SENIOR ALERT

Senior Alert är ett nationellet kvalitetsregister kring det förebyggande arbetet för äldres hälsa.

Genom att använda riskbedömningsinstrumentet Senior Alert, enligt evidensbaserade skattnings skalor säkerställs risk för fall, trycksår och undernäring.

Sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och baspersonal blir då involverade i det förebyggande arbetet och erhåller utbildning i fallförebyggande åtgärder. Många fallolyckor kan förebyggas med träning, säkerhet i närmiljön, översyn av läkemedel och hjälpmedel.

Många äldre faller i våra boenden trots förebyggande åtgärder

Statistik från registret Senior Alert visar att 83 % riskbedömts enligt instrumentet Fall/fallskador:

Fall och fallskador är den största gruppen i avvikelserapporteringen. Antalet fall utan skada kan tyckas många men orsaken är att alla registrerar händelser enligt gällande definition d.v.s.

när personen satt sig själv på golvet eller glidit ned, som fall. Det är känt att ökad risk för fall har de personer som fallit tidigare, bor i särskilt boende, äter vissa läkemedel och/eller har en demenssjukdom. Åtgärder att minska fall och framförallt minimera skadorna är en svår uppgift.

Att fallskador inträffar när personen är ensam, främst nattetid, är ett känt problem. Inte så sällan beror det på miljön som t.ex. dålig belysning, men också att den enskilde glömmer sitt hjälpmedel.

Fraktur Antal totalt/år

Höft Knä bäcken underben axel bål Rygg/knä

2013 19 11 2 2 1 1 1

2012 19 13 2 3 2 1 2

15. REHABILITERING

Om behov finns ska en rehabiliteringsjournal upprättas vid inflyttning. Vid vårdplaneringar där det finns rehabiliteringsbehov bör sjukgymnast och/eller arbetsterapeut delta. Brukare som har behov av arbetsterapeutisk träning eller sjukgymnastik ska erbjudas detta. Det kan ske individuellt eller i grupp

Vid behov ska ADL-status (aktiviteter i dagligt liv) utföras. Hjälpmedel ska utprovas individuellt av sjukgymnast, arbetsterapeut eller sjuksköterska. Förskrivna hjälpmedel ska följas upp.

16. MUNHÄLSA

Många äldre har problem med sin munhälsa. Vid inflyttning till ett särskilt boende bör sjuksköterskan göra en munbedömning utifrån riskfaktorer och riskgrupper. Bedömningen ska dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Det är viktigt att omvårdnadspersonalen är med vid/informeras om munhälsobedömningen för att få information om hur munhålan ska skötas.

Landstinget Västernorrland har upphandlat årliga munhälsobedömningar, utbildning för kommunens personal i munhälsa och munvård samt i förekommande fall nödvändig tandvård av Folktandvården. Den överenskommelsen ska vara känd av alla berörda.

17. INKONTINENS

Många av vårdtagarna som bor på särskilda boenden har inkontinensproblematik. Besvären varierar och därför ska inkontinenshjälpmedel förskrivas individuellt. På varje enhet ska det finnas en sjuksköterska med utbildning att utreda problem med inkontinens, förskriva rätt hjälpmedel och samarbeta med omvårdnadspersonalen angående åtgärder som behöver vidtas.

18. DOKUMENTAION

Patientdatalagen reglerar en vårdgivares behandling av personuppgifter inom hälso- och sjukvården. I lagen finns också bestämmelser om skyldighet att föra patientjournal. En patientjournal är först och främst avsedd att vara ett stöd för den eller de personer som ansvarar för vården. Den utgör ett arbetsverktyg eller underlag för bedömning av de åtgärder som kan behöva vidtas av någon som inte träffat patienten tidigare. Journalen är också en informationskälla för patienten om erhållen vård. Vidare utgör den ett viktigt instrument i kvalitets-, säkerhets-, uppföljnings- och utvärderingsarbetet inom vården samt ett underlag vid tillsyn och kontroll av den vård som patienten erhållit.

19. HANTERING AV KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER

Rutin och anvisningar för klagomål och synpunkter finns på kommunens hemsida, www.solleftea.se.

Klagomål och synpunkter tas emot skriftligt eller muntligt. Om det sistnämnda sker, bör dokumentation ändå ske av den som tar emot klagomålet. Klagomålet ska besvaras skriftligt.

Vid klagomål informeras även möjligheten att vända sig till Socialstyrelsen och

patientnämnden. Vid ärenden som inkommer via IVO(inspektion för vård och omsorg) eller Patient-Etiska nämnden utreds dessa skyndsamt av MAS och eller av enhetschef.

20. ÖVERTAGANDE AV HEMSJUKVÅRD

Avtal om övertagande av hemsjukvård mellan Landstinget Västernorrland och kommunerna i Västernorrlands län har tecknats. Detta innebär att det nu är kommunerna som tillhandahåller distriktssköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast. Avtalet omfattar även förskrivning av kostnadsansvar för hjälpmedel och förbrukningsartiklar.

Ansvarsfördelningen utgår från den så kallade tröskelprincipen. Detta innebär att utgångspunkten är att patienten ska uppsöka hälsocentralen vid behov av hälso och sjukvårdsinsatser. Kommunen ansvarar för planerade och oplanerade hälso- och sjukvårdsinsatser i patientens hem.

Ett lokalt projekt har pågått i Sollefteå kommun under 2013 för att förbereda övertagandet av hemsjukvården gällande patienter och personal.

21. SAMMANFATTNING

MAS har genomfört uppföljningar och lagt förslag till förbättringar ute på enheterna.

Inkomna synpunkter från patienter och närstående förs vidare av MAS eller av den som tagit emot synpunkten.

Risk för vårdskador har identifierats och följs upp av ansvariga sjuksköterskor i samverkan med baspersonal och chefer. För kontroll av risk för undernäring, trycksår och fallolyckor finns speciella mätmetoder enligt Senior Alert. Syftet är att öka medvetenheten om betydelsen av det systematiska riskförebyggande arbetet hos chefer, legitimerad personal och

baspersonal.

Genom upprättande av riskförebyggande hälsoplaner med diagnos, mål, ordination och uppföljning stärks det systematiska kvalitetsarbetet som ger patienten en god och säker vård.

Fortsatt bedömning av bedömningsinstrument via kvalitetsregister är av stor betydelse och användningen behöver utvecklas för att öka Antalet registrerade bedömningar når inte nationellt uppsatta mål.

Palliativa registret hjälper vårdgivaren att kontinuerligt utvärdera omvårdnaden vid livets slut med focus den sista levnadsveckan. Registering har visat att gällande rutiner behöver

förtydligas inom vissa områden.

Fördjupade läkemedelsgenomgångar med läkare behöver öka ytterligare för att optimera den enskilde patientens läkemedelsbehandling. En god individuell omvårdnad är ett viktigt komplement till och kan i visa fall ersätta läkemedelsbehandling.

Dokumentation är av central betydelse för att god och säker vård ska kunna upprätthållas för patienten samt säkra informationsöverföring. Vid utredning av händelser är det viktigt att dokumentationen är korrekt och fullständig samt att erfarenheter kan återföras till

verksamheten för att ett återupprepande inte ska ske.

Omvårdnad vid demenssjukdom behöver fortlöpande utvecklas och stärkas. Utbildning av personal har skett under året och bör fortgå och delges nyanställd personal. Arbetet med registret BPSD behöver fortgå och är ett viktigt instrument i demensomvårdnaden.

Samverkan mellan patienter och/eller närstående behöver fortgå och stärkas. Delaktighet av patient/närstående i omvårdanden och patientsäkerhetsarbetet är viktigt. Patient/närstående ska informeras om när allvarlig händelse har inträffat och hur man går tillväga för att framföra ett klagomål. Vid ärenden från IVO eller Patient-Etiskt nämnd utreds dessa skyndsamt av MAS eller berörd enhetschef

Samverkan med primärvård och slutenvård sker med regelbundna träffar och

förbättringsarbetet kring patientsäkerhet och kvalitet sker kontinuerligt. Regelbundna möten med landstinget är viktigt för att hålla hög patientsäkerhet genom hela vårdkedjan

Patientsäkerhetsberättelsen visar att den kommunala Hälso- och sjukvården i många stycken är av hög kvalitet. Det finns delområden som behöver kvalitetssäkras ytterligare under året.

Se vidare sammanfattning av föreslagna förbättringsområden.

22. MÅL OCH STRATEGIER 2014

Mål:

Vidareutveckla dokumentation och journalföring.

Fortsatt kompetensutveckling inom inkontinens.

Utveckla avvikelsehantering.

Upprättande av individuell vårdplan – minska antalet fall/fallskador, olämpliga läkemedel, förebygga näringsbrist, säkerställa en god palliativ vård.

Strategier:

Utveckla och säkra kvaliteten som föreskriften Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9).

Att alla medarbetare ska vara delaktiga i utvecklingsarbete med förebyggande insatser.

Förebygga fler risker som fall, trycksår, nutrition och munhälsa.

Öka kunskapen gällande läkemedelsrutiner för enhetschefer, sjuksköterskor och baspersonal.

Utveckla förebyggande arbetet i teamsamverkan.

Öka kunskapen gällande läkemedelsbehandling för äldre.

Öka kunskapen om dokumentation i patientjournal.

Vidareutveckling av upprättande av individuella vårdplaner.

Fortsatt införande av eHälsa-tjänster.

Vidareutveckla samordnad vårdplanering mellan vårdgivare upprätta SIP.

(samordnad individuell plan)

Vidareutveckling av utbildningsinsatser för vårdpersonal gällande avvikelsehantering.

SAMMANFATTNING AV FÖRESLAGNA FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER

Område Förbättringsåtgärd

Fallolyckor, trycksår, undernäring/felnäring Fortsätta riskbedöma, sätta in åtgärder som utförs och följs upp i Senior Alert

Hygien och smittskydd Att följa upp att personalen följer basala hygienrutiner med egenkontroller

Läkemedel Öka antalet läkemedelsgenomgångar enligt

läkemedelskommittés riktlinjer

Avvikelser Se över rutiner så att antalet avvikelser

minskas

Munvård, undersöka hälsan i munhålan. Att bedöma och registrera munhälso- bedömningar i ROAG

Inkontinens Att basal inkontinensutredning utförs och

registreras nationellt enligt Nikola

Kommunikation Utveckla kommunikation och info överföring

med verktyget SBAR för all vård och omsorgs personal

Dokumentation Fortsätta vidareutveckla vårdplanering

dokumentation och SIP (samordnad individuell plan)