Författare Malin Bertilsson och författare Katja Helkomaa har i lika stor omfattning bidragit till alla delar av detta examensarbete
35
Referenslista
Barnett, L. M., Lai, S. K., Veldman, S. L. C., Hardy, L.L., Cliff, D. P., Morgan, P. J., … Okely, A. D. (2016). Correlates of gross motor competence in children and adolescents: A systematic review and meta-analysis. Sports Medicine, 46:(11), 1663-1688. doi:10.1007/s40279-016-0495-z
Benzein, E., Hagberg, M., & Saveman, B I. (2012). Att möta familjer inom vård och omsorg. Lund: Studentlitteratur.
Benzein, E., Hagberg, M., & Saveman. B I. (2014). Familj och sociala relationer. Friberg, F., & Öhlén, J. (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt. (s. 69-88). Lund: Studentlitteratur
Brown, H., Pearson, N., Braithwaite, E., Brown, W,. & Biddle, S. (2013). Physical activity interventions and depression in children and adolescents: a systematic review and meta-
analysis. Sports Medicine. 2013;43:195-206. doi:
http://dx.doi.org.www.bibproxy.du.se/10.1007/s40279-012-0015-8
Dahlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa och vårdande. (1 uppl.) Stockholm: Natur & Kultur
Dahlbo, M., Jakobsson, L. & Lundqvist, P. (2017). Keeping the child in focus while supporting the family: Swedish child healthcare nurses experiences of encountering families where child maltreatment is present or suspected. Journal of Child Health Care, 21(1) 103–111. doi: 10.1177/1367493516686200
Danielson, E. (2017). Kvalitativ forskningsintervju. M. Henricson (Red.), Vetenskaplig metod:
Från idé till examination inom omvårdnad. (s. 143-154). Lund: Studentlitteratur
Derwig, M. (2018). Övervikt. Hämtad 13 september, 2018, från Rikshandboken barnhälsovård http://www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Barns-tillvaxt-0-6-ar/Overvikt/
Dir. 2019:93. Kommittédirektiv: En sammanhållen god och nära vård för barn och unga.
Stockholm: Socialdepartementet, från
https://www.regeringen.se/4ad986/contentassets/99ce723a989c49ab9024c56f552921a3/dir- 2019_93.pdf
36
Distriktsköterskeföreningen i Sverige (2019). Kompetensbeskrivning legitimerad sjuksköterska
med specialistsjuksköterskeexamen distriktsköterska. Hämtad 19 september, 2019, från
https://distriktsskoterska.com/wp-content/uploads/2019/05/Kompetensbeskrivning-avancerad- niv%C3%A5-distriktssk%C3%B6terska-reviderad-2019.pdf
Enskär, K., & Golsäter, M. (2014). Från barndom till ungdom- den växande människans omvårdnadsbehov. Friberg, F., & Öhlén, J. (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och
förhållningssätt. (sid. 91-125). Lund: Studentlitteratur
Eichner, J, M., & Johnson, B, H. (2012). Patient- and Family-Centered Care and the Pediatrician's Role. American Academy of Pediatrics, (1098 - 4275), 394 - 404. doi:10.1542/peds.2011-3084
Folkhälsomyndigheten. 2016. Barn och unga. Hämtad 13 september, 2018, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/halsa-i-olika-grupper/barn- och-unga/
Folkhälsomyndigheten & Livsmedelsverket (2017). Förslag till åtgärder för ett stärkt,
långsiktigt arbete för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet. Hämtad 11
oktober, 2019, från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/5514b381077f4175b13fca5fe1089abe/for slag-till-atgarder-matvanor-fysiskaktivitet.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2018). Definitioner, mål, ramverk och uppföljningssystem för
miljörelaterad hälsa. Hämtad 10 oktober, 2018, från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/d/definitioner- mal-ramverk-och-uppfoljningssystem-for-miljorelaterad-halsa-/?pub=53919
Folkhälsomyndigheten. (2019a). Mat och fysisk aktivitet. Hämtad 28 november, 2019, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/
Folkhälsomyndigheten. (2019b). Fysisk aktivitet: Rekommendationer. Hämtad 28 november, 2019, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet- och-matvanor/fysisk-aktivitet--rekommendationer/
Guthold, R., Stevens, G.A., Riley, L.M,. & Bull, F.C. (2018) Worldwide trends in insufficient physical activity from 2001 to 2016: a pooled analysis of 358 population-based surveys with 1·9 millionparticipants. The Lancet Global Health, 6(10), 1077-1086. doi:10.1016/S2214- 109X(18)30357-7
37
Hutchens, A. & Lee, R. E. (2017). Parenting practices and children’s physical activity: An integrative review. The journal of school nursing, 34(1), 68-85. doi:10.1177/1059840517714852
Högskolan Dalarna (2019). General Data Protection Regulation (GDPR): Introduction. Hämtad 21 december, 2019, från Högskolan Dalarna, https://libguides.du.se/gdpr
Jakubowski, T. L., Faigenbaum, A. D., Lindberg, C. (2015). Increasing physical activity in children: From evidence to action. American Journal of Maternal Child Nursing, 40(4), 213- 219. doi:10.1097/NMC.0000000000000148
Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier: analys och utvärdering. (2.uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 57-80). Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Laukkanen, A., Niemistö, D., Finni, T., Cantell, M., Korhonen, E., Sääkslahti, A. (2018). Correlates of physical activity parenting: The skilled kids study. Scandinavian Journal of
Medicine & Science in Sports, 28(12), 2691-2701. doi:10.1111/sms.13287
Lawrence, M. (2019). Nationellt system för kunskapsstyrning i hälso- och sjukvård. Hämtad 3
januari, 2020, från Sveriges kommuner och regioner,
https://skr.se/halsasjukvard/kunskapsstodvardochbehandling/systemforkunskapsstyrning.1403 1.html
Lindblom, K. & Reuter, A. (2017). Identifiera skydds- och riskfaktorer. Hämtad 8 oktober, 2018, från Rikshandboken barnhälsovård, http://www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Metoder- och-riktlinjer/Identifiera-skydds--och-riskfaktorer/
38
Lindblom, K. & Reuter, A. (2019). Hälsobesök 6-8 veckor. Hämtad 23 september, 2019, från Rikshandboken, barnhälsovård, https://www.rikshandboken-bhv.se/halsobesok/6-8-veckor/
Lee, S. M., Nihiser, A., Strouse, D., Das, B., Michael, S. & Huhman, M. (2010). Correlates of children and Parents being Physically active Together. Journal of Physical Activity & Health, 7(6), 776-783. doi:10.1123/jpah.7.6.776
Magnusson, M., Blennow, M., Hagelin, E & Sundelin, C. (Red.). (2016). Barnhälsovård: Att främja barns hälsa. (6. uppl.) Stockholm: Liber.
Magnusson Österberg, J. (2019). Besök på barnavårdscentralen, BVC. Hämtad 19 september, 2019, från 1177 Vårdguiden, https://www.1177.se/Vastmanland/barn--gravid/vard-och-stod- for-barn/besok-pa-barnavardscentralen-bvc/
Mangrio, E. & Persson, K. (2017). Immigrant parents’ experience with the Swedish child health care system: A qualitative study. BMC Family Practice, 18 (32), 1-9. doi:10.1186/s12875-017- 0604-6
Mattson, M., Jansson, E. & Hagströmer, M. (2017). Begrepp och definitioner. Hämtad 13 september, 2018, från Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling (FYSS), http://www.fyss.se/wp-content/uploads/2017/09/FA_Begrepp-och-definitioner_FINAL_2016- 12.pdf
Martikainen, S., Pesonen, A-K., Lahti. J., Heinonen, K., Feldt, K., Pyhälä, R., Tammelin, T., Kajantie, E., Eriksson, J. G., Strandberg, T. E., & Räikkönen, K. (2013). Higher levels of physicalactivity are associated with lower hypothalamic-pituitary-adrenocortical axis reactivity to psycological stress in children. The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism, 98(4),
619–627.doi:10.1210/jc.2012-3745
Moraeus, L., Lissner, L., Olsson, L., & Sjöberg, A. (2015). Age and time effects on children ́s lifestyle and overweight in Sweden. Bio Med Central Public Health, 15 (355), 1-10. doi:10.1186/s12889-015-1635-3
Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen - Kvalitativa och kvantitativa
perspektiv. Stockholm, Liber
Ortega, F.B., Ruiz, J.R., & Sjöström, M. (2007). Physical activity, overweight and central adiposity in Swedish children and adolescents: the European youth heart
39
study. The International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity, 4(61), 1-10. doi:10.1186/1479-5868-4-61
Patriksson, K., Berg, M., Nilsson, S. & Wigert, H. (2017). Communicating with parents who have difficulty understanding and speaking Swedish: an interview study with health care professionals. Journal of Neonatal Nursing, 23, 248–252. doi: 10.1016/j.jnn.2017.07.001
Pellmer, K., Wramner, B., & Wramner, H. (2013) Grundläggande folkhälsovetenskap. (3 uppl.) Stockholm: Liber
Polit, D.F. & Beck, C. T. (2016). Nursing research: generating and asessing evidence for
nursing practice. (10. Uppl.). Philadelphia: Lippincot Williams & Wilkins.
Raine, L. B., Lee, H. K., Saliba, B. J., Chaddock-Heyman, L., Hillman, C. H., & Kramer, A. F. (2013). The influence of childhood aerobic fitness on learning and memory. PLoS One, 8(9), 1-6. doi:10.1371/journal.pone.0072666
Regan, K. M., Curtin, C., & Vorderer, L. (2018). Paradigm shifts in inpatient psychiatric care of children: Approaching child‐ and family‐centered care. Journal of Child and Adolescent
Psyciatric Nursing. 2017; 30, 186-194. doi:10.1111/jcap.12193
Regeringsbeslut. S2017/07515/FS. Uppdrag att stödja implementeringen av nationella
riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor för att förebygga
kroniska sjukdomar. Hämtad från Socialstyrelsen,
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/dokument-
webb/ovrigt/statsbidrag-uppdrag-prevention-och-behandling-vid-ohalsosamma-levnadsvanor- for-att-forebygga-kroniska-sjukdomar-2018.pdf
Reuter, A. (2018) Barnhälsovårdens nationella program. Hämtad 12 september, 2019, från Rikshandboken barnhälsovård, http://www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Metoder-och- riktlinjer/Barnhalsovardens-nationella-program/
Riksidrottsförbundet. (2019). Introduktion till rörelseförståelse. Hämtad 5 januari, 2020, från https://www.rf.se/RFarbetarmed/Strategi2025/introduktiontillrorelseforstaelse
40
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad 8 oktober, 2018, från Riksdagen, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso-- och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Sjöberg, A., Moraeus, L., Yngve, A., Poortvliet, E., Al-Ansari, U., Lissner, L. (2011) Overweight and obesity in a representative sample of schoolchildren – exploring the urban– rural gradient in Sweden. Obesity review, 12(5), 305-314. doi:10.1111/j.1467- 789X.2010.00838.x
Socialstyrelsen. (2014) Vägledning för barnhälsovården. Hämtad 25 september, 2018,
Socialstyrelsen, https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/vagledning/2014-4-5.pdf
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2018). Främjande av fysisk aktivitet
hos barn och ungdomar. Hämtad 15 september, 2018. Från
https://www.sbu.se/sv/publikationer/sbu-kommentar/framjande-av-fysisk-aktivitet-hos-barn/
SOU (2019:13). Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning-världens möjlighet. Stockholm:
Erlanders Sverige AB. Hämtad 25 september, 2019. Från
https://www.regeringen.se/493ab5/contentassets/a1d21f7c7c7c484e96c759f2b3c44638/agend a-2030-och-sverige-varldens-utmaning--varldens-mojlighet-sou-201913.pdf
Svensk sjuksköterskeförening (2015). Familjefokuserad omvårdnad. Hämtad 7 oktober, 2018. Från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer- svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-
publikationer/ssf.om.familjefokuserad.omvardnad.webb.pdf
Unicef, Sverige. (2009). Barnkonventionen. Hämtad 10 oktober, 2018. Från https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#full
World Health Organization (2018). Physical Inactivity: A global public health problem.
Hämtad 25 september, 2018. Från
http://www.who.int/dietphysicalactivity/factsheet_inactivity/en/
World Medical Association (2013).WMA declaration of Helsinki – ethical principles for
medical research involving human subjects. Hämtad 8 oktober, 2018. Från
https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for- medical-research-involving-human-subjects/
41
World Health Organization (2019). Guidelines on physical activity, sedentary behavior and sleep: For children under 5 years of age. Hämtad 27 oktober, 2019. Från https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/311664/9789241550536-
eng.pdf?sequence=1&isAllowed=y
Zeng, N., Ayyub, M., Sun, H., Wen, X., Xiang, P., & Gao, Z. (2017). Effects of physical activity on motor skills and cognitive development in early childhood: A systematic review. BioMed
Research International, 2017 (2760716), 1–13. doi:10.1155/2017/2760716
Öhman, A. (2019). Lek på mage och sov på rygg. Hämtad 19, november 2019. Från Vårdguiden 1177, https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/barn--gravid/att-ta-hand-om-barn/praktiska-rad-i- vardagen/lek-pa-mage-och-sov-pa-rygg/
1
Bilaga 1 - Intervjuguide
Innan intervju påbörjas ska deltagarna informeras om:
• Syftet: Syftet är att beskriva distriktsköterskors erfarenheter av hur fysisk aktivitet kan främjas hos barn inom BHV.
• Deltagarna kommer vara anonyma
• Fråga om det går bra att spela in intervjun, informera att inspelningen kommer raderas när studien är färdig
• Informera att deltagande är frivilligt och att deltagaren får avbryta sin medverkan när den vill utan förklaring.