Vad säger rumsformen?
En studie om hur rumsformer kan kommunicera olika
aktivitetszoner i ett aktivitetsbaserat utomhuskontor för
högskolestudenter
Yasmine El-Zein
För avläggande av filosofie kandidatexamen i Informationsdesign med inriktningen Programinriktningen skrivs här
Ett examensarbete på grundnivå, 15 hp Examinator Yvonne Eriksson
Handledare Mia Sas och Virginia Kallia Akademin för Innovation, design och teknik Mälardalens högskola
Abstract
This is a thesis in the field of information design with a spatial design focus. The purpose of the study has been to investigate how methods and theories in
information design can be applied to communicate and inform activity zone functions in activity-based outdoor offices within the spatial form of the room. The methodological work includes a physical site analysis, one survey, interviews and workshops, and a scenario-based evaluation. The methods conducted to examining users’ attitudes towards study-related work in an outdoor environment, analyze demands and needs of activity zones and investigate different spatial forms’ informative attributes, what they communicate and why.
Together with support from collected empirical evidence and relevant theories, a design has been created that exemplifies an activity-based outdoor office for university students, focusing on the use of informative spatial forms. This to facilitate a correct use of space and to enable a good working environment. The idea is to create a spatial design that guides users with a communicative spatial form of the room towards the appropriate activity zone.
Keywords
Information design, spatial design, activity-based outdoor office, spatial form, activity zones, communication, outdoor environment, cognition, availability.
Sammanfattning
Denna studie är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Syftet med studien har varit att undersöka huruvida metoder och teorier inom informationsdesign kan tillämpas för att aktivitetszoner i ett aktivitetsbaserat utomhuskontor ska kunna kommunicera och informera dess funktion med hjälp av rumsformer.
Studien inkluderar ett metodiskt arbete som innefattar en fysisk platsanalys, enkätundersökning, semistrukturerade intervjuer och workshops samt en scenarioutvärdering. Metoderna genomfördes med syfte att undersöka
användarnas attityder gentemot studierelaterat arbete i utomhusmiljö, efterfrågan och behov av aktivitetszoner, samt vad olika rumsformer kommunicerar och varför.
Baserat på teori kombinerat med insamlade data och empiri, har ett gestaltningsförslag tagits fram som exemplifierar utformningen av ett aktivitetsbaserat utomhuskontor för högskolestudenter, med fokus på
användningen av informativa rumsformer. Detta för att kontorsformen ska kunna brukas enligt korrekt syfte och därmed möjliggöra en god arbetsmiljö som både verkar funktionellt i den mening att de tillmötesgår användarbehoven, samtidigt som rumsformen ska vägleda användarna till sin plats i det nya rummet.
Nyckelord
Informationsdesign, rumslig gestaltning, aktivitetsbaserat utomhuskontor, rumsform, aktivitetszoner, kommunikation, utomhusmiljö, kognition, tillgänglighet.
Förord
Jag vill ägna ett stort tack till mina fina studiekamrater som gjort dessa tre år oförglömliga. Utan er hade denna tid inte varit densamma. Vårt stöd varandra emellan har varit guld värt, inte minst under examensarbetets gång och alla motgångar vi tillsammans bemött på vägen. Ni är fantastiska!
Jag vill även rikta ett stort tack till min älskade mamma. Tack för att du varit där och lyssnat på mig när jag allt från tidiga morgnar till sena kvällar rabblat upp alla mina tankar och idéer för att bolla dem tillsammans med dig. Även ett hjärtligt tack till min pappa, baba, som ställt upp i vått och torrt och gjort allt för att underlätta för mig under min studietid. Ni båda har hjärtan av guld.
Sist men inte minst vill jag tilldela mina handledare Mia Sas och Virgina Kallia ett enormt tack. Tack för att ni tydligt visat hur mycket ni tror på min förmåga och den kompetens jag besitter, samt för er ständiga vilja att hjälpa till att pusha mig till mitt allra yttersta. Ni har lärt mig så mycket och smittar alltid av er med er varma energi!
Ett innerligt tack till er alla som har stöttat mig under denna resa.
Innehållsförteckning
ABSTRACT ... 2 SAMMANFATTNING ... 3 FÖRORD ... 4 BEGREPPSFÖRKLARING ... 6 INLEDNING ... 7 BAKGRUND... 9 PROBLEMBESKRIVNING ...10Syfte och frågeställning ...10
Målgrupp och avgränsningar ...11
TEORI OCH TIDIGARE FORSKNING ... 12
TIDIGARE FORSKNING – AKTIVITETSBASERAT KONTOR (ABK) ...12
AKTIVITET I UTOMHUSMILJÖ ...13
DEFINIERA RUMSLIGA YTOR ...14
KOGNITIONSTEORIER KOPPLAT TILL DESIGN ...15
WAYSHOWING ...16
KÄLLKRITIK ...16
METODER OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ... 17
PLATSANALYS ...17
ENKÄTSTUDIE...17
SEMISTRUKTURERAD INTERVJU OCH WORKSHOP –2 STEGS METOD ...18
SCENARIOUTVÄRDERING ...20
ETIK OCH METODKRITIK ...21
METODRESULTAT ... 24
PLATSANALYS ...24
ENKÄTSTUDIE...28
SEMISTRUKTURERAD INTERVJU OCH WORKSHOP –2 STEGS METOD ...31
SCENARIOUTVÄRDERING ...37
DESIGNPROCESS ... 40
GESTALTNINGSFÖRSLAG... 45
PLACERING, DIMENSIONER OCH VYER ...45
DET ÖVERGRIPANDE KONCEPTET ...48
TYST OCH KONCENTRERAD ZON ...54
AVSLUTNING ... 58
DISKUSSION OCH SLUTSATSER ...58
VIDARE FORSKNING ...59
EN REFLEKTION OM FRAMTIDENS UTOMHUSKONTOR ...60
KÄLLFÖRTECKNING ... 61
FIGURFÖRTECKNING ... 64
Begreppsförklaring
Användare avser de människor som är brukare av designen.
Aktivitetsbaserat kontor (ABK) är en modern kontorsform som är anpassad efter
ett flexibelt arbetssätt där medarbetarna inte har fasta platser, utan istället gemensamma ytor som erbjuder olika aktiviteter (Susanna Toivanen, u.å).
Rumsform avser i detta arbete den form som rummet har både som helhet men
också på en mer detaljerad nivå. Rumsform innefattar både geometriska grundformer som cirkel och kvadrat, men även fysiska och mentala barriärer, nivåskillnader, avstånd och placering.
Inledning
I takt med Covid-19 pandemins utveckling tar allt fler människor med sig arbetet hem där de sedan spenderar dagens arbetande timmar. Enligt
Folkhälsomyndighetens (2020) rekommendationer ska allt arbete i största möjliga mån utföras i hemmet med syfte att minska smittspridningen. Allt eftersom detta faktum normaliserats lyfter Arbetsmiljöverket (2021) några viktiga faktorer för att främja ett fungerande arbete hemifrån. Bland annat belyses vikten av att skapa och bevara rutiner för att kunna skilja på arbete och fritid, samt betydelsen av att fortfarande kunna se till att hemmet är ett hem trots att arbetetnumera sker i denna miljö (ibid.). Men, det är inte endast arbetande folk som påverkas av denna förändring. Så gör även högskole- och universitetsstudenter. Studietimmarna motsvarar för denna grupp ett arbete, ett arbete som också rekommenderas att utföras i hemmet, som också innebär fokus flera timmar varje dag och som också kräver en miljö som är anpassad efter specifika studierelaterade behov. Men, hur enkelt är det egentligen att kunna separera på studier och hem när det är samma miljö vi befinner oss i? Hur enkelt är det att hålla fast vid vardagliga rutiner när vi rekommenderas att inte längre ta oss till platsen som är avsedd för våra
studietimmar? Är det verkligen rimligt att hemmet numera blir vår arbetsplats? Att ta sig till sin arbets- eller studieplats innebär för många en resa av olika längd, en sträcka att ta sig med syfte att nå en destination som utgör ett miljöombyte – en plats avsedd för ett visst ändamål. Denna färdsträcka utgör en rutin som inte längre finns med i vardagen på samma sätt för många av oss. Miljöombytet har drastiskt minskat och hemmet har mer eller mindre blivit en plats där vi idag spenderar majoriteten av dagens alla timmar.
Enligt min egen upplevelse av denna situation, samt personers i min närhet, finns ett stort behov av ett miljöombyte för att orka med vardagen. Även Bonsdorff (2017), professor i marinbiologi, delar liknande mening och hävdar att
miljöombyten är betydelsefulla för människors välmående. Jag tror att denna fråga är extremt viktigt att beakta, inte minst i den samhällssituation som hela världen idag befinner sig i. Vikten av att ha en plats som är avsedd för ett specifikt ändamål, vikten av vardagliga rutiner och vikten av att variera den miljö vi
befinner oss i är någonting som jag verkligen upplevt framkommit i samband med Covid-pandemin. Ett arbete i form av högskole- och universitetsstudier utgör olika behov för olika individer, men någonting som är gemensamt för alla är att de behöver göras för att slutföra sin utbildning, och detta faktum är inte någonting som kan förändras. Det som däremot går att påverka är de förutsättningar som högskolestudenterna idag ges för en hälsofrämjande arbets- och studiemiljö. Ett nytt men väldigt aktuellt ämne som det idag bedrivs forskning inom, är utomhuskontor. Toivanen (u.å) menar att denna forskning utgör en växande trend och motsvarar en viktig del av utvecklingen mot hälsofrämjande arbetsmiljöer och ett mer hållbart arbetsliv.Vidare hävdar forskaren att hon tror att
arbetsuppgifter och behov tillgodoses och skapar förutsättningar för en funktionell arbetsmiljö (ibid.). Bodin (2010, s.47) belyser dock att den spatiala och rumsliga påverkan på kontorsutformning nästintill ignorerats inom området för
kontorsforskning. En genomtänkt design och spatial utformning har istället dominerats av trender, metoder och perspektiv från helt andra arbetsfält, där mycket fokus istället läggs på arbetsmiljöfrågor och problem som inte har en koppling till den rumsliga/arkitektoniska kärnan – rymden och dennes påverkan på människorna (ibid.). Det råder ett hålrum kring sambandet mellan en rumslig utformning och planering av kontorslösningar, och vetenskaplig forskning kring hur det spatiala i sin tur påverkar arbetsmiljön och människorna i den (ibid.). Ett helt samhälle i förändring, kräver även förändring i våra offentliga rum. Dagens samhällssituation innebär begränsade förutsättningar för viktiga miljöombyten i vår vardag och studiearbete utgör en stor faktor till varför vi spenderar mer tid i våra hem. Situationen utgör lite av en paradox, där vi å ena sidan behöver följa rekommendationer om att stanna hemma i största möjliga mån samtidigt som vi å andra sidan blir ombedda att skilja på hem och arbete/studier och fortfarande bibehålla vardagens rutiner. Jag vill genomföra denna studie för att jag, med stöd i forskning, tror att aktivitetsbaserade utomhuskontor är en del av den föränderliga framtiden. Att tillmötesgå olika behov blir en viktig del för att skapa en tillgänglig arbetsplats även för högskole- och universitetsstudenter. Utmaningen med denna förändring är att tillgängliggöra en ny kontorsform – att få människor att förstå deras plats i det nya rummet. Det utgör därför en stor relevans att undersöka hur denna plats förutom att vara funktionell, också informerar och kommunicerar dess initiala funktioner med hjälp av rummets utformning. För att skapa försättningar till att rummet ska uppfylla sin tänkta funktion och därmed även utgöra en god arbetsmiljö, bör det första steget vara att användarna förstår dess syfte och därför utgör denna studie en stor relevans.
Bakgrund
Ombyggnation Eskilstuna Kommun – Kunskapsstråket
Eskilstuna kommun bedriver ett pågående projekt som innebär ombyggnation i stora delar av staden. Byggnationens arbetsnamn är kunskapstråket och motsvarar det stråk som går igenom Nyfors till Munktellstaden i Eskilstuna, och sträcker sig via Järnvägsstationen, Mälardalens högskolas nya campus och Eskilstuna
stadsmuseum. Detta stråk sammankopplar innovativa verksamheter, arbetsplatser och utbildning. Ombyggnationen kommer att pågå under flera års tid genom olika delprojekt.(Eskilstuna kommun: stadsutveckling, u.å)
Syftet med kunskapsstråket är att sammanlänka Nyfors, Centrum och Munktellområdet (Eskilstuna kommun, 2018, s.2). Stråket ska skapa
förutsättningar för interaktion och möten, och även specifika målpunkter runt om i staden (ibid.). Målsättningen med denna satsning är bland annat att öka antalet stationära aktiviteter, spontana möten mellan olika grupper, synliggöra
Mälardalens högskolas närvaro och stärka bilden av Eskilstuna som kunskaps-, utbildnings- och innovationsstad (ibid., s.3) Målet är även att stärka kopplingen mellan ute och inne, samt stötta och möjliggöra nyetableringar av bland annat kontor och studieplatser i utomhusmiljö (ibid.).
Strömsholmen, som är en centralt belägen halvö vid Eskilstuna ån, ska önskvärt göras om till en plats där fler vardagliga aktiviteter äger rum, som en del av arbetet med att sammanlänka stadens olika delar (Eskilstuna kommun, 2018, s.4). Kunskapstråket ska även bjuda in till socialt liv genom att bland annat öka antalet sittplatser, aktiviteter för studerande och komplement till arbetsplatser (ibid., s.5).
Utomhuskontor
Idag rådet det mycket normer kring vad som utgör en acceptabel arbetsmiljö. För att kunna implementera utomhuskontor som en ny kontorsform krävs det ett omfattande och välgrundat evidensbaserat förändringsarbete där nya normer och vanor utvecklas. Att arbeta utomhus är dock någonting som människan alltid gjort i olika former, men för att ett mer komplext utomhusarbete ska möjliggöras är det viktigt att se över vilka aktiviteter och arbetsuppgifter som är avsedda att där äga rum. (Toivanen, 2019, s.7)
Fältet utomhuskontor är fortfarande väldigt nytt och forskning har ännu inte lyckats besvara frågan om hur vi ska kontorsarbeta i utomhusmiljö. Det råder dock ett stort intresse gällande detta område både hos forskare och företag och i april 2018 startades nätverket för utomhusforskning. Nätverket innebar ett gemensamt initiativ av forskare vid bland annat Chalmers tekniska Högskola, Malmö universitet, RISE Stadsutveckling, Akademiska Hus och Mälardalens
högskola. Detta faktum utgör goda förutsättningar för att gemensamt utveckla ny kunskap som stödjer utvecklingen om ett funktionellt arbete i utomhuskontor. (Toivanen, 2019, s.8)
Problembeskrivning
Det aktuella informationsdesignproblemet inom området aktivitetsbaserade utomhuskontor, är huruvida utformningen av den nya kontorsformen informerar och kommunicerar sin initiala funktion gentemot användaren. Implementering av en ny kontorsform, som dessutom sker i utomhusmiljö, innebär en förändring av nuvarande normer och vanor. För att en plats ska bibehålla samma funktion men i en ny miljö/kontext är det första steget att få användarna att verkligen förstå sin plats i det nya rummet.
En sammanställning av forskningsläget för aktivitetsbaserade kontor (Hultberg och Babapour Chafi, 2020, s.10) påvisar att det är av stor vikt att utforma tydliga zoninledningar för att användarna av ett kontor ska förstå vilka aktiviteter som är avsedda att ske i vilken zon. Detta blir avgörande för att platsen ska verka
funktionell, brukas enligt tänkt syfte och uppnå sin fulla potential (ibid.). Rummet behöver alltså vara tillgängligt i den mening att det kognitivt underlättar
användarnas förståelse för vilka aktiviteter som platsen avser att bjuda in till, samt vart dessa är tänkta att äga rum. Med en icke-informativ rumslig utformning blir risken att platsen brukas felaktigt och att arbetsmiljön påverkas negativt.
Syfte och frågeställning
Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka studierelaterade behov som ett aktivitetsbaserat utomhuskontor bör ta hänsyn till, samt hur utformningen av platsen kan informera och tydliggöra dess avsedda funktion. Med hjälp av teorier inom bland annat kognitionslära ska arbetet närmare undersöka hur rumsform kan användas på ett informativt sätt med syfte att kommunicera rummets
aktivitetszoner och funktionerna av dem. Utifrån insamlad teori och data/empiri ska ett gestaltningsförslag i form av en digital high-fi prototyp tas fram. Förslaget ska exemplifiera utformningen av ett aktivitetsbaserat utomhuskontor som tar hänsyn till användarbehoven och som genom rumsformer tydligt informerar och kommunicerar platsens funktioner. Gestaltningsförslaget kommer att fokusera generellt på användningen av informativa rumsformer och endast en av zonerna kommer djupare beskrivas utifrån tillgänglighetsaspekter och funktion.
Frågeställning
På vilket sätt kan rumsformer i ett aktivitetsbaserat utomhuskontor kognitivt stödja användarnas förståelse för vilka aktiviteter zonerna avser att bjuda in till?
Målgrupp och avgränsningar
Denna studie utgår från den primära målgruppen högskolestudenter vid Mälardalens högskola, vilka motsvarar samtliga av studiens respondenter och informanter. Avgränsning gjordes med syfte att utgå från Eskilstuna Kommuns satsning av Kunskapstråket. Studiens slutresultat bör dock gå att applicera vid andra högskolor och universitet då det metodiska arbetet till största del undersöker området utan att vara direkt beroende av Mälardalens högskola. Däremot är det inte möjligt att säkerställa att resultatet skulle bli detsamma. Studien riktar sig även till människor som arbetar med att utveckla utomhuskontor vid universitet och högskolor, som en sekundär målgrupp.
Arbetet kommer inte att ta någon större hänsyn till att utforma en kontorslösning som är anpassad efter olika väderförhållanden eller årstider, trots att detta
självklart utgör en viktig aspekt att beakta vid implementering av ett funktionellt utomhuskontor som ska vara tillgängligt året om. Fokusen läggs istället på att djupare undersöka zoninledningarna och på vilket sätt rumsform kan användas för att informera och kommunicera aktivitetszonernas olika funktioner.
Gestaltningsförslaget kommer heller inte att föreslå något utvecklat
bokningssystem eller annan insats för att organisera användandet av platsen. I och med den digitaliserade samhällsutvecklingen innebär studierelaterat arbete i stor utsträckning digitalt arbete som är i behov av internetuppkoppling och eltillgång. Dock kommer dessa aspekter inte att beaktas i detta arbete.
Studien kommer att analysera och utgå från halvön Strömsholmen i Eskilstuna, som den avsedda platsen för gestaltningsförslaget. Platsen ses som relevant och passande för ett eventuellt förverkligande av ett utomhuskontor. Dock kommer Strömsholmen i denna studie endast användas som utgångspunkt för rimliga dimensioner, samt för att klargöra att det råder en del aspekter att ta hänsyn till vid implementering av ett kontor i utomhusmiljö. Zonernas placering i relation till varandra kommer att exemplifieras i gestaltningsförslaget, men ingen slutgiltig placering kommer att anges. Detta då en säkerställd placering skulle kräva ett mer omfattade arbete i sig där samtliga aktivitetszoner behöver samspela med
varandra enligt flera aspekter. Placering är även någonting som sannerligen skulle variera i andra kontexter där de spatiala förhållandena ser annorlunda ut. Arbetet är även avgränsat från att undersöka och gestalta en lösning som beaktar flödet i ett aktivitetsbaserat utomhuskontor.
Den tidigare forskning som lyfts i teoriavsnittet gällande ABK, avser forskning som fokuserar på kontorsformen i en arbetsmiljö för arbetare. Denna studie kommer att metodiskt undersöka en lösning för ett aktivitetsbaserat
utomhuskontor som är ägnat åt studierelaterad arbete för högskolestudenter, men alltså ändå beakta tidigare forskning om ABK på en arbetsplats.
Teori och tidigare forskning
I detta kapitel presenteras de teorier och den vetenskapliga forskning som ligger som grund för studiens genomförande och det framtagna gestaltningsförslaget.
Tidigare forskning – aktivitetsbaserat kontor (ABK)
Slunga Järvholm et al. (2018, s.53) konstaterar att det att det är viktigt att vara lyhörd gentemot användarnas behov i utformandet att ett aktivitetsbaserat kontor (ABK) för att det ska uppnå sin fulla potential. En bredd av olika
arbetsmiljöalternativ bör finnas med i planeringen av kontorsytan, för att tillgodose och tillgängliggöra arbetsplatsen för människor med olika arbetsuppgifter och aktivitetsbehov (ibid.). Enligt en sammanfattning av forskningsläget avseende aktivitetsbaserade kontor (Hultberg och Babapour Chafi, 2020, s.3) belyses ett tydligt mönster att de kontor som påvisat bäst resultat efter implementering av ABK, är de som tagit stört hänsyn till medarbetarnas arbetsbehov. Bland annat uppkom vikten av en planlösning som erbjöd funktionella tysta zoner, samt övriga aktiviteter på ett användbart sätt (ibid.). ABK har visat sig minst effektivt för de individer som har enskilda
koncentrationskrävande arbetsuppgifter, där arbetsmiljön upplevts som sämre (ibid.). Det har därför konstaterats att strategier som bland annat avskärmning behöver vidtas, för att tillgodose behovet av en tyst zon som tillåter privata ärenden så som telefonsamtal eller andra liknande aktiviteter (ibid.). Trots att forskningen påvisar att ABK medför upplevda brister i arbetsmiljön, bedöms det att kontorsformen har potential att ta hänsyn till både sociala och enskilda aktiviteter, genom en genomtänkt planering och design (ibid.).
Bäcklander et al. (2019) hävdar att resultatet av deras studie påvisar att utformningen av ett aktivitetsbaserat kontor har större betydelse än olika motivationsstrategier, för att kunna skapa en funktionell och användarvänlig arbetsmiljö som utgår från en tydlig struktur gällande vart olika beteenden
förväntas ske. Som tidigare nämnts i studiens inledning hävdar Bodin Danielsson (2010, s.47) att det spatiala och rumsligt perspektivet har mer eller mindre
exkluderats inom området för kontorsforskning. Huvudfokusen har istället lagts på att undersöka arbetsmiljöfrågor inom andra områden som sedan tagits hänsyn till i utformandet i nya kontorslösningar.
Zonindelning används i en aktivitetsbaserad miljö med syfte att identifiera area för de olika aktiviteterna som erbjuds (Toivanen, 2015, s.20). Vilka zoner, och även antalet, bestäms utifrån användarnas behov av aktiviteter och kan därför särskilja sig beroende på vilken verksamhet kontoret är avsett för och utformat till (ibid.). Dock bör utformningen av ett ABK ta hänsyn till zoner för grupparbete, individuellt arbete och koncentrerat arbete (ibid.). Zonernas uppgift är med andra ord att erbjuda en avsedd plats för olika huvudaktiviteter och arbetsuppgifter på en och samma arbetsplats.
Vissa aktiviteter kräver en närliggande placering, medan andra kräver en större isolering för att främja avskildhet, och vissa aktiviteter kan vara lättillgängliga medan andra behöver fysiska hinder som exempelvis en dörr att träda in igenom (Ching och Binggeli, 2012, s.63). På vilket sätt aktivitetszoner utformas och dess placering i relation till varandra, bestäms alltså utifrån zonernas funktion och vilken aktivitet de avser att bjuda in till.
Slunga Järvholm et al. (2018, s.53) menar att zonindelning kan hjälpa till att på ett mer effektivt sätt kommunicera vilka beteenden som förväntas vart av
användarna, vilket resulterar i en ökad känsla av kontroll. Som tidigare nämnt belyser även Hultberg och Babapour Chafi (2020, s.10) i sin sammanfattning av forskningsläget för aktivitetsbaserade kontor, att zoninledningarna behöver vara tydliga med syfte att brukarna ska förstå vart på platsen de ska utföra vilka aktiviteter. Vidare konstateras det att zonernas tydlighet blir avgörande för att kontorsformen ska vara funktionell och inte resultera i en arbetsmiljö där de olika aktiviteterna stör varandra (ibid.).
Aktivitet i utomhusmiljö
Vilka aktiviteter som sker i en utomhusmiljö är influerat av rummets fysiska planering (Ghel, 2011, s.31). Genom att planera en plats utformning går det att skapa sämre eller bättre förutsättningar för olika aktiviteter att där äga rum (ibid.). Även antalet människor som utnyttjar en utomhusmiljö, samt hur länge dem stannar, påverkas av miljöns utformning (ibid., s.37). Om utemiljön inte erhåller en tillräckligt god kvalité eller inte tillgodoser funktion efter människans behov, tenderar den att även eliminera aktivitet (ibid., 129). Utomhusmiljöer finns inte endast till för att människor ska komma och gå, utan det handlar även om att skapa en plats där människor faktiskt vill stanna kvar och vistas (ibid., 126). Ghel definierar tre typer av aktiviteter som äger rum i utomhusmiljöer:
nödvändiga-, valfria- och sociala aktiviteter (2011, s.9):
Nödvändiga aktiviteter avser de aktiver som i regel sker vardagligen. I denna
kategori ingår bland annat skola, jobb, ärenden och väntan på kollektiv trafik. Eftersom dessa aktiviteter är mer eller mindre nödvändiga, ställer de heller inga högre krav på den fysiska exteriöra omgivningen. (Ghel, 2011, s.9)
Valfria aktiviteter motsvarar de aktiviteter som en individ önskar att utföra om det
finns tid och möjlighet. De valfria aktiviteterna kan exempelvis innebära att vistas utomhus i naturen eller att lägga sig och sola. Denna typ av aktiviteter är, till skillnad från de nödvändiga, beroende av de exteriöra omständigheterna och att både väder och miljö inbjuder till en viss aktivitet. (Ghel, 2011, s.9–10)
Sociala aktiviteter är beroende av andra människors närvarande på en gemensam
plats och kan innebära aktivitet som konversationer eller barn som leker. Kategorin innefattar även passiva aktiviteter, som att endast se och höra andra människor i sin omgivning. Dessa typer av aktiviteter uppstår ofta i spontana sammanhang där flera människor vistas på en och samma plats. (Ghel, 2011, s.11)
Definiera rumsliga ytor
Kontrast, rymd och sammanlänkning
En area kan definieras på flera olika sätt, bland annat genom att tilldelas en annan färg, form eller textur gentemot övrigt markplan eller genom nivåskillnader, alltså upphöjning eller nedsänkning (Ching, 2015, s.111–112). En effekt som medföljer ytor som tilldelats en nivåskillnad, är att det förutom sin visuella avvikelse också fysiskt stör flödet däröver (ibid., s.114). Genom att kombinera avvikande
nivåskillnad med avvikande färg, form eller textur är det möjligt att ytterligare förstärka känslan av en definierad yta (ibid.). Ännu ett sätt att markera ett område på är att ägna det ett tak, i detta fall definieras då även volymen mellan markplan och taket (ibid., s.126). Om vertikala element används för att bära taket, skapas ännu tydligare visuella gränser mellan området och dess omgivning, utan att fysiskt begränsa flödet över ytan (ibid.).
Det finns även grundläggande tillvägagångsätt och regler för hur olika separata ytor kan sammanlänkas för att uppfattas som delvis tillhörande varandra (Ching, 2015, s.197). Detta kan innebära att en yta…
o är placerad på en annan större yta o överlappar en annan yta
o delar en fysiskt eller visuell gräns med en annan yta o länkas samman med en annan yta med hjälp av en tredje (Ching, 2015, s.197)
Placering
Placering av möbler är ytterligare en faktor som kan hjälpa till att dela upp och definiera ett rums olika ytor (Ching och Binggeli, 2012, s.17). Vilka aktiviteter som är avsedda att ske i rummet avgör även hur vi planerar utrymmet och på vilket sätt vi väljer att arrangera och organisera möblerna i det (ibid.). Relationen mellan möblerna och dess placering kommer att påverka hur platsen uppfattas och i sin tur även brukas av användaren (ibid., s.321). Ofta placeras möbler i
grupperingar, vilka sedan kan arrangeras för att organisera och strukturera utrymme (ibid., 319). För att tilldela ett rum en större flexibilitet kan moduler eller lösa objekt med fördel användas för att möjliggöra tillfälliga förflyttningar av enskilda objekt (ibid.).
Form
Genom form kan ett utrymme definieras samtidigt som det ger ett specifikt uttryck. I detta arbete kommer cirkeln och fyrkanten att beaktas, vilka nedan beskrivs.
Cirkeln uttrycker enhetlighet och kontinuitet samtidigt som den har en stark karaktär som tillsammans med andra former och element kan upplevas skapa rörelse i ett rum (Ching och Binggeli, 2012, s.96). Den runda formen uppfattas
ofta mindre konfrontativ och kan upplevas främja social interaktion (Sjövall, 2020, s.49).
Kvadraten representerar rationalitet. Formen kännetecknas av sina fyra identiska sidor som bildar räta vinklar och utgör en visuell tydlighet. Denna form har ingen tydligt definierad riktning. Kvadraten är utgångspunkten för andra fyrkantiga former som varierar i bredd och längd, men som fortfarande skapar ett rent visuellt intryck. Den stabilitet som en fyrkant utgör, tenderar att skapa en visuell monotonitet. Genom att variera färg, textur, storlek och proportion är det dock möjligt att undvika detta fenomen. (Ching och Binggeli, 2012, s.98)
Kognitionsteorier kopplat till design
Gestaltlagar
Gestaltlagarna utgör en del inom gestaltpsykologin och avser regler om hur människor avläser och tolkar det vi betraktar (Eriksson, 2017, s.63). Forskning påvisar att människan födds med förmågan att kunna tolka in visuella intryck enligt dessa lagar och att det är relationen mellan ögats fysiologiska egenskaper och hjärnans förmåga att kunna tolka ögats impulser, samt under vilka
omständigheter, som avgör vad det är vi ser (ibid.). I denna studie behandlas
närhets-, likhets-, slutenhets- och konturlagen.
Närhetslagen innebär att objekt som har en närliggande placering tolkas tillhöra
varandra (Eriksson, 2017, s.63). Med hjälp av denna lag går det att medvetet tilldela olika föremål samhörighet, åtskillnad eller gruppering genom att justera avståndet mellan dem (ibid.). Likhetslagen avser att objekt som visuellt uppfattas ha en liknande karaktär utgör en enhetlighet (ibid., s.65). Slutenhetslagen och
konturlagen syftar till att linjer kan åstadkomma sammanslutna ytor, och att
formen på dessa bestäms utifrån linjernas utseende (ibid.). Rundade linjer skapar mjuka former och kantiga linjer skapar hårda former (ibid.).
Affordans
För att kontorsmiljön ska brukas enligt tänkt syfte behöver dess funktioner affordera till respektive användningsområde för varje aktivitetszon. Enligt Norman (2013, s.11) avser affordans relationen mellan en människa och ett fysiskt objekt. Vidare menar han att vad ett objekt afforderar i sin tur kommer att påverka hur en användare väljare att bruka det, beroende på tolkad funktion och upplevd inbjudan till interaktionsmöjlighet (ibid.). Vad ett objekt afforderar kan även bero på kontext, personliga förutsättningar och tidigare erfarenheter (ibid.).
Pop-out
För att tilldela ett objekt uppmärksamhet går det att medvetet ägna det en pop-out effekt. Pop-out effekt avser att ett sökmål tydligt utmärker sig i relation till sin omgivning. Denna effekt uppstår alltså genom relationen mellan det visuella sökmålet och de objekt som finns runt omkring det. När ett ting tydligt avviker
från kringliggande omgivning gällande exempelvis form, riktning, mönster, storlek och färg, sker en ögonrörelse som fixerar vår blick mot detta sökmål. Ett objekt som erhåller en pop-out effekt kommer på ett mer effektivt sätt att fånga människors uppmärksamhet. (Ware, 2008, s.27–29)
Wayshowing
Wayshowing handlar om att genom informativa redskap eller föremål, i form av visuella ledtrådar, underlätta för användare att navigera i en miljö (Mollerup, 2013, s.10). Skyltar och kartor är exempel på visuella ledtrådar som ofta används för en ökad orienterbarhet. Mollerup menar dock att den ideala vägvisningsmiljön motsvarar den som i sig självt kommunicerar platsens funktion, där användningen av skyltar minimeras i största möjliga mån (ibid., s.53).
En välfungerande wayshowing inkluderar både upprepande användning av identiska element där igenkänningen sker genom liknelse, likväl som varierande ledtrådar där variationen genererar igenkänning med hjälp av olikhet (ibid., s.50). Wayshowing kan både skapas genom implicita ledtrådar som redan finns i en befintlig miljö, men också genom explicita ledtrådar som ytterligare adderas till platsen (ibid., s.50).
Källkritik
Nästintill samtlig litteratur som använts i denna studie motsvarar kurslitteratur som används ett flertal gånger inom utbildningen rumslig gestaltning. Ching och Binggeli (2012), Norman (2015), Ghel (2011), Eriksson (2017), Mollerup (2013) och Ware (2008) är samtliga erkända författare vars teorier och verk använts under många år. Flera av verken är dessutom senare upplagor med syfte att uppdatera innehållet efter modern tid och ett föränderligt samhälle.
Den enda litteratur som tidigare inte används inom utbildningen, men som beaktas i denna studie, är Sjövalls (2020) verk. Då Sjövall benämns som en av de ledande experterna inom området neurodesign, bör hon utgöra en trovärdig källa gällande hjärnan och människans kognitiva uppfattning av design.
De vetenskapliga artiklar som används i arbetet är expertgranskade, publicerade och offentligt tillgängliga att ta del av. Bland annat belyses kunskap och forskning från experter inom det valda området. Susanna Toivonen (2015 och 2019),
professor i Sociologi på Mälardalens Högskola, och Christina Bodin Danielsson (2010), arkitekt och kontorsforskare vid Stressinstitutet, Stockholms universitet och Arkitekthögskolan, utgör ett exempel på expertiskunskap som använts inom detta arbete.
Metoder och tillvägagångssätt
I detta kapitel presenteras de metoder som genomförts i denna studie. Syftet med metodvalen grundar sig i att identifiera användarbehoven, samt att generera data som kan stödja och motivera gestaltningsförslaget. Samtliga metoder som
används har relevans för att kunna besvara arbetets syfte och frågeställningar och innefattar platsanalys, enkätstudie, semistrukturerade intervjuer kombinerade med mindre workshops, samt en scenarioutvärdering.
Platsanalys
Torsdagen 2021-04-15 kl.10:00-10:45
Syftet med platsanalysen är att analysera den rumsliga miljön på Strömsholmen i Eskilstuna för att skapa en förståelse för den rumsliga kontexten som
gestaltningsförslaget delvis ska beakta. Ching och Binggeli (2012, s.58) hävdar att det är lika viktigt att förstå det aktuella rummets funktion som att identifiera och förstå användarnas behov. Följande faktorer analyserades med syfte att skapa en förståelse för den valda platsens förutsättningar och nuvarande funktion:
o placering i relation till Mälardalens högskola o omgivning och utsiktsvyer
o aktiviteter och dimensioner o ljud och ljudnivåer
Det finns en medvetenhet kring att ett flertal aspekter som analyserats under platsanalysen inte kommer att vidare bearbetas i denna studie. Dessa kommer dock att hållas i åtanke vid utformningen av gestaltningsförslaget. Aspekterna har ändock analyserats med syfte att synliggöra viktiga perspektiv att ta hänsyn till vid implementeringen av ett aktivitetsbaserat utomhuskontor, trots att dessa inte kommer vidareutvecklas i detta arbete.
Enkätstudie
Tisdag 2021-04-20 kl.17:30 – Måndag 2021-04-26 kl. 11:00
Enkätundersökningen genomfördes med syfte att samla in kvantitativa data som identifierar användarnas attityder till studierelaterat arbete i utomhusmiljö, samt vilka funktioner och aktiviteter som de där kan tänkas utföra. Enkäten utgör ett grundarbete för fortsatt process. Wikberg Nilsson et al. beskriver (2015, s.68) att en kvalitativ enkätstudie innebär insamling av information som visar hur många eller hur mycket av någonting. Genom att samla in statistisk över vilka behov av aktiviteter respektive funktioner som är främst efterfrågade, kommer fortsatt arbete att vägledas och prioriteringar kommer kunna göras gällande vilka
aktiviteter utomhuskontoret ska ta hänsyn till samt vilka funktioner som ska appliceras i gestaltningsförslaget. Efterfrågan av de olika aktiviteterna kommer även att vägleda för planering av kontorsytan och zonernas dimensioner.
Urval
Enkätstudien riktade sig till studiens målgrupp och publicerades digitalt i utvalda grupper som ansågs relevanta. Bland annat lades enkäten upp i Mälardalens högskolas olika linjeföreningars digitala Facebookgrupper, med syfte att i största möjliga mån eliminera risk för respondenter utanför målgruppen. Det är möjligt att klassificera den digitala publiceringen som ett bekvämlighetsurval, vilket enligt Denscombe (2018, s.71) innebär ett urval som huvudsakligen grundar sig i forskarens bekvämlighet och motsvarar ofta det alternativt som det finns närmast tillgång till. Valet av tillvägagångssätt ansågs dock mest effektivt för att under en begränsad tid samla in data från ett större antal respondenter.
Semistrukturerad intervju och workshop – 2 stegs metod
Se bilaga 3 för datum och tid av respektive genomförande
En kombination mellan semistrukturerade intervjuer och workshops genomfördes som en tvåstegsmetod. Denscombe (2018, s.269) hävdar att en semistrukturerad intervju innebär en intervju av flexibel karaktär där intervjuaren utgår från ett antal förutbestämda frågor men med en öppen inställning till att både omplacera samt ställa följdfrågor och låta informanterna motivera och reflektera över sina svar. Likt föregående påstående användes denna intervjuform för att forma diskussionsliknande samtal där deltagarna fick utveckla sina resonemang, med syftet att inte begränsarna deras tankar. De semistrukturerade intervjuerna skedde i kombination med inslag av deltagande design i form av mindre workshops. Martin och Hanington (2012, s.128) menar att deltagande design utgår från en human-centered approach vilket innebär att aktivt engagera och inkludera
användarna i designprocessen, gärna i fysiska möten tillsammans med designern. Syftet med deltagande design är att stimulera användarnas kreativa förmåga för att i sin tur utvinna relevanta aspekter och perspektiv som ska vägleda fortsatt
designprocess, eller för att ges feedback på slutresultat (ibid.). En metod som ingår i området deltagande design är workshop (ibid.) Wikberg Nilsson et al. (2015, s.89) beskriver en workshop som ett kreativt möte tillsammans med personer inom målgruppen eller andra intressenter till ett projekt, för att kreativt utforska ett specifikt område. Syftet med en workshop är att nyttja målgruppens kreativa förmåga för att studera nuvarande problem samt möjliga hel- eller dellösningar inom det aktuella området (ibid.).
Metoden som genomfördes i denna studie avviker från rekommenderat antal deltagande personer, samt från rekommenderad tid för genomförande av en workshop (Wikberg Nilsson et al., 2015, s.89). Trots detta har metoden delvis valts att namnges efter en workshop då dess genomförande och syfte
semistrukturerade intervjuer tillsammans med inslag av workshops grundar sig att engagera informanterna i både ett muntligt och praktiskt deltagande. Detta för att kunna ta del av mer komplexa resonemang och beskrivningar, likväl som
konkreta visualiserade idéer som gör informanterna till medskapare av designen.
Tillvägagångssätt
Metoden delades upp i två steg, varav respektive steg hade sitt eget syfte. Båda stegen genomfördes vid samma tillfälle. Nedan beskriv de två stegen, dess separata syften samt kortfattat tillvägagångssätt av respektive steg.
Steg 1 – Testa rumsform
Syftet med det första steget var att testa och utvärdera rumsformers påverkan på informanternas förståelse av rummet, och vilken information dessa
kommunicerade. Informanterna tilldelas en utskriven enkel och avskalad
tredimensionell skiss i A4 format av ett tänkt aktivitetsbaserat utomhuskontor och fick utifrån denna besvara sex kvalitativa frågor. Enligt Wikberg Nilssons et al. (2015, s.60) innebär kvalitativa frågor, frågor som utvinner djupare information inom ett specifikt område. Frågorna fokuserade på att erhålla information om antal zoner som kunde urskiljas på platsen, varför dessa uppfattades som separata zoner samt vilka aktiviteter som kändes rimliga att utföras vid respektive zon och varför. Först fick informanterna fritt diskutera fem av dessa frågor och tilldelades därefter lappar med namn på respektive zon som de själva fick placera ut på skissen. Valet av placering skulle sedan motiveras i den sista frågan. Till de sex huvudsakliga frågorna uppkom även mindre följdfrågor, vilka varierade vid respektive tillfälle. Nedan infogas den tredimensionella skissen som
informanterna fick ta del av:
Steg 2 – Identifiera behov av respektive zon
Syftet med det andra steget var att identifiera informanternas behov och önskad funktion av respektive zon, både gällande rumsformen men också mer konkreta behov som kunde innebära tillgång av visst möblemang. Likt det första steget ställdes tre kvalitativa frågor, som följdes av tillkommande följdfrågor anpassade efter de olika tillfällena. Först behandlades behov av respektive zon där
informanterna fritt visuellt fick kommunicera sina tankar på skissen samtidigt som de muntligt besvarade frågan. Därefter konkretiserades behov av avskildhet vid respektive zon. Informanterna gavs slutligen möjlighet att tillägga övriga tankar som uppkommit under genomförandet.
Urval
Till denna metod gjordes ett subjektivt urval, vilket enligt Denscombe (2018, s.67) motsvarar ett urval där ett litet antal personer väljs ut enligt relevans för arbetet med syfte att utvinna sådan innehållsrik information som möjligt. Urvalet förhåller sig till målgruppen för studien där fem personer valts ut, varav fyra av de fem informanterna studerar vid olika programinriktningar. Syftet med att
involvera informanter från olika program grundar sig i att utvinna olika perspektiv, samt för att dessa kan tänkas erhålla varierande behov av studiemiljöer. Även förkunskaper och tidigare erfarenheter inom de olika områdena kan tänkas påverka metodresultatet. Ursprungstanken var att samtliga fem informanter skulle studera vid olika programinriktningar. Tillgången av studenter som ville delta vid fysiska möten begränsades dock av rådande pandemisituation, vilket resulterade i att denna idé inte helt fullföljdes.
Det var ett medvetet val att inte inkludera studenter som läser Rumslig gestaltning och som därmed erhåller liknande förkunskaper inom området, med syfte att inte låta detta påverka slutresultatet. Dock utgör studenterna inom denna
programinriktning också en del av målgruppen och därav kan detta val diskuteras.
Scenarioutvärdering
En scenarioutvärdering genomfördes med syfte att ges feedback på utvecklad prototyp inför utformning av studiens gestaltningsförslag. Wikberg Nilsson et al. (2015, s.141) hävdar att ett scenario avser att berätta en historia om användaren i en specifik situation. Vidare beskrivs denna metod som lämplig för att utvärdera eller kommunicera en utvecklad lösning (ibid.). Genom att låta informanterna ta del av olika scenarion var målet med denna metod att placera dem i en verklig kontext där de aktivt får välja lämpligast aktivitetszon utifrån en specifik studiesituation som innefattar vissa behov. Scenarioutvärderingen var tänkt att fungera som ett test av utvecklat gestaltningsförslag, med syfte att undersöka hur det besvarar användarbehoven. Målet med metoden var alltså att bekräfta att den utvecklade designen besvarar de behov och önskemål som uppkommit vid tidigare metodiskt arbete, samt för eventuell input på förbättringsförslag för att stärka gestaltningen ytterligare.
Tillvägagångssätt
Informanterna mailades ett Worddokument som innehöll en digital
tredimensionell vy av respektive aktivitetszon i en utvecklad high-fi prototyp av gestaltningsförslaget. Perspektivet på vyerna utgick från att användaren stod placerad i utomhuskontoret. Dokumentet inkluderade totalt fem vyer, där varje vy tilldelats en varsin bokstav mellan A-E. I dokumentet fanns det även fem olika scenarion numrerade med en varsin siffra mellan 1-5. Informanternas uppgift var att para ihop respektive scenario med den aktivitetszon de ansåg vara bäst lämpad efter den beskrivna studiesituation och behov som scenariot lyfte, med en
medföljande motivering. Samtliga scenarion kommer senare att presenteras under avsnittet metodresultat.
Urval
Urvalet för denna metod innefattar samma informanter som deltagit under semistrukturerade intervjuerna och workshopsen. Syftet med användningen av samma urvalsgrupp grundar sig i att det slutgiltiga resultatet därmed kommer att baseras på en uppföljning av informanternas tidigare behov och synpunkter under tvåstegsmetoden. Faktumet att scenarioutvärderingen mailades ut till respektive informant som enskilt genomförde metoden genom att fylla i formuläret, kan enligt Denscombes (2018, s.71) mening betraktas som ett bekvämlighetsurval då det var ett tidseffektivt tillvägagångssätt. Dock bedömdes detta som lämpligt med syfte att, inom studiens ramar, hinna genomföra en utvärderingsmetod för att bepröva och stärka gestaltningsförslaget ytterligare.
Etik och metodkritik
Som forskare råder ett antal etiska aspekter att förhålla sig till vid utförande av metoder där människor på något sätt involveras. För att respektera människor vid forskning har lagen om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460) utformats. Lagen innefattar bland annat att deltagarna innan genomförd metod ska ha informerats om syftet med forskningen, på vilket sätt framtaget material kommer att behandlas samt att deltagandet är helt frivilligt och kan avbrytas när som helst under genomförandet (ibid.) Trots att denna lag inte berör forskning som sker inom högskoleutbildning på grundnivå (ibid.), har den använts som riktlinje för att säkerställa ett etiskt korrekt tillvägagångssätt även inom denna studie. För att täcka dessa etiska aspekter utformades samtyckesformulär till respektive metod (se bilaga 1, 2 och 4) som täckte de ovannämnda aspekterna som lagen behandlar. Samtyckesformulären för enkätstudien och
scenarioutvärderingen innebar informativa samtycken där deltagarna innan påbörjad medverkan fick ta del av informationen. Respondenterna bekräftade samtycket genom att skicka in enkätsvaren respektive scenarioutvärderingen, vilket tydligt uttrycktes i samtyckesformulären. Detta innebar att ingen personlig information utlämnades digitalt. Vid de semistrukturerade intervjuerna och workshopen fick informanterna analogt skriva under ett utskrivet
samtyckesformulär. Den personliga informationen förvaltades därmed på ett sådant privat vis som möjligt och behövde inte behandlas genom digitala forum.
Samtliga av studiens respondenter och informanter hade även en anonym medverkan med syfte att inte utelämna personlig information offentligt vid publicering av arbetet.
Under platsanalysen låg fokusen på att analysera den valda platsens
förutsättningar och ingen observation av människor, flöde eller rörelsemönster skedde. Metodarbetet har även helt uteslutit bild- och videomaterial där människor på något sätt synligt inkluderats. I de metoder där människor involverades skedde fysiska möten i största möjliga mån tillsammans med respektive informant med avsikt att eliminera risken för att förvalda data på ett felaktigt eller oetiskt vis. Enkätundersökningen genomfördes dock digitalt. Detta med avsikt att effektivisera datainsamlingen och möjliggöra svar från en större mängd respondenter. Det fanns ingen offentlig åtkomst till enkätresultatet och de enskilda svaren, vilket innebar att ingen annan bortsätt från mig som bedriver denna studie kunde ta del av de enskilda svaren. Även scenarioutvärderingen skickades digitalt via mail mellan mig och de involverade informanterna. Möjligt att ställa sig kritisk mot är att de semistrukturerade intervjuerna inte ljudinspelats för att sedan transkriberats. Denscombe (2018, s.395) menar att transkribering är en styrka inom forskning då det ger tillgång till mer precisa data som därmed underlättar analyseringsprocessen. Dock betonar Denscombe (ibid.) att detta är en mycket tidskrävande process, vilket bedömdes som olämpligt inom tidsramarna för denna specifika studie. Istället fördes utförliga anteckningar av informanternas svar, reflektioner, tankar och perspektiv under metodens genomförande. Dessa renskrevs sedan och godkändes av respektive informant innan materialet vidare användes i studien. Detta med syfte att säkerställa att sammanställningen överensstämmer med informanternas ståndpunkter och därmed utesluta risken för missbedömda eller feltolkade data. I och med detta tillvägagångssätt möjliggjordes eventuella korrigeringar av svarsmaterialet. Ytterligare en aspekt att diskutera är att samma informanter deltagit under semistrukturerade intervjuerna och workshopen, samt vid scenarioutvärderingen. Detta faktum kan kritiseras då dessa informanter delvis hunnit sätta sig in
processen och därmed kan tänkas påverkas av tidigare diskussioner, vilket kan ha en påverkan på resultatet för scenarioutvärderingen. Dock innebar denna metod att informanterna ur en mer verklighetstrogen och situationsanpassad vy fick ta del av gestaltningsförslaget, som dessutom denna gång var utvecklat sedan sist. Fördelen med att behålla samma urvalsgrupp är att det slutgiltiga resultatet baserats på en uppföljning av informanternas synpunkter och önskemål.
Genomförandet bedömdes även bli mer effektivt då informanterna redan erhöll förkunskap i vad studien handlar om, samt för att personerna tidigare under processen kontaktats och godkänt medverkan i studien. Det råder dock en medvetenhet kring att involveringen av helt andra informanter inom målgruppen vid scenarioutvärderingen, troligtvis hade genererat ett bredare perspektiv. Att basera slutresultatet på ett större antal informanters åsikter hade dessutom stärkt trovärdigheten av slutresultatet.
En aspekt som påverkat det metodiska arbetet är rådande Covid-19 pandemin. Denna situation har begränsat möjligheten till att involvera ett större antal
personer i komplexa workshops eller liknande metoder, där flera människor tillsammans engageras i fysiska kreativa möten. Om möjligheten funnits att involvera ett större antal informanter vid samma tillfälle hade ett bredare
perspektiv kunnat erhållits inom området på ett mer tidseffektivt sätt, vilket hade inneburit att de slutsatser som dragits utifrån insamlade data hade baserats på en bredare grund och därmed även ökat studieresultatets trovärdighet. Dock var det ett medvetet val att bedriva de semistrukturerade intervjuerna och workshopen med respektive informant för sig. Eftersom informanterna besitter olika
förkunskapen från olika programområden, samt har egna personliga erfarenheter och preferenser, gjordes detta val med syfte att inte låta dessa påverka varandra. Genom att ta del av varje informants enskilda uppfattning av
kontorsutformningen, dess rumsformer och enskilda behov oberoende av andras åsikter, minimerades risken för icke sanningsenliga eller influerade svar.
Metodresultat
I detta kapitel presenteras resultatet av samtliga metoder som genomförts i denna studie. Resultatet presenteras både textuellt samt med hjälp av visuellt material.
Platsanalys
Placering i relation till Mälardalens högskola
Strömsholmen är en halvö som är belägen intill Mälardalens högskolas nya
campus i Eskilstuna, med cirka 1–2 minuters gångavstånd. Platsen går att urskiljas både från campus interiör, men också från parkeringen och busshållplatsen som står i direkt anslutning till högskolan. Nedan redovisas utsiktsvyer mot
Strömsholmen från campus interiör respektive busshållplats:
Figur 2 – Fotografi av vyer mot Strömsholmen från Mälardalens högskolas interiör.
Kartvisualiseringen visar vart i skolan som fotografiet är taget, samt i vilken riktning. Kartan är ej skalenlig.
Figur 3 – Fotografi av vy mot Strömsholmen från Mälardalens högskolas parkering/
busshållplats. Kartvisualiseringen visar vart på parkeringen som fotografiet är taget, samt i vilken riktning. Kartan är ej skalenlig. (OBS! Byggarbetet stör vyn mot platsen. Träden som kan urskiljas bakom byggnationen är placerade på Strömsholmen.)
Transportmöjligheter till platsen
Från Mälardalens högskolas campus finns det två huvudsakliga vägar som leder till Strömsholmen. Den ena leder via en parkering som är placerad precis intill ön och utgör den närmsta vägen till platsen. Den andra vägen innebär en passage över ån via en bro som sammanlänkar ön med centrumområdet. Båda dessa vägalternativ är anpassade för cyklister och fotgängare. Vägarnas utformning inkluderar även rullstolsburna då det inte finns några trappsteg eller andra liknande hinder.
Figur 4 – Analog kartvisualisering som redovisar möjliga gångvägar från Mälardalens högskolas campus huvudentré till Strömsholmen. Prickarna motsvarar gångvägarna. Kartan är ej skalenlig.
Nuvarande ombyggnation av Drottninggatan (Eskilstuna kommun, 2021) har dock en tillfällig påverkan på transportsträckan och fotgängare/cyklister omdirigeras till en annan sträcka som utgör en omväg. Då detta innebär en tillfällig förändring som beräknas vara klar till nästkommande år (ibid.) tas detta inte hänsyn till i arbetet.
Omgivning och utsiktsvyer
Strömsholmen omges av Eskilstunaån. På ena sidan platsen är centrumområdet beläget och på andra sidan finns Munktellstaden. Väl från halvön ges flera alternativa utsiktsvyer beroende på placering och riktning. Bland annat syns Mälardalens högskolas campus, Klosterkyrkan och bostadsomården.
Figur 5 – Fotografi av vy mot Mälardalens Högskolas campus från Strömsholmen.
Figur 7 – Fotografi av vy mot bostadsområden på andra sidan Eskilstunaån, från Strömsholmen. Figur 6 – Fotografi av vy mot Klosterkyrkan från Strömsholmen.
Aktivitet och dimensioner
Strömsholmen avdelas med en grusväg som sträcker sig över hela ön, från bron till parkeringsområdet. Grusvägen halverar gräsområdet och skapar två fristående gräsytor. Halvön erbjuder sittplatser i form av parkbänkar, ett gångstråk som sträcker sig runt hela ön samt två stycken statyer.
Figur 8 – Analog kartvisualisering.
Figur 9 – Fotografier av möjliga aktiviteter på Strömsholmen.
Ljud och ljudnivåer
Ljud som uppmärksammades under platsanalysen var fågelkvitter, vattenljud från fontänen och ljud från trafiken på vägarna som omger halvön. Mest framträdande upplevdes ljudet från fontänen. Trafiken upplevdes frånge oväntat låga ljudnivåer. På grund av ombyggnationen uppstod även ett tillfälligt buller. Detta kommer avta när byggnationen är färdig.
Enkätstudie
Totalt antal deltagande: 69 respondenter Attityd och inställning
Resultatet av enkätstudien påvisar att studenter på Mälardalens högskola visar en god attityd och inställning gentemot studierelaterad arbete i en utomhusmiljö. En tydlig majoritet av respondenterna angav att de kan tänka sig att arbeta med studierelaterade uppgifter i utomhusmiljö. Se figur 10 för antal respondenter som svarade ja respektive nej på frågan ”Hade du kunnat tänkt dig att arbete med
studierelaterade uppgifter i en utomhusmiljö?”.
Figur 10 – Visualisering av stapeldiagram som redovisar antalet respondenter som kan tänka sig att arbete med studierelaterade aktiviteter utomhus, respektive inte kan tänka sig det.
Av de fem respondenter som angav att de inte skulle kunna tänka sig att arbeta med studierelaterade uppgifter i en utomhusmiljö, hävdade två av dessa att det kändes för omständligt eller att de inte orkar, och en tredje respondent angav att hen inte hade tid. Samtliga av de respondenter som visade en negativ attityd, valde ändock att markera vilka aktiviteter de skulle kunna tänka sig att utföra i en utomhusmiljö trots att de i denna fråga hade möjlighet att välja alternativet ”Jag
Aktivitetszoner
Samtliga aktiviteter påvisade en relativt hög efterfrågan. Nedan listas de aktiviteter/funktioner som över 35% av respondenterna önskade. Dessa listas i ordning med den mest efterfrågade aktiviteten högst upp.
1. Äta (58 st) 2. Social yta (54 st) 3. Rast (53 st) 4. Arbeta i grupp (53 st) 5. Vila/rekreation (46 st) 6. Arbeta enskilt (44 st)
7. Sitta avskilt och koncentrerat (32 st)
8. Privata studierelaterade telefonsamtal (25 st)
Ett mönster som går att urskilja av enkätresultatet är att de aktiviteter som innebär socialt umgänge är mer eftertraktade. Även arbetsplatser anpassade både för gruppuppgifter samt individuellt arbete har en hög efterfrågan. Majoriteten av respondenterna önskar också en plats för vila och rekreation i utomhusmiljön. De aktiviteter som respondenterna hade minst behov av i en utomhusmiljö, motsvarar de som innebar personligt utrymme, avskildhet och koncentrerat arbete. Dock var det en relativt stor andel av respondenterna som ändå efterfrågade dessa typer av aktiviteter.
Betydande faktorer
Den främst förekommande anledningen till varför respondenterna kan tänka sig att arbeta utomhus är miljöombytet och tillgången till en varierande studiemiljö, samt för att få frisk luft och dagsljus. Ett flertal studenter angav även att de mår bra av att vistas utomhus och att de upplever att deras kreativitet och produktivitet ökar i denna typ av miljö. Det framkommer även att utomhusmiljöer är mer inspirerande och upplevs stressreducerande. Ytterligare aspekter som belyses är att utomhusmiljöer ger en frihetskänsla i motsats till inomhusmiljöer som upplevs mer instängda.
Resultatet påvisar även att väderförhållandet är en betydelsefull faktor som är mer eller mindre avgörande för om studenterna vill utföra studierelaterade aktiviteter i en utomhusmiljö. Det är möjligt att urskilja ett samband mellan soligt väder och viljan att arbete utomhus. Dock framkommer det att utomhusarbetet ändå kan tänkas utföras även under sämre väderförhållanden om platsen erhåller funktioner som är anpassat efter dessa. Även önskemål om vindskydd och möjlighet till en plats där ljudnivån inte är för hög eller där buller stör, framkom i resultatet.
Sammanfattning och slutsats
Figur 11 – Visualisering av de slutsatser som drogs utifrån metoden enkätstudie.
Det uppkom även att anpassning efter olika väderhållanden och ergonomiska aspekter är viktiga att ta hänsyn till i utformandet av ett aktivitetsbaserat utomhuskontor. Dessa aspekter kommer dock inte att läggas större vikt vid i denna studie då det ligger som avgränsning utanför ramarna för detta arbete.
Semistrukturerad intervju och workshop – 2 stegs metod
Totalt antal deltagande: fem informanter Steg 1 – Testa rumsformer
Metodresultatet påvisar att det finns ett tydligt mönster i hur informanterna uppfattar olika rumsformer, och vad dessa i sin tur kommunicerar och informerar om vilka aktiviteter som är avsedda att ske i en zon. Samtliga informanter kunde urskilja korrekt antal aktivitetszoner utifrån den framtagna skissen och uppgav att det var tydligt. I frågan om vad informanterna grundande denna förståelse i framkom flera olika faktorer. Dessa faktorer visualiseras i figur 12 nedan:
1 = Social zon
2 = Zon för grupparbete 3 = Zon för enskilt arbete 4 = Vilozon
5 = Tyst och koncentrerad zon
Figur 12 – Visualisering av de rumsformer som noterades påverka hur informanterna urskilde de separata zonerna.
Den främst framkommande faktor som samtliga fem informanter delgav som betydande för förståelsen av separata zoner var form och likhet. Det går att urskilja ett tydligt mönster i informanternas resonemang kring de olika formerna i respektive zon och hur likheten av dessa skapade uppfattningen av samhörighet. Med andra ord var rumsformen mer eller mindre avgörande för hur zonerna grupperades. Cirkeln visade sig ha starkast uttryck och tydligast kommunikation med informanterna, där samtliga fem uttryckte formen som inbjudande och lämpad efter social aktivitet. Det framkom att det genom denna rumsform känns naturligt att föra dialoger eller annan social interaktion då formen har en
centralpunkt dit blicken dras. Informanterna beskrev även känslan av att den runda formen utstrålande inkludering och gemenskap. Fyra av fem informanter
upplevde att platsens fyrkantiga former mer eller mindre utstrålade koncentration, disciplin och arbete. Detta grundade sig främst i faktumet att formen upplevdes tydligt definiera ett utrymme med hjälp av dess hårda och raka karaktär. Nedan visualiseras cirkelns och fyrkantens främst förekommande uttryck:
Figur 13 - Visualisering av informanternas uppfattning av vad de cirkulära och fyrkantiga rumsformerna kommunicerade i den framtagna skissen.
Vad som ytterligare framkom var att olika zoner på grund av dess liknande form ansågs ha någonting gemensamt trots att de tolkades som separata zoner. Två av informanterna ansåg att en tyst och koncentrerad zon avser samma sak som en zon för individuellt arbete och att det därmed blev en utmaning att identifiera vilken av aktiviteterna som var avsedd att ske i vilken zon. Gemensamt för dessa två zoner, var att de båda erhöll en fyrkantig och avskild rumsform.
Majoriteten av informanterna angav även att stigen på skissen hjälpte till att dela upp platsen i olika zoner. En av informanten uttryckte att stigen skapade delvis skapade förvirring då den separerade samtliga zoner förutom zon två och tre och att dessa därför skulle kunna uppfattas som en gemensam zon. Dock hävdade samma informant att zonernas olika rumsformer dominerade över stigen och att de därför ändå uppfattades som separata från varandra.
Öppenhet var ytterligare en faktor som samtliga informanter angav utstråla en inbjudande känsla där det är accepterat att föra samtal och där aktiviteter som inte
är behov av koncentration ska äga rum. Även nivåskillnader utmärkte sig som en ett spatialt förhållande som hjälpt till att identifiera de olika zonerna.
Majoriteten av informanterna noterade det upphöjda markplanet och angav att det tydligt definierade ytan som en separat zon. En minoritet påpekade även att det nedsänkta markplanet också hjälpte till att tydligare uppfatta en enskild zon.
Zon 1
Fyra av fem informanter uppfattade zon ett som en social zon. Följande faktorer framkom som avgörande för denna uppfattning:
o Den runda formen o Öppenheten
o Det upphöjda markplanet o Stor till ytan
En av informanterna angav att hen uppfattade zon ett ägnat för grupparbete med motiveringen att ytan kändes öppen och inbjudande. Vidare menade hen att denna zon kändes naturlig för gruppsamtal. Samma informant diskuterade dock sitt val och menade att öppenhet var något som både signalerade grupparbete och en social zon.
Zon 2
Tre av fem informanter tolkade zon två som en zon för grupparbete och grundande denna förståelse på följande faktorer:
o Den runda formen
o Delvis avskildhet signalerar studiemiljö o Upplevs som olika grupprum
o Ytstorleken upplevs anpassad för en grupp
De resterande två informanterna valde att definiera denna zon som en vilozon vilket främst grundade sig i en upplevd avskildhet gentemot omgivningen. Denna uppfattning förändrades dock för båda informanterna i samband med reflektion och motivering av deras val. Tankarna övergick då istället till att zon två är ägnat åt grupparbete, med samma motivering som ovan nämndes i punktform. En av informanterna resonerade att hen ansåg det olämpligt att placera en zon för grupparbete nära intill en zon för individuellt arbete på grund av risk att störa studiemiljön, och valde därmed att stå fast vid sitt val.
Zon 3
Tre av fem informanter angav att zon tre är ägnat åt individuellt arbete. Samtliga av dessa tre uttryckte att denna zon tydligt kommunicerade och informerade sin funktion. Följande faktorer uppkom som avgörande för denna uppfattning:
o Den fyrkantiga formen o Avskildhet åt periferin
o Avskildheten och storleken på ”båsen” påvisar enskilda platser o Ställningen över området upplevdes rama in zonen
De två resterande informanterna angav att zon tre motsvarade en zon för tyst och koncentrerat arbete. Båda dessa delade uppfattning om att en tyst och
koncentrerad zon innebär samma sak som en zon för individuellt arbete.
Informanterna hävdade därför att det var svårt att bestämma vilken aktivitet som tillhörde zon tre respektive zon fem, då dessa aktiviteter ansågs kräva liknande rumsliga förutsättningar. En av informanterna angav att hens val grundade sig i att zon tre erbjöd mer avskildhet vilket signalerade att det inte är lämpligt att där tala.
Zon 4
Trots att zon fyra framkom vara den mest otydliga zonen, uppfattades den som en vilozon enligt tre av de fem informanterna på grund av följande faktorer:
o Den fysiska barriären som avskilde mot övriga zoner o Organiska formen gör det naturligt att dela upp sig i zonen
De övriga två informanter hade delade meningar gällande vilken aktivitet zon fyra var avsedd att erbjuda. En av informanterna angav att zonen kommunicerar en plats för individuellt arbete på grund av att muren skapade avskildhet. Även ytans storlek nämndes som lämplig för att kunna placera individuella studieplatser med ett rimligt avstånd från varandra. Den andra informanten tolkade zon fyra som en social zon med motiveringen att väggen blev en avskiljare mot zonen för
individuellt arbete samt för att ytan förövrigt ansågs som väldigt öppen.
Zon 5
Tre av fem informanter angav att zon fem signalerade en yta för tyst och koncentrerat arbete enligt följande motiveringar:
o Zonen hade kubformade bås
o Båsen och dess fyrkantiga form visade på en tydligt definierad studieyta o Närheten mellan båsen kommunicerar att det är en plats där det inte är
tillåtet att vara högljudd
Resterande två informanter hade skilda åsikter gällande vilken aktivitet som var lämpad för zon fem. En av informanterna angav zonen som en plats för
grupparbete då båsen uppfattades som tydliga rum. Samma informant reflekterade kring att det likagärna kunde vara en zon för individuellt arbete. Den andra
informanten såg zon fem som en zon för individuellt arbete, men angav att det var mycket svårt att skilja på en zon för individuellt arbete och en koncentrerad och tyst zon då hen uppfattade dessa aktiviteter som identiska. Informanten grundade därför sitt val på att zon tre upplevdes erbjuda mer avskildhet, vilket ansågs som en viktig faktor att kunna arbeta tyst och koncentrerat.
De zoner som tydligt framkom vara i behov av en utvecklad rumsform var
vilozonen, samt den tysta och koncentrerade zonen. Samtliga informanter hävdade att dessa två zoner krävde en större grad avskildhet för att vara verka informativa enligt avsedd aktivitet. En återkommande faktor som uppkom var att möbler hade hjälpt till att förtydliga vilken aktivitet som är avsedd till respektivezon. En av informanterna angav även att färg kan hjälpa till att förtydliga och separera de olika zonerna från varandra.
Steg 2 – Identifiera behov av funktion
Det framkom liknande behov av funktion vid respektive zoner av samtliga informanter. Nedan redogörs de främst förekommande behoven en tabell och de mer avvikande funktionerna och önskemålen redovisas där under i flytande textform.
Aktivitetszon
Främst förekommande behov
Social zon
o Sittplatser
o Bord och matbord o Flexibla flyttbara stolar
att kunna anpassa efter umgänge
Zon för grupparbete
o Runt bord med flyttbara stolar
o Växter för naturlig avskildhet och en ökad trevlig upplevelse
Zon för individuellt arbete
o Sittplatser
o Möjlighet till att arbeta ståendes
o Avskildhet
Vilozon
o Solstolar, möjlighet att halvt kunna ligga ned o Mer avskildhet
Tyst och koncentrerad zon
o Sittplats och bord o Gardiner för valbar
avskildhet
o Minst två heltäckande väggar
o Möjlighet att sitta två tillsammans
Metodresultatet påvisade även några avvikande behov och önskemål. Två av informanterna associerade en social zon till en plats som erbjuder möjligheten till fysisk aktivitet där basket och pingis nämndes som två önskvärda sysselsättningar som skulle underlätta den sociala interaktionen på platsen. Till zonen avsedd för
grupparbete önskade en informant tillgång till whiteboardtavla eller liknande. Även vikten av materialval till möblerna framkom specifikt vid vilozonen med syfte att enkelt kunna underhålla zonen utifrån ett hygieniskt perspektiv. Gällande grad av avskildhet är det möjligt att urskilja ett tydligt mönster av att informanterna inte anser sig vara i behov av någon avskildhet alls i den sociala zonen. Zonen för grupparbete kräver en delvis avskildhet, medan övriga tre zoner generellt sätt ansågs som störst behov av avskildhet.
Sammanfattning och slutsats
Figur 14 – Visualisering av de främst framkomna behoven av rumsform.
Figur 16 – Visualisering av önskad grad avskildhet av respektive zon.
Scenarioutvärdering
Totalt antal deltagande: fem informanter
Resultatet av den scenariobaserade utvärdering påvisade att samtliga fem informanter uppfattade de avsedda funktionerna med respektive aktivitetszon. Nedan redogörs de fem scenarierna som informanterna fick ta del av, samt den vy som dem valde utifrån behov av studiemiljö som däri beskrevs. Intill respektive vy står en ruta med de främst förekommande motiveringarna till varför
informanterna valt den aktuella zonen.
Scenario 1:
”Solen skiner. Du och ett gäng studiekamrater har en timmes lunchrast. Ni bestämmer er för att ner till utomhuskontoret för att spendera timmen där med prat, skratt och god mat. Vart går ni?”
Figur 17 – Vy av social zon i digital tredimensionell prototyp.
Motivering:
Stort & öppet Runda bord Cirkulär placering
