Sexualitet

Den typ av sexualitet som märks och nämns i texterna i de olika läroböckerna är till största del heterosexualitet. I de flesta texterna uttrycks inget alls om vad personerna kan ha för sexualitet utan ofta berör dessa texter något som inte alls har med det att göra, till exempel miljö, resor och olika diskussioner om andra saker. Vid många andra tillfällen blir det dock tydligt och klart att personerna texten handlar om är heterosexuella eller framställs på ett heteronormativt sätt. Många gånger när en person pratar eller diskuteras nämns det uttryckligen en pojk- eller flickvän, fru eller make eller att personen ska på dejt med en viss person eller tycker om någon av det andra könet.

Amigos är den lärobok där det är vanligast att på detta sätt uttryckligen utpeka någon som heterosexuell. Bland de 37 texterna i boken förekommer minst en heterosexuell person i 15 av dem. Totalt utpekas 29 personer som heterosexuella på ett mer eller mindre tydligt sätt. Allra oftast handlar det om någons uttryckta kärlek/pojkvän/flickvän/fru/man i andra fall kan det anas av en väldigt grabbig stämning där de pratar om en snygg tjej eller i en låt där en kille sjunger till en förmodad tjej. Några exempel från Amigos där heterosexuell kärlek uttrycks:

Rafael: Hombre, es guapa. Juan: Es aún más guapa que su hermana mayor. Gabriel: Sí, de verdad es la más guapa del cole. (Rafael: Hon är verkligen snygg. Juan: Hon är ännu snyggare än sin storasyster. Gabriel: Ja, hon är verkligen den snyggaste på hela skolan). (s.15).

26

Señora C: Bienvenido Erik. Me alegre verte. Pasa, pasa. Este es mi marido Javier. (Fru C: Välkommen Erik. Vad glad jag är att se dig. Kom in, kom in. Det här är min make Javier). (s. 10).

I Amigos kan man ingenstans ana att det finns någon med något annat än heterosexuella känslor. Inte heller i Gracias kan man på något vis ana någon förekomst av någon annan sexualitet än heterosexualitet. Här är det dock inte heller lika vanligt som i Amigos att ta med något om sexualitet överhuvudtaget. Bland 41 texter förekommer det i sex texter att minst en person uttryckligen är heterosexuell. Totalt kan man hitta nio personer som tydligt är heterosexuella. Ofta handlar det om pojk-/flickvänner eller man/hustru. I en text spelar ett band med män serenader under flickors balkonger, i en låttext sjunger samma band till en tjej om sin kärlek till henne. I ett par andra texter hintas det heteronormativa. I en dikt antar man att en tjej skriver till en kille även om det inte är uttalat. I en annan dikt kan man läsa om någon som vill ha barn. Det står dock inget om med vem.

I den tredje läroboken, ¡Vamos!, finns det 25 texter i 8 av dem kan man hitta exempel på heterosexualitet. Totalt finns 12 personer som mer eller mindre uttryckligen är heterosexuella. I text och bilder finns ett fåtal exempel på en kärnfamilj och i en text som handlar om kärlek finns ett par bilder på heterosexuella par. Det finns dock också ett exempel på en familj som inte är en kärnfamilj, en presentation av en film, med en bild som föreställer skådespelare Javier Bardem i en roll som ensamstående pappa tillsammans med sina barn. ¡Vamos! är också den enda av de tre läroböckerna där man kan finna en person som bryter mot den heterosexuella normen. I en text som handlar om kärlek intervjuar en journalist ett antal personer inför alla hjärtans dag. I denna text framkommer att en man är homosexuell och har en pojkvän. Det nämns mer eller mindre i förbifarten och sker utan att hans sexualitet pekas ut på ett avvikande sätt. Om man inte är uppmärksam skulle det kunna gå obemärkt förbi då skillnaden mellan flickvän och pojkvän är mindre på spanska (novia-novio). Carlos uttrycker sig så här i texten:

Yo pienso que Internet es bueno, porque así tienes tiempo de pensar. Por ejemplo: ¿Es él realmente un chico para mí? Yo, por mi parte, he conocido a mi novio por Internet. (Jag tycker att internet är bra, för att du får tid att tänka. Till exempel: Är han verkligen en kille för mig? Jag, för min del, träffade min pojkvän på internet). (s.21).

27

5.5.1 Analys

Larsson och Rosén (2006) presenterar ett heteronormativt synsätt där man utgår från att alla är heterosexuella om inte motsatsen nämns. I texterna i de tre undersökta läroböckerna framstår ofta personernas sexualitet relativt klar, och det är i de allra flesta fallen tal om heterosexuell kärlek, vilket tydligt följer mönstren från andra undersökningar där heterosexualitet verkar vara norm. I föreliggande undersökning förekommer bara en person som uttryckligen bryter mot normen om heterosexualitet i en av böckerna. Detta skulle kunna vara ett uttryck för att försöka frångå ett heteronormativt synsätt då den homosexuelle man som förekommer inte uttrycks på ett problematiskt eller utpekande sätt utan talar om sin pojkvän, precis som de andra personerna i samma text talar om sina partners. Denna lärobok känns som ett gott exempel bland de andra där andra sexualiteter än heterosexualitet utesluts och osynliggörs, vilket Larsson och Rosén (2006) menar kan upplevas som kränkande i sig även om ingen uttryckligen kränks.

Larsson och Rosén tar även upp bilden av kärnfamiljen som är vanlig i läroböckerna i deras undersökning. I läroböckerna i spanska framkommer också denna bild, men den är inte särskilt vanlig om man bara tänker på en familj med barn och inte räknar in de heterosexuella personer och par som finns med i texterna. En del kärnfamiljer presenteras när någon pratar om sin familj och det förekommer, utöver de heterosexuella som framkommit i texterna, en del bilder på heterosexuella par, men de flesta bilder visar på andra saker, vänner eller ensamma personer. I Stadlers undersökning (2009) verkar det heteronormativa och kärnfamiljen vara vanligare än i denna. I hennes undersökning förekom heller ingen som kan antas vara bi- eller homosexuell, däri skiljer sig våra resultat en del åt.

28