Att vårda en människa i livets slutskede är en mycket viktig uppgift. Det ska därför finnas skriftliga lokala rutiner för den vården, läkemedel skall kunna ges inom en viss tid och det ska finnas möjlighet att ha extra personal när det behövs.
Närstående ska ges möjlighet att delta i vården. En individuell vårdplan ska upprättas där berörda inbjuds att vara med. Av dokumentationen ska det framgå att det är vård i livets slut.
Sjuksköterskan ska där det är möjligt använda sig av någon skattningsskala, eller på annat sätt försäkra sig om att besvärande symtom lindras. Den boendes etniska och religiösa tillhörighet ska beaktas.
10. SVENSKA PALLIATIVREGISTRET
Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som riktar sig till vårdgivare som vårdar människor i livets slut. Den sista veckan i livet beskrivs genom att sjuksköterskan som vårdat en avliden besvarar ett antal frågor. Oavsett sjukdom är målet att alla som dör en förmodad död ska kunna känna trygghet, vara smärtlindrad samt lindrad från övriga symtom som illamående, andnöd eller oro och ha ordinerade läkemedel vid behov. Dessutom ska patienten får vårdas där hen vill vara, inte behöva vara ofrivilligt ensam samt veta att de närstående får stöd.
11. NUTRITION
Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika eller övervinna sjukdom och återfå hälsa. Tiden från dagens avslutande måltid till nästkommande dags första måltid kallas nattfasta. Nattfastan bör inte överskrida elva timmar. Är nattfastan längre ökar risken att kroppens byggstenar omvandlas till energi – vilket leder till förlust av viktiga proteiner. För lång nattfasta minskar också möjligheten att tillgodose individens energi- och näringsbehov.
Äldre personer med för lång nattfasta löper risk för undernäring.
Kosten som serveras på särskilda boenden ska vara anpassad efter de näringsbehov som de boende har. Livsmedelsverket har skrivit riktlinjer för planering av måltidssammansättning vilka bör följas. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska ansvarar för att en riskbedömning enligt Senior Alert genomförs vid inflyttning och följs regelbundet. För personer i riskzon ska åtgärdsprogram upprättas. Alla nutritionsproblem skall dokumenteras i omvårdnadsjournalen.
12. MEDICINTEKNISKA PRODUKTER
Medicintekniska produkter (MTP) används inom den kommunala hälso- och sjukvården.
Dessa ska användas på rätt sätt, på rätt indikation och av kunnig personal. Produkterna ska provas ut individuellt av paramedicinare eller sjuksköterska och det ska dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Övrig personal ska utbildas och instrueras hur produkterna används.
Det ska finnas bruksanvisningar på svenska vid produkterna och kontroll ska ske regelbundet av formellt tekniskt utbildad personal. En inventarielista bör finnas där det bland annat ska anges hur ofta översyn/kontroll skall ske för att produkten ska vara säker. Det ska finnas skriftliga rutiner för dessa produkter och upphandling bör ske enligt fastställda rutiner.
13. VÅRD OCH OMSORG AV PERSONER MED DEMENSSJUKDOM
Personal som jobbar med demenshandikappade personer bör ha utbildning inom
demensområdet och det bör finnas tillgång till handledning och kontinuerlig fortbildning.
Inlåsning får inte ske. Det ska finnas möjlighet att passera ytterdörren. Kodlås är tillåtet under förutsättning att det finns personal som omgående kan öppna dörren och följa med ut eller avleda den boende.
13.1 BPSD-beteendemässiga och psykiska symptom vid demens
BPSD är ett nationellt kvalitetsregister med syfta att kvalitetssäkra omvårdnaden av personer med demenssjukdom. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens drabbar någon gång de flesta som har demenssjukdom. Symptom kan vara aggressivitet, oro, apati,
hallucinationer eller sömnstörningar. De skapar stort lidande för patient och närstående samt minskar livskvaliteten.
Personalen har ofta svårt att förhålla sig till de problem som uppstår. God kunskap i demenssjukdom, ett gott bemötande, god omsorg samt tydlig struktur i omvårdnaden är framgångsfaktorer.
BPSD-registret är ett stöd i processen med att komma tillrätta med symptomen genom att sytematiskt skatta, analysera, åtgärda och följa upp. Åtgärder som föreslås med
symtomskattningen används sedan i omvårdnadsarbetet.
Under året har 9 st. BPSD team utbildats bestående av chef, sjuksköterska och baspersonal.
14. FALL OCH FALLSKADOR
Ett fall definieras som ”en händelse då en person oavsiktligt hamnar på golvet eller marken oavsett om skada inträffat eller ej”.
14.1 Senior alert.
Senior Alert är ett nationellet kvalitetsregister kring det förebyggande arbetet för äldres hälsa.
Genom att använda riskbedömningsinstrumentet Senior Alert, enligt evidensbaserade skattnings skalor säkerställs risk för fall, trycksår och undernäring.
Sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och baspersonal blir då involverade i det förebyggande arbetet och erhåller utbildning i fallförebyggande åtgärder. Många fallolyckor kan förebyggas med träning, säkerhet i närmiljön, översyn av läkemedel och hjälpmedel.
Många äldre faller i våra boenden trots förebyggande åtgärder
Statistik från registret Senior Alert visar att 83 % riskbedömts enligt instrumentet Fall/fallskador:
Fall och fallskador är den största gruppen i avvikelserapporteringen. Antalet fall utan skada kan tyckas många men orsaken är att alla registrerar händelser enligt gällande definition d.v.s.
när personen satt sig själv på golvet eller glidit ned, som fall. Det är känt att ökad risk för fall har de personer som fallit tidigare, bor i särskilt boende, äter vissa läkemedel och/eller har en demenssjukdom. Åtgärder att minska fall och framförallt minimera skadorna är en svår uppgift.
Att fallskador inträffar när personen är ensam, främst nattetid, är ett känt problem. Inte så sällan beror det på miljön som t.ex. dålig belysning, men också att den enskilde glömmer sitt hjälpmedel.
Fraktur Antal totalt/år
Höft Knä bäcken underben axel bål Rygg/knä
2013 19 11 2 2 1 1 1
2012 19 13 2 3 2 1 2
15. REHABILITERING
Om behov finns ska en rehabiliteringsjournal upprättas vid inflyttning. Vid vårdplaneringar där det finns rehabiliteringsbehov bör sjukgymnast och/eller arbetsterapeut delta. Brukare som har behov av arbetsterapeutisk träning eller sjukgymnastik ska erbjudas detta. Det kan ske individuellt eller i grupp
Vid behov ska ADL-status (aktiviteter i dagligt liv) utföras. Hjälpmedel ska utprovas individuellt av sjukgymnast, arbetsterapeut eller sjuksköterska. Förskrivna hjälpmedel ska följas upp.
16. MUNHÄLSA
Många äldre har problem med sin munhälsa. Vid inflyttning till ett särskilt boende bör sjuksköterskan göra en munbedömning utifrån riskfaktorer och riskgrupper. Bedömningen ska dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Det är viktigt att omvårdnadspersonalen är med vid/informeras om munhälsobedömningen för att få information om hur munhålan ska skötas.
Landstinget Västernorrland har upphandlat årliga munhälsobedömningar, utbildning för kommunens personal i munhälsa och munvård samt i förekommande fall nödvändig tandvård av Folktandvården. Den överenskommelsen ska vara känd av alla berörda.
17. INKONTINENS
Många av vårdtagarna som bor på särskilda boenden har inkontinensproblematik. Besvären varierar och därför ska inkontinenshjälpmedel förskrivas individuellt. På varje enhet ska det finnas en sjuksköterska med utbildning att utreda problem med inkontinens, förskriva rätt hjälpmedel och samarbeta med omvårdnadspersonalen angående åtgärder som behöver vidtas.
18. DOKUMENTAION
Patientdatalagen reglerar en vårdgivares behandling av personuppgifter inom hälso- och sjukvården. I lagen finns också bestämmelser om skyldighet att föra patientjournal. En patientjournal är först och främst avsedd att vara ett stöd för den eller de personer som ansvarar för vården. Den utgör ett arbetsverktyg eller underlag för bedömning av de åtgärder som kan behöva vidtas av någon som inte träffat patienten tidigare. Journalen är också en informationskälla för patienten om erhållen vård. Vidare utgör den ett viktigt instrument i kvalitets-, säkerhets-, uppföljnings- och utvärderingsarbetet inom vården samt ett underlag vid tillsyn och kontroll av den vård som patienten erhållit.
19. HANTERING AV KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER
Rutin och anvisningar för klagomål och synpunkter finns på kommunens hemsida, www.solleftea.se.
Klagomål och synpunkter tas emot skriftligt eller muntligt. Om det sistnämnda sker, bör dokumentation ändå ske av den som tar emot klagomålet. Klagomålet ska besvaras skriftligt.
Vid klagomål informeras även möjligheten att vända sig till Socialstyrelsen och
patientnämnden. Vid ärenden som inkommer via IVO(inspektion för vård och omsorg) eller Patient-Etiska nämnden utreds dessa skyndsamt av MAS och eller av enhetschef.
20. ÖVERTAGANDE AV HEMSJUKVÅRD
Avtal om övertagande av hemsjukvård mellan Landstinget Västernorrland och kommunerna i Västernorrlands län har tecknats. Detta innebär att det nu är kommunerna som tillhandahåller distriktssköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast. Avtalet omfattar även förskrivning av kostnadsansvar för hjälpmedel och förbrukningsartiklar.
Ansvarsfördelningen utgår från den så kallade tröskelprincipen. Detta innebär att utgångspunkten är att patienten ska uppsöka hälsocentralen vid behov av hälso och sjukvårdsinsatser. Kommunen ansvarar för planerade och oplanerade hälso- och sjukvårdsinsatser i patientens hem.
Ett lokalt projekt har pågått i Sollefteå kommun under 2013 för att förbereda övertagandet av hemsjukvården gällande patienter och personal.
21. SAMMANFATTNING
MAS har genomfört uppföljningar och lagt förslag till förbättringar ute på enheterna.
Inkomna synpunkter från patienter och närstående förs vidare av MAS eller av den som tagit emot synpunkten.
Risk för vårdskador har identifierats och följs upp av ansvariga sjuksköterskor i samverkan med baspersonal och chefer. För kontroll av risk för undernäring, trycksår och fallolyckor finns speciella mätmetoder enligt Senior Alert. Syftet är att öka medvetenheten om betydelsen av det systematiska riskförebyggande arbetet hos chefer, legitimerad personal och
baspersonal.
Genom upprättande av riskförebyggande hälsoplaner med diagnos, mål, ordination och uppföljning stärks det systematiska kvalitetsarbetet som ger patienten en god och säker vård.
Fortsatt bedömning av bedömningsinstrument via kvalitetsregister är av stor betydelse och användningen behöver utvecklas för att öka Antalet registrerade bedömningar når inte nationellt uppsatta mål.
Palliativa registret hjälper vårdgivaren att kontinuerligt utvärdera omvårdnaden vid livets slut med focus den sista levnadsveckan. Registering har visat att gällande rutiner behöver
förtydligas inom vissa områden.
Fördjupade läkemedelsgenomgångar med läkare behöver öka ytterligare för att optimera den enskilde patientens läkemedelsbehandling. En god individuell omvårdnad är ett viktigt komplement till och kan i visa fall ersätta läkemedelsbehandling.
Dokumentation är av central betydelse för att god och säker vård ska kunna upprätthållas för patienten samt säkra informationsöverföring. Vid utredning av händelser är det viktigt att dokumentationen är korrekt och fullständig samt att erfarenheter kan återföras till
verksamheten för att ett återupprepande inte ska ske.
Omvårdnad vid demenssjukdom behöver fortlöpande utvecklas och stärkas. Utbildning av personal har skett under året och bör fortgå och delges nyanställd personal. Arbetet med registret BPSD behöver fortgå och är ett viktigt instrument i demensomvårdnaden.
Samverkan mellan patienter och/eller närstående behöver fortgå och stärkas. Delaktighet av patient/närstående i omvårdanden och patientsäkerhetsarbetet är viktigt. Patient/närstående ska informeras om när allvarlig händelse har inträffat och hur man går tillväga för att framföra ett klagomål. Vid ärenden från IVO eller Patient-Etiskt nämnd utreds dessa skyndsamt av MAS eller berörd enhetschef
Samverkan med primärvård och slutenvård sker med regelbundna träffar och
förbättringsarbetet kring patientsäkerhet och kvalitet sker kontinuerligt. Regelbundna möten med landstinget är viktigt för att hålla hög patientsäkerhet genom hela vårdkedjan
Patientsäkerhetsberättelsen visar att den kommunala Hälso- och sjukvården i många stycken är av hög kvalitet. Det finns delområden som behöver kvalitetssäkras ytterligare under året.
Se vidare sammanfattning av föreslagna förbättringsområden.
22. MÅL OCH STRATEGIER 2014
Mål:
Vidareutveckla dokumentation och journalföring.
Fortsatt kompetensutveckling inom inkontinens.
Utveckla avvikelsehantering.
Upprättande av individuell vårdplan – minska antalet fall/fallskador, olämpliga läkemedel, förebygga näringsbrist, säkerställa en god palliativ vård.
Strategier:
Utveckla och säkra kvaliteten som föreskriften Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9).
Att alla medarbetare ska vara delaktiga i utvecklingsarbete med förebyggande insatser.
Förebygga fler risker som fall, trycksår, nutrition och munhälsa.
Öka kunskapen gällande läkemedelsrutiner för enhetschefer, sjuksköterskor och baspersonal.
Utveckla förebyggande arbetet i teamsamverkan.
Öka kunskapen gällande läkemedelsbehandling för äldre.
Öka kunskapen om dokumentation i patientjournal.
Vidareutveckling av upprättande av individuella vårdplaner.
Fortsatt införande av eHälsa-tjänster.
Vidareutveckla samordnad vårdplanering mellan vårdgivare upprätta SIP.
(samordnad individuell plan)
Vidareutveckling av utbildningsinsatser för vårdpersonal gällande avvikelsehantering.
SAMMANFATTNING AV FÖRESLAGNA FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER
Område Förbättringsåtgärd
Fallolyckor, trycksår, undernäring/felnäring Fortsätta riskbedöma, sätta in åtgärder som utförs och följs upp i Senior Alert
Hygien och smittskydd Att följa upp att personalen följer basala hygienrutiner med egenkontroller
Läkemedel Öka antalet läkemedelsgenomgångar enligt
läkemedelskommittés riktlinjer
Avvikelser Se över rutiner så att antalet avvikelser
minskas
Munvård, undersöka hälsan i munhålan. Att bedöma och registrera munhälso- bedömningar i ROAG
Inkontinens Att basal inkontinensutredning utförs och
registreras nationellt enligt Nikola
Kommunikation Utveckla kommunikation och info överföring
med verktyget SBAR för all vård och omsorgs personal
Dokumentation Fortsätta vidareutveckla vårdplanering
dokumentation och SIP (samordnad individuell plan)