7.4 Sammanfattning och centrala slutsatser
7.4.3 Hur ser långtidsarbetslösa som befinner sig i arbetsmarknadsåtgärder på sin framtid
Trots att tidigare forskning visar på att både självkänsla och stresshormonet kortisol ökar markant och progressivt ju längre en individ är arbetslös kan inte denna studie styrka detta. Det är tydligt att långtidsarbetslöshet och psykosocial ohälsa korrelerar, majoriteten av de långtidsarbetslösa i vår studie tror att arbetslöshet orsakar psykosocial ohälsa. Långtidsarbetslösa tror att återgång till arbete kommer förbättra den psykosociala hälsan. Återgång i arbete tror långtidsarbetslösa kommer att skapa nya sunda strukturer och rutiner i vardagen, vilket i sin tur kommer förbättra den psykosociala hälsan. Att ekonomin dessutom förbättras i och med arbete är också en av anledningarna till att stressen kommer minska. De flesta långtidsarbetslösa ser positivt på sina chanser att återgå till arbete och att det i sin tur kommer att förbättra deras psykosociala hälsa.
8 Diskussion
8.1 Resultat- och analysdiskussion
Studien visar att långtidsarbetslösa upplever negativa sociala konsekvenser av arbetslöshet och upplever att arbetslöshet ökar deras psykosociala ohälsa. Hur representativa dessa resultat är för just gruppen långtidsarbetslösa kan vi med säkerhet inte säga. Vi vet alltså inte om vi fångat faktorer som skiljer gruppen långtidsarbetslösa från grupperna arbetslösa och de som är i arbete. För att illustrera skillnader mellan grupperna hade en kontrollgrupp behövts att jämföra emot.
Utifrån tidigare forskning och vår egen förförståelse hade vi en bild av att långtidsarbetslöshet, psykosocial ohälsa och social utsatthet hänger ihop och förstärker varandra. Detta kan i sin tur ha orsakat att vi i vår empiri lättare såg sådant som bekräftade vår bild och förbisåg sådant som talade emot. Det finns en möjlighet att vi valde citat och godtyckligt plockade ut data som skulle kunna ge en mer tydlig bild och utlämnade motstridiga och motsägelsefulla delar. Vidare finns en risk att vi på grund av informanternas bristfälliga språkförmåga valde att lägga mer vikt vid uttalanden som vi förstod och utelämnade sådant som var otydligt. De språkliga och kulturella barriärerna i studien kan också ha påverkat hur vi tolkat olika begrepp och deras betydelse. Det är inte självklart att begrepp som arbetslöshet och psykosocial (o)hälsa tolkades på samma sätt av informanterna som för oss. Om tillgång till tolk funnits kunde eventuellt mer tillförlitlighet och uppnå ökad validitet utvunnits.
Det kan argumenteras för att resultatet och analysen är en social produktion. Kvale och Brinkman (2014, 249-259) menar att Hermeneutisk meningstolkning handlar om att informanten tillsammans med den som intervjuar skapar kunskap. Kunskapen är då indirekt påverkad av individuella faktorer som exempelvis kultur, psykologi och tidigare erfarenheter. Hade samma studie gjorts med andra forskare eller informanter hade möjligen slutsatserna av studien skiljt sig från våra slutsatser.
Beträffande tidigare forskning om kopplingen mellan långtidsarbetslöshet och psykosocial ohälsa (se exempelvis Janlert 2016, 7) som pekar på att det finns ett samband och att sambandet tycks gälla att arbetslöshet orsakar psykosocial ohälsa så stödjer vår studie detta. Majoriteten av informanterna nämner att det är arbetslösheten som är orsaken till deras hälsotillstånd. Men då vår studie bygger på självskattningar är reliabiliteten i detta hänseende låg. Framtida forskning skulle kunna inrikta sig på att bekräfta eller dementera våra resultat.
8.2 Metoddiskussion
Vi anser vår undersökning har relativt hög validitet då vårt syfte var att med kvalitativ metod undersöka hur långtidsarbetslösa ser på sin situation som arbetslös och hur de skattar sin egen psykosociala (o)hälsa, i syfte att öka förståelsen kring sambanden mellan långtidsarbetslöshet och psykosocial (o)hälsa. Eftersom vi undersöker subjektiva tolkningar valde vi kvalitativ metod då kvantitativ metod hade inte kunnat fånga de kulturella och mänskliga aspekterna av psykosocial (o)hälsa och långtidsarbetslöshet.
För att kunna ge tätare illustrationer och tolka det latenta i empirin valdes
Hermeneutisk meningstolkning (se Kvale och Brinkman 2014, 249-259). Vi tror det
finns en objektiv kunskap kring arbetslöshet och psykosocial (o)hälsa men att denna kunskap inte går att nå fullt ut. Vi kan bara konstruera illustrationer av hur långtidsarbetslösa upplever sin situation där konstruktionerna är resultat av subjektiva hermeneutiska tolkningar och påverkar därav studiens reliabilitet.
För att uppnå hög validitet har 10 kvalitativa intervjuer genomförts med stöd av intervjuguide, samt följdfrågor, kunde vi således under intervjuerna hålla oss till syftet utan att vare sig komma på alltför mycket sidospår eller glömma eventuella frågor. Även undersökningens reliabilitet anser vi är relativt hög då vetenskapliga artiklar och metoder har använts för att undersöka och besvara studiens frågeställning och syfte. För att ännu högre reliabilitet skulle kunna uppnås skulle fler informanter behövts intervjuas men studiens begränsade omfattning och resurser gör inte detta möjligt. Det som däremot kan påverka studiens reliabilitet är att vi måste förlita oss på våra källor då
studiens begränsade omfattning bidrar till begränsade resurser och tid för att minutiöst granska både de litterära och empiriska data vi samlat in.
Beträffande urval har ett relativt godtyckligt urval gjorts utifrån organisationer som vi kände till och som dessutom låg i nära geografisk anslutning till vår hemort. För att öka studiens validitet hade vi behövt ha ett mer randomiserat och stratifierat urval där exempelvis alla långtidsarbetslösa ur ett visst strata (exempelvis åldersgrupp) haft lika stor chans att väljas ut till studien.
Vi hade på grund av studiens begränsade omfattning inte möjlighet att uppnå mättnad vilket innebär att det möjligen finns faktorer och fenomen som förbisetts eller inte infångats. För att nå mättnad och öka studiens reliabilitet ytterligare hade fler individer behövts intervjuas.
I studien framkom en del information om informanterna som vi tolkade som känslig. Då vi kommer att skicka studien till informanterna hade vi ambitionen att ge en rättvis och god bild av dem. Dock kan det tänkas att vi ibland har valt empiri för att lyfta negativa fenomen. Denna jävighet kan ha färgat studien genom att vi väljer att se och presentera empiri som passar matrisen av en intressant och tydlig studie som besvarar sin egen frågeställning.
8.3 Teoridiskussion
Utgångspunkten i utformandet av teorikomplexet var att ge ett väl underbyggt och brett analysverktyg för att förklara studiens empiri men även för att kunna placera studien i ett samhällsvetenskapligt sammanhang. Vi vill även att teorierna skall röra sig i spektrat mellan individ och samhälle för att bäst förklara psykosocial (o)hälsa, det vill säga kopplingen mellan sociala och psykiska faktorer. I studien har det teoretiska underlaget bestått av Jahodas Deprivationsteori (1933/2014), Standings Prekariatet (2011) och Durkheims Anomi (1897/2004). Från början hade vi en lista på teorier och teoretiska begrepp där vi tillslut valde att behålla dem vi ansåg kompletterade varandra. Under och efter insamlingen av empiri valdes vissa teorier bort och nya infogades i syfte att matcha den data vi samlat in.
För att finna nyanser inom gruppen arbetslösa valdes Jahodas Deprivationsteori (1933/2014) då den ger ett brett empiriskt underlag för att kunna göra typologiska och jämförande beskrivningar.
Vi var även intresserade av hur klasstrukturer påverkar arbetslöshet och psykosocial (o)hälsa och valde därmed att ha med Prekariatet som är en moderniserad version av marxistisk klassanalys. Prekariatet kan ge en tätare förståelse av dagens mer komplexa klasstrukturer (Standing 2011).
För att förklara de sociologiska macroaspekterna av psykosocial (o)hälsa valdes
Anomi då begreppet förklarar hur sociala förhållanden som exempelvis normer och
moral skapar sammanhållning och skyddar individer från ohälsa (Durkheim 1897/2004). Det kan tänkas att vi gjorde ett godtyckligt teorival utifrån vår förförståelse. Hade någon annan gjort samma studie hade de möjligtvis valt andra teorier som eventuellt hade givit andra slutaster på forskningsproblemet. Möjligen har vi även valt ett för brett teoretiskt fundament i förhållande till ett relativt litet empiriskt underlag, vilket kan resultera i att empirin hamnar i skuggan eller att analysen blir för generell.
En del av studiens teorier har utformats i samhällelig kontext och historisk episod som inte överensstämmer med dagens svenska samhälle. Exempel på detta är Jahodas (1933/2014) studie i ett österrikiskt samhälle under mellankrigstiden där individer troligtvis inte hade något socialt skyddsnät. Det kan därmed tänkas att valda teorier till viss del inte kan förklara delar av vår studies empiri. Exempelvis visade inte studiens informanter apati utan hade istället en positiv syn på framtiden, vilket inte överensstämmer med Jahodas deprivationsteori och skulle enligt oss kunna vara en effekt av dagens välfärdssamhälle.
Referenslista
Arbetsförmedlingen. 2016. Pressmeddelande. https://www.arbetsformedlingen.se/Om- oss/Pressrum/Pressmeddelanden/Pressmeddelandeartiklar/Riket/2016-06-14-Allt-mer- tudelad-arbetsmarknad.html (Hämtad 2018-05-16).
Arbetsförmedlingen. 2017a. Arbetsmarknadsrapport 2017. https://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Statistik-och-
publikationer/Rapporter.html?searchParameter=Arbetsmarknadsrapporter&year=2017 (Hämtad 2018-03-27).
Arbetsförmedlingen. 2017b. Arbetsförmedlingens årsredovisning. Arbetsförmedlingen. https://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Statistik-och-
publikationer/Rapporter/Arsredovisningar/Rapporter/2018-02-22-Arbetsformedlingens- arsredovisning-2017.html (Hämtad 2018-03-11).
Arbetsförmedlingen. 2017c. Arbetsförmedlingens historia. Arbetsförmedlingen. https://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Om-Arbetsformedlingen/Historia.html (Hämtad 2018-03-12).
Arbetsförmedlingen. 2018. Situationen på arbetsmarknaden för personer med
funktionsnedsättning 2017. Arbetsförmedlingen. https://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Statistik-och-
publikationer/Rapporter/Aterrapportering-regleringsbrevsuppdrag/Rapporter/2018-03- 29-Situationen-pa-arbetsmarknaden-for-personer-med-funktionsnedsattning-2017.html (Hämtad 2018-05-11).
Arbetsförmedlingen. [u.å.]. Förklaring av Arbetsförmedlingens statistik.
https://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Statistik-och-
publikationer/Statistik/Forklaring-av-statistiken (Hämtad 2018-05-20).
Aronson, E., Wilson, E.T. & Akert, R.M. 2013. Social Psychology. 8. uppl. New York: Pearson Education. ISBN 9781292021164.
Björk, Fredrik & Berg, Mats. 2018. Den fjärde industriella revolutionen är här. Sweco. http://www.sweco.se/nyheter/nyhetsartiklar/2018/smart-industri--den-fjarde-
industriella-revolutionen-ar-har/ (Hämtad 2018-03-01).
Bryman, Alan. 2011. Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
D’Arcy C, Siddique CM. 1985. Unemployment and health: an analysis of ”Canada
Health Survey” data. Int J Health Serv, 15(4):609-35 http://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.2190/0Q1G-RJG7-DPR9-V6XN (Hämtad 2018- 04-02).
Deci, E., & Ryan, R. (Eds.). 2002. Handbook of self-determination research. Rochester. NY: University of Rochester Press.
Delegation för unga och nyanlända till arbete. 2016. Statistik om fullföljd
gymnasieutbildning på riksnivå. https://www.dua.se/fakta-och-statistik/fullfoljd-
gymnasieutbildning (Hämtad 2018-03-27).
Durkheim, Émile. 1897/2004. Självmordet - En av sociologins stora klassiker. Granhs: Lund.
Edling, Jan. 2017. Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier. Med utblick mot
https://www.esf.se/Global/Bilder/Bildspel/ESF-
rådets%20rapport%20Den%20svenska%20arbetsmarknaden%20under%20tre%20decen nier%20webb.pdf (Hämtad 2018-03-11).
Egidius, Henry. [u.å.]. a. Psykologilexikon. Psykologiguiden. https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=psykosocial (Hämtad 2018-05-01).
Egidius, Henry. [u.å.]. b. Psykologilexikon. Psykologiguiden.
https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=urval (Hämtad 2018-05- 20)
Ekonomihandboken.se. 2017. Vad kostar arbetslösheten?.
http://ekonomihandboken.se/den-nyliberala-politiken/vad-kostar-arbetslosheten/ (Hämtad 2018-03-11).
Engels, Fredrich & Marx, Karl. 1848. Manifesto of the Communist Party.
https://www.marxists.org/archive/marx/works/download/pdf/Manifesto.pdf
(Hämtad 2018-03-14)
Falkstedt, Daniel & Hemmingsson, Tomas. 2011. Hälsokonsekvenser av arbetslöshet,
personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång, Kunskapsöversikt. Arbetsmiljöverket. https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanstallningar/halsokon sekvenser-av-arbetsloshet-personalneddragningar-och-arbetsbelastning-relaterade-till- ekonomisk-nedgang-kunskapssammanstallningar-rap-2011-11.pdf (Hämtad 2018-03- 09). Folkhälsomyndigheten. 2018. Långtidsarbetslöshet https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/folk(o)hälsans- utveckling/livsvillkor/langtidsarbetsloshet/ (Hämtad 2018-05-02).
Frey, Carl Benedikt & Osborne Michel A. 2013. THE FUTURE OF EMPLOYMENT:
HOW SUSCEPTIBLE ARE JOBS TO COMPUTERISATION?.
https://www.oxfordmartin.ox.ac.uk/downloads/academic/The_Future_of_Employment. pdf
(Hämtad 2018-04-05).
Glavå, Mats. 2011. ARBETSRÄTT. Studentlitteratur AB: Lund.
Hammarström, A., Gustafsson, PE., Strandh M., Virtanen, P och Janlert, U. 2011. It’s no surprise! Men are not hit more than women by the health consequjences of
unemployment in the northen swedish cohort.
http://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/1403494810394906?url_ver=Z39.88- 2003&rfr_id=ori:rid:crossref.org&rfr_dat=cr_pub%3dpubmed (Hämtad 2018-04-22).
Hammarström, A., Lundman, B., Ahlgren, C och Wiklund, M. 2015. Health and
Masculinities Shaped by Agency within Structures among Young Unemployed Men in a Northern Swedish Context. Plos One [serial online]. May 8, 2015;10(5):e0124785.
http://eds.a.ebscohost.com.proxy.mau.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=40&sid=a300fc 7f-7821-4057-accc-f903326089ec%40pdc-v-sessmgr01 (Hämtad 2018-04-07).
Heggebø, K. 2016. Health Effects of Unemployment in Denmark, Norway and Sweden 2007–2010. International Journal Of Health Services, 46(3), 406. doi:10.1177/0020731416636365
http://journals.sagepub.com.proxy.mau.se/doi/pdf/10.1177/0020731416636365 (Hämtad 2018-04-06).
Hiswåls, Anne-Sofie., Marttila, A., Mälstam, E och Macassa, Gloria. 2017.
AuthorExperiences of unemployment and well-being after jobb loss during economic recession: results of a qualitative study in East Central Sweden. (2017). Journal of
Public Health Research. http://miun.diva-
Hobbins, J och Lahusen, C. 2015. Between evasion and activism: A qualitative inquiry
into the political behavior of german and swedish long-term unemployed. http://siba-
ese.unisalento.it/index.php/paco/article/view/15593/13531 (hämtad 2018-04-05).
Hollederer, Alfons. 2015. Unemployment, health and moderating factors: the need for targeted health promotion. Bavarian Health and Food Safety Authority (LGL), Institute
of Public Health. https://link-springer-
com.proxy.mau.se/content/pdf/10.1007%2Fs10389-015-0685-4.pdf (Hämtad 2018-03- 07).
Jahoda, M., Lazarsfeld, P.A., Zeisel, H. A och Hums, S.T. 1933/2014. De arbetslösa i
Marienthal. Lund: Arkiv.
Janlert, Urban. 2016. Arbete, arbetslöshet och jämlik (o)hälsa – en kunskapsöversikt. Kommission Jämlik (o)hälsa.
http://kommissionjamlik(o)hälsa.se/wp-content/uploads/2016/11/2.-arbete-
arbetsloeshet-och-jaemlik-haelsa_en-kunskapsoeversikt.pdf (Hämtad 2018-03-11).
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. 2014. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Landsorganisationen i Sverige. 2016. I skuggan av hög arbetslöshet – flykting- och
anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering. Landsorganisationen i Sverige.
https://www.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_fakta_1366027478784_etablering_i_skugga n_av_hog_arbetsloshet_pdf/$File/Etablering_i_skuggan_av_hog_arbetsloshet.pdf (Hämtad 2018-04-01).
Larsen, Ann Kristin. 2009. Metod helt enkelt: En introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. Malmö: Gleerups.
LSS 1993:387. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag- 1993387-om-stod-och-service-till-vissa_sfs-1993-387 (Hämtad 2018-04-28).
Luther, Martin 1529, svensk översättning 1834. Lilla Kateten. Svenska kyrkan. https://www.svenskakyrkan.se/krokom/katekesen---sjunde-budet (Hämtad 2018-04-13).
Morgenstern, Michael. 2016. Automation and anxiety - Will smarter machines cause
mass unemployment?. https://www.economist.com/news/special-report/21700758-will- smarter-machines-cause-mass-unemployment-automation-and-anxiety (Hämtad 2018-
04-05).
Mörtvik, Roger. 2010. Hög arbetslöshet blir en dyr affär för alla. Utredarna. http://www.utredarna.nu/rogermortvik/2010/01/19/hog-arbetsloshet-blir-en-dyr-affar- for-alla/ (Hämtad 2018-03-11).
Nationalencyklopedin. [u.å.]. Arbetets idéhistoria. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/arbete (Hämtad 2018-05-11).
Northern Swedish Cohort. Scand J Public Health, 39(2):187-193. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21382857 (Hämtad 2018-04-06).
Näsén, Krister och Samuelsson, Daniel. Statistiska Centralbyrån. 2014. Arbetslös – inte
samma sak hos SCB och Arbetsförmedlingen. SCB.
https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Arbetslos--inte-samma-sak-hos-SCB- och-Arbetsformedlingen/ (Hämtad 2018-04-30).
Patton, W. & McMahon, M. 2006. The Systems Theory Framework of Career Development and Counseling: Connecting Theory and Practice. International Journal
for the Advancement of Counselling, 28(2), 153-166. DOI:
http://eprints.qut.edu.au/2621/1/2621_1.pdf (Hämtad 2018-03-10).
Paul K, Geithner E, Moser K. 2009. Latent deprivation among people who are
employed, unemployed, or out of the labor force. Journal Of Psychology: Interdisciplinary And Applied [serial online]. September 1, 2009;143(5):477-491.
http://eds.b.ebscohost.com.proxy.mau.se/eds/detail/detail?vid=9&sid=c8548e5e-4982- 406e-9272-
9352341e4949%40sessionmgr101&bdata=Jmxhbmc9c3Ymc2l0ZT1lZHMtbGl2ZQ%3 d%3d#AN=edselc.2-52.0-70349641313&db=edselc (Hämtad 2018-04-13).
Rabeh, M., Husam, A och Saeed, M. 2017. The Fourth Industrial Revolution (Industry
4.0): A Social Innovation Perspective. Technology Innovation Management Review, Vol 7.
http://timreview.ca/sites/default/files/article_PDF/Morrar_et_al_TIMReview_Novembe r2017.pdf (Hämtad 2018-03-12).
Rotter, Julian B. 1990. Internal Versus External Control of Reinforcement - A Case
History of a Variable. American Psychologist 493. https://web.archive.org/web/20150505235610/http://mres.gmu.edu/readings/PSYC557/ Rotter1990.pdf (Hämtad 2018-03-13).
Sarnecki, Jerzy. 2014. Introduktion till Kriminologi. Studentlitteratur: Lund.
Seligman, EP Martin. 1984. Attributional style and depression among children. Journal of abnormal psychology VOL 92 NO 2.
https://www.researchgate.net/publication/232538294_Explanatory_style_and_depressiv e_symptoms_among_children (Hämtad 2018-04-16).
Schuring, M., Burdorf, A., Kunst. A., Voorham, T och Mackenbach, J. 2009. Ethnic
differences in unemployment and ill health. Int Arch Occup Environ Health,
82(8):1023-30.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2719742/pdf/420_2009_Article_408.p df (Hämtad 2018-04-10).
Standing, Guy. 2011. Prekariatet - den nya farliga klassen. Daidalos AB: Göteborg.
Starace, F., Mungai, F., Sarti, E., & Addabbo, T. 2017. Self-reported unemployment
health problems. Plos One, 12(4), e0174135. doi:10.1371/journal.pone.0174135
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5380304/ (hämtad 2018-05-22)
Statistiska centralbyrån. 2004. Sysselsättning och arbetslöshet 1975–2003. SCB. https://www.scb.se/statistik/AM/AM0401/Syssels%E4ttning%20och%20arbetsl%F6she t%201975-2003.pdf (Hämtad 2018-03-11).
Statistiska Centralbyrån. 2005. Sysselsättningsgrad.
https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/22678/Allmant/Sveriges- ekonomi/Aktuell-Pong/31243/EK0104/Sysselsattningsgrad-EU/ (Hämtad 2018-05-20).
Statistiska Centralbyrån. 2011. Långtidsarbetslöshet bland personer i åldern 15 - 74. https://www.scb.se/Statistik/AM/AM0401/2011K03Z/AM0401_2011K03Z_SM_AM11 0SM1103.pdf (Hämtad 2018-05-20).
Statiska Centralbyrån. 2017a. Arbetskraftsundersökningarna (AKU) 2017. SCB. https://www.scb.se/publikation/32814 (Hämtad 2018-04-27).
Statiska Centralbyrån. 2017b. Arbetsmarknadssituationen för hela befolkningen 15 - 74
år, AKU 2017. SCB.
http://www.scb.se/contentassets/b0f63202a034408eb79d9616f767d84a/am0401_2017a 01_sm_am12sm1801.pdf (Hämtad 2018-03-05).
Statistiska Centralbyrån. 2017c. konjunkturbarometer för västra götaland. https://www.scb.se/contentassets/c6ab65a2146c4295a266ba9f8d21f6e1/vastbaromhost1 7.pdf (Hämtad 2018-05-16).
Statiska Centralbyrån. 2018. Statistiknyhet från SCB 2018-04-24 9.30. SCB. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-
amne/arbetsmarknad/arbetskraftsundersokningar/arbetskraftsundersokningarna-
aku/pong/statistiknyhet/arbetskraftsundersokningarna-aku-mars-2018/ (Hämtad 2018- 04-27).
Strandh M, Winefield A, Nilsson K, Hammarström A. 2014. Unemployment and mental
health scarring during the life course. European Journal Of Public Health [serial
online]. June 2014;24(3):440-445.
http://eds.a.ebscohost.com.proxy.mau.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=3&sid=d289c44 8-64ae-41ec-b8d3-34b2c810b8f8%40sessionmgr4008 (Hämtad 2018-04-10).
Thurén, Torsten. 2007. Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber.
Vetenskapsrådet. 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: HSFR, Vetenskapsrådet.
Weber, Max. 1930. The Protestant Ethic and the Spirit of Capitalism. Taylor & Francis e-Library.
https://is.muni.cz/el/1423/podzim2013/SOC571E/um/_Routledge_Classics___Max_We ber-The_Protestant_Ethic_and_the_Spirit_of_Capitalism__Routledge_Classics_- Routledge__2001_.pdf (Hämtad: 2018-04-14).
Zissi, Anastasia och Stalidis, George. 2017. Social class and mental distress in Greek
urban communities during the period of economic recession. International Journal of
Social Psychiatry 2017, Vol. 63(5) 459 –467. http://journals.sagepub.com.proxy.mau.se/doi/pdf/10.1177/0020764017712743
(Hämtad 2018-04-01).
Åhs, A och Westerling, R. 2006. Self-rated health in relation to employment status
during periods of high and of low levels of unemployment. Eur J Public Health,
16(3):294–304. https://academic.oup.com/eurpub/article/16/3/294/469746 (Hämtad 2018-04-01).
Bilagor
Begreppsförklaringar
För att en individ ska kunna klassas som arbetslös måste denne tillhöra arbetskraften, vilket innebär att individen måste kunna ta ett arbete om ett sådant erbjuds och därmed inte vara sjukskriven eller pensionerad. För att klassas som långtidsarbetslös ska individen varit arbetslös i minst 6 månader enligt Arbetsförmedlingens (u.å.) och Statistiska centralbyråns (2011, 1) definitioner. Det är denna grupp vi valt att ha som utgångspunkt i studien.
Begreppet sysselsättningsgrad förekommer i studien, och är till skillnad från arbetslöshet beräknat på hela den Svenska populationen. Begreppet beskriver hur stor andel av befolkningen som är i arbete (Statistiska Centralbyrån 2005).
Med begreppet psykosocial menar vi sociala faktorers påverkan på individers själsliv och psykiska (o)hälsa. Med psykosocial (o)hälsa menar vi den (o)hälsa som har, eller kan tänkas ha kopplingar till sociala förhållanden som exempelvis arbetslöshet. I studien beskrivs psykosocial (o)hälsa ur informanternas eget perspektiv. Men begreppet psykosocial kan likväl förklara psykiska faktorers inverkan på det sociala livet, innebörden är alltså dubbelriktad (Henry Egidius u.å.). Vi har även valt att sätta bokstaven o inom parentes för att göra ordet neutralt och inte anta informanterna har just ohälsa eller hälsa.
Begreppet arbete är ofta diskuterat inom samhällsvetenskapen. När arbete nämns i studien menar vi “verksamhet på vilken människor bygger sin försörjning” vilket även kan benämnas förvärvsarbete (Nationalencyklopedin u.å.).
Arbetsförmedlingen och Statistiska centralbyrån (SCB) är de två myndigheter som mäter arbetslöshet. Dock gör dem det på olika sätt och med olika syfte och siffrorna från mätningarna blir därmed olika. Arbetsförmedlingens mätningar grundar sig på antalet personer som är inskrivna på Arbetsförmedlingen medan SCB mäter arbetslösheten genom urvalsundersökningar. Enligt SCB:s Arbetskraftsundersökningar (AKU) definieras en person som arbetslös om denne “... är utan arbete, kan ta ett arbete och aktivt sökt arbete eller som avvaktar ett arbete som börjar inom 3 månader.” (Näsén &