Studien visar på att kunskapsöverföring aktivt sker mellan konsulter genom olika aktiviteter och processer i konsultorganisationer. Leonardi och Treem (2012) samt Vandaie (2008) förklarar att det finns behov av effektiva processer som tillåter överföring av kunskap mellan konsulter i syfte att förbättra den individuella och organisatoriska kunskapen. Då kunskap som existerar hos en konsult både är implicit och explicit krävs det en modell som hanterar sambandet mellan dessa kunskaper i relation till kontexten av ett affärssystems livscykelperspektiv. SECI-modellen, framtagen av Nonaka (1994), används för att beskriva dynamiken i hur implicit och explicit kunskap skapas och delas genom fyra processer:
socialisering, externalisering, kombination och internalisering. SECI-modellen har tillämpats som utgångspunkt för att diskutera studiens analys och behandla ramverkets fyra processer. Det inkluderar att processernas uttryck, utmaningar och påverkan av livscykelperspektivet jämförs med tidigare forskning. Studien indikerar på att kunskapsöverföring mellan konsulter i konsultorganisationer förekommer i samtliga processer som Nonaka (1994) beskriver.
Resultatet från studiens analys har förts in i SECI-modellen för att beskriva hur konsulter överför kunskap under hela affärssystemets livscykel (figur 3). Ramverket uppmärksammar samtliga fyra processer av kunskapsöverföring med beskrivningar om hur kunskapen överförs.
Tidigare forskning om SECI-modellen belyser att explicit och implicit kunskap kan utvecklas över tid i gemensamma interaktioner mellan individer. Dock förutsätter det att organisationer har en tydlig syn på hur och vilken kunskap som skapas och delas (Nonaka, 1994; Nonaka et al., 2000). Studien bekräftar att konsulter skapar och överför kunskap i gemensamma aktiviteter som ett resultat av konsultorganisationers avsikt att utveckla den organisatoriska kunskapen.
Däremot saknas forskning kring de processer som utförs av konsulter för att överföra kunskap över tid. Studien har med hjälp av ramverket SECI-modellen identifierat ny kunskap hur konsulter överför kunskap. Processerna betonar att konsulter själva ansvarar för att skapa en gemenskap i syfte att överföra kunskap. Konsultorganisationer bör inte styra över hur och vilken kunskap som överförs. Istället bör konsultorganisationer främja kunskapsöverföring genom att förse konsuler med tid, verktyg och utrymme att utföra processerna över tid. Syftet är inte enbart att kunskap ska överföras mellan konsulter, utan kunskap ska vara tillgänglig för konsulter under hela affärssystemets livscykel.
Figur 3. SECI-modell över kunskapsöverföring mellan konsulter ur ett livscykelperspektiv.
Internalisering: Organisationskulturers betydelse för kunskapsöverföring
Internalisering är en process som syftar till att förkroppsliga explicit kunskap och göra den till en del av kulturen och det gemensamma arbetssättet (Jonsson, 2012). Nonaka et al. (2000) poängterar att det är viktigt att den explicita kunskapen förkroppsligas genom handling och övning. Studiens resultat indikerar att konsultorganisationer som har normer och värderingar som främjar att kunskap överförs under ett affärssystems livscykel har en påverkan på att nya konsulter tycker det är rimligt och naturligt att dela med sig av kunskap. Organisationskultur definieras som en uppsättning av delade antaganden som avgör hur en grupp uppfattar, tänker och reagerar (Chang & Lin, 2015). Detta är något som identifieras i resultatet då konsultorganisationerna uppmuntrar till kunskapsöverföring genom organisationskulturen. Det framkommer i resultatet att när medarbetare känner förtroende och kan dela med sig av sina problem uppstår en prestigelös arbetsplats, vilket leder till en tillitsfull interaktion mellan två eller flera konsulter. Detta är något som Al-Marzooqi och Mohammed (2007) lyft fram som en viktig faktor för att kunskap ska överföras mellan medarbetare. Rechberg och Syed (2013) hävdar att det ofta är ledningen som utvecklar hur kunskapsöverföring sker, vilket resulterar i att konsultorganisationer utvecklar en makt över kunskapen som existerar. Författarna påpekar även att det skapas problematik eftersom ledningen inte tar hänsyn till individens ägande och intresse av kunskap och att individen kan välja att behålla kunskapen för sig själv. Studiens resultat visar däremot att det är konsulterna själva som uttrycker att det är bra att dela med sig och om en konsult har gjort något framgångsrikt ska den delge det. Resultatet av studien visar även att det är affärssystemens komplexitet som har medfört att flera konsulter behöver arbeta tillsammans och skapa och överföra kunskap mellan varandra.
Studiens resultat pekar på att konsultorganisationer internaliserar när dokumentation finns tillgänglig för alla och att det blir en del av kulturen eftersom alla konsulter tillgängliggör sin dokumentation. Eftersom dokumentation finns tillgängliga inom konsultorganisationer medför det att nya konsulter kan läsa och reflektera kring dokumentation för att internalisera den explicita kunskapen som finns i konsultorganisationer till egen implicit kunskap. Nonaka et al.
(2000) stödjer detta eftersom lärlingar kan genom läsning och reflektion av dokument och manualer internalisera explicit kunskap och förvandla den till egen implicit kunskap.
Socialisering: Konsultorganisationers Communities of Practice
Socialisering innebär att implicit kunskap delas och omvandlas genom interaktioner mellan människor (Nonaka, 1994). Communities of Practice (CoP) är ett sätt för konsultorganisationer att främja socialisering. Syftet med CoP är att skapa en grupp där medlemmar kan dela kunskap och reflektera över det kollektiva lärandet (Lave & Wenger, 1991). Studien visar på att kunskapsarbetet i konsultorganisationer kan betraktas som ett CoP eftersom det fanns processer där alla konsulter involverades med en strävan att utveckla gruppens kollektiva lärande.
Ansvaret fördelades till att konsulter ska driva möten, sociala aktiviteter och evenemang med fokus att överföra kunskap. Tillsammans bildar konsulter en gemensam helhetssyn över deras kunders affärssystem. Detta stödjs av Wenger (2000) som förklarar att skapandet av CoP sker genom förenande av individer som har kollektiv förståelse av vad som är gruppens bästa och att det krävs ett gemensamt engagemang och ansvar från individerna för att möjliggöra skapandet. Detta förutsätts av att det finns ett livscykelperspektiv inom konsultorganisationer i arbetet med att utveckla kundorganisationers affärssystem eftersom det blir en viktig beståndsdel som förenar gruppen. Därmed resulterar CoP i att konsulters intresse och åsikter blir det centrala eftersom de tillsammans vill utveckla sig själva och varandra för att förbättra kollektivet.
För att CoP ska uppstå måste individer vara involverade och pålitliga i interaktioner med gruppen (Wenger, 2000). Studien visar på att aktiviteter kopplade till CoP bygger på förtroende mellan konsulter genom social bekräftelse av vad konsulter utfört i sitt arbete. Vid aktiviteter som diskuterade kunskapsdokumentation stärktes förtroendet i gruppen då alla konsulters dokumentation uppvisades. Förtroende som byggs upp genom förtroendeingivande interaktioner mellan konsulter har en positiv påverkan på kunskapsöverföring och kan dessutom uppmuntras av konsultorganisationer eftersom den är kontextspecifik (Peralta & Saldanha, 2014). Studien visar att konsultorganisationerna uppmuntrat och varit en förutsättning till att CoP skapas genom aktiviteter. Däremot är dessa aktiviteter inte kontrollerade av konsultorganisationer utan drivs istället av konsulter. Tillsammans bygger konsulter upp en gemenskap som främjar att de gemensamt ska uppnå ömsesidig tillit och utveckling för gruppen. Ökat ansvar för konsulter att driva utvecklingen till ett kollektivt engagemang främjar därmed kunskapsöverföring.
Studiens resultat påvisar att konsultorganisationer använder sig av handledare för socialisering i syfte att överföra kunskap, eftersom det skapar en social interaktion mellan konsulter. Till följd av detta blir handledning ett moment som involverar samtliga konsulter inom konsultorganisationer att samarbeta och dela kunskap. Handledning bidrar även till att det finns utsatt tid där kunskap ska diskuteras och överföras mellan konsulter. Jonsson (2012) lyfter fram handledning som en aktivitet för att bidra till att förmedla implicit kunskap till kunskap som andra ska förstå. Även Tseng (2017) poängterar att användandet av handledare och mentorer som ledarroller effektiviserar kunskapsöverföring inom konsultorganisationer. Handledningen blir därför en aktivitet inom konsultorganisationer som bidrar till att lärandet kontinuerligt fortsätter under hela livscykeln av ett affärssystem.
Externalisering: Säkerställa kunskap genom dokumentation
Externalisering innebär att implicit kunskap omvandlas till explicit kunskap genom konkretisering i syfte att möjliggöra att kunskapen kan delas med andra individer (Nonaka et al., 2000). Studien visar på att konsulters implicita kunskap är ett resultat av många års arbete inom branschen. Den implicita kunskapen medför att konsulter har förmåga att utveckla ett affärssystem under hela dess livscykel eftersom den tillåter applicering av tidigare erfarenheter i deras arbete. Kunskap dokumenterades ur ett livscykelperspektiv för att tillgodose att den
implicita kunskapen kunde tillämpas av andra konsulter i en kommande framtid. Detta innebar att kunskapen dokumenterades med tydliga riktlinjer och stegvisa tillvägagångssätt för att möjliggöra framtida användning för både egen del och andra konsulter. Studien antyder därmed att dokumentation utfördes eftersom det fanns en vilja hos konsulterna att dela med sig av kunskap som de ansåg att andra kunde behöva. Det stämmer överens med Renzl (2008) som föreslår att vilja hos individer är en förutsättning i dokumentationsarbete. Den metodiska dokumentationen var ett resultat av en förändring i konsulternas arbetssätt som grundar sig i en gemenskap av att kollektivt utvecklas och lära varandra genom veckovis utvärdering av dokumentation. Detta stöds av Sigala och Chalkiti (2015) som förklarar att externalisering medför utvecklingsmöjligheter för individuella lärandeprocesser.
Livscykelperspektivet en kombination av internalisering, socialisering och externalisering
Studien påvisar att livscykelperspektivet är en kombination av internalisering, socialisering och externalisering då kunskapsöverföring mellan konsulter sker utifrån ett gemensamt ändamål.
Nonaka (1994) lyfter kombination som omvandling av kunskap för att förena explicita kunskaper som existerar hos olika människor. Däremot antyder studien att kombination inte enbart bör ske som en enskild process, utan istället som en process som förenar internalisering, socialisering och externalisering. Sammanföringen kan därmed utveckla ett gemensamt arbetssätt för konsultorganisationer i strävan att öka sin konkurrenskraft i dagens samhälle.
Enligt Cronholm och Goldkuhl (2009) har konsultorganisationers arbete med kunskapsöverföring varit en orsak till att deras konkurrenskraft begränsats till varje enskild individs kunskap och inte det kollektiva. Därmed resulterar kombination i att internalisering, socialisering och externalisering sammanförs för att utveckla den organisatoriska kunskapen i konsultorganisationer.
Studien antyder att kunskapsöverföring mellan konsulter resulterar i mest värde om det sker under hela affärssystemets livscykel och inte endast i ett fåtal faser. När konsulter har förståelse för utveckling av ett affärssystem ur ett livscykelperspektiv medför det att ambitionen att överföra kunskap är hög eftersom det finns ett värde att förlänga affärssystemets livslängd.
Detta stöds av Vandaie (2008) som förklarar att konsulter bör ha förmåga att överföra kunskap med avsikt att hjälpa kundorganisationer att uppnå maximalt värde från affärssystemet under hela dess livslängd. I fall där konsulten inte är delaktig under hela livscykeln blir konsekvensen att utvecklingen avtar vilket riskerar att resultera i försämrat värde och kortare livslängd av affärssystemet. Livslängden för affärssystem har minskats till följd av ett otillräckligt fokus på att utveckla och förvalta systemet (Law et al., 2010). Detta är en utmaning i dagens samhälle som utan åtgärder kan resultera i negativa konsekvenser både för konsulter och kundorganisationer. Utmaningen kan hanteras om konsultorganisationer tillämpar ett livscykelperspektiv för affärssystem eftersom det bidrar till att insatser kan göras under hela livscykeln.
För att möjliggöra att andra ska ta del av den explicita kunskapen som finns hos konsulter måste det finnas alternativ till detta. Studien visar på att konsultorganisationer tillgodoser konsulter med lagring för den dokumentation som utförs under affärssystemets livscykel. För att förena kunskapen krävs gemensam användning av samma lagring för att möjliggöra att alla konsulter kunde använda sig av dokumentationen. Genom att använda sig av det interna affärssystemet i konsultorganisationen kopplades all dokumentation till varje affärssystemprojekt ihop oavsett vilken konsult som utfört den. Även digitala kommunikationsverktyg och användandet av detta är något som medfört en öppen arbetsmiljö. För konsulter innebär det enklare kommunikation mellan varandra som främjar att kunskap skapas och delas. Därmed säkerställs kombination av
explicit kunskap vid tillfällen då konsultorganisationer ger konsulter verktyg till detta. Detta stöds av Jonsson (2012) som hävdar att skapandet och delandet av explicit kunskap kan möjliggöras med IT-verktyg.