Syftet med mina frågeställningar var att ta reda på hur och om olika typer av religion, etnicitet, funktionsnedsättning och sexualitet framställs och förekommer i tre läroböcker i spanska för högstadiet samt undersöka könsfördelningen. Resultatet är att det är ovanligt att funktionshindrade, bi- eller homosexuella och minoriteter finns med. Det är också ovanligt att skriva något om religioner och religiösa. Fördelningen av män och kvinnor är relativt jämn men männen förekommer i alla läroböcker fler gånger än kvinnorna. Utifrån detta vill jag dra slutsatsen att det värdegrundsrelaterade uppdraget som handlar om att få förståelse för andra människor och förhindra diskriminering inte i tillräcklig grad förmedlas i dessa läromedel. De personer som förekommer kommer visserligen från olika länder men är relativt likformade där nästan ingen är exempelvis homosexuell, funktionshindrad eller av någon minoritet. Läroböckerna hade, i mitt tycke, i högre grad kunnat bidra till en större förståelse för andra människor som skiljer sig i något anseende från normen, och på så viss också kunnat få fler elever att känna igen sig i de personer som presenteras. Detta genom att presentera en än större mångfald av människor.
Undervisningen kan dock vara jämlik ändå, och i ett större perspektiv genomsyras av det värdegrundsrelaterade uppdraget. Läraren har en stor roll i att uppfylla läroplanens mål. Läraren kan öppna för diskussioner, välja vilka texter som ska användas och även plocka in andra läromedel av olika slag. På så vis kan man även förhindra riskerna att det blir en konflikt mellan ett av syftena i moderna språk, att eleven ska reflektera över exempelvis olika kulturella företeelser, och det övergripande målet, att skolan ska förmedla specifika värden. Det hade kanske kunnat finnas en risk i att man missar olika kulturella aspekter från olika delar av världen om texterna i läromedlen hade varit alldeles för tillrättalagda för att uppfylla den del av värdegrunden i läroplanen som belyser kön, etnicitet, sexualitet osv. Det hade, tror jag, dock kunnat undvikas genom att välja autentiska texter om personer som gemensamt presenterar en mångfald av identiteter. På så vis kan olikheter presenteras på ett naturligt sätt. Sammanfattningsvis bör läromedlen ge en vid bild av den diversitet som naturligt finns bland människor från spansktalande länder och inte bidra till en stereotyp kulturell bild av en typisk spanjor eller enbart visa en neutral bild av en ung person som inte bryter mot normen i något hänseende. Inte heller det bidrar i någon större grad till att skapa förståelse och kunskap om olika livsvillkor och kulturella aspekter i spansktalande delar av världen.
29
Om de beskrivna förhållandena i en lärobok är en del av den samhälleliga verkligheten i målspråksländerna men visar på något som bryter mot värdegrunden kan det vara ett viktigt lärandetillfälle. Dock kräver det att läraren ställer sig kritisk till det som skrivs och tar upp det till diskussion om inte eleverna själva gör det. Om det som presenteras för eleverna bara är goda exempel kanske man missar att diskutera viktiga aspekter om andra länder. Å andra sidan är det en sak att ta upp specifika stereotyper som förekommer i läroböckerna och diskutera dem, det är en annan sak att ta upp till diskussion sådant som utelämnats. Jag tror inte det är särskilt vanligt förekommande att lärare diskuterar varför vissa grupper utelämnas. Troligare är att de flesta inte tänker på detta förrän man möter något som bryter normen, om man inte själv tillhör en av de uteslutna grupperna. Men även de personer som tillhör en grupp som utelämnas kan vara så vana vid detta att de inte heller de reflekterar över det.
Ytterligare en sak som var intressant i resultatet är att männen dominerar i läroböckerna, inte klart och tydligt i alla, men de är i majoritet utan undantag. Eftersom männen är norm är detta kanske inte något man tänker på. Den kan bli som Maria Hedlin (2006) framställde det, att män symboliserar det allmänna och kvinnor det specifika. Hon menade att om alla tv-program under en hel dag bara visade män så skulle det förmodligen gå många obemärkt förbi men om det omvända skedde skulle säkert många fler reagera.
Att funktionshindrade, etniska minoriteter och andra sexualiteter än den heterosexuella inte för någon eller väldigt lite utrymme i dessa läroböcker får som konsekvens att de osynliggörs. De fortsätts att ses på som något konstigt och ovanligt och inte ”normalt” om de inte får ta sin rättmätiga plats i skolans läroböcker. Läroböcker som visar på den diversitet och mångfald som finns i svenska skolor och i världen i stort lämnar ingen utanför. Alla kan känna sig som ett naturligt förekommande inslag. Naturligtvis, så som forskningen visar, beror det även på hur personerna framställs: Är det i egenskap av sin sexualitet, etnicitet eller sitt funktionshinder de får vara med, eller får de vara delaktiga som vilken annan person som helst och en del av läroböckernas ”vi”? Framställningen bidrar till vilken bild vi får av personerna.
Föreliggande studie har behandlat flera olika gruppers förekomst i ett fåtal läromedel för årskurs nio i högstadiet. Studien har flera vinster. Den bidrar till forskningen inom läromedelsstudier genom att titta på många aspekter i läroböcker i spanska och vad dessa böcker har för brister inom aspekterna kön, religion, etnicitet, funktionshinder och sexualitet. Däremot är studien relativt bred. Det hade varit intressant att gå djupare in på
30
en eller flera av de områden som studerats och analysera dem mer noggrant. En annan vinkel som framtida forskning kan gå in på är att undersöka en och samma lärobok men hela serien. Kanske ser resultaten annorlunda ut om man följer serien från första bok till sista, som ju faktiskt eleverna är tänkta att göra. Kanske presenteras en större mångfald av människor, fler länder och kanske försvinner också den lilla majoritet män har över kvinnor. Under en hel serie läroböcker får också läroboksförfattarna en större möjlighet att presentera en större varietet av människor utan att utesluta eller överexponera minoritetskategorier. Utöver detta vore det även intressant att undersöka fler läroböcker. Jag har sett många olika böcker användas ute i skolorna och ett intressant forskningsområde vore att undersöka alla dessa för att se hur mångfald skildras i dem och vilka likheter och skillnader som finns dem emellan. En totalundersökning av alla läroböcker som används i spanska i den svenska skolan skulle dessutom ge än mer generaliserbara resultat.
31
Referenser
Arbetsmarknadsdepartementet (2013). Diskrimineringslagen.
http://www.regeringen.se/sb/d/11043/a/111986 (Hämtad 2013-12-5).
Berge, B-M., & Widding, G. (2006). En granskning av hur kön framställs i ett urval av
läroböcker. http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb
ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D1659 (Hämtad 2013-11-14).
Carlson, M., & von Brömssen, K. (2011). Kritisk läsning av pedagogiska texter – en introduktion. i M. Carlson, & K. von Brömssen (red.), Kritisk läsning av pedagogiska
texter. Genus, etnicitet och andra kategoriseringar (ss. 15-46). Lund: Studentlitteratur
AB.
de la Cuesta, I. (2005). Hur presenteras den spanskspråkiga kulturen i de läromedel i spanska som produceras i Sverige? i E. Larsson Ringqvist, & I. Valfridsson (red.),
Forskning om undervisning i främmande språk. Rapport från workshop i Växjö 10-11 juni 2004 (ss. 57-64). Växjö: Växjö university press.
Edlund, A-C., Erson, E., & Milles, K (2007). Språk och kön. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Englund, B. (1999). Lärobokskunskap, styrning och elevinflytande. Pedagogisk
forskning årgång 4, nr 4, 1999, ss. 327-348. http://www.ped.gu.se/pedfo/pdf-
filer/englund.pdf (Hämtad 2013-11-13).
Ethnologue (2013). Summary by language size.
http://www.ethnologue.com/statistics/size (Hämtad 2013-11-28).
Gustavsson, A., & Nyberg, C. (2006). En granskning av hur funktionshinder framställs
i ett urval av läroböcker. Skolverket. http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-
enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb
ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D1659 (Hämtad 2013-11-14).
32
Härenstam, K. (2006). En granskning av hur religion/trosuppfattning framställs i ett
urval av läroböcker. Skolverket. http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb
ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D1659 (Hämtad 2013-11-14).
Intersektionalitet.org. Flerdimensionellt perspektiv på makt.
http://www.intersektionalitet.org/vad-ar-intersektionalitet/flerdimensionellt-perspektiv- pa-makt/ (Taget 2013-12-11).
Kirsch, F-M. (2004) Språk och läroböcker i språk – nyckel till andra kulturer. i Lahdenperä P. (red.), Interkulturell pedagogik i teori och praktik (ss.119-146). Lund: Studentlitteratur AB
Larsson, H., & Rosén, M. (2006). En granskning av hur sexuell läggning framställs i ett
urval av läroböcker. Skolverket. http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb
ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D1659 (Hämtad 2013-11-14).
Regeringskansliet. Mänskliga rättigheter. Regeringens webbplats om mänskliga
rättigheter. http://www.manskligarattigheter.se/sv/de-manskliga-rattigheterna/vilka-
rattigheter-finns-det/ratten-att-inte-bli-diskriminerad (Hämtad 2013-12-5).
Regeringskansliet (2012). Mänskliga rättigheter på Kuba 2012.
http://www.manskligarattigheter.se/sv/manskliga-rattigheter-i-varlden/ud-s-rapporter- om-manskliga-rattigheter/nordamerika-latinamerika-och-karibien?c=Kuba (Hämtad 2013-12-12).
Runblom, H. (2006). En granskning av hur etnisk tillhörighet framställs i ett urval av
läroböcker. Skolverket. http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb
ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D1659 (Hämtad 2013-11-14).
Sanoma utbildning. ¡Vamos! http://www.sanomautbildning.se/Laromedel/Grundskolan-
6-9/Spanska/Baslaromedel/Vamos/Fordjupad-information/ (Hämtad 2013-12-10).
Skolverket (2006a). I enlighet med skolans värdegrund. Stockholm: Skolverket.
33
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb
ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D1659 (Hämtad 2013-10-17).
Skolverket (2006b). Läromedlens roll i undervisningen. Stockholm: Skolverket.
http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb
ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D1640 (Hämtad 2013-10-17).
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket. http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb
ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2575 (Hämtad 2012-11-09).
Skolinspektionen (2012). Skolornas arbete med demokrati och värdegrund. Stockholm: Skolinspektionen. http://www.skolinspektionen.se/sv/Tillsyn--
granskning/Kvalitetsgranskning/Genomforda-kvalitetsgranskningar/Demokrati-och- vardegrund/ (Hämtad 2013-10-04).
Spanishlinguist.com (2011). List of Spanish-speaking Countries by Population.
http://www.spanishlinguist.com/extra/spanish_speaking_countries_world_figures_and_ map.html (Hämtad 2013-12-02).
Stadler, A. (2009). Heterogenitet eller homogenitet i ett urval av läroböcker i tyska. Malmö: Malmö högskola. http://dspace.mah.se/handle/2043/8133 (Hämtad 2013-10- 16).
Statens institut för läromedelsinformation (1987). Granskningsrapport om könsroller i
grundskolans läroböcker i engelska, tyska och franska. Stockholm: Statens institut för
läromedelsinformation SIL.
von Wright, M. (1999). Genus och text: när kan man tala om jämställdhet i
fysikläromedel? Stockholm: Statens skolverk: Liber distribution.
Läroböcker
Hansson, Ö., & Llanos Saavedra, D. (2012). Gracias. 9, Textbok. Stockholm: Örjan Hansson läromedel.
34
Persson, H., Cardelús, E., & Hjelmström, D. (2012). ¡Vamos! 4, Textbok. Stockholm: Sanoma utbildning.
Saveska Knutagård, M., De la Motte, A., & Lizana, H. (2011). Amigos. 4, (Textos). Stockholm: Liber.