Se och tolka tecken och anmälningsbenägenhet

Ett Chi2-test gjordes för att testa sambandet mellan hur förberedda respondenterna känner sig att verka som stöd och skydd för utsatta barn och anmälningsbenägenhet utifrån följdfråga 11b i förhållande till vinjett 11a fysiska övergrepp. Testets värde visar att det finns ett signifikant samband mellan de två variablerna. (Chi2 = 25.289, n = 44, p = .003). Hur förberedda respondenterna upplever sig vara påverkar

anmälningsbenägenheten rörande vinjetten om fysiska övergrepp. Även ett Chi2-test gjordes för att Chi2-testa sambandet mellan hur förberedda respondenterna känner sig att verka som stöd och skydd för utsatta barn och anmälningsbenägenhet utifrån följdfråga 12b i förhållande till vinjett 12a psykiska övergrepp. Testets värde visar att det finns ett signifikant samband mellan de två variablerna. (Chi2 = 17.954, n = 44, p = .04) Hur förberedda respondenterna upplever sig vara påverkar

anmälningsbenägenheten rörande vinjetten om psykiska övergrepp.

Ett Chi2-test gjordes för att testa sambandet mellan hur förberedda respondenterna känner sig att verka som stöd och skydd för utsatta barn och anmälningsbenägenhet utifrån 14b i förhållande till vinjett 14a försummelse. Testets värde visar att det inte finns något signifikant samband mellan de två variablerna (Chi2 = 11.178, n = 44, p = .08). Även ett Chi2-test gjordes för att testa sambandet mellan hur förberedda respondenterna känner sig att verka som stöd och skydd för utsatta barn och anmälningsbenägenhet utifrån 13b i förhållande till vinjett 13a sexuella övergrepp. Testets värden visar att det inte finns något signifikant samband mellan de två variablerna (Chi2 = 10.133, n = 44, p = .60).

Utifrån ovanstående presenterade Chi2-test kan vi se att det finns ett samband mellan benägenheten att upprätta en anmälan för de vinjetter som rör fysiska övergrepp och psykiska övergrepp och hur väl förberedda respondenterna upplever sig vara som anmälningspliktiga inför sina kommande yrkesliv. Vi kan även se att respondenterna har lättare att se och tolka tydliga tecken som rör fysiska övergrepp, psykiska övergrepp och försummelse än tecken på sexuella övergrepp. Materialet visar i stort att respondenterna reagerat med att det är troligt eller ganska troligt att eleven är utsatt på samtliga vinjetter. Dock sticker vinjetten rörande sexuella övergrepp ut från övriga då var femte respondent uppgett att det inte är särskilt troligt att eleven är utsatt. På de uppföljande frågorna rörande

anmälningsbenägenhet uppger majoriteten på samtliga följdfrågor att det är troligt att de skulle upprätta en orosanmälan. Återigen sticker resultatet rörande sexuella övergrepp ut där var tredje respondent är osäker på om en anmälan ska upprättas eller så har respondenterna uppgett att de troligtvis inte skulle göra en anmälan.

5.6 Förberedelse

Ett Chi2-test gjordes för att testa sambandet mellan upplevelse av förutsättningar under utbildningen att verka som stöd och skydd för utsatta barn och upplevelse av tillräcklig eller otillräcklig utbildning rörande anmälningsplikten. Testets värden visar att det finns ett signifikant samband mellan de två variablerna (Chi2 = 28.706, n = 44, p = .001). Vi kan se att majoriteten av respondenter till viss del upplever att de fått goda förutsättningar under utbildningen att verka som stöd och skydd, samtidigt upplever majoriteten att de fått otillräcklig utbildning rörande

anmälningsplikten. Ett liknande Chi2-test gjordes för att testa sambandet mellan upplevelse av förutsättningar under utbildningen att verka som stöd och skydd för utsatta barn och upplevelse av tillräcklig eller otillräcklig utbildning rörande barn som riskerar att fara illa. Testets värden visar att det finns ett signifikant samband mellan de två variablerna (Chi2 = 54.807, n = 44, p = .000). Vi kan se att

majoriteten av respondenterna delvis upplever att de fått goda förutsättningar under utbildningen att verka som stöd och skydd, samtidigt upplever majoriteten att de fått otillräcklig utbildning rörande barn som riskerar att fara illa.

Ett t-test gjordes för att testa medelvärdesskillnader i huruvida respondenterna i programmen F-3 och 4-6 upplever att de fått tillräcklig eller otillräcklig utbildning rörande anmälningsplikten. Testet visar att det finns skillnad i upplevelse av

tillräcklig eller otillräcklig utbildning rörande anmälningsplikten beroende på om en läser F-3 (m = 3.08, s = .7) eller 4-6 (m = 2.37, s = .89, t(42) = 2.96, p = .01). Detta innebär att de som läser grundlärare 4-6 i högre grad upplever att de fått tillräcklig utbildning rörande anmälningsplikten. Testet visar även att de som läser grundlärare F-3 i högre grad upplever att de fått otillräcklig utbildning på ämnet. Ett liknande t-test med samma variabler men med fokus på barn som riskerar att fara illa gjordes och även detta test visar att det finns skillnad i upplevelse av tillräcklig eller

otillräcklig utbildning rörande barn som riskerar att fara illa beroende på om en läser F-3 (m = 3.08, s = .67) eller 4-6 (m = 2.26, s = .81, t(42) = 3.44, p = .001). Detta innebär att 4–6 instämmer i högre utsträckning i att de fått tillräcklig utbildning rörande barn som riskerar att fara illa. Testet visar även att de som läser grundlärare F-3 i högre grad upplever att de fått otillräcklig utbildning på ämnet.

59.1% (26) av respondenterna upplever att de inte fått tillräcklig utbildning om anmälningsplikten, endast 36.4% (16) upplever att de delvis fått tillräcklig

utbildning om anmälningsplikten under grundlärarutbildningen. 4.5% (2) instämmer helt med att de fått tillräcklig utbildning på anmälningsplikten. 54.5% (24) upplever att de inte fått tillräcklig utbildning om barn som riskerar att fara illa, endast 40.9% (18) upplever att de delvis fått tillräcklig utbildning under grundlärarutbildningen om barn som riskerar att fara illa. Återigen är det endast 4.5% (2) som instämmer helt att de fått tillräcklig utbildning om barn som far illa.

61.4% (27) upplever att de delvis fått goda förutsättningar under lärarutbildningen att verka som stöd och skydd för utsatta barn i kommande yrkesliv. Var tredje (31.8%) respondent upplever att de inte fått goda förutsättningar under utbildningen att verka som stöd och skydd för utsatta barn i kommande yrkesliv.

56.8% (25) av respondenterna upplever att de delvis känner sig förberedda att verka som stöd och skydd för utsatta barn i kommande yrkesliv. 22.7% (10) känner sig väl förberedda och 20.4% (9) känner sig inte förberedda att verka som stöd och skydd för utsatta barn i kommande yrkesliv.

6 Analys

I detta avsnitt tillämpas Evetts (2010) definition av yrkesprofessionalism samt Brantes (2014) teori om professionella fält på det empiriska materialet samt relevanta kopplingar till Tidigare forskning.