Stigma relaterat till skam och självbild

Flera av kvinnorna beskriver i sina självbiografier en rädsla inför vad andra ska tycka om dem. Dessa känslor av att inte passa in kan förstås utifrån Goffmans teori om stigma vilket innebär att samhället delar in människor i olika kategorier och tillskriver dessa vissa

egenskaper som uppfattas som naturliga och vanliga inom en sådan kategori (Goffman, 2011). I en tidigare studie genomförd av Matthews (2014) framkommer det att kvinnor som är

involverade i prostitution är en av de mest utsatta grupperna i samhället. Många personer som prostituerar sig upplever att det i samhället finns stigman kopplade till det dem gör (Benoit, Jansson, Smith & Flagg, 2018). Ju mer negativa attityder det finns i samhället, desto större blir stigmatiseringen kring prostitutionen (Jakobsson & Kotsadam, 2011). Kvinnorna i föreliggande studie berättar om olika situationer de har befunnit sig i då de kände sig utsatta i samhället på grund av prostitutionen. En av kvinnorna berättar att hon blev nekad ett jobb hon sökt, på grund av hennes bakgrund som prostituerad. En annan kvinna beskriver att hon upplevde det som att hennes öde var förutbestämt på grund av prostitutionen och att det därmed kommer prägla hennes framtid.

En studie visar att en del kvinnor väljer på grund av stigmat som prostituerad att använda sig av pseudonymer och stigmatiseringen visar sig både inom myndigheter och sjukvården men också i relationer med partner, vänner och familj (Benoit, Jansson, Smith & Flagg, 2018). Två av kvinnorna i föreliggande studie berättar att de använder andra namn än sina egna i

prostitutionen. Detta skulle kunna förstås som ett sätt att skydda sig själv för att de inte ska bli avslöjade av omgivningen, då synen på prostitution är negativt förankrad. Kvinnorna kan då få ett negativt rykte och få det svårt i livet på andra sätt, som exempelvis genom svårigheter att få jobb, som beskrivs i biografierna. Forskning visar att prostitution kan ses som skadligt på grund av att samhället skapar stigman kring det. Dessa stigman påverkar därmed individen då människor tenderar att vara medvetna om sin sociala position i samhället. För kvinnor som prostituerar sig innebär detta att de riskerar att få ett dåligt rykte kring sig genom att sälja sex (Jakobsson & Kotsadam, 2011). Detta är något som en av kvinnorna berättar i sin

självbiografi då hon beskriver att hon hade en stor rädsla inför ryktesspridning. Enligt Goffman (2011) innebär avvikande att en individ inte uppfyller de krav och

förväntningar som samhället ställer på individen. De som följer den uttalade normen anses vara “normala”, därför kan en individ som anses avvika uppleva sig själv som något skamligt. Tre av kvinnorna beskriver i självbiografierna hur de till vardags använder strikta och som de beskriver “tråkiga” kläder, främst för att dölja vad de arbetar med. Kvinnorna beskriver att detta grundar sig i skamkänslor inför vad andra ska tycka om att de prostituerar sig.

Kvinnornas berättelser skulle kunna förstås utifrån att samhället stigmatiserar de prostituerade vilket skulle kunna leda till att kvinnorna känner att de behöver dölja prostitutionen genom andra namn och kläder för att bli accepterade i samhället. Detta skulle kunna innebära att kvinnorna placeras in i en viss kategori och därmed anses som avvikande, oavsett om de befinner sig i prostitutionen eller har tagit sig ur den. Kvinnornas känslor och upplevelser skulle kunna förstås ytterligare genom skammen och den negativa självbilden som stigmatiseringen kan leda till.

I en studie som undersökte känslomässiga upplevelser kopplat till prostitutionen var det endast 6% av kvinnorna som beskrev känslor av skam och skuld över prostitutionen (Kramer, 2004). Detta anses som intressant aspekt då samtliga kvinnor i föreliggande studie beskriver

31 upplevelser av att känna skam och skuld över sig själva inför andra människor. Kvinnorna beskriver i biografierna rädslor inför vad andra ska tycka om dem om de får reda på att de prostituerar sig. Enligt Cullberg-Weston (2008) kan skam beskrivas som känslor av att inte duga, att nedvärderas eller att inte ingå i en gemenskap. Den som känner skam förväntar sig ofta ett förakt från omvärlden och kan få människan att känna sig värdelös, samtidigt som denne tycker att den är värd föraktet. Vidare beskrivs offrets skam som innebär att individen tar på sig skam över något som en annan person utsatt denne för, som exempelvis sexuella övergrepp. Enligt Frederiksen (2012) är prostitution relaterat till skam och verkar vara ofrånkomligt då det visar sig i olika former av stigmatisering. Den prostituerade ses i samhället som en skamfull motbild till en respektabel medborgare.

På grund av samhällets syn på prostituerade, som ofta innebär att de får skylla sig själva för att de är i den situation de befinner sig i, ökar utsattheten ytterligare genom att de

prostituerade inte upplever sig ha möjligheten att få hjälp och stöd (Benoit, Jansson, Smith & Flagg, 2018). I biografierna beskriver kvinnorna känslor av skam som tas i uttryck på olika vis. Det kan exempelvis handla om rädslor att möta sexköparen i ett annat sammanhang. Skammen kan även handla om att kvinnan tar på sig hela skulden för prostitutionen och en del kvinnor beskriver att köparen aldrig behöver skämmas själv. Kvinnorna beskriver att

samhället anser att det inte är bra att vara prostituerad, vilket i sin tur leder till att

prostitutionen blir skambelagd. Dessa upplevelser som kvinnorna beskriver kan återkopplas till forskningen som nämner att samhället ofta menar att den prostituerade får skylla sig själv för sin situation.

Vidare beskriver fyra kvinnor i självbiografierna att de skuldbelägger sig själva för sin situation. Kvinnorna beskriver bland annat känslor över att det var dem själva som “lockade” männen att ha sex med dem, att de själva bad om det och att det var de själva som tog kontakt med männen. De beskriver även tankar kring att det inte var männens fel utan att de endast är snälla som går med på att betala. Forskning visar att personer som prostituerar sig tenderar att tro att den diskriminering de upplever är välförtjänt och att det hör till prostitutionen, vilket i sin tur innebär att de prostituerade överför negativa övertygelser på sig själva och det dem gör (Benoit, Jansson, Smith & Flagg, 2018). Detta skulle kunna ses som något som bekräftar kvinnorna i biografierna upplever av att situationen är deras eget fel.

Stigman har även visat sig ha en negativ effekt på människans självbild och

identitetsskapande. Detta kan i sin tur leda till social exkludering på grund av skamkänslor inför andra människor (Benoit, Jansson, Smith & Flagg, 2018). Detta skulle i sin tur kunna leda till en negativ påverkan på individens självbild då individers uppfattning av sig själva, dess självbild, skapas utifrån omgivningens respons och reaktioner (Shavelson et al., 1976). Flera av kvinnorna beskriver i biografierna att omgivningens fördomar om prostituerade påverkar kvinnornas syn på sig självaUtifrån tidigare forskning och kvinnornas upplevelser av skam skulle det därmed kunna gå att förstå situationen som att samhällets stigmatisering av, och syn på, prostituerade kvinnor leder till skamkänslor hos kvinnorna men också till att kvinnorna själva tar på sig samhällets syn. Då samhället, som tidigare nämnt i forskning, skuldbelägger de prostituerade kvinnorna för deras situation skulle det även kunna leda till att kvinnorna själva tar på sig ansvaret för deras utsatthet och skuldbelägger sig själva, något som går ihop med offrets skam. Detta skulle därmed kunna innebära att stigmatiseringen som sker i samhället av prostituerade kvinnor både leder till skamkänslor hos kvinnorna samt påverkar deras självbild negativt. Med detta resonemang går det att återkoppla till syftet gällande vilka upplevelser och känslor kvinnorna beskriver utifrån deras liv i prostitutionen. För att

32 upplevelser av skamkänslor går det att fastslå att föreliggande studie skiljer sig från dessa siffror, vilket kan ses som en intressant aspekt då forskningsläget verkar se olika ut i frågan. Genom stigmatisering kategoriseras människor därmed in i olika grupper och tillskrivs sedan egenskaper utifrån detta. Stigmatiseringen skulle därmed även kunna gå att koppla till

begreppet makt. Makt skapas ofta då skillnader uppstår mellan människor och genom att människor ses som “främmande” eller “annorlunda”. Genom att skapa vi och “den andre” så skapas även ett utrymme att undertrycka och dominera den andre (Börjesson & Rehn, 2009). Det skulle därmed kunna vara så att det både går att se ett maktförhållande mellan den

säljande kvinnan och köparen, men det skulle också kunna vara så att ett maktförhållande sker på en samhällelig nivå. Genom att anse att prostituerade ses som främmande och att de får skylla sig själva för den situation de befinner sig i skulle det även kunna antas att ett “vi” och “den andre” skapas, vilket även kan ge utrymme för förtryck och dominans. Detta skulle i sin tur kunna leda till en negativ effekt på kvinnans självbild, skamkänslor och social

exkludering, vilket skulle kunna ge en förklaring för hur begreppen makt och stigmatisering tillsammans kan förklara de prostituerade kvinnornas situation.