Självkritisk diskussion & Vidare forskning

Den hermeneutiska metodansatsen, i kombination med den teoretiska och begreppsliga referensramen, gjorde det möjligt att fullborda vår studie och bidrog till en djupare förståelse av socialsekreterarnas

verklighet och känslor. Dock har hermeneutiken sina begränsningar som främst rör frågan om tillförlitlighet. Metoden har begränsat vår datainsamling på olika sätt. Flera av dessa begränsningar har vi försökt ta hänsyn till. Det som vi främst la märke till var att vårt subjektiva perspektiv ständigt var närvarande under hela forskningsprocessen. Det gjorde att vi skapade vår inriktning genom vår förförståelse och våra subjektiva upplevelser. Detta anses dock inte vara ett problem för hermeneutiken, eftersom hermeneutiker är

intresserade av det subjektiva. Subjektivitet leder fram till djupare kunskap genom att olika subjektiva förståelser ställs mot varandra för att man på så sätt ska kunna nå horisontsammansmältning (Bryman, 2018, s.484). Vidare fanns det en svårighet i att återuppliva samtalsdynamiken vilket märktes av under

transkriberingen. Textkontextualiteten skapade inte samma emotionella band och känslodjup i

redogörelserna för upplevelserna som vi fick ta del av under intervjuerna. Vi är två enskilda individer som bär olika kunskaper och erfarenheter, som skapar vår förförståelse om fenomenet. Detta gör också att vi skapar vår egen uppfattning och tolkning av det empiriska materialet. En sådan svårighet menar Kvale och Brinkmann (2009) att man kan möta på under transkriberingsprocessen, där det är omöjligt att avspegla samtalets dynamik utan det går endast att framföra genom det skriftliga språket (Kvale & Brinkmann 2009, s.194-195).

Därmed förlorar det levande samtalet sin kontext ur sitt verkliga sammanhang och det var svårare att

återuppleva dessa känslor, tankar och upplevelser som uppstod under samtalen. Trots detta försökte vi skapa en gemensam tolkning genom att tillsammans diskutera och reflektera över datainsamlingen, och på så sätt uppnå ett gemensamt perspektiv kring ämnet. För att öka reliabiliteten var vi noga med att ifrågasätta uttalanden som var oklara. Vi tog hänsyn till detta, när vi mötte på oklarheter i intervjuerna så bad vi personen ytterligare förklara sitt uttalande, för att öka vår förståelse och klargöra att vi förstått rätt. En ytterligare begränsning som kan uppkomma är replikeringen av en kvalitativ undersökning (Bryman, 2018, s.484). Dock var inte detta ett hinder för oss eftersom vi inte var ute efter att nå objektiv fakta om en absolut verklighet utan syftet var fördjupa förståelsen för olika subjektiva perspektiv på en komplex social process. I början av studien var vår uppfattning om socialtjänsten lik den kritiska massmediala bild som vi diskuterat i uppsatsen. Vi trodde endast att socialtjänsten ingrep vid anmälningar och behov och var inte medvetna om att de fungerade som ett större stöd och en trygghet för klienter. Dessutom var vi ovetande om att

socialtjänsten samarbetar med fältare/trygghetsvärdar och att de tillhör socialtjänsten. Inte heller visste vi att socialsekreterarna hade så stort samhällsansvar och så stor makt i ärenderna, eller att mycket styrs från högre instanser utifrån ekonomiska och politiska överväganden. Efter intervjuerna ändrades mycket av våra

förutfattade meningar kring socialtjänstens tuffa arbete rörande barn och unga. Vår förförståelse och våra förutfattade meningar förändrades i takt med att vi fick ta del av socialsekreterarnas upplevelser, som gav oss utvidgad kunskap och förståelse.

Ju längre fram vi kom i studien, desto mer framträdde medias inflytande på socialtjänstens arbete. Socialsekreterare blir uppmålade av media som känslokalla, byråkratiska och empatilösa individer som

44 endast tar barn, men som vi nu vet inte stämmer överens med verkligheten – ”dom bara tror att jag vill ta deras barn”, som en av intervjudeltagarna säger om negativa klienter hon möter i sitt arbete regelbundet. Alltså upplever intervjudeltagarna att media bara visar upp socialsekreterares arbete när saker har gått snett hos socialtjänsten. Man får inte ta del av socialtjänstens lyckade fall och det positiva de har åstadkommit och inte heller den medmänsklighet som socialsekreterarna uppvisar. Ett tydligt exempel på denna svaghet är

Socialsekreterare 1 fall där flera syskon separerades från sina föräldrar, men som efter ett år återförenades

föräldrarna. Detta synliggör socialtjänstens goda arbete vilket visar att de gör stora förändringar hos familjer. Dock har vi endast socialsekreterarnas perspektiv att utgå ifrån och vi kan inte säga att bilden är fullkomligt rättvis eller att det inte ligger en sanning bakom medias framställning. Vi har bara fått ta del av

socialsekreterarnas upplevelser och utmaningar och för en fulländad bild behöver man även andras perspektiv, exempelvis klienternas upplevelser. Även om socialsekreterarna känner att de är empatiska så kanske en del klienter upplever det annorlunda.

För att få en helhetsbild så kan det vara nyttigt att fördjupa sig i vidare forskning kring mediediskursen då media har ett visst inflytande på socialtjänstens arbete. Det kan bidra till ett ännu mer vidareutvecklad perspektiv på socialtjänsten. Det kan även belysa för allmänheten den om hur massmedia vinklar bilden av socialtjänstens verksamhet. En sådan studie skulle även kunna vara ett hjälpmedel för socialtjänstens arbete i hur de kan bemöta media på ett professionellt sätt. Resultatet kan bli ett gynnande samarbete mellan

socialtjänsten och media, där socialtjänsten kan förbättra samhällets bild av dem medan media får en större helhetsbild vilket kan leda till en mer sanningsenlig bild av socialtjänsten. Vi upplever att det behövs en djupare och mer utvecklad vidare forskning, kring socialsekreterarnas verklighet, som fokuserar betydelsen av starka emotioner och sociala starka band för att få en mer rättvis bild av deras arbete.

45

8. Referenslista

Böcker

Barbalet, J (2008) Tillitens emotionella bas och dess följder. Wettergren, Å., Starrin, B. & Lindgren, G. (Red). Det sociala livets emotionella grunder. s .57-77. Malmö: Liber AB.

Blomberg, H. (red.) (2009). Sociala problem och socialpolitik i massmedier. Lund: Studentlitteratur. Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (tredje upplagan). Stockholm: Liber.

Charon, J.M. (2006). Symbolic interactionism: an introduction, an interpretation, an integration. (9. ed.) Upper Saddle River, N.J.: Pearson Education

Dahlberg, K., Dahlberg, H. & Nyström, M. (2008). Reflective lifeworld research. (2. ed.) Lund: Studentlitteratur.

Dahlgren, L. & Starrin, B. (2004). Emotioner, vardagsliv & samhälle: en introduktion till emotionssociologi. (1. uppl.) Malmö: Liber.

Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) Stockholm: Liber Franklin, B. & Parton, N. (red.) (1991). Social work, the media and public relations. London: Routledge. George H. Mead (1973) Mind, self and society from the standpoint of a social behaviorist, The university of chicago press, London, s .35-292

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Enskede: TPB

Lindberg, O (1998) Emotioner och identitetsutveckling: en analys av narkotikakarriärer” i Sociologisk forskning, nr 2, s. 73-101

Meeuwisse, A., Swärd, H., Sunesson, S. & Knutagård, M. (red.) (2016). Socialt arbete: en grundbok. (3., [rev. och utök.] utg.) Stockholm: Natur & Kultur.

Nygren, L (2012) “risken finns, finns nyttan?” i Kalman, H. & Lövgren, V. (red), Etiska dilemman. Malmö: Gleerups. s. 23-37

Sandstrom, K.L. (2014). Symbols, selves, and social reality: a symbolic interactionist approach to social

psychology and sociology. (4th ed.) New York, NY: Oxford University Pres.

Trost, J. & Levin, I. (2010). Att förstå vardagen med ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv. Johanneshov: TPB.

Ödman, P. (2007). Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik. (2., [omarb.] uppl.) Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

46 Artiklar

Aldridge. M (1990) Social Work and the News Media: A Hopeless Case?, December 1990, Vol. 20, s. 611- 625, hämtad 2021-01-04 från:

https://www-jstor-

org.ludwig.lub.lu.se/stable/pdf/23709017.pdf?refreqid=excelsior%3A55066a3d8ce23f3dd122e61abd863233 Assor, Y & Goodman, Y.C (2020) Beyond ethics: professionalism and social belonging in social worker’s moral deliberations, s. 168-187

Carla, A & Grant, C (2009) Caring, mutuality and reciprocity in social worker-client relationships, s. 5-22 Cederborg, A.C & Karlsson, Y (2001) Omhändertagande med barnets perspektiv, s. 163-179

Clifford, D & Burke, B (2004) Moral and professional dilemmas in long-term assessment of children and

families, s. 305-321

Kullberg, M & Tranquist, J (2006) Villkor i arbete med människor - Chefers perspektiv på det goda

chefskapet, s. 179-194

Ponnert, L (2007) Mellan klient och rättssystem - Tvångsvård av barn och unga ur socialsekreterares

perspektiv, s. 1-297

Perlinki, M & Blom, B & Morén, S (2012) Getting a sense of the client: Working methods in the personal

social services in Sweden, s. 508-532

Petersson, H (2006) Villkor i arbete med människor - Första linjens chefer och arbetsmiljön i offentligt

tjänstearbete, s. 163-177

Ribner, D.S & Kneiz-Paz, C (2002) Client’s view of a successful helping relationship s. 379-387

Vesa Leppänen (2006) Villkor i arbete med människor - känslor i arbete med människor, Arbetslivsinstitutet Stockholm s. 79-112

Walker, J (2008) Communication and social work from an attachment perspective, s. 5-13 Elektroniska referenser

Svenska dagbladet, 2020-08-09, hämtad 2021-01-04, från: https://www.svd.se/fangelse-eller-vard--mammans-straff-avgors Socialtjänstlagen (2001:453) hämtad 2021-01-04 från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag- 2001453_sfs-2001-453 Regeringen, 2005, hämtad 2021-01-04 från: https://www.regeringen.se/49bb01/contentassets/0cf1e0d4944d469bb237b6b0945d08fe/det-blagula- glashuset---strukturell-diskriminering-i-sverige-del-1---missiv-t.o.m.-kapitel-4)

47 Socialstyrelsen, 2019-04-12, hämtad 2021-01-04 från: https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/barn-och-unga/barn-och-unga-i-socialtjansten/ Socialstyrelsen, 2020, hämtad 2021-01-04 från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/handbocker/2020-3- 6640.pdf Socialstyrelsen, 2018-11-27, hämtad 2021-01-04 från: https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/statistikamnen/barn-och-ungdom/ Socialstyrelsen, 2020-08-25, hämtad 2021-01-04 från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2020-8-6871.pdf Socialstryelsen, 2013, sid:23-24, hämtad 2021-01-04 från:

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2013-3-29.pdf Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2021-01-04 från:

9. Bilagor

Bilaga 1- Informationsbrev