Självbild

Självbild beskrivs i detta avsnitt som flera olika aspekter. Det handlar dels om att kvinnorna på grund av prostitutionen känner sig smutsiga, att de finns till för männen och att de är värda bland annat kränkningar och våld. Självbilden kan också handla om att kvinnorna inte

upplever sig ha några rättigheter i samhället.

Samtliga kvinnor beskriver hur prostitutionen påverkar deras självbild på olika vis. Flera av kvinnorna beskriver att det är förnedrande att träffa männen och att det leder till känslor av “själväckel” och hat. Tre av kvinnorna beskriver uttryckligen att de upplever sig själva som smutsiga och att de har svårt att betrakta sin egen spegelbild. De beskriver att det är

besvikelsen och hatet mot sin kropp som får dem att undvika speglar. Lisa berättar: ”Men jag måste kunna möta min blick i spegeln varje morgon och veta att detta är ett jobb, inte fritid, men jag känner mig smutsig ändå.” (Eek, 2001 s. 79). Nedan följer ett citat där Birgitta beskriver liknande upplevelser: “Jag levde, men kände mig minst lika rutten. Mitt självförakt var så intensivt att jag knappt orkade se mig i spegeln. Den bild jag såg var inte särskilt smickrande.” (Andersson, 2010 s. 180).

Flera av kvinnorna har liknande upplevelser och känslor som Birgitta beskriver. Lisa berättar om hur prostitutionen påverkat henne: ”Min negativa självbild fick sträcka sig över halva mitt liv, en syn som gjorde att jag huvud taget började, och eftersom jag stod ut blev jag också kvar.” (Eek, 2001 s. 114). Maggan beskriver att prostitutionen förstör en i grunden och att man blir skadad av den. Hon beskriver att kvinnor inom prostitutionen säljer sina kroppar och betalar med sitt innersta, med sin självkänsla. Maggan berättar vidare att hon själv har dålig självkänsla och beskriver att kvinnor som prostituerar sig tidigt inser att de inte är värda något i samhället (Bodström & Zweigbergk, 1994 s. 256). Även Johanna beskriver att hon hatar sin kropp och att hon hatar sig själv som inte sa ifrån när hon blev våldtagen (Engvall, 2014 s.91). Birgitta beskriver liknande upplevelser av självförakt och berättar att hon tänkte: “En liten horunge som jag var inte vatten värd i deras ögon. Inte i några andras heller för den delen, och allra minst i mina egna.” (Andersson, 2010 s. 54). Birgitta beskriver vidare hur hon hatade sig själv, hon berättar: Hela jag var svart inombords, svart av skam och självförakt. Förödmjukelser, nojor och ångest var straffet jag måste underkasta mig för allt ont jag gjort.” (Andersson, 2010 s. 126). Nadja beskriver liknande upplevelser och berättar att hon försökte tänka att det var bra att hon blev slagen under samlaget då hon tänkte att hon inte var värd något bättre (Engvall, 2011 s. 75). Nedan följer ett citat av Maija där hon beskriver hur hon uppfattar sig själv och sin situation:

26 Idag är jag hora, men en hora har ingen rättighet, hon är ingen människa, ingen mänsklig

varelse. Därför är jag ingenting. Jag känner inte min egen kropp, den finns inte, den är borta (Bodström & Zweigbergk, 1994 s. 30).

Vidare beskriver Nadja, Sandra, Johanna och Sara att de skuldbelägger sig själva för deras situation. Sandra berättar att hon kände att allt som hände inom prostitutionen var hennes eget fel då hon menar att det var hon själv som hade lockat männen att ha sex med henne (Engvall, 2011 s. 112). Sara beskriver att det var hon själv som tog kontakt med männen och att det därmed betydde att hon var med på det. Hon beskriver: “Det var ju inte deras fel, tänkte jag. De var ju bara snälla som gick med på att betala, tyckte jag.” (Engvall, 2014 s. 135). Nadja beskriver upplevelser av att allt som hände var hennes eget fel. Hon berättar att det gjorde ont i henne när männen kastade pengarna på henne innan de lämnade henne, vilket ledde till att hon la över skulden på sig själv (Engvall, 2011 s. 23). Nedan följer ett citat av Nadja:

Han gjorde precis vad han ville med mig och jag kunde inte säga emot. Jag kände mig så smutsig, men jag skulle aldrig drömma om att anmäla honom. Jag hade ju gått dit frivilligt (Engvall, 2011 s. 79).

Både Sandra och Johanna beskriver hur de kände sig äckliga efter de träffat en köpare. Sandra beskriver att hon hatade sig själv efteråt, att hon lät männen ta på henne med sina smutsiga händer (Engvall, 2011 s. 155). Johanna beskriver att hon kände sig smutsig efter varje träff och att hon brukade kräkas och duscha i flera timmar men att hon aldrig kände sig ren.

Johanna beskriver även en rädsla för att hennes mamma skulle få reda på att hon sålde sex och beskriver att hon tänkte: “Om du någonsin får reda på vilken äcklig dotter du har måste jag dö.” (Engvall, 2014 s. 106). Maija beskriver vilken bild hon vill att andra människor ska ha av henne. Nedan följer ett citat där hon beskriver sin situation:

Att jag är en människa. En person, Inte en sak. Jag är inte ett tomt skal som man knullar och öser sin skit över. Det måste jävlar i mig bli ändring. Jag vill ha respekt, en endaste gnutta respekt (Bodström & Zweigbergk, 1994 s. 26).

Flera av kvinnorna berättar om hur deras negativa självbild påverkas av samhällets fördomar och framförallt av männens förväntningar på dem. Lisa beskriver att de prostituerade

kvinnorna alltid kommer betraktas som objekt, i sina separata delar. Lisa berättar hur begären från omgivningen blev viktigare än någonting annat och att det normala har blivit att det är köparens sexualitet som ska tillfredsställas, inte hennes egen. Lisa berättar: ”I min

emotionella närsynthet såg jag inte att vi endast var utbytbara kroppar som var till för männens skull.” (Eek, 2001 s. 59). Lisa berättar att hon kämpar med att hantera samhällets fördomar om henne, då det påverkar hennes syn på sig själv. Lisa beskriver att hon upplever att hon endast duger åt männen då de väljer henne och att hon kände sig utvald på klubbarna (Eek, 2001 s. 75). Även Birgitta beskriver hur hon påverkades av andras bild av henne. Hon beskriver att hon endast upplevdes som “fnasket som grabbarna använde sig av för att få en utlösning.” (Andersson, 2010 s. 70). Lisa och Linda berättar att männen har förväntningar på dem som prostituerade kvinnor och beskriver hur detta påverkar självkänslan. Linda berättar att alla män hon träffade ville att hon skulle vara rakad (Engvall, 2014 s. 79). Lisa beskriver att alla kvinnorna inom prostitutionen i princip ser identiska ut med sina silikonimplantat, näsoperationer, löshår och rakade ben. Hon beskriver även att alla kvinnor visste hur man rörde sig som en ”sann kvinna” (Eek, 2001 s. 60).

27