Teoretisk och begreppsligt referensram i relation till resultat

Den teoretiska och begreppsliga referensramen har varit behjälplig så på vis att den har gett en djupare förståelse av hur socialsekreterare arbetar med barn och unga. Vi har utgått från den hermeneutiska metodansatsen och den symboliska interaktionismen för att få en genomgripande bild av vårt fenomen. Genom Meads begrepp, I/ME, rolltagande, den generaliserade andre och Hochschilds begrepp, emotionellt arbete och tillit, har vi fått fram vår huvudtolkning, närhet och distans. Begreppen har varit behjälpliga för att analysera hur en professionell identitet formas i spänningsfältet mellan individ och samhälle samt för att tolka individers upplevelser. Utifrån vårt syfte med studien så har vi genom de teoretiska begreppen

noggrant kunnat undersöka och skapa en större förståelse av vårt fenomen. Vi upplever därför att de teoretiska begreppen inte har begränsat oss under vår undersökning, utan har bidragit till ett mättat resultat av analysen i vår studie.

42 Vårt resultat av analysen visar på att balansen mellan närhet och distans har en betydande roll i

socialsekreterarnas arbete. Med hjälp av våra begrepp kunde vi djupgående undersöka närhet och distans och hur det syns i socialsekreterarnas verklighet. De måste ständigt handskas och strida mot motgångar som de kan möta på vägen, både i relation till sig själva och klienter. Utöver det måste socialsekreterarna ständigt stå till försvar för sitt arbete gentemot samhällets syn och medias negativa framförda bild. Närheten syns genom klientrelationerna och det kollegiala stödet, men där det är viktigt att man kan distansera sig från detta när det behövs. Det är även viktigt att socialsekreterarna håller en viss distans till klienter för att skapa en tydlig gräns mellan arbete och privatliv. Allt som allt strävar socialsekreterarna efter en närhet till sina klienter för att lyckas i sitt arbete, men de håller även en viss distans för att inte skapa orimliga förväntningar hos klienterna, och för att inte bryta mot lagstiftningen.

Med hjälp av Hochschilds teori så kan vi dra en slutsats att tillit och emotionellt arbete är viktiga komponenter som genomsyrar arbetsplatsen. Närhet går hand i hand med tillit där socialsekreterarna

försöker skapa förtroendefulla relationer som präglas av medmänsklighet och tillit. Begreppet tillit leder oss in i emotionella arbetet som är en bidragande faktor och kan ses som en vägledning i socialsekreterarnas upprätthållande i sina relationer med både kollegor och klienter. Emotionella arbetet resulterar i starka sociala band som bevaras genom en ömsesidig tillit. Tillit får en ännu större betydelse när bilden av socialtjänsten blir för mörk, vilket även minskar samhällets tillit och medför en ökad distans till

socialtjänsten. I helhet har vi genom begreppen emotionellt arbete och tillit fått en djupare förståelse av socialsekreterarnas upplevelser i arbetssituationer. Det emotionella arbetet visar att det är viktigt att vara medveten om när man ska visa känslor, vilket görs med både kollegor och klienter men där

socialsekreterarna i viss mån måste distansera sina känslor till klienten. Arbetsplatsens tillåtande miljö resulterar i att man får vara känslosam, det bidrar till trygghet och tillit som hjälper socialsekreterarna att upprätthålla sin professionalitet längst vägen.

För att gå lite djupare i vad varje teoretiskt begrepp bidragit med i vår studie, så har ”I” och ”Me” gett oss inblick i och djupare förståelse av socialsekreterarnas upplevelser, tankar och beteende i relation till de starka banden som präglar deras arbetsvardag. I helhet innebär det att socialsekreterarna arbetar för att bekräfta varandras ”I” genom emotionellt arbete så att det gemensamma ”Me” kan stärkas. Bekräftelsen och det kollegiala stödet förstärker ”I” samt bidrar till bibehållandet av den professionella rollen. Generellt när det handlar om känslor så kan man koppla ”I” med närhet och ”Me” med distans. Närhet syns genom det kollegiala stödet och den tillåtande miljön, där det emotionella jaget får träda fram, medan ”Me” utgör distansen för socialsekreterarnas sanna känslor som inte får träda fram vid sammanhang med klienter och media. Men på samma gång förstärks socialsekreterarnas professionella roll. Genom ”I” har vi kunnat ta del av socialsekreterarnas emotionella jag, trots att ”Me” kan närvara och tygla känslorna. I förhållande till media är socialsekreterarna tvungna att bibehålla ”Me” för att upprätthålla professionaliteten och att hindra att ”I” träder fram, i följd av att de kan bryta mot sekretessregler om de är för frispråkiga.

Begreppen rolltagande och den generaliserade andre är sammankopplade med varandra och har tillsammans bidragit till en inblick i socialsekreterarnas sociala fält och hur de måste förhålla sig till deras professionella roll. De har hjälpt oss att belysa normer och principer som följer med yrkesrollen och hur socialsekreterarna ständigt måste ha detta i åtanke. Begreppen visar att socialsekreterarna har ett styrt handlings- och

beteendemönster som grundar sig i den professionella rollen och det juridiska ramverket. Rolltagande bidrar till att socialsekreterarna kan inta rollen som den professionella vilket i sin tur kan frambringa de starka relationerna med klienterna och förenkla deras arbete. Massmedia kan ses som en generaliserade andre, där tidningsartiklar och tv-inslag speglar en generell syn på en ”perfekt” socialsekreterare vilket för med sig vissa förväntningar på hur en socialsekreterare ska vara och skapar en sorts ideal-bild på den ultimata socialsekreteraren. Samtidigt för massmedia också fram negativa exempel då dessa förväntningar inte införlivas. Trots höga förväntningar så måste socialsekreterarna förhålla sig till lagstiftningen och får inte uppvisa sin personliga moral i alla lägen.

43 För att reflektera över våra valda teorier så anser vi att begreppen har varit givande i vår studie. De har varit en bidragande faktor för att uppnå den genomgripande överblicken och helhetssynen på socialtjänstens arbete med barn och unga. Hochschild anser att emotionellt arbete endast är alienerande men vårt resultat av analysen visar att det även kan vara positivt om man lär sig att använda känslorna som ett verktyg.

Magkänsla kan ses som ett gynnsamt verktyg som kan fungera som en vägvisare, man ska lyssna på sina känslor men väga upp det mot rättssäkerhet.