5 Analys
5.1 Sexåringarna
5.1 Sex5.1 Sex
5.1 Sexåringarnaåringarnaåringarna åringarna
Vi blev inte förvånade när de intervjuade sexåringarna berättade vad de vill bli när de blir stora. De nämnde yrken som doktor, polis, luftballongsförare och snickare. Samtliga yrken är av det konkreta slaget som man tydligt kan identifiera utifrån vad man ser: en snickare har sitt verktygsbälte, en luftballongsförare har sin luftballong osv.
I den här åldern börjar barnen leka rollekar. I leken skapar de sin identitet och de kan de ta rollen som polis då det är en roll de känner igen. Även om de endast leker polis så är det på ett seriöst sätt och de lever sig in i rollen så mycket att de verkligen känner sig som en polis.70
Då det gäller yrkesönskemål märkte vi att för tre av barnen fanns det en tydlig orsak till vad de ville bli. Tove hade sett en luftballong landa och blev väldigt upprymd av den händelsen. Sven hade fått hjälpa en snickare att bygga en altan. Hugo visade ett stort intresse för motorcyklar och ville bli motorcykelpolis. Det tyder på att ett barn kan ”identifiera sig med människor vilkas arbete eller personlighet han kan förstå och uppskatta.”71
De flesta av bilderna som vi visade barnen under intervjun föreställde konkreta yrken med tydliga arbetsuppgifter. Barnen hade överlag en god kunskap om vilket yrke bilderna visade samt vilka arbetsuppgifter som ingår. Bilden på vetenskapsmannen illustrerade det enda yrke som skulle kunna anses abstrakt. Det var också den bild de hade svårast för, vilket kan förklaras av att de ännu bara hanterar ett konkret tankesätt. Samtliga barn hade relativ god kunskap om
70 Tibblin, A.
vilka arbetsuppgifter de olika yrkena har. Överlag visste de inte vad en kung och en drottning har för uppgifter.
En stor förändring som sker i sexårsåldern är att barnen kan redogöra på ett tydligt kronologiskt sätt.... Det kunde vi tydligt märka i våra intervjuer där t ex Tove berättade om sin dag med bussresor och promenader och Frida berättade om sin erfarenhet av tandfen.
5.2 Årskurs sex 5.2 Årskurs sex 5.2 Årskurs sex 5.2 Årskurs sex
Som 12-åring har de flesta en begränsad egen erfarenhet av arbetslivet. Trots det visar vår studie att flertalet har skrivit ett yrkesalternativ som svar på frågan om vad de troligen ska arbeta med i framtiden.
När svaren på enkäten visade att så många i åk sex har en tanke om ett framtida yrke blev vi överraskade. Vår uppfattning var att de inte skulle ha så tydliga funderingar kring det. En anledning kan vara att de i 12-årsåldern börjar tänka på en egen framtid. De förstår att de inte alltid ska bo tillsammans med mamma och pappa utan att de i framtiden ska skaffa en egen familj med en egen försörjning. I den här åldern börjar barnens intresse för kunskap öka och de prioriterar bort saker som lek. Vi ser det som ett led mot ett vuxet liv och med det kommer även funderingar om vad man ska sysselsätta sig med som vuxen.
Bredden av yrkesalternativ var stor bland de elever vi kom i kontakt med. Det var allt från kvantfysiker till fotbollsproffs. Troligen krävs det ett abstrakt tankesätt för att kunna sätta sig in i en roll som kvantfysiker eller som astrobiokemist, som var ett annat av alternativen vi fick som svar. När 12- åringarna går in i den formellt operativa fasen börjar de också att tänka på ett abstrakt sätt. Med det skapas också förutsättningar för att kunna fundera över händelser som inte har inträffat. De kan t ex sätta sig själva i ett sammanhang de ännu inte har någon erfarenhet av själva. De olika utvecklingsfaserna överlappar dock varandra vilket gör det fullt möjligt att många 12-åringar
fortfarande till stor del har ett konkret tankesätt. Rollen som fotbollsproffs eller djurskötare kräver kanske inte ett lika abstrakt tänkande, ännu mindre om eleven på fritiden spelar fotboll eller har en egen häst.
Även om alternativen var många då det gällde framtida yrke är det en stor andel av eleverna som tror att de ska arbeta med något intressebaserat, ofta konkret, som t ex musiker. En annan stor andel tror att de kommer att ha ett yrke som har en tydlig konkret roll, t ex lärare. Det var endast en liten del som hade ett tydligt abstrakt tankesätt och såg sig i en abstrakt, mer svårdefinierad, yrkesroll, t ex kvantfysiker. Kanske kan även de andra eleverna sätta sig in i en abstrakt yrkesroll men det framgick inte av enkätsvaren. Vår slutsats är att när elever i den här åldern tänker sig in i en yrkesroll tänker de flesta på ett konkret sätt men har även möjligheter att använda ett abstrakt tänkande, vilket vissa kanske gör mer än andra.
Flertalet av de 12-åringarna vår studie innefattar har identiskt drömyrke som troligt yrke. Det tror vi är ett resultat av att deras planerade yrke är av intressekaraktär eller är tydligt konkret.
De tillfrågade 12-åringarna har, enligt vår bedömning, någon form av medvetenhet kring det tänkta yrkets arbetsuppgifter. Deras över lag goda uppfattning om arbetsuppgifter kan förklaras med det faktum att många tänker sig ett yrke med tydliga arbetsuppgifter som t ex polis eller musiker. Ett fåtal av de tillfrågade vill bli något som inte har en tydlig arbetsuppgift. De flesta av dem hade inte heller en lika klar bild av vad yrket innebär men ett fåtal hade god yrkeskunskap även om den typen av yrke. Eftersom deras drömyrke och deras tänkta yrke till stor del är samma medför det också att de har god kunskap om drömyrkets arbetsuppgifter.
Den yrkesroll som de tillfrågade barnen och ungdomarna ser sig i är ofta av intressekaraktär. Det kan bero på att elever i åk sex befinner sig mellan konkreta operationens stadium och formella operationernas stadium. I slutet av
det förstnämnda stadiet är barnens tankar fortfarande ofta relaterade till den verklighet de befinner sig i. Om barnet t ex spelar golf på sin fritid är det barnets verklighet att han/hon spelar golf och kan bli golfproffs. Vi tror att det är en anledning till att yrkestankarna ser ut som de gör i den här åldern. Det kan också vara anledningen till att en stor andel har samma drömjobb som tänkt yrke.
5.3 Årskur 5.3 Årskur5.3 Årskur 5.3 Årskurs nios nios nio s nio
I åk nio har många elever erfarenhet av vad arbetslivet innebär eftersom de flesta har haft praktikperioder. Det är dessutom högaktuellt för dem att göra ett val inför framtiden. Förutom vid språkvalet i åk fem kan eleven för första gången själv vara delaktig i att forma sin framtida skolgång. Trots det minskar antalet elever, dock inte mycket, som har en klar bild av vad de vill arbeta med som vuxna jämfört med i åk sex.
Tidigare har barnets primära källa till påverkan varit familjen. 15-åringar går in i en fas där det kan råda konflikt mellan barn- och vuxenlivet då familjens påverkan ofta byts ut mot kompisarnas influenser. Vår enkätstudie visar att eleverna i åk nio är mer osäkra än eleverna i åk sex över vad de vill ha för framtida yrke. Vår tanke är att den ökade osäkerheten hos de tillfrågade eleverna i åk nio kan bero på en inre konflikt mellan föräldrarnas påverkan och vännernas. Det skulle kunna innebära att deras tidigare yrkesfunderingar omvärderas och kanske byts ut mot andra. Plötsligt har de nya alternativ att välja mellan. Då förefaller det inte lika självklart vad de vill arbeta med som vuxna.
Totalt sett blir vi ändå förvånade över att så många som 79 % av de tillfrågade har en klar yrkesfundering trots den identitetsförvirring som Erikson trycker på. Kanske en eventuell identitetsförvirring inte påverkar 15-åringarnas tankar nämnvärt kring framtida yrke. Ungdomar i den här åldern provar sin identitet med hjälp av olika yttre attribut t ex frisyrer och kläd- och musikstilar. Vår
fundering är att de ännu inte upplever att yrket är en del av deras identitet, se vidare i redovisningen av åk3, analysdelen.
Som vi kan se i vår studie är andelen som skiljer mellan troligt yrke och drömyrke större bland eleverna i åk nio än bland eleverna i åk sex. Vi ser en minskning på cirka 10 % i frågan om tänkt yrke är detsamma som drömyrke. Det kan bero på att ungdomar i mitten av tonåren ser verkligheten som den faktiskt är. För en del av de tillfrågade eleverna i åk nio kan bilden av hur verkligheten ser ut redan ha förändrats. Bland de tillfrågade eleverna i åk nio som har samma drömjobb som tänkt yrke, har drömyrkets karaktär ändrats från att i åk sex vara tydligt intressebaserat till att bli ett yrke som är mer vanligt förekommande i samhället.
I de fall där drömyrke och tänkt yrke skiljer sig verkar eleverna ha ett i samhället mer vanligt förekommande tänkt yrke. Som drömyrke har de ofta ett yrke som inte är lika vanligt förekommande och mer likt 12-åringarnas, t ex en elev som tror han/hon ska bli läkare men har som dröm att bli basketproffs.
De tillfrågade eleverna i åk nio har en sämre uppfattning om det tänkta yrkets arbetsuppgifter än vad elever i åk sex har. Detsamma gäller arbetsuppgifterna för drömjobben. En tänkbar förklaring kan vara att 15-åringarnas yrkesfunderingar är mer inriktade på en abstrakt yrkestyp, t ex designer, medan 12-åringarnas tänkta yrken var av en mer konkret natur. De konkreta jobben verkar överlag vara lättare att förklara eftersom de ofta har tydligare arbetsuppgifter. Det framgår av vår studie att de som tydligt skiljer mellan drömyrke och tänkt yrke har en bättre uppfattning om drömjobbets arbetsuppgifter, även om den är sämre än vad den var hos 12-åringarna.
69 av de tillfrågade eleverna i åk nio vet säkert att de ska gå på gymnasiet, endast en var osäker. Av dem som skulle vidare på en gymnasieskola är det hela 91 % som vet vilket program de vill gå. Vidare fann vi att flertalet elevers tänkta yrke också stämde överens med studievalet. Det anser vi är uppseendeväckande
eftersom förvirringen oftast är som störst i den här åldern. För de elever som vår studie omfattar verkar förvirringen inte vara så stor, i alla fall inte då det gäller funderingar kring yrke och studier. Vi tror att orsaken till det kan vara densamma som i resonemanget kring deras yrkesfundering.
5.4 Årskurs tre på gymnasiet 5.4 Årskurs tre på gymnasiet5.4 Årskurs tre på gymnasiet 5.4 Årskurs tre på gymnasiet
Något som förvånade oss var att det är nästan hälften av de tillfrågade 19- åringarna som inte har ett yrkesalternativ, vilket är en klar minskning om man jämför med andelen elever i åk nio som har en yrkestanke. Vi trodde att de flesta skulle ha en tydligare tanke kring ett framtida yrke eftersom ett arbetsliv börjar närma sig. Funderingarna kring ett framtida yrke behöver nödvändigtvis inte ha minskat. Det kan vara så att de tillfrågade eleverna väljer att inte svara istället för att uppge något de inte känner sig säkra på.
Trots 19-åringarnas vaga funderingar kring ett framtida yrke är det 72 % av de tillfrågade som ska studera vidare efter avslutat gymnasium. Av dem vet två tredjedelar vad de ska studera till. Då vår studie är begränsad till tre främst teoretiska program kan andelen som planerar vidare studier vara förklarlig. Hade vi gjort enkätstudien i tre till stora delar praktiska program hade resultatet kanske varit annorlunda. Vår studie gäller dock inte enskilda siffror utan kopplingen mellan de olika svaren.
I åk nio fann vi att de flesta både vet vad de vill arbeta med och vad de vill läsa på gymnasiet. Många elevers gymnasieval stämde överens med den yrkesfundering de hade vilket förvånade oss. När vi sedan såg resultatet för åk tre har andelen elever som tror sig veta framtida yrke och studier minskat. Förvirringen verkar vara större bland 19-åringar än hos 15-åringarna.
Piaget menar att man har ett vuxet sätt att tänka redan som 17-åring. Man kan som 17-åring se sig själv som en samhällsmedborgare. Det kan innebära att man som 19-åring har börjat identifiera sig som en vuxen. Vår erfarenhet är att
yrkesidentiteten är en viktig faktor i vuxenvärlden. Vi har upplevt att något av det första man som vuxen talar om vid en ny bekantskap är just sysselsättningen. De tillfrågade elevernas osäkerhet inför vad de vill göra i framtiden kan bero på att de inser att sysselsättning är en stor del av den roll man har som vuxen. Om yrkesidentiteten är av så stor vikt bli också valet mot ett framtida yrke mer laddat. Med sitt val lägger man grunden till hur man till stor del identifierar sig som vuxen i en vuxenvärld.
Kunskapen om arbetsuppgifter gällande framtida tänkta yrke är bland de tillfrågade eleverna i åk tre sämre än hos de tillfrågade eleverna i åk nio. Liksom de tillfrågade eleverna i åk nio har eleverna i åk tre ett tänkt yrke av mer abstrakt karaktär; andelen med den typen av yrkestanke har ökat från de tillfrågade eleverna i åk nio till de tillfrågade eleverna i åk tre. Att precisera arbetsuppgifterna blir svårare då ett abstrakt yrkesval inte har lika tydliga arbetsuppgifter som ett konkret. Många har, enligt vår bedömning, någon uppfattning om vad yrket innebär men inte god.
En större andel skiljer på drömyrket och ett tänkt yrke. För många ser vi att typen av drömjobb är av samma karaktär som i tidigare åldrar. Det verkar som att en del barn och ungdomar har kvar sitt drömyrke oavsett ifall de är 12, 15 eller 19 år. 19-åringarna verkar kunna skilja på vad som är ett drömjobb och vad som är ett tänkbart yrke.
Det finns även en andel i åk tre, liksom i åk nio, som verkar har ändrat sitt drömjobb till ett yrke som är mer vanligt förekommande i samhället. Med åldern kan de ha fått en annan bild av hur en framtida roll i samhället kan se ut. De har fått nya erfarenheter som gör att deras föreställning har förändrats.