteras prototypen under dess utveckling:
Figur 27 – Visualisering av skissprototyp under utvecklingsprocess.
Den halvt färdiga prototypen diskuterades och utvärderades först tillsammans med en designstudent vid Mälardalens högskola. Studenten har tidigare inte
involverats i studien, men tillhör målgruppen. Syftet med denna utvärdering var att ges input från en högskolestudent med liknande förkunskaper, för att
tillsammans kunna diskutera förbättring och fortsätt utveckling av en informativ rumsutformning. Utvärderingen resulterade bland annat i följande punkter:
o Skapa en mer cirkulär form av aktivitetszonerna
o Centralpunkt skapar en plats där användarna tydligt kan se alla zoner o Gångväg mellan samtliga zoner kommer att skapa ett tydligt flöde o Automatisk dörröppnare för zon fem, underlätta för rullstolsburna o Ramper till nivåskillnader, underlätta för rullstolsburna
Efter utvärderingen tillsammans med designstudenten fortsatte utvecklingen av prototypen. Det utvecklade förslaget testades sedan i en slutgiltig
scenarioutvärdering (se avsnitt metodresultat), med syfte följa upp utvecklingen tillsammans med urvalsgruppen och få feedback inför den slutgiltiga high-fi prototypen.
1
z
2
3
4
5
Gestaltningsförslaget
Resultatet av de tidigare faserna i designprocessen resulterade slutligen i ett gestaltningsförslag som exemplifierar ett aktivitetsbaserat utomhuskontor för målgruppen högskolestudenter. Gestaltningsförslaget grundar sig i de
informationsdesigns teorier som presenteras i arbetet, samt utifrån insamlade data och empiri. Detta faktum utgör en evidensbaserad design (Martin och Hanington, 2018, 035) och innebär att gestaltningsförslaget baseras på en vetenskaplig grund. Förslaget motsvarar en tredimensionell high-fi prototyp skapad i programmet Sketch-Up och kommer att presenteras i nästkommande kapitel.