ÖREBRO UNIVERSITET
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete
Examensarbete
Kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2019
“Sättet de bara kastade pengarna på mig gjorde så
ont och jag kände att allt var mitt fel.”
Att förstå hur prostituerade kvinnor själva beskriver hur samhället påverkar dem
samt deras upplevelser av våld och psykisk ohälsa.
Författare:
Amanda Berggren Saga Svanström
Handledare:
“Sättet de bara kastade pengarna på mig gjorde så ont och jag kände att allt var mitt fel.” Att förstå hur prostituerade kvinnor själva beskriver hur samhället påverkar dem samt deras upplevelser av våld och psykisk ohälsa.
Amanda Berggren och Saga Svanström Örebro universitet
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete
Examensarbete på kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2019
Sammanfattning
Denna studie syftar till att, med utgångspunkt i nio självbiografiska livsberättelser, undersöka hur prostituerade kvinnors känslor och upplevelser av prostitutionen skildras. Detta görs med fokus på kvinnornas upplevelser av våld samt hur kvinnorna framställer sitt psykiska tillstånd. Dessutom undersöker studien hur kvinnorna påverkas av samhällets syn på prostituerade. I studiens resultat framkommer att samtliga kvinnor blivit utsatta för olika former av våld inom prostitutionen, framför allt fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Våldet sker genom bland annat mordförsök, kränkningar samt våldtäkter. I resultatet framkommer det att samtliga kvinnor beskriver upplevelser av depression, ångest, självskadebeteende samt suicid. I studien framkommer även att kvinnorna blir stigmatiserade av samhället på grund av prostitutionen samt deras psykiska tillstånd vilket leder till en negativ självbild samt känslor av skam. Begreppen makt och stigma används i analysen för att förstå kvinnornas berättelser på en mer djupgående nivå, detta genom könsmaktsordningen samt Goffmans teori om stigma.
"The way they threw the money on me hurt so badly and I thought that everything was my fault." Understanding how women in prostitution describe how society affects them and their experiences of violence and mental illness.
Amanda Berggren and Saga Svanström Örebro University
School of Law, Psychology and Social Work Social Work
Undergraduate Essay 15 credits Spring 2019.
Abstract
This study aims, based on nine autobiographical life stories, to examine the feelings and experiences of women in prostitution. Furthermore, the focus of the study is how women describes experiences of violence and how the women present their mental state. In addition, the study investigates how women are affected by society's view of prostitutes.
The results of the study show that all women have been exposed to various forms of violence in prostitution, in particular physical, psychological and sexual violence. The violence is manifested through, among other things, attempted murder, violations and rape. The result shows that all women describe experiences of depression, anxiety, self-harm and suicide. The study also shows that women are stigmatized by society because of prostitution and their mental state, which leads to a negative self-image and feelings of shame. The concepts of power and stigma are used in the analysis to understand the women's experiences at a more profound level, this through gender analysis and Goffman's theory of stigma.
Innehållsförteckning
1. INLEDNING OCH PROBLEMFORMULERING ... 1
1.1SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2
1.2DEFINITION AV BEGREPP ... 3
1.2.1 Våld ... 3
1.2.2 Psykisk hälsa och ohälsa ... 3
2. TIDIGARE FORSKNING ... 4
2.1VÅLD ... 4
2.2PSYKISK TILLSTÅND ... 5
2.3SAMHÄLLETS PÅVERKAN PÅ KVINNORNA ... 5
2.4SAMMANFATTNING AV FORSKNINGSLÄGET ... 6
2.5MOTIVERING TILL KOMMANDE STUDIE ... 7
3. TEORI ... 8 3.1MAKT ... 8 3.2STIGMA ... 9 3.2.1 Skam... 10 3.2.2 Självbild ... 10 4. METOD ... 11 4.1FORSKNINGSMETOD ... 11
4.2DATAINSAMLING OCH URVAL ... 12
4.3LITTERATURSÖKNING ... 13
4.4KÄLLKRITIK ... 13
4.5BEARBETNING AV MATERIALET ... 14
4.6VETENSKAPLIG ANSATS ... 14
5. ETIK ... 15
5.1ETIK OCH METODVAL ... 15
5.2ETISKA RIKTLINJER ... 15
5.3ETISK PROBLEMATIK ... 15
6. RESULTAT ... 17
6.1PRESENTATION AV SJÄLVBIOGRAFIERNA ... 17
6.1.1 Andersson (2010) Blondie ... 17
6.1.2 Bodström & Zweigbergk (1994) Priset man betalar för att slippa kärlek ... 17
6.1.3 Eek (2001) Spelat liv ... 18
6.1.4 Engvall (2011) Skamfläck ... 18 6.1.5 Engvall (2014) Skuggbarn ... 19 6.2VÅLD ... 19 6.2.1 Fysiskt våld ... 19 6.2.2 Psykiskt våld... 20 6.2.3 Sexuellt våld ... 21 6.2.4 Hot om våld/latent våld... 21 6.2.5 Ekonomiskt våld ... 21 6.3PSYKISKT TILLSTÅND ... 22
6.3.1 Ångest och depression ... 22
6.3.3 Sex som självskadebeteende ... 23
6.4SAMHÄLLETS PÅVERKAN PÅ KVINNORNA ... 24
6.4.1 Skam... 24
7. ANALYS OCH DISKUSSION ... 27
7.1VÅLD ... 27
7.2PSYKISKT TILLSTÅND ... 28
7.2.1 Sex som självskadebeteende ... 29
7.3SAMHÄLLETS PÅVERKAN PÅ KVINNORNA ... 30
7.3.1 Stigma relaterat till skam och självbild ... 30
7.3.2 Upplevelser av objektifiering ... 32
8. SLUTSATSER ... 33
9. FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 34
1
1. Inledning och problemformulering
Prostitution definieras som när minst två parter köper respektive säljer sexuella tjänster mot ersättning, oftast ekonomisk sådan. Ersättningen kan även ske i form av exempelvis droger, boende, varor och andra tjänster. I Sverige är köp av sexuella tjänster förbjudet enligt lag, däremot är det inte förbjudet att sälja sexuella tjänster (Nationellt Metodstöd mot prostitution och människohandel, NMT, 2019). Bestämmelser om köp av sexuella tjänster regleras i Sveriges lagstiftning i Brottsbalken (1962:700) 6 kap. 11 §, där påföljden för sexköp kan leda till böter eller fängelse i högst ett år. Förbudet mot köp av sexuella tjänster började i Sverige att gälla år 1999 och Sverige var då det första landet i världen som valde att kriminalisera köp av sex men inte försäljning av sex (Regeringskansliet, 2016). Den vanligaste formen av prostitution är den heterosexuella där män köper sex av kvinnor. Sexhandeln betraktas idag inom jämställdhetspolitiken som en typ av manligt våld mot kvinnor och ses som ett av de mer extrema uttrycken för ojämlikhet som tas i uttryck genom att män kan köpa och utnyttja kvinnor samt behandla dem som varor (SOU 2010:49). Eklund och Holmberg (2010)
beskriver att det råder en ojämn maktfördelning mellan kvinnan och köparen vilket leder till att kvinnan riskerar att bli utsatt i samhället.
Prostitution kan ses som ett komplext begrepp och kan innefatta allt från sexuella tjänster med någon form av ömsesidighet, rena betaltjänster eller tjänster som präglas av utnyttjande och tvång. Aktörerna återfinns inom olika åldersgrupper och i olika livssituationer
(Nationalencyklopedin, 2019). Det går att skilja på olika former av prostitution där
gatuprostitutionen innebär att aktörerna möts i fysiska, offentliga miljöer. Dold prostitution innebär att aktörerna möts i privata miljöer som exempelvis genom massageinstitut eller eskortservice. Vidare finns även internetprostitution, vilket innebär att aktörerna får kontakt via chattar, hemsidor och olika “communities” och därefter möts fysiskt. Ytterligare en form är den virtuella prostitutionen, vilket innebär att aktörerna säljer och köper sex via
webbkameror utan att aktörerna möts fysiskt (Nationalencyklopedin, 2019).
Tidigare forskning som har studerat våldets förekomst inom prostitution visar resultat där majoriteten av de kvinnor som befunnit sig inom prostitutionen har blivit utsatta för sexuella övergrepp och fysiskt våld samt blivit hotade med vapen någon gång (Farley & Barkan, 1998). Våldet har visat sig vara förekommande inom prostitution vilket även psykisk ohälsa är. Kvinnor som prostituerar sig drabbas i hög utsträckning av någon form av psykisk ohälsa, exempelvis ångest samt depression (Rössler, et al., 2010). I tidigare forskning framkommer att kvinnor som befinner sig i prostitution är en av samhällets mest utsatta grupper. Dessa kvinnors utsatthet tas i uttryck genom stigmatisering, marginalisering, våld samt psykisk problematik. Vidare har det våld som utförs av män mot prostituerade kvinnor visat sig användas som ett sätt att upprätthålla manliga privilegier genom att straffa kvinnor eller genom att återfå en känsla av maskulinitet (Matthews, 2014). Den tidigare forskningen visar att det finns en koppling mellan prostitution och utsatthet för våld samt stigmatisering. Tidigare studier visar även att de prostituerade kvinnorna uppvisar tecken på försämrad psykisk hälsa, bland annat i form av ångest, suicid och depression. Föreliggande studie utgår därmed från att våldet existerar inom prostitution men kommer ha ambitionen att beskriva fenomenet utifrån kvinnornas egna perspektiv och fokuserar på kvinnor som tidigare befunnit sig inom prostitution, utifrån nio självbiografiska berättelser. För att förstå kvinnornas
situation ytterligare kommer könsmaktsordningen och stigma användas genom analys av berättelserna.
2 För att undvika att de prostituerade kvinnorna talas om kommer denna studie undersöka kvinnornas perspektiv utifrån deras livsberättelser och egna ord. Detta görs i syfte att minska skammen kring prostitutionen och synliggöra kvinnorna. Enligt Plantin och Månsson (2012) beskrivs prostitution som den mest problematiska aspekten av sexindustrin och de beskriver att prostitutionen till stor del påverkar den globala ekonomin. Detta beror på prostitutionens utbreddhet världen över och att dess konsekvenser därmed sker på en politisk samhällelig nivå. Vidare beskriver författarna att det är nödvändigt att det finns krav på att de
yrkesgrupper som möter prostituerade har sexologisk kompetens för att kunna bemöta
prostituerade på ett professionellt sätt. Till dessa yrkesgrupper hör bland annat fakulteter som socialt arbete samt psykologi (Plantin & Månsson, 2012). Månsson (2005) menar att det krävs en grundläggande förändring i samhället kring synen på kön, sexualitet och prostitution och att denna förändring kräver utbildningsinsatser för att öka medvetenheten bland medborgarna. Månsson beskriver att samhällets syn på prostitution inte lär ändras av sig själv. Han menar att det kommer krävas aktiva åtgärder, inte bara genom lagstiftning utan även genom insatser med mer socialt stödjande samt behandlande karaktär (Månsson, 2005). Föreliggande studie är därmed relevant för socialt arbete då den syftar till att uppmärksamma de utsatta kvinnorna och deras subjektiva upplevelser. Detta för att kunna stödja kvinnorna, men även för att sprida information både till allmänheten och yrkesverksamma.
Kunskapen kring kvinnornas upplevelser och känslor, som denna studie avser att nå, är därmed relevant för socialt arbete då den kan bidra till mer förståelse för hur situationen kan se ut för kvinnorna. Genom ökad kunskap om kvinnornas situation skulle i sin tur
stödinsatserna kunna förbättras och på sikt leda till en bättre livssituation för kvinnorna. För att nå förändring kring problematiken krävs därför både utbildning och specifik kompetens inom det sociala arbetet för att professionella ska kunna möta kvinnor som prostituerar sig på ett lämpligt vis. Vidare krävs även medvetenhet kring hur samhället framställer prostitution, samt hur detta i sin tur påverkar kvinnorna. Studien avser därför att förmedla kunskap om kvinnornas utsatta situation både till professionella men även till samhällets medborgare i stort. Med grund i detta anses studien relevant både för det sociala arbetet samt för samhället som helhet.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att, utifrån nio självbiografiska livsberättelser, undersöka prostituerade kvinnors upplevelser av våld samt hur prostitutionen påverkar dessa kvinnors psykiska hälsa. Vidare syftar studien till att undersöka hur de nio kvinnorna själva beskriver prostitutionen, samt hur samhällets syn på prostitution påverkar kvinnorna. Studien kommer delas in i följande frågeställningar:
• Vilka gemensamma nämnare finns i kvinnornas berättelser om våld samt vilka olika former av våld visar sig?
• Hur framställer kvinnorna sitt psykiska tillstånd kopplat till prostitutionen? • Vilka upplevelser och känslor beskriver kvinnorna av att befinna sig inom
prostitutionen samt hur påverkas de av samhällets syn på prostituerade?
3
1.2 Definition av begrepp
1.2.1 Våld
Våld är ett brett och centralt begrepp i denna studie och behöver därför definieras mer konkret då våldet innehåller flera delar. Isdal (2001) beskriver sju olika typer av våld, det fysiska våldet räknas som misshandel och kan vara knuffar, slag och sparkar. Det psykiska våldet är mer dolt och kan innebära att den utsatte begränsas genom kontroll, indirekta eller direkta hot, kränkningar av olika slag, eller genom förödmjukelser. Sexuella handlingar som är
påträngande och inte har samtycke räknas som sexuellt våld och kan innebära övergrepp och våldtäkt. Det ekonomiska våldet innebär manipulerande genom att den utsatta inte får ta del av de egna alternativt de gemensamma ekonomiska resurserna. Materiellt våld innebär
förstörelse av materiella föremål som kan vara av betydelse för den utsatte för att avreagera sig, som exempelvis att förstöra den utsattes tillhörigheter. Den näst sista formen rör latent våld vilket innebär hot om våld som exempelvis kan innebära att våldet kan bli verklighet genom blickar och kroppsspråk som framkallar rädsla. Det latenta våldet kan antingen påminna om tidigare våld eller innebära hot om en ny våldssituation. Försummelse är den sjunde formen och innebär att en person med mer makt på något vis, exempelvis över en äldre person eller en person med funktionsvariation, använder sin ställning för att medvetet
försumma den andre. Detta kan exempelvis ske genom att undanhålla nödvändig medicin (Isdal, 2001).
I föreliggande studie kommer våldet som benämns syfta på det våld som köparen av sex utsätter den prostituerade kvinnan för. Detta innefattar därmed de olika former av våld som presenterats ovan och kan därmed innefatta allt från exempelvis psykiskt, fysiskt och sexuellt våld.
1.2.2 Psykisk hälsa och ohälsa
Enligt World Health Organization, WHO (2014) kan psykisk hälsa definieras som ett tillstånd av välbefinnande där varje individ har förståelse för och kan förverkliga sin egen potential och sina möjligheter, kan klara av viss påfrestning och stress i livet, kan arbeta produktivt och har möjlighet att bidra till det egna samhället. Psykisk hälsa är därmed ett tillstånd av
fullständigt fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande. Folkhälsomyndigheten (2019) förklarar att psykisk hälsa därmed innefattar mer än frånvaron av psykisk ohälsa och sjukdom, det inbegriper även individens egen upplevelse samt relationen mellan individen och det sociala sammanhang som hen befinner sig i.
Psykisk ohälsa innebär däremot att en individ upplever psykiska besvär eller psykisk sjukdom. Begreppet psykisk ohälsa rymmer flera former av psykiska besvär men också kliniskt definierade sjukdomstillstånd. Psykisk ohälsa kan därmed innebära olika tillstånd där individen visar tecken på en psykisk obalans eller symtom som exempelvis ångest, oro, sömnsvårigheter eller nedstämdhet (Folkhälsomyndigheten, 2019). Psykisk ohälsa kan även tas i uttryck genom självskadebeteende och suicid, något som är aktuellt i föreliggande studie. Självskadebeteende kan innebära att individen skär sig, rispar sig eller på annat sätt vållar skador på kroppen, ofta på grund av ångest eller depression (Socialstyrelsen, 2004). I följande studie kommer även begreppet suicid att användas, som med andra ord kan benämnas som självmord. Enligt Socialstyrelsen (2017) innebär suicid en avsiktlig, självdestruktiv handling
4 som leder till döden för individen. Död genom suicid är ofta en konsekvens av ett psykiskt lidande som blir outhärdligt för den drabbade.
2. Tidigare forskning
I följande avsnitt presenteras tidigare forskning gällande prostitution i relation till våld, psykisk hälsa samt hur samhället påverkar kvinnorna i form av stigma, skam och självbild. I avsnittet inkluderas både nationella och internationella vetenskapligt granskade artiklar för att nå flera aspekter av problematiken. I en tidigare studie genomförd av Matthews (2014)
framkommer det att kvinnor som är involverade i prostitution är en av de mest utsatta grupperna i samhället. Kvinnornas utsatthet tas i uttryck på flera olika sätt. Utsattheten handlar om marginalisering och stigmatisering samt om utsatthet i form av våld samt psykisk problematik.
2.1 Våld
I en amerikansk studie utförd av Kurtz, Surratt, Inciardi och Kiley (2004) nämns vikten av att studera förekomsten av våld inom prostitution för att på så vis kunna skapa bättre kunskap och förståelse kring problematiken. I en tidigare studie som är genomförd i USA med 13 kvinnor som befinner sig inom prostitution visade det sig att 12 av dessa kvinnor har upplevt våld inom prostitutionen, utfört av köparen. Våldet som kvinnorna beskriver var bland annat slag, strypning, våldtäkt, överfall och rån (Williamson & Folaron, 2001). Många av kvinnorna upplever även psykiskt våld i form av verbala skällsord. Vidare har våldet lett till
konsekvenser för kvinnorna genom att de känner sig sårbara och otrygga när de säljer sex. Samtliga kvinnor upplever att risken att utsättas för våld genom att sälja sex på gatan var stor. En del av kvinnorna ansåg även att risken att utsättas för våld är oundviklig. Våldet som kvinnorna blir utsatta för genomförs av köparen av sex (Armstrong, 2014).
Genom tidigare forskning framkommer det att kvinnor som prostituerar sig på gatan har en hög risk för att utsättas för övergrepp, våldtäkt och andra former av fysiskt våld. Detta våld kommer både från förbipasserande och andra personer som befinner sig på gatan men majoriteten av våldet kommer från sexköparen. Studien visar även att de som utsätter kvinnorna för våld själva anser att det är moraliskt försvarbart. Mer än hälften av de 294 kvinnor som deltog i studien har upplevt fysiskt våld av sina köpare under det senaste året och cirka en tredjedel av kvinnorna har varit utsatta under de senaste 30 dagarna. Det våld som kvinnorna beskriver är fysiskt våld, våldtäkt, rån och hot med vapen (Kurtz, Surratt, Inciardi & Kiley, 2004). Våldet som riktas mot kvinnor som befinner sig i prostitution begås främst av köparen. De kvinnor som är involverade i prostitution har 15–20 gånger högre risk att bli mördade än kvinnor som inte prostituerar sig. Våldet har visat sig användas för att upprätthålla manliga privilegier genom att antingen straffa kvinnor och uppvisa deras underordnade status i samhället, eller som ett sätt att återfå en känsla av maskulinitet (Matthews, 2014).
I en amerikansk litteraturöversikt genomförd av Raphael och Shapiro (2004) beskrivs att flera tidigare studier har visat resultat med höga nivåer av våld inom prostitutionen men de
beskriver även att det inte finns många studier som undersöker upplevelserna hos de kvinnor som befinner sig inom prostitution. Forskningen som finns gällande våld på dolda arenor är relativt bristfällig och majoriteten av studierna som gjorts gällande våld och prostitution fokuserar därmed på prostitutionen som sker på gatan.
5
2.2 Psykisk tillstånd
En studie genomförd i Schweiz har undersökt hur kvinnors psykiska hälsa påverkas av prostitution. I studien framkommer att det finns höga risker att utveckla någon form av psykisk ohälsa i samband med prostitutionen. Den psykiska ohälsan är ofta förknippad med, eller ses i relation till, våldet som förekommer samt de påfrestningar som prostituerade kvinnor upplever. Prostitution bör därför enligt studien betraktas som ett stort
folkhälsoproblem. Den psykiska ohälsan kan röra ångestsyndrom och symtom för depression. Studien visade även att risken för att drabbas av psykisk ohälsa var hög under det första året som kvinnorna befann sig i prostitution (Rössler et al., 2010).
En forskningsöversikt har genomförts av fyra forskare från Australien, Sverige, England och USA. Studien undersöker hälsa, säkerhet och risker hos prostituerade för att få en överblick över hur prostituerade kvinnors livssituation ser ut. Det framkommer i studien att det finns höga risker förknippade till gatu- och bordellprostitution, som exempelvis att utstå våld i olika former från köparen, framförallt fysiskt våld. Kvinnor som prostituerar sig har generellt sett fler psykiska hälsorisker än andra personer i samhället. I en studie som involverade nio länder framkom det att 70% av de prostituerade kvinnornas historia om sexuellt och fysiskt våld gick att förknippa med symtom på posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Kvinnorna hade även större risk att hamna i någon form av missbruksproblematik (Ross, Crisp, Månsson, & Hawkes, 2012).
Oavsett om de prostituerade kvinnorna blivit utsatta för våld och övergrepp eller inte så behandlas dessa kvinnor oftare för sexuella- eller psykiska hälsoproblem jämfört med andra kvinnor. En del av dessa problem är kopplade till droganvändning, dåliga matvanor och hemlöshet medan en del hälsoproblem är direkt kopplade till deras involvering i
prostitutionen. Dessa kvinnor visar sig ofta använda olika försvarsmekanismer för att kunna hantera det trauma som sexuella relationer med främlingar kan innebära. Situationen som kvinnorna befinner sig i påverkar ofta deras självkänsla och identitet. Kvinnorna rapporterar ofta känslor av tomhet, dåligt självförtroende samt att de lider av depression, ångest och annan psykisk ohälsa (Matthews, 2014).
2.3 Samhällets påverkan på kvinnorna
Enligt tidigare forskning, genomförd i Danmark, har prostitution genom tiderna förståtts som något som är kopplat till skam. Prostitution är något som anses skamligt och har använts både i det patriarkala samhällets stigmatisering av prostituerade men också som motivation för feministiska kampanjer mot prostitution. Både historiskt sett och i dagens samhälle är prostitution relaterat till skam och verkar ofrånkomligt då det visar sig i olika former av stigmatisering och ”social död”. Den prostituerade ses i samhället som en skamfull motbild till en respektabel medborgare. Enligt tidigare forskning betraktas prostitution som en återspegling av samhällets sociala normer där männens sexuella krav prioriteras framför kvinnors rättigheter till sina egna kroppar (Frederiksen, 2012). De prostituerade kvinnorna ses ofta som något smutsigt eller utnyttjbart och är på grund av detta synsätt inte accepterade i samhället. Samtidigt söker inte kvinnorna stöd från samhället vilket leder till att de blir ännu mer exkluderade och utsatta (Seib, Fischer & Najman, 2009). En amerikansk studie har undersökt vilka känslomässiga upplevelser prostituerade beskriver, samt hur dessa kan påverka individen. Av de 119 kvinnorna som deltog i studien uppgav 73% att de trycker undan sina känslor för att klara av prostitutionen. Vidare framkom det även av 60% av kvinnorna att sexakten var en smärtsam upplevelse och 14% uppgav att prostitutionen
6 resulterade i ångestkänslor och upplevelser av att vara oattraktiv och något oönskat. Endast 6% av kvinnorna beskrev känslor av skam och skuld över prostitutionen (Kramer, 2004). I en tidigare studie genomförd av en svensk och en norsk forskare diskuteras synen på prostitution. Forskarna i studien beskriver att prostitution kan uppfattas på olika sätt i samhället där en del anser att prostitutionen är skadlig för kvinnor då det fråntar kvinnans frihet och sexualitet. Det finns också de som anser att prostitutionen är skadlig på grund av att samhället skapar stigman kring det. Dessa stigman påverkar därmed individen då människor tenderar att vara medvetna om sin sociala position i samhället. För kvinnor som prostituerar sig innebär detta att de riskerar att få ett dåligt rykte kring sig genom att sälja sex (Jakobsson & Kotsadam, 2011). De attityder som finns i samhället kring att köpa eller sälja sex är kopplade till sociala stigman. Ju mer negativa attityder det finns i samhället, desto större blir stigmatiseringen kring prostitutionen. Utifrån ett feministiskt synsätt kan prostitutionen ses som ett slags våld mot kvinnor och prostitutionen går därmed att förstå som ett ojämlikt tillstånd mellan könen. Det har även visat sig att det är fler män än kvinnor som anser att det är moraliskt försvarbart att köpa sex (Jakobsson & Kotsadam, 2011).
I en studie genomförd av Benoit, Jansson, Smith och Flagg (2018) framkommer att personer som prostituerar sig tenderar att tro att det våld och den diskriminering de upplever är välförtjänt och att det hör till prostitutionen, vilket innebär att de prostituerade överför
negativa övertygelser på sig själva och det de gör. Detta leder i sin tur ofta till svårigheter i att få tillgång till tjänster från polis och vårdgivare. Studien beskriver begreppet stigma utifrån Erving Goffmans teori där stigman har visat sig ha en negativ effekt på människans självbild och identitetsskapande. Detta kan i sin tur leda till social exkludering genom svårigheter att engagera sig i en social interaktion på grund av skamkänslor inför andra människor. Många personer som prostituerar sig upplever att det i samhället finns stigman kopplat till det dem gör (Benoit, Jansson, Smith & Flagg, 2018).
På grund av stigmatiseringen väljer en del av de prostituerade att använda sig av pseudonymer och stigmatiseringen visar sig både inom myndigheter och sjukvården men också i relationer med partners, vänner och familj. På grund av hur samhället uppfattar prostituerade, ofta som att de får skylla sig själva för att de är i den situation de befinner sig i, ökar utsattheten ytterligare genom att de prostituerade exempelvis blir utsatta för våld då de inte upplever sig ha möjligheten att få hjälp och stöd. Detta innebär även en känsla av att polis och andra myndigheter inte skulle stötta dem om de exempelvis skulle rapportera våldssituationer (Benoit, Jansson, Smith & Flagg, 2018).
2.4 Sammanfattning av forskningsläget
Sammanfattningsvis visar forskningen att kvinnor som prostituerar sig ofta upplever våld, till viss del genomfört av förbipasserande men främst av sexköparen. Våldet visade sig vara framförallt fysiskt våld, rån, våldtäkt och hot med vapen. Forskningen visade även att kvinnor som prostituerar sig riskerar att bli mördade i högre utsträckning. Vidare har forskningen även påvisat hur kvinnornas psykiska hälsa påverkas av prostitutionen där symtom på
ångestsyndrom, depression och PTSD framställs. De prostituerade kvinnornas situation och stigmatiseringen har även visat sig påverka deras identitet och självkänsla. Vidare skiljer sig forskningen gällande förekomsten av skam, vilket kan ses som en forskningslucka då det finns motstridigheter. En studie visar att det var få kvinnor som uppgav att de kände skam inför prostitutionen. En del forskning visar däremot att prostitutionen ofta är kopplad till känslor av skam på grund av samhällets stigmatisering och ju mer negativa attityder kring
7 prostitution som finns i samhället desto större blir stigmatiseringen. Detta innebär i sin tur att skamkänslorna delvis uppstår på grund av stigmatiseringen kring prostitutionen.
2.5 Motivering till kommande studie
År 1977 genomfördes en prostitutionsutredning i syfte att studera prostitution som
samhällsföreteelse samt för att göra en kartläggning av omfattningen i Sverige under denna period. Senare rapporter har tagit stöd i denna utredning för att urskilja hur situationen har förändrats genom åren. I SOU 1995:15 beskrivs att fokus genom utredningar på området har varit att kartlägga prostitutionen för att sedan komma med förslag på åtgärder mot prostitution (SOU 1995:15). Eklund och Holmberg (2010) beskriver att den tidigare forskningen som finns på området främst genomförts i syfte att nå kännedom över omfattningen av
prostitutionen, hur många som prostituerar sig samt hur vi kan upptäcka den dolda prostitutionen. Forskningen berör inte i lika stor utsträckning hur vi i samhället kan nå kunskap om prostitutionen på individnivå för att kunna utveckla stödinsatser. I föreliggande studie är denna aspekt intressant, då det går att se att forskningen idag till stor del fokuserar på prostitution utifrån en samhällsnivå. Föreliggande studie bidrar till att förstå kvinnornas perspektiv och deras subjektiva upplevelser och därmed snarare inrikta fokuset på en individnivå.
I en svensk studie med Hulusjö (2013) skiftas fokus från vad prostitution är till hur
prostitution fungerar genom maktrelationer, kunskap och diskurser. Studien undersöker 20 kvinnor som säljer sex. Kvinnorna berättar om deras erfarenheter av att vara ett lämpligt mål för våld, ett oönskat offer samt ha en stigmatiserad identitet. Studien har bland annat
undersökt kvinnornas berättelser om våld och stigma men forskaren beskriver i studien att detta är områden som bör studeras vidare. Hulusjö (2013) beskriver vidare att det behövs fler studier som berör hur samhället svarar till den orättvisa och det våld som kvinnorna i studien berättar om. Dessa aspekter kan anses motivera föreliggande studie då det finns ett syfte i att studera våld och stigma vidare samt även inrikta forskningen på samhällets syn på kvinnornas situation.
Hulusjö (2013) beskriver vidare att hennes studie utgår från narrativa intervjuer med syfte att låta kvinnorna själva berätta om sin situation. Med utgångspunkt i detta finns det därmed tidigare forskning som studerat kvinnornas situation genom att lyssna på deras berättelser. Däremot genomfördes Hulusjös studie genom intervjuer, något som eventuellt kan ses som problematiskt då det berör ett känsligt område. Det verkar därmed finnas en forskningslucka gällande studier där kvinnorna fått berätta sina historier på deras egna villkor, utan att forskning ska vara syftet för deras berättande. Det anses därmed relevant att genomföra föreliggande studie för att bidra med ett perspektiv som fångar kvinnornas egna erfarenheter av situationen där de får berätta sina historier med egna ord. Vidare beskrivs, under avsnittet tidigare forskning, att forskningen idag är bristfällig gällande prostitution på dolda arenor. Föreliggande studie inkluderar flera aspekter av prostitutionen då samtliga arenor berörs, i form av dold prostitution, internetprostitution samt virtuell prostitution som tidigare
benämnts. Studien kommer därmed att tillföra ny kunskap och förståelse kring problematiken utifrån de olika arenorna.
En aspekt som är viktig att ta hänsyn till är att den tidigare forskningen i studien främst berör internationella kontexter. Detta är något som kan ses som en brist då det inte representerar den svenska kontext som kvinnorna beskriver i biografierna. Den internationella forskningen har
8 däremot valts ut då det är denna som är mest förekommande. Föreliggande studie syftar däremot inte heller till att undersöka den svenska kontexten i stort eller att generalisera materialet. Studien syftar snarare till att få en tydligare bild av prostitutionen samt vilka upplevelser och erfarenheter prostituerade kvinnor beskriver av situationen. Ytterligare en aspekt är att en del av den tidigare forskningen är mer än tio år gammal vilket kan påverka trovärdigheten. Däremot syftar inte heller studien till att förstå situationen endast utifrån dagens samhälle utan beskriver berättelser som utspelar sig under olika tidskontexter. Utifrån dessa aspekter anses forskningen som valts ut relevant för att besvara studiens syfte.
3. Teori
De begrepp som kommer användas i studien för att förstå och analysera kvinnornas berättelser är makt, som även delas in i begreppet könsmakt. Det andra begreppet som kommer användas är stigma. Vidare kommer de teman som uppkommit i kvinnornas berättelser, skam och självbild, användas för att förstå begreppet stigmatisering ytterligare, vilket är anledningen till att dessa begrepp står som underrubriker i detta avsnitt. Samtliga begrepp anses relevanta för analysen om prostitution då det kan ge förståelse för situationen både utifrån ett
individperspektiv samt ett samhällsperspektiv.
3.1 Makt
Makt är ett komplext begrepp som kan förklaras genom olika definitioner. I denna studie förklaras makt på ett generellt plan utifrån två olika synsätt där det både beskrivs som kontroll över en annan människa, men också som något som skapas i relationer mellan människor. Denna beskrivning av makt ligger till grund för förståelse för könsmaktsordningen som kommer användas i studien.
Makt kan beskrivas som något som formas och visar sig i relationen mellan människor och den vanligaste typen av makt sker i ett förhållande där en person utövar kontroll över en annan och därmed kan tvinga denne att göra något (Börjesson & Rehn, 2009). Makt kan även ske genom fysiskt tvingande handlingar och är därmed ett sätt att ge uttryck åt ett hot. Våld kan ses som en avgörande del i relation till makten och våldet behöver inte alltid bli verkligt för att uppfattas som ett maktutövande, utan ett hot om våld kan i sig vara ett sätt att uppnå makt (Börjesson & Rehn, 2009). Makt skapas ofta då skillnader uppstår mellan människor och genom att göra människor “främmande” eller “annorlunda”. Genom att skapa vi och “den andre” skapas även ett utrymme att undertrycka och dominera den andre. Vidare kan
skapandet av skillnader även leda till könsmakt som innebär att skillnader skapas mellan kvinnor och män där det manliga är dominerande (Börjesson & Rehn, 2009). Enligt Foucault handlar inte makt om kontroll över en annan människa, utan är något som skapas i alla relationer i det vardagliga samhället. Foucault menar att makt existerar genom interaktion mellan människor och är ständigt föränderlig. Han menar även att makt inte är något som en person har, utan är något som görs i relationer. Makten utgår, enligt Foucault, inte endast från den enskilda individen, utan sker snarare på ett mer övergripande samhällsplan (Lindgren, 2015).
Utifrån en feministisk utgångspunkt anses detfinnas en ordning som upprätthåller ett ojämlikt maktförhållande mellan könen, något som kan beskrivas utifrån könsmaktsordningen. Detta innebär att kvinnor har mindre makt i samhället på grund av deras kön. Det manliga blir därför normen i samhället där män ses som människor och individer som aldrig behöver
9 definiera sig själva. Kvinnor däremot ses som en avvikelse från den manliga normen. Genom att osynliggöra relationen mellan makt och kön upprätthålls könsmaktsordningen i samhället, då den sker konstant och omedvetet. Könsmaktsordningen beskriver hur både män och kvinnor betraktas som stereotyper. En feministisk inriktning hävdar att sexualiteten inte är en naturkraft som finns inom oss, utan att det är en social konstruktion som därmed upprätthåller könsmaktsordningen. Detta sker delvis genom prostitution, pornografi och olika former av sexuell förnedring och objektifiering av kvinnor. I sexuella relationer mellan kvinnor och män är därmed det sexualiserade våldet ett centralt fokus. Detta våld inkluderar våldtäkt,
misshandel, prostitution, pornografi och sexuella trakasserier (Wendt Höjer & Åse, 2003). Könsmaktsordningen kan även förstås utifrån ett manligt våld mot kvinnor. Att män utsätter kvinnor för våld kan på ett strukturellt plan förstås som ett uttryck för manlig överordnad som kan manifesteras i fysiskt våld mot kvinnan, men även genom annat våld i form av sexuella trakasserier eller kränkningar. Det våld som män utsätter kvinnor för ger inte bara uttryck för könsmaktsordningen utan bidrar även till att återskapa ordningen och skapa ett synsätt om vad det innebär att vara kvinna respektive man (Lundgren, 2001).
Det kan därmed vara av vikt att ha ett feministiskt perspektiv för att förstå prostitutionen och könsmaktsordningen. Detta då kvinnorna är underordnade i samhället generellt och
framförallt i sexuella relationer med män. Dessutom blir könsmakten viktig i frågan som rör mäns våld mot kvinnor. Det krävs därför förståelse för könsmakt för att kunna analysera prostitutionen utifrån ett maktperspektiv. Anledningen till att studien utgår från
könsmaktsordningen är därmed för att förklara den ojämlika maktrelation som uppstår inom prostitutionen. Däremot är det viktigt att poängtera hur männen framställs genom
könsmaktsordningen och den heterosexuella formen av prostitution. Könsmaktsordningen skulle kunna uppfattas som problematisk och generaliserande då män inte dominerar kvinnor i alla situationer. Däremot visar flertalet källor, som omnämns i studien,att det finns en
könsmaktsordning där mannen är normen i samhället och dominant över kvinnan, vilket visar sig ytterligare i den heterosexuella prostitutionen där mannen kan köpa kvinnans kropp.
3.2 Stigma
Goffman (2011) beskriver begreppet stigma, som handlar om att samhället delar in människor i olika kategorier och därmed tillskriver människor vissa egenskaper som uppfattas som naturliga och vanliga för människorna inom en sådan kategori. Stigmatisering är ett generellt drag i samhället och ses som en process som ständigt förekommer där det finns
identitetsnormer. Goffman beskriver att det finns tre olika typer av stigma som kan urskiljas. Den första typen är kroppsliga missbildningar av olika slag. Den andra typen av stigma är fläckar på den personliga karaktären vilket kan uppfattas som viljesvaghet, bristande hederlighet, onaturliga begär eller liknande. Dessa egenskaper är kopplade till människans förflutna och kan i praktiken innebära att personen har ett missbruk, är arbetslös, lider av psykisk ohälsa i någon form eller har ett radikalt politiskt uppträdande. Den tredje typen av stigma är det som kallas tribala stigman vilket innefattar personens etnicitet eller religion. Denna typ av stigma kan förmedlas genom generationer och kan därmed drabba alla medlemmar i en familj. Utifrån dessa typer av stigman placeras människor in i olika kategorier baserat på deras egenheter och behandlas därefter. Varje individ har drag,
egenskaper, som får andra människor att vända sig bort från denne. Individen besitter därmed ett stigma och avviker därför på ett icke önskvärt sätt från omgivningens förväntningar (Goffman, 2011).
10 En person som avviker kan sakna något som andra i samhället har, eller besitta något som inte är önskvärt. De som följer den uttalade normen anses vara “normala”, därför kan en individ som anses avvika upplevas som något skamligt. Denna insikt kan kopplas till skam, då individen skapar en bild av sig själv utifrån andra människors förväntningar och bemötande och skapar därmed en negativ självbild. Genom individens insikt att det är skamligt att ha en egenskap som inte anses som “normal” i samhället uppstår därför skam och negativ påverkan på individens självbild (Goffman, 2011).
Viss kritik har framförts gällande stigma som begrepp. Kritiken innebär att man genom användning av begreppet stigma tenderar att skuldbelägga individen som blir stigmatiserad snarare än att fokusera på stigmatisering som ett strukturellt samhällsproblem. Detta innebär att man, genom användning av begreppet, tenderar att förbise vilken påverkan samhället har på individen och hur samhällets stigmatisering kan leda till upplevelser av diskriminering och exkludering. Fokuset tenderar snarare att riktas mot individens egen del i situationen (Link, Yang, Phelan & Collins, 2004). I föreliggande studie är det därmed av vikt att ta hänsyn till hur begreppet stigma tenderar att användas. Studiens fokus är att undersöka både hur den enskilda individen påverkas av stigmatiseringen men också att förstå hur samhällsstrukturer påverkar stigmatiseringen. Ytterligare en aspekt av att använda stigma som begrepp är att vi som författare inte tillhör en stigmatiserad grupp vilket kan leda till svårigheter i att förstå och sätta sig in i kvinnornas situation, något som är viktigt att ta hänsyn till genom analys av empirin.
3.2.1 Skam
Skam kan innebära en känsla av att inte duga, att nedvärderas eller att inte ingå i en
gemenskap. Skam kan också innebära en känsla av att inte vara värd att älska och kan även beröra känslor som är kopplade till misslyckanden på olika vis, vilket sedan leder till att individen upplever att denne är värd föraktet. Den person som känner skam förväntar sig ofta ett förakt från omvärlden och skammen kan få människan att känna sig värdelös eller
utskämd. Skammen skapas ofta genom människans rädsla att bli ensam och utstött då människan är beroende av andra människor och hur andra människor uppfattar en (Cullberg-Weston, 2008).
Cullberg-Weston (2008) beskriver olika typer av skam där skam kan innebära att vi känner att vi gjort bort oss eller att vi inte passar in i sammanhanget. Denna typ av skam drabbar oss endast periodvis och betecknas som mer tillfälliga skamupplevelser. Denna skam uppstår alltid i relation till andra människor och består därmed av en skam över sig själv inför andra. En annan typ av skam kan vara en mer kronisk skam, där människan skäms över sig själv på djupet. Denna skam grundar sig i en negativ självkänsla där individen ser hela sin identitet som något skambefläckat. Denna typ av skam innebär att individen har en föreställning om att denne inte är värd att älska utan endast är värd förakt. Cullberg-Weston (2008) tar även upp offrets skam, som innebär att individen tar på sig skam över något som en annan person har gjort. Det kan exempelvis innebära att en person som utsätts för ett sexuellt övergrepp upplever skam över händelsen och därmed inte vågar berätta för någon, trots att personen själv inte har gjort något fel (Cullberg-Weston, 2008).
3.2.2 Självbild
I breda termer kan självbild definieras som en individs uppfattning av sig själv som skapas utifrån individens respons i olika situationer. Begreppet självbild kan användas för att förstå
11 och förklara olika beteenden. Individens upplevelser och erfarenheter utgör därmed dennes uppfattning av sig själv. Dessa uppfattningar formas genom erfarenheter i omgivningen samt beteenden och är påverkade av faktorer i miljön samt betydelsefulla personer. Individens uppfattning av sig själv påverkar dennes handlingar samtidigt som individens handlingar i sin tur påverkar dennes syn på sig själv. Detta innebär att individens självuppfattning och
handlingar ständigt är påverkade av varandra, individen påverkas därmed av en utvärdering av sin omgivning samt betydelsefulla andra (Shavelson et al., 1976). Människan tolkar sin
omvärld och skapar därmed en bild av sig själv utifrån sin miljö. En negativ självbild kan uppstå då individens egna förväntningar på sig själv inte uppnås, att individen inte framställer sig själv på det sätt den önskar. Det kan exempelvis röra kärleksfull bekräftelse av närstående som inte uppfylls, vilket kan leda till att individen känner att denne inte kan bli älskad och därmed inte heller älskar sig själv (Cullberg-Weston, 2008).
För att förstå kvinnornas upplevelser ytterligare kan det därmed bli relevant att använda sig av teorin om stigma samt begreppen skam och självbild. Samtliga begrepp utgår från att
individen ständigt är påverkad av andra människors förväntningar och bemötande. Utifrån teorin om stigma kategoriseras individen utifrån dess egenskaper, vilket i sin tur kan ha en påverkan på människans självbild och leda till känslor av skam, vilket kan förklara hur begreppen hänger ihop.
4. Metod
I följande avsnitt beskrivs studiens metodval utifrån ett källkritiskt perspektiv. Vidare beskrivs studiens datainsamling, bearbetningsmetod, vilka avgränsningar som gjorts i litteraturen och forskningen samt studiens vetenskapliga ansats.
4.1 Forskningsmetod
Studien utgår från livsberättelser och innefattar därmed självbiografisk litteratur där
kvinnorna själva fått beskriva sina upplevelser. Enligt Jepson-Wigg (2015) handlar forskning av livsberättelser om att skapa förståelse kring människors liv. Inom denna typ av forskning är fokus att nå ett långt perspektiv, ofta genom tillbakablickande och reflektion i det som tidigare har hänt. Fokus inom forskningen är att förstå olika delar av människors liv så som de själva minns och berättar. Livsberättelser bidrar därför med kunskap om individens tankar, minnen och upplevelser samt de strukturer som individen omges av. Berättelserna blir sedan ofta forskarens egen tolkning av respondentens berättelse, och är därmed inte den enskilde respondentens berättelse rakt av (Jepson-Wigg, 2015). En biografi, en livsberättelse, kan förklaras som en skrivning av livet och innehåller en beskrivning och analys av enskilda människoliv. En biografi har således förmågan att bidra till både förklaring och förståelse för en människas liv på ett unikt vis (Bernler & Bjerkman, 1990).
För att förstå biografier ytterligare kan dessa jämföras med kvantitativ forskning som
involverar flera individer och avser att göra ett fenomen mätbart vilket därmed kan riskera att resultatet blir abstrakt. Individerna i dessa studier betraktas som respondenter och den
enskilda människan försvinner. En social biografi, en livsberättelse, bidrar däremot till ytterligare en dimension, då den synliggör den konkreta människan bakom studien. Detta gör att det blir lättare att förstå vad som avses att undersökas, då syftet är att visa att individen kan vara vem som helst (Bernler & Bjerkman, 1990). Med utgångspunkt i detta resonemang anses valet av metod relevant för att nå och synliggöra kvinnornas subjektiva upplevelse utifrån självbiografierna.
12 När en biografi syftar till att avspegla verkligheten är det av vikt att ta hänsyn till sambandet mellan det som förklaras i texten och det som faktiskt är verkligt. Dessa texter möjliggör ett visst tolkningsutrymme för läsaren. Då en biografi syftar till att avbilda en person kan den verkliga personen som beskrivs komma att bli en sammanställning av en verklig och en fiktiv person och bestäms därmed utifrån de aspekter som texten beskriver. Tolkningsutrymmet blir därmed delvis det som bestämmer hur personen uppfattas i texten (Bernler & Bjerkman, 1990). I de biografier som används i föreliggande studie är det därmed viktigt att ha i åtanke att personerna som framställs i litteraturen delvis påverkas av läsarens tolkningsutrymme samt att det kan råda viss skillnad mellan det som är verkligt och det som är fiktivt. Dessa aspekter diskuteras vidare under avsnitten om källkritik samt etik.
4.2 Datainsamling och urval
I föreliggande studie startade datainsamlingen i bibliotekskatalogen Libris där vi sökte efter självbiografisk litteratur med hjälp av sökorden: självbiografi, prostitution. Vi började
genomföra ett brett urval där vi valde ut nio självbiografiska böcker som ansågs relevanta för studien utifrån att böckerna var skrivna av svenska författare samt att biografierna
synliggjorde de prostituerades egna upplevelser. Dessa biografier valdes ut efter att vi läst korta sammanfattningar om biografiernas handling på internet. Studien utgår från en induktiv ansats som enligt Fejes och Thornberg (2015) innebär att forskaren först samlar in material, för att sedan söka efter mönster och likheter i materialet, vilket sedan skapar möjligheten att bilda teman och kategorier. Detta innebär att forskaren inte utgår från någon teoretisk ram från början utan snarare att forskaren samlar in material för att sedan förstå kategorierna utifrån redan existerande teorier
Vidare lästes samtliga biografier igenom på en översiktlig nivå för att få en generell bild av om berättelserna skulle kunna användas för att besvara studiens syfte. De teman som var framträdande i samtlig självbiografisk empiri var: våld, makt, skam, psykisk ohälsa och självbild. Under läsningen skapades en tabell där de olika temana presenteras för att vidare urskilja vilka mönster som utmärkte sig samt vilka böcker som hade liknande teman och vilka som skilde sig åt. Efter läsningen av samtliga biografier gjordes ytterligare avgränsning för att säkerställa att biografierna var relevanta för studiens syfte. Följande inkluderingskriterier användes: kvinnliga livsberättelser som beskriver prostitution där köpare av sex är män och är skrivna mellan år 1990–2019, men utspelar sig från år 1950–2010. Biografierna skildrar kvinnor som befinner sig i gatuprostitution, dold prostitution och internetprostitution. Ytterligare ett inkluderingskriterie var att samtliga kvinnor inträder i prostitutionen när de är under 20 år. Detta innebar bland annat att litteratur som innehöll berättelser skrivna av män valdes bort då de inte ansågs kunna besvara studiens syfte. Vidare valdes även litteratur som inte beskrev kvinnornas egna upplevelser och perspektiv bort. Även litteratur där kvinnors berättelser endast nämns kortfattat valdes bort då studien syftar till mer djupgående
berättelser.
Efter läsningen återstod fem självbiografier som ansågs relevanta för studien utifrån inkluderingskriterierna. I de böcker som valdes gick det att utvinna liknande teman, som nämnts ovan, och samtliga kvinnor uppfattades befinna sig i liknande situation. Detta innebär därmed att vi inte endast valde biografier som var skrivna eller utspelade sig under 00-tal utan inkluderade även biografier som beskriver kvinnors situation längre tillbaka i tiden. Detta gjordes för att få en bredd i materialet och studera hur olika kvinnor beskriver sin situation.
13
4.3 Litteratursökning
Sökningen efter tidigare forskning gjordes i flera databaser för att få en bredd på forskningen. Följande databaser användes; Primo, Swepub och Google Scholar. Sökningarna i Swepub gav 6, respektive 59 träffar. I sökningen användes sökorden “prostitution”, “mental health” och “prostitution Sweden”. Sökningarna i Google Scholar gav 6, 147 samt 5 träffar på de enskilda sökningarna. De sökord som användes i dessa tre sökningar var “prostitution violence”, “violence risk prostitution”. I dessa sökningar gjordes avgränsningar där artiklar från år 2015– 2019 inkluderades, detta för att söka efter ny forskning. I nästa sökning på Google Scholar användes “sex work”, “mental health” och “woman”. Vidare gjordes en sökning i databasen Primo med 227 träffar där två artiklar valdes ut där sökorden “prostitution” och “shame” användes. Denna sökning avgränsades till att endast inkludera artiklar och där sökorden är exakta. Då samtliga sökningar inkluderade många träffar valde vi att först läsa igenom artiklarnas titel för att inkludera de som ansågs relevanta för studien. I de artiklar som valdes ut lästes sedan “abstract” igenom vilket ledde till ytterligare exkludering av artiklar tills vi valt ut de som ansågs mest relevanta för studien och dess syfte.
4.4 Källkritik
Då samtliga biografier på olika sätt beskriver kvinnornas egna upplevelser av prostitutionen kan det vara viktigt att ha i åtanke att det som skrivs är kvinnans ord. Resultatet blir därför en subjektiv upplevelse av situationen vilket gör att det kan vara svårt att dra generella slutsatser som kan appliceras i en bredare kontext och därmed nå en objektiv sanning. Berättelserna skildrar därför endast kvinnans eget perspektiv, vilket kan ses som en nackdel ur ett källkritiskt perspektiv. Samtidigt är det trots allt kvinnans perspektiv som studien avser att undersöka. Genom att kvinnorna själva har berättat sina historier har de även haft möjligheten att välja vad de vill berätta och inte. Detta innebär att kvinnorna berättar sina egna
uppfattningar om prostitutionen, utifrån att de blivit påverkade av den. Ytterligare en aspekt att beakta är att flera av självbiografierna är skrivna flera år efter att de utspelat sig. Thurén (2013) lyfter att en källa är mer trovärdig ju mer samtida den är och beskriver att minnet och eventuell glömska därför är viktiga aspekter att ta hänsyn till utifrån ett källkritiskt perspektiv. Det råder delade meningar om minnesforskningen och framförallt om tillförlitligheten i traumatiska minnen. En åsikt är däremot att människan tenderar att minnas traumatiska händelser bättre än mer vardagliga situationer (Thurén, 2013). Utifrån dessa resonemang är det viktigt att ta hänsyn till att kvinnornas berättelser kan ha förändrats och att tiden kan ha påverkat minnet.
Tre av biografierna är skrivna med hjälp av journalister och författare. Studiens metodval går att diskutera utifrån ett källkritiskt perspektiv då kvinnornas berättelser inte är en
förstahandskälla. I dessa biografier får kvinnorna berätta sina historier med egna ord. Däremot är det viktigt att ha i åtanke att berättelserna eventuellt kan tolkas genom författaren av boken och sedan även av oss i denna studie. Vidare är det av vikt att vara medveten om att
författarna och journalisterna eventuellt kan ha olika agendor med att skriva böckerna och förmedla kvinnornas berättelser. Det är därför viktigt att ha ett kritiskt och medvetet förhållningssätt i bearbetningen av litteraturen.
Det är även viktigt att beakta att en källa kan vara partisk i ett ärende då denna själv är en part i informationsspridningen. Detta innebär att en parts eget intresse kan företräda sanningen (Thurén, 2013). Detta är något som är viktigt att ha i åtanke genom föreliggande studie, då självbiografierna är skrivna av kvinnorna själva eller tillsammans med författare. Författarna
14 kan därmed ha en egen agenda eller intresse genom att publicera sina berättelser som inte framkommer för läsaren. Detsamma gäller bokförlagen, då även dessa eventuellt har egen vinning i att publicera böcker som de vet kommer sälja. Genom föreliggande studie är
medvetenhet om dessa aspekter av vikt, då det eventuellt kan finnas partiskhet i utformning av biografierna.
4.5 Bearbetning av materialet
Då självbiografierna som används består av en stor textmassa och även beskriver information som inte anses relevant utifrån studiens syfte har meningskoncentrering använts för att bryta ner materialet. Enligt Kvale och Brinkmann (2014) innebär meningskoncentrering att forskaren drar samman meningen av texten till kortare formuleringar som ofta bibehåller personens språk- och förståelsenivå. Det innebär därmed att långa uttalanden eller stora textmassor kortas ner och att huvudinnebörden av det som sagts formuleras om i färre ord. Meningskoncentreringen har i studien använts för att korta ner och formulera om
livsberättelserna, samtidigt som innebörden finns kvar. Detta har gjorts genom att relevanta citat valts ut, medan information som inte besvarar studiens syfte har uteblivit. Genom läsningen av biografierna fördes även anteckningar för att markera det som skulle kunna användas i studien samt för att se likheter och skillnader i berättelserna. Vidare har
meningstolkning använts för att bearbeta materialet. Meningstolkning syftar till att få fram en djupare mening i texten. Den som använder meningstolkning ser inte endast till det som ordagrant framkommer i en text utan ser även till dolda strukturer och relationer (Kvale & Brinkmann, 2014). Genom meningskoncentreringen har därmed direkta citat och berättelser valts ut som ansågs relevanta för studien. Detta har sedan kompletterats med
meningstolkningen där texten har analyserats på ett djupare plan.
4.6 Vetenskaplig ansats
Föreliggande studie tar inspiration från en hermeneutisk ansats med syfte att nå förståelse för prostitutionen. Enligt Andersson (2014) är hermeneutikens syfte att nå förståelse samt hitta mening eller betydelse. Inom hermeneutiken ligger fokus på subjektiva upplevelser vilket innebär att personer kan vara med om liknande situationer men påverkas och förstå
situationen på olika vis. Den hermeneutiska ansatsen syftar därmed till att nå förståelse för andra människor och dess livsvillkor samt tolka andras tolkningar av verkligheten (Andersson 2014). Hermeneutiken går därmed att koppla till föreliggande studie och prostitutionen då studien syftar till att ta del av olika kvinnors berättelser och på så vis eventuellt nå djupare förståelse för prostitutionen. Detta kan i sin tur innebär att studien, med utgångspunkt i olika kvinnors biografier, kan leda till förståelse för prostitutionen på flera olika nivåer med utgångspunkt i de prostituerade kvinnornas egna tolkningar av situationen.
Enligt Ödman (2016) finns det inom hermeneutiken flera olika sätt att förstå världen på. Inom perspektivet kan människan aldrig ställa sig helt utanför sig själv då denne studerar
verkligheten. Detta innebär att människans förståelse och tolkning ständigt påverkas av dennes förförståelse. Med vår förförståelse tolkar vi olika fenomen utifrån våra tidigare föreställningar och förförståelsen påverkar därmed alltid hur vi tolkar vår omvärld (Ödman, 2016). Detta innebär att vi som forskare i föreliggande studie bör vara medvetna om hur vår egen förförståelse om prostitution kan påverka vår tolkning av empirin. Detta är en aspekt som diskuteras ytterligare under avsnittet om etik. Som tidigare nämnt beskriver Bernler och Bjerkman (1990) att sociala biografier syftar till att förklara och förstå en människas liv. I och
15 med detta går studiens metodval att koppla ihop med den vetenskapliga ansatsen då även en hermeneutisk ansats syftar till att nå förståelse och hitta mening i olika situationer.
5. Etik
5.1 Etik och metodval
Valet att i studien använda självbiografier som empiriskt material grundar sig i att det kan vara en svårighet att komma i kontakt med prostituerade kvinnor som är villiga att delta i studien genom exempelvis intervjuer. Det kan även antas finnas svårigheter i att bemöta kvinnorna på ett etiskt försvarbart sätt utan att omedvetet kränka kvinnorna genom att exempelvis ställa frågor som är av känslig karaktär. I självbiografierna har kvinnorna fått berätta sina livshistorier på deras egna villkor och därmed även valt att publicera dessa för allmänheten. Biografierna ger möjligheten att ta del av kvinnornas egna upplevelser och känslor utan att riskera att kvinnorna far illa. Vi som författare har ett ansvar gentemot
kvinnorna att förmedla deras berättelser på ett korrekt sätt genom att inte ändra innebörden av kvinnornas ord och inte dra förhastade slutsatser. Det finns därmed eventuellt en risk i att använda biografier som empiri, då vi inte möter kvinnorna i verkligheten. Risken kan då vara att vi som författare inte får förståelse för den verkliga kvinnan bakom historien, utan att kvinnan framställs som en fiktiv person.
5.2 Etiska riktlinjer
Inom all forskning finns etiska riktlinjer som forskaren bör förhålla sig till. Inom forskningen är det bland annat viktigt att förhålla sig till informerat samtycke och konfidentialitet (Kvale & Brinkmann, 2014). Följande studie utgår inte från utvalda undersökningspersoner utan bygger på redan offentligt material. De undersökningspersoner som kommer användas i studien har själva valt att skriva och publicera litteratur om sina berättelser vilket innebär att berättelserna redan är offentliga för allmänheten. Detta innebär att kraven om informerat samtycke och konfidentialitet inte uppfylls i och med att det inte finns några respondenter att förhålla sig till på samma vis som exempelvis i en studie med intervjupersoner. Däremot anses det fortfarande av vikt att behandla materialet med respekt och försiktighetsåtgärder för att på så vis vara mån om kvinnornas privatliv. Då kommande studie inte är utformad på ett sätt där vi möter våra undersökningspersoner kommer därmed inte alla etiska riktlinjer uppnås. Med detta sagt finns det trots allt flera etiska frågor som vi författare bör förhålla oss till.
5.3 Etisk problematik
Det finns flera forskningsetiska hänsynstaganden som behöver göras vid bearbetning av en studie. Forskaren kan inte endast utgå från de teoretiska metodkunskaperna, utan behöver även ta den egna individen i beaktning. Forskaren själv är en reflekterande person som har i uppgift att tolka andra och dra slutsatser av resultatet. Därför krävs denna medvetenhet om den egna personen för att studien inte ska speglas av forskarens egna synpunkter och åsikter (Dahlgren & Sauer, 2009). Då studien tar inspiration från den hermeneutiska ansatsen är det enligt Ödman (2016) av vikt att ta hänsyn till att en forskare aldrig kan ställa sig helt objektiv och utanför sig själv. Detta då det är oundvikligt att forskarens tolkningar, tidigare
16 Resultatet kommer därmed troligtvis att påverkas av våra egna föreställningar och tidigare erfarenheter. Detta kommer i sin tur eventuellt påverka hur vi tolkar kvinnornas berättelser genom deras självbiografier. Detta skulle därmed kunna ses som en etisk problematik på det vis att analysen baseras på våra tolkningar av berättelserna, utifrån vår förförståelse, vilket skulle kunna leda till att information tolkas på ett annat sätt än vad kvinnorna hade avsett med berättelserna. Då kvinnornas berättelser är överväldigande och väl beskrivna av hemska upplevelser kan det även vara av vikt att vara medvetna om hur våra känslor kring kvinnornas berättelser påverkar oss som författare på ett emotionellt plan. Vi som författare är medvetna om att vi har med oss tidigare föreställningar om prostitution. Däremot kommer denna medvetenhet att genomsyra hur vi valt att bearbeta studien för att undvika att våra egna värderingar och förförståelse påverkar resultatet och vi kommer därmed låta kvinnornas berättelser tala för sig själva.
Linda Alcoff (1991) diskuterar problematiken att vi i samhället pratar för andra. Det finns en stark våg inom feminismen som hävdar att det är arrogant, oetiskt och politiskt oberättigat att tala för andra. Detta gäller främst i de sammanhang där en privilegierad person talar åt en mindre privilegierad person vilket ofta resulterar i ett ökat förtryck mot den grupp man talar för. När man talar för andra talar man också om andra. Genom att tala för andra konstrueras därmed den andre som en viss person som tillskrivs vissa egenskaper. Alcoff (1991) menar att problematiken är socialt skapad och att individen därmed sätts i ett fack och inte styr över vad andra säger om denne (Alcoff, 1991). Med detta sagt syftar därför studien till att låta
kvinnorna tala för sig själva och därmed låta deras berättelser framträda tydligt med deras egna ord. Däremot är det även viktigt att ha en medvetenhet om att vi som författare till föreliggande studie även diskuterar och analyserar kvinnornas berättelser, vilket i sin tur skulle kunna uppfattas som ett sätt att föra kvinnornas talan genom att vi sammanställer deras berättelser och till viss del beskriver dessa med egna ord. Denna medvetenhet är av vikt för att undvika att kvinnorna sätts in i ett fack eller beskrivs egenskaper utifrån våra egna tolkningar av deras berättelser.
Ytterligare en etisk aspekt är att studien beskriver flera kvinnor som upplever ett beroende av sexköparna. Detta beroende kommer i studien att presenteras som sex som självskadebeteende utifrån vad kvinnorna själva har beskrivit. Något som är viktigt att ta hänsyn till är vilken problematik som kan uppstå genom att benämna detta som ett självskadebeteende. Det skulle kunna uppfattas som att skulden läggs på kvinnan och att hon “självmant” säljer sin kropp för att minska sin ångest. Det är därför viktigt att poängtera att vi anser att det i själva verket är den sexköpande kunden som begår ett brott utifrån rådande lagstiftning och att kvinnorna därmed är offer i situationen. Med detta sagt lägger vi som författare inte någon skuld på kvinnorna genom att benämna prostitutionen som ett självskadebeteende, utan det är endast ett sätt att förklara deras situation utifrån vad ett självskadebeteende innebär.
Sammanfattningsvis leder studiens karaktär till svårigheter i att förhålla sig till etiska riktlinjer i viss mån. Däremot finns det många etiska aspekter att ta hänsyn till för att undvika att tala för kvinnorna men också för att undvika att våra erfarenheter ska påverka hur berättelserna framställs. Vi har därför valt att använda mycket citat från kvinnorna i studiens resultatdel för att på så sätt förmedla kvinnornas egna ord, känslor och upplevelser med syfte att minska att våra egna värderingar och känslor påverkar berättelserna. Genom detta tillvägagångssätt glöms inte den verkliga kvinnan bort i berättelserna och vi undviker att tala för kvinnan.
17
6. Resultat
Resultatet består av en presentation av självbiografierna som följs av återberättande och citat från kvinnornas berättelser. Detta görs för att lägga vikt vid kvinnornas egna ord och låta dem tala för sig själva. Efter presentationen av självbiografierna är resultatet är uppdelat i tre delar: våld, psykiskt tillstånd samt samhällets påverkan på kvinnorna. Vidare består varje del av underrubriker som delar upp dessa teman.
6.1 Presentation av självbiografierna
Föreliggande studie utgår från fem självbiografier som sammanlagt består av nio kvinnors berättelser. Samtliga biografier består av kvinnornas egna upplevelser av prostitutionen. Biografierna utspelar sig i Sverige mellan 1950–2010-tal. En aspekt som är viktig att ha i åtanke genom studiens gång är att lagstiftningen, och därmed eventuellt även synen på prostitution, har ändrats under denna tidsperiod. I litteraturen förekommer teman som våld, psykisk ohälsa, stigma, skam, självbild och könsmakt. Samtliga kvinnor beskriver upplevelser av en problematisk uppväxt. Biografierna presenteras nedan i bokstavsordning utifrån
författarens namn.
6.1.1 Andersson (2010) Blondie
“Blondie” är skriven av Birgitta Andersson som själv berättar om sitt liv inom prostitutionen. Boken utspelar sig på 1960-talet då Birgitta börjar prostituera sig och är skriven i kronologisk ordning. Boken berör både hennes uppväxt och hennes situation som prostituerad på gatan. Boken är skriven i skönlitterär form och beskriver Birgitta som växer upp under fattiga förhållanden i Stockholm med hennes mamma och bror. Birgittas skolgång är förhållandevis enkel, då hon är intelligent och har lätt för sig, men hon kämpar med att passa in bland de andra eleverna och blir utsatt för mobbning i skolan. Birgitta börjar prostituera sig på 60-talet som 12-åring. Under tonåren flyttas hon mellan olika institutioner på grund av hennes
psykiska mående och narkotikamissbruk, samt de kriminella bedrägerier som hon utför vid sidan av prostitutionen.
6.1.2 Bodström & Zweigbergk (1994) Priset man betalar för att slippa kärlek
“Priset man betalar för att slippa kärlek” är skriven av två journalister, Cecilia Bodström och Helena Zweigbergk, som träffat och intervjuat flera kvinnor om deras erfarenheter av
prostitution. En del av kvinnorna befinner sig i prostitutionen när boken skrivs och andra har tagit sig ur den. Boken är delvis skriven i intervjuform med frågor och svar från kvinnorna och även i återberättande form. De kvinnor som valts ut för denna studie är Maijaoch Maggan som prostituerar sig på gatan. Detta då det framförallt är deras berättelser som utgör boken och är därmed mest genomgående beskrivna.
Maijas uppväxt präglas av svek, försummelse och övergrepp och hon har aldrig upplevt känslan av att vara älskad och respekterad som den hon är. När Maija är tio år, blir hon
sexuellt utnyttjad av hennes mammas pojkvän, något själv tar på sig skulden för. När Maija är tretton år placeras hon i familjehem och när hon är 18 år börjar hon prostituera sig på
Stockholms gator. Hennes berättelse utspelar sig på 90-talet då hon har prostituerat sig i nästan tio år.
18 Maggan börjar prostituera sig när hon är fjorton år, och slutar sedan tio år senare. Hennes liv i prostitutionen utspelar sig under 1950–1960-talet. När Maggan slutar prostituera sig börjar hon begå brott istället då hon anser att det är renare och mer hederligt än att prostituera sig. Kriminaliteten är ett sätt för Maggan att återta sin självkänsla, då det får henne att känna att hon är på samma position som männen. Kriminaliteten leder så småningom till att hon åker fast och får avtjäna sitt straff i fängelset, något hon dock anser var bättre än livet som prostituerad.
6.1.3 Eek (2001) Spelat liv
“Spelat liv” är författad av Louise Eek där hon återberättar sina egna erfarenheter av
porrklubbar och prostitution. Hennes berättelse utspelar sig mellan 1970–1990-talet i Sverige. Boken är skriven i skönlitterär form och beskriver Lisa som växer upp på 70-talet med sina föräldrar och sin bror. Hennes föräldrar bråkar mycket under hennes uppväxt och när hon är tolv år lämnar mamman familjen och föräldrarna skiljer sig. Lisas mamma träffar en ny kille som utsätter Lisa för övergrepp. Lisa flyttar då till sin pappa där hon, 13 år gammal, blir vanvårdad och misshandlad. Efter några år vill ingen av Lisas föräldrar ta hand om henne eller försörja henne ekonomiskt. Lisa börjar bruka narkotika och flyttas därför runt mellan olika familjehem och behandlingshem. När Lisa är 17 år blir hon gravid med sin pojkvän, som då lämnar henne. Detta leder till att Lisa behöver få tag i pengar och börjar därför som
dansare på en strippklubb, där hon senare även börjar ta betalt för sex.
6.1.4 Engvall (2011) Skamfläck
“Skamfläck” utspelar sig på 2010-tal och är skriven av författaren och journalisten Caroline Engvall som hjälper två kvinnor att förmedla deras berättelser. Boken är därmed författad både av Engvall och de enskilda kvinnorna. Boken är skriven i skönlitterär form. Båda kvinnorna som beskrivs i boken är under 18 år och går i högstadiet. Den form av prostitution som kvinnorna beskriver startar genom internet. Boken beskriver Sandra och Nadjas
berättelser.
Sandra växer upp på en av de fina gatorna i Stockholm tillsammans med sin mamma, syster och mammans pojkvän som sällan är hemma. Sandras pappa går bort i cancer när hon är ung och hon upplever sig som oönskad av sin mamma och anser att hennes storasyster alltid varit den som prioriterats i familjen. Hon blir uppfostrad att hålla sina känslor inombords och visa upp en perfekt yta. Under högstadiet blir Sandra våldtagen på en fest och börjar därefter sälja sin kropp för att straffa sig själv. Detta utvecklas sedan till ett beroende som hon får svårt att bli av med.
Nadja är 15 år när avklädda bilder på henne sprids över skolan. Nadjas familj har ingen bra ekonomi och Nadja känner sig därför annorlunda och upplever meningslöshet. Hon träffar män på olika chattforum som får henne att känna sig sedd och uppmärksammad. Rykten om henne börjar spridas på skolan och hon beslutar sig för att använda sin kropp för att sälja sex då hon tänker att det är det enda hon är bra på. Nadja vänder sig därför till ett chattforum där hon söker upp män och tänker att hon inte har något att förlora då hon redan mår dåligt.
