Totalt antal deltagande: fem informanter Steg 1 – Testa rumsformer
Metodresultatet påvisar att det finns ett tydligt mönster i hur informanterna uppfattar olika rumsformer, och vad dessa i sin tur kommunicerar och informerar om vilka aktiviteter som är avsedda att ske i en zon. Samtliga informanter kunde urskilja korrekt antal aktivitetszoner utifrån den framtagna skissen och uppgav att det var tydligt. I frågan om vad informanterna grundande denna förståelse i framkom flera olika faktorer. Dessa faktorer visualiseras i figur 12 nedan:
1 = Social zon
2 = Zon för grupparbete 3 = Zon för enskilt arbete 4 = Vilozon
5 = Tyst och koncentrerad zon
Figur 12 – Visualisering av de rumsformer som noterades påverka hur informanterna urskilde de separata zonerna.
Den främst framkommande faktor som samtliga fem informanter delgav som betydande för förståelsen av separata zoner var form och likhet. Det går att urskilja ett tydligt mönster i informanternas resonemang kring de olika formerna i respektive zon och hur likheten av dessa skapade uppfattningen av samhörighet. Med andra ord var rumsformen mer eller mindre avgörande för hur zonerna grupperades. Cirkeln visade sig ha starkast uttryck och tydligast kommunikation med informanterna, där samtliga fem uttryckte formen som inbjudande och lämpad efter social aktivitet. Det framkom att det genom denna rumsform känns naturligt att föra dialoger eller annan social interaktion då formen har en
centralpunkt dit blicken dras. Informanterna beskrev även känslan av att den runda formen utstrålande inkludering och gemenskap. Fyra av fem informanter
upplevde att platsens fyrkantiga former mer eller mindre utstrålade koncentration, disciplin och arbete. Detta grundade sig främst i faktumet att formen upplevdes tydligt definiera ett utrymme med hjälp av dess hårda och raka karaktär. Nedan visualiseras cirkelns och fyrkantens främst förekommande uttryck:
Figur 13 - Visualisering av informanternas uppfattning av vad de cirkulära och fyrkantiga rumsformerna kommunicerade i den framtagna skissen.
Vad som ytterligare framkom var att olika zoner på grund av dess liknande form ansågs ha någonting gemensamt trots att de tolkades som separata zoner. Två av informanterna ansåg att en tyst och koncentrerad zon avser samma sak som en zon för individuellt arbete och att det därmed blev en utmaning att identifiera vilken av aktiviteterna som var avsedd att ske i vilken zon. Gemensamt för dessa två zoner, var att de båda erhöll en fyrkantig och avskild rumsform.
Majoriteten av informanterna angav även att stigen på skissen hjälpte till att dela upp platsen i olika zoner. En av informanten uttryckte att stigen skapade delvis skapade förvirring då den separerade samtliga zoner förutom zon två och tre och att dessa därför skulle kunna uppfattas som en gemensam zon. Dock hävdade samma informant att zonernas olika rumsformer dominerade över stigen och att de därför ändå uppfattades som separata från varandra.
Öppenhet var ytterligare en faktor som samtliga informanter angav utstråla en inbjudande känsla där det är accepterat att föra samtal och där aktiviteter som inte
är behov av koncentration ska äga rum. Även nivåskillnader utmärkte sig som en ett spatialt förhållande som hjälpt till att identifiera de olika zonerna.
Majoriteten av informanterna noterade det upphöjda markplanet och angav att det tydligt definierade ytan som en separat zon. En minoritet påpekade även att det nedsänkta markplanet också hjälpte till att tydligare uppfatta en enskild zon.
Zon 1
Fyra av fem informanter uppfattade zon ett som en social zon. Följande faktorer framkom som avgörande för denna uppfattning:
o Den runda formen o Öppenheten
o Det upphöjda markplanet o Stor till ytan
En av informanterna angav att hen uppfattade zon ett ägnat för grupparbete med motiveringen att ytan kändes öppen och inbjudande. Vidare menade hen att denna zon kändes naturlig för gruppsamtal. Samma informant diskuterade dock sitt val och menade att öppenhet var något som både signalerade grupparbete och en social zon.
Zon 2
Tre av fem informanter tolkade zon två som en zon för grupparbete och grundande denna förståelse på följande faktorer:
o Den runda formen
o Delvis avskildhet signalerar studiemiljö o Upplevs som olika grupprum
o Ytstorleken upplevs anpassad för en grupp
De resterande två informanterna valde att definiera denna zon som en vilozon vilket främst grundade sig i en upplevd avskildhet gentemot omgivningen. Denna uppfattning förändrades dock för båda informanterna i samband med reflektion och motivering av deras val. Tankarna övergick då istället till att zon två är ägnat åt grupparbete, med samma motivering som ovan nämndes i punktform. En av informanterna resonerade att hen ansåg det olämpligt att placera en zon för grupparbete nära intill en zon för individuellt arbete på grund av risk att störa studiemiljön, och valde därmed att stå fast vid sitt val.
Zon 3
Tre av fem informanter angav att zon tre är ägnat åt individuellt arbete. Samtliga av dessa tre uttryckte att denna zon tydligt kommunicerade och informerade sin funktion. Följande faktorer uppkom som avgörande för denna uppfattning:
o Den fyrkantiga formen o Avskildhet åt periferin
o Avskildheten och storleken på ”båsen” påvisar enskilda platser o Ställningen över området upplevdes rama in zonen
De två resterande informanterna angav att zon tre motsvarade en zon för tyst och koncentrerat arbete. Båda dessa delade uppfattning om att en tyst och
koncentrerad zon innebär samma sak som en zon för individuellt arbete.
Informanterna hävdade därför att det var svårt att bestämma vilken aktivitet som tillhörde zon tre respektive zon fem, då dessa aktiviteter ansågs kräva liknande rumsliga förutsättningar. En av informanterna angav att hens val grundade sig i att zon tre erbjöd mer avskildhet vilket signalerade att det inte är lämpligt att där tala.
Zon 4
Trots att zon fyra framkom vara den mest otydliga zonen, uppfattades den som en vilozon enligt tre av de fem informanterna på grund av följande faktorer:
o Den fysiska barriären som avskilde mot övriga zoner o Organiska formen gör det naturligt att dela upp sig i zonen
De övriga två informanter hade delade meningar gällande vilken aktivitet zon fyra var avsedd att erbjuda. En av informanterna angav att zonen kommunicerar en plats för individuellt arbete på grund av att muren skapade avskildhet. Även ytans storlek nämndes som lämplig för att kunna placera individuella studieplatser med ett rimligt avstånd från varandra. Den andra informanten tolkade zon fyra som en social zon med motiveringen att väggen blev en avskiljare mot zonen för
individuellt arbete samt för att ytan förövrigt ansågs som väldigt öppen.
Zon 5
Tre av fem informanter angav att zon fem signalerade en yta för tyst och koncentrerat arbete enligt följande motiveringar:
o Zonen hade kubformade bås
o Båsen och dess fyrkantiga form visade på en tydligt definierad studieyta o Närheten mellan båsen kommunicerar att det är en plats där det inte är
tillåtet att vara högljudd
Resterande två informanter hade skilda åsikter gällande vilken aktivitet som var lämpad för zon fem. En av informanterna angav zonen som en plats för
grupparbete då båsen uppfattades som tydliga rum. Samma informant reflekterade kring att det likagärna kunde vara en zon för individuellt arbete. Den andra
informanten såg zon fem som en zon för individuellt arbete, men angav att det var mycket svårt att skilja på en zon för individuellt arbete och en koncentrerad och tyst zon då hen uppfattade dessa aktiviteter som identiska. Informanten grundade därför sitt val på att zon tre upplevdes erbjuda mer avskildhet, vilket ansågs som en viktig faktor att kunna arbeta tyst och koncentrerat.
De zoner som tydligt framkom vara i behov av en utvecklad rumsform var
vilozonen, samt den tysta och koncentrerade zonen. Samtliga informanter hävdade att dessa två zoner krävde en större grad avskildhet för att vara verka informativa enligt avsedd aktivitet. En återkommande faktor som uppkom var att möbler hade hjälpt till att förtydliga vilken aktivitet som är avsedd till respektivezon. En av informanterna angav även att färg kan hjälpa till att förtydliga och separera de olika zonerna från varandra.
Steg 2 – Identifiera behov av funktion
Det framkom liknande behov av funktion vid respektive zoner av samtliga informanter. Nedan redogörs de främst förekommande behoven en tabell och de mer avvikande funktionerna och önskemålen redovisas där under i flytande textform.
Aktivitetszon
Främst förekommande behov
Social zon
o Sittplatser
o Bord och matbord o Flexibla flyttbara stolar
att kunna anpassa efter umgänge
Zon för grupparbete
o Runt bord med flyttbara stolar
o Växter för naturlig avskildhet och en ökad trevlig upplevelse
Zon för individuellt arbete
o Sittplatser
o Möjlighet till att arbeta ståendes
o Avskildhet
Vilozon
o Solstolar, möjlighet att halvt kunna ligga ned o Mer avskildhet
Tyst och koncentrerad zon
o Sittplats och bord o Gardiner för valbar
avskildhet
o Minst två heltäckande väggar
o Möjlighet att sitta två tillsammans
Metodresultatet påvisade även några avvikande behov och önskemål. Två av informanterna associerade en social zon till en plats som erbjuder möjligheten till fysisk aktivitet där basket och pingis nämndes som två önskvärda sysselsättningar som skulle underlätta den sociala interaktionen på platsen. Till zonen avsedd för
grupparbete önskade en informant tillgång till whiteboardtavla eller liknande. Även vikten av materialval till möblerna framkom specifikt vid vilozonen med syfte att enkelt kunna underhålla zonen utifrån ett hygieniskt perspektiv. Gällande grad av avskildhet är det möjligt att urskilja ett tydligt mönster av att informanterna inte anser sig vara i behov av någon avskildhet alls i den sociala zonen. Zonen för grupparbete kräver en delvis avskildhet, medan övriga tre zoner generellt sätt ansågs som störst behov av avskildhet.
Sammanfattning och slutsats
Figur 14 – Visualisering av de främst framkomna behoven av rumsform.
Figur 16 – Visualisering av önskad grad avskildhet av respektive zon.