• No results found

Sjunde uttalandet

In document ATT RÄDDA SIN IMAGE (Page 34-38)

Kontextuell analys

Den 26 maj 2019 medverkade Virtanen i säsongsavslutningen av Söndagsintervjun (2019) i P1. Programledare för avsnittet är Martin Wicklin. Kontexten för intervjun är att Virtanen släppt sin bok ”Utan nåd”, en självbiografi där Virtanen bland annat beskriver

händelseförloppet under hösten 2017, hans liv som nöjesjournalist under 2000-talet och hur medierna hanterade anklagelserna mot honom och #metoo. Intervjufrågorna utgår till stor del från bokens innehåll.

Den retoriska situationens problem är att Virtanens bok publicerats, vars innehåll gett upphov till nya frågor om anklagelserna. Publiken är dels Martin Wicklin, som intervjuar Virtanen, men även de som lyssnar på intervjun i radio och som podcast. Eftersom det är en uppmärksammad händelse som flitigt omskrivits i media finns ett allmänintresse att höra vad Virtanen har att säga, vilket betyder att man kan tolka publiken som hela Sveriges befolkning. Villkoren för intervjun ställs i stor utsträckning av Wicklin eftersom det är han som ställer frågorna, men också av de förväntningar som publiken har på Virtanen.

Innehållsanalys

Intervjun leder in på anklagelserna när Wicklin frågar Virtanen om tiden när han började jobba som nöjesjournalist på Aftonbladet i mitten på 90-talet. Virtanen beskriver att normen efter en arbetsvecka var att gå ut och festa och att miljön han befann sig i under mitten av 00-talet var en ”drogindränkt popvärld”. Under denna period drack och knarkade han nästan varje dag.

Intervjun handlar sedan om Virtanens bok, eftersom han i den beskrivit denna tid i hans liv som både härlig och som en tid av inre tomhet. Virtanen säger att han hatade sig själv men att han ibland kände sig som en rockstjärna. Virtanen fortsätter att beskriva att han under denna tid tog droger varje dag och att han var deprimerad.

Wicklin tar upp att Virtanen i sin bok skrivit att han aldrig kände sig i överläge och att han såg kvinnor som starka, överlägsna och ouppnåeliga. Virtanen säger att han inte förstod att han sågs som en makthavare av många på grund av hans position i media, och säger att han ofta betedde sig ”tölpaktigt” när han var ute.

Wicklin ber Virtanen beskriva hans version av kvällen med Wallin, som inträffade under den tid som Virtanen precis beskrivit. Virtanen säger att hans version finns med i boken tillsammans med Wallins berättelse från förundersökningen. Enligt Virtanen hände ingenting den kvällen.

Wicklin frågar Virtanen om det Wallin har beskrivit inte kan ha hänt, eftersom han själv inte minns kvällen. Han säger att det inträffar mycket gråzoner när båda parter är ”fulla mitt i natten” men att hans minne är att de inte hade sex. Han tycker att mediernas rapportering hösten 2017 kändes som ett övergrepp, att han kände sig hatad från både ”vänsterfeminister och högerradikaler” och att han inte tycker att han ska behöva försvara sig mot påståenden som han inte hört talas om.

Virtanen hävdar flera gånger att han är friad från anklagelserna, varpå Wicklin poängterar att det inte är samma sak som att inte vara dömd, eftersom förundersökningen lades ner. Virtanen håller inte med. Virtanen bemöter sedan en konkret anklagelse som handlar om att han under en Hultsfredsfestival stått utanför en medarbetares dörr och tjatat om att han velat ha sex med henne.

På frågan om det funnits mycket sex som rört sig i gråzoner svarar Virtanen att han inte sagt det, men kan föreställa sig att det varit så. Han tar upp ett exempel på detta och hänvisar till händelsen när han filmat och skickat en video på en kvinna han haft sex med till henne, och att han uppfattade det som ett skämt eller en invit, medan hon uppfattade det som ett hot. Wicklin säger att det kanske inte är så konstigt att hon uppfattade det som hotfullt, eftersom Virtanen genom att skicka videon visar att han har den. Virtanen säger att han inte förstår hur det kan uppfattas som ett hot.

Virtanen ombeds ge konkreta exempel på när han betett sig tölpaktigt. Först vill inte Virtanen göra det, men nämner sedan att det var tölpaktigt att fråga sextonåringen två gånger för mycket om hon skulle hem och dricka alkohol med honom. Wicklin säger att hans tolkning av boken är att Virtanen inte ber om förlåtelse för något specifikt. Virtanen

svarar att han gärna ber om ursäkt till konkreta personer som tar kontakt med honom och berättar vad de har upplevt. Han säger att han inte tänker be om ursäkt till journalister. Han fortsätter med att säga att "vissa människor kommer aldrig bli nöjda, skriver jag väldigt tydligt. Tydligen gällde det dig då, Martin Wicklin.”

Wicklin säger att han upplever att en rannsakning saknas i Virtanens bok. Virtanen svarar att han inte har ett behov av att bli omtyckt eller förlåten. Han säger även att han tycker att Wicklins frågor är förnedrande, och att Wicklin ”gör om mediaövergreppet som skedde”. Han pratar sedan om hur han ser på medievärlden i Sverige idag och tycker det är

problematiskt att traditionell media själva deltog i #metoo. Virtanen säger att han är ganska tillfreds med sitt liv idag, men att det stora problemet är att han inte kan försörja sig själv och sin familj.

Virtanen uttalar sig vid flera tillfällen i intervjun med formuleringar som antyder en viss tvekan eller osäkerhet. Följande exempel visar på en lägre modalitet.

(51) Då var det nog inte…. Jo det kanske vi gjorde vissa av oss. (52) Näe, det minns jag inte.

(53) Ja, det är ju tänkbart.

(54) Jamen så kan det ju verkligen ha varit…

(55) Om det var några nyktra dagar så var de inte många faktiskt.

(56) Men vad som hände var väl att, det var ju så att vi blev trötta och ingenting hände. (57) …om att vi skulle haft nån slags sexförsök som uppfattades fel eller gick snett, det

kan ju ha hänt.

(58) …jag tror ingen har nånsin anklagad mig för våld…

(59) …då var det väl tölpaktigt att fråga två gånger för mycket.

Många av dessa uttalanden handlar om när han beskriver det dekadenta liv han levde under 90- och 00-talet. Han säger ofta att han inte minns, vilket ger uttalandena låg modalitet. Han uttalar sig vid några tillfällen med mycket hög modalitet, särskilt när intervjun handlar om anklagelserna som riktats mot honom.

(60) Vad jag däremot är säker på, eftersom jag aldrig nånsin har pysslat med det, är att stoppa piller, eller vad man nu gör, i någons dryck.

(62) Jag är inte åtalad, jag är friad. (63) Och då är man friad.

Virtanen talar här utan någon som helst antydan till osäkerhet.

Retorisk analys

Förnekande och projicering är förekommande vid flera tillfällen. Till exempel när han

berättar om hur ofta han drack alkohol och tog droger och att det var en särskild jargong i det gäng han umgicks med som gjorde att han blev missbrukare och betedde sig tölpigt.

Enkelt förnekande förekommer när han förnekar anklagelserna om att han skulle våldtagit

eller drogat någon. Ett exempel på det finns i uttalandet: ”Så det klart det är förnedrande för mig att jag skulle behöva sitta och svara på påståenden som inte var sanna.”

Strategin goda avsikter förekommer när Virtanen talar om varför han skickade videon på kvinnan han haft sex med: ”Jag ville uppenbarligen skicka det för jag tyckte det var trevligt igår, tack för igår, ska vi ses igen, och hon uppfattade det på ett helt annat sätt.”

Minimering sker även i detta exempel, eftersom Virtanen hävdar att han inte förstår hur

hans agerande i denna situation kan uppfattas som hotfull och säger att ”folk kan uppfatta allting hursomhelst.” Minimering sker igen när Virtanen säger att händelsen på

Hultsfredsfestivalen var ett skämt, samt när han säger att anklagelserna handlar om en tid som var för länge sedan. Han menar att han är en annorlunda person idag och att det gör anklagelserna mindre angelägna.

Virtanen attackerar anklagaren flera gånger. Till exempel när han säger att ”minnen förändras ju, det vet ju vilken minnesforskare som helst”, antyder han att de som anklagat honom kan ha mints en händelse annorlunda än verkligheten. När han säger att han aldrig drogat någon, antyder han att de som anklagat honom för det ljuger. Han attackerar journalisterna och personer på sociala medier som spred och trodde på anklagelserna genom att säga att de är ”idioter”. Också Wicklin attackeras i uttalandet: ”Vissa människor kommer aldrig bli nöjda, skriver jag väldigt tydligt. Tydligen gällde det dig då, Martin Wicklin. Det var dig jag syftade på.” Virtanen säger även att Wicklin upprepar

Bolstering förekommer när han säger att det var han som uppmanade Wallin att

polisanmäla honom, och att han säger att Wallins berättelse från förundersökningen finns publicerad i hans bok. Det kan tolkas som att Virtanen är en rättvis och ärlig person.

Differentiering är en strategi som förekommer flera gånger. Virtanen talar ofta om

mediernas agerande under hösten 2017. Han antyder att det han utsatts för av de som anklagat honom och av de som spridit anklagelserna är en värre missgärning än det han anklagats för, eller åtminstone att det är det som diskussionen borde handla om istället för anklagelserna mot honom. I uttalandet: ”…jag hade ju den här mardrömsupplevelsen när Expressen hänger ut mig med löpsedlar, namn och bild, och jag, familjen och barnen ska fly från landet från sociala mediedrevet…” finns exempel på det.

In document ATT RÄDDA SIN IMAGE (Page 34-38)

Related documents