Examensarbete, 15 hp
Tillämpad strategisk kommunikation, 30 hp
Vt 2020
ATT RÄDDA SIN IMAGE
En analys av Fredrik Virtanens
kriskommunikation efter #metoo
To save one's image: an analysis of the crisis communication of Fredrik
Virtanen following #metoo
Several studies have been made on the crisis communication efforts made by politicians and athletes following a personal crisis, but few focus on the efforts made by other people of influence whose image and personal brand get hurt during a crisis. The aim of this study is to examine nine of Swedish journalist Fredrik Virtanen’s statements after he was
accused of rape and sexual assault by several women during #metoo. The theoretical framework is based on Goffman’s theories on impression management and Benoit’s image repair theory. The chosen method for this study is a combined qualitative text analysis and critical rhetorical analysis. The results show that a variety of image repair strategies are visible in Virtanen's communication and that the most frequently used strategies are
simple denial, differentiation, attack accuser and minimization. The results support
earlier studies on image repair that claim that the cultural and societal as well as the circumstantial context is an important aspect in the success or failure of an image repair effort. The results also imply that without support from people or organisations that have previously been affiliated with the accused, who can assist in the communication efforts, the accused will have a harder time repairing their image.
1. Inledning 1 1.1 Syfte och frågeställningar 1 1.2 Upprinnelsen till #metoo 2 1.2.1 Spridningen till Sverige 2 1.2.2 Anklagelserna mot Virtanen 3 2. Teori och tidigare forskning 4
2.1 Teori 4
2.1.1 Begreppen kris och kriskommunikation 4 2.1.2 Identitetsskapande 5
2.1.3 Image repair 6
2.2 Tidigare forskning 9 2.2.1 Image repair i sexskandaler 9 2.2.2 Varumärket i kris 11 3. Material och metod 11 3.1 Material och avgränsning 11 3.2 Metodbeskrivning 12 3.2.1 Kvalitativ textanalys 13 3.2.2 Kritisk retorikanalys 14
3.2.3 Analysmodell 15
3.3 Metoddiskussion 15
1. Inledning
Under hösten 2017 slog uppropet #metoo igenom internationellt. Sociala medie-plattformar fick stor betydelse för rörelsens utveckling, där kvinnor från flera olika
branscher och grupper i samhället delade med sig av berättelser om sexuella trakasserier, kränkningar och övergrepp. Det enorma engagemanget, inte minst i Sverige, fick stor medial uppmärksamhet och blev en aktuell fråga i samhällsdebatten
(Jämställdhetsmyndigheten, 2019).
Den 16 oktober 2017 delade medieprofilen Cissi Wallin ett inlägg på sin Instagram som handlade om att hon tidigare anmält journalisten Fredrik Virtanen för våldtäkt. Inlägget skapade stor uppståndelse och föranledde en hel del negativ publicitet mot Virtanen, både i sociala och traditionella medier (Rågsjö Thorell, 2017). I efterdyningarna av
anklagelserna tog Virtanen en timeout som skribent för Aftonbladet (Mokhtari och Farran-Lee, 2018). En person i offentligheten som genomgår en sådan personlig kris brukar i de allra flesta fall ta till åtgärder för att rädda sin image (Benoit 2017, 245).
Journalisters yrkesroll har under de senaste åren blivit alltmer personlig, och journalisters personliga varumärken har särskilt i Sverige fått en ökad betydelse, inte minst på sociala medier (Hedman 2017, 2). Virtanens yrkesroll som krönikör i Aftonbladet där han skrev texter som nådde en stor läsarkrets och hans närvaro på sociala medier gjorde att han fick ett starkt personligt varumärke. När Virtanen blev anklagad för våldtäkt påverkades alltså inte bara han som privatperson, utan också hans personliga varumärke.
Tidigare studier utifrån image repair utgår sällan från en svensk kontext vilket gör detta fall intressant då det rör sig om en händelse i Sverige. Dessutom görs liknande studier ofta på politiker eller idrottsmän. Det är viktigt att andra offentliga personer undersöks,
eftersom de också kan påverka samhällsdebatten och människor.
1.1 Syfte och frågeställningar
Frågeställningar
• Vilka image repair-strategier använde sig Virtanen av för att försöka rädda sin image i samband med att han blivit anklagad för våldtäkt?
• I vilken utsträckning har strategierna förändrats under den aktuella tidsperioden för studien?
1.2 Upprinnelsen till #metoo
Uppropet #metoo började i USA under hösten 2017, i samband med att kvinnor i
filmbranschen började berätta att filmproducenten Harvey Weinstein sexuellt trakasserat dem. Skådespelaren Alyssa Milano skrev en uppmaning på Twitter till kvinnor att använda hashtagen #metoo för att berätta om sina egna erfarenheter om sexuella trakasserier och övergrepp i sociala medier. Hashtagen tog inspiration från medborgarrättsaktivisten Tarana Burke, som myntade uttrycket redan 2006 i en liknande kampanj. Uppropet fick snabbt internationellt genomslag (Jämställdhetsmyndigheten, 2019).
1.2.1 Spridningen till Sverige
I Sverige initierades debatten i och med ett Instagraminlägg av tv-profilen Lulu Carter, där hon anklagade programledaren Martin Timell för sexuella trakasserier. Några dagar senare namngav Wallin Virtanen på Instagram. Den 17 oktober 2017, dagen efter Wallins inlägg, publicerades drygt 11 000 inlägg med hashtagen i sociala medier. Dessutom publicerades kollektiva vittnesmål om sexuella trakasserier och kränkningar i traditionell media. Ett stort antal upprop från olika branscher och samhällsgrupper publicerades under hösten 2017 (Jämställdhetsmyndigheten, 2019). Över 30 000 artiklar och över 150 000 svenska Twitter och Facebook-inlägg där #metoo omnämndes publicerades under samma
tidsperiod (SVT Nyheter, 2017).
Många medier valde att namnge de personer i offentligheten som anklagats, trots att ingen av de anklagade var dömda för något brott. Virtanen var en av dem. Mediernas roll under #metoo blev således omdiskuterad och flertalet tidningar fälldes av Pressens
1.2.2 Anklagelserna mot Virtanen
Den 16 oktober 2017 delade Wallin (2017) ett inlägg på sitt Instagram som började såhär: ”Den mäktige medieman som drogade och våldtog mig 2006 heter Fredrik Virtanen. Jag anmälde 2011, först då orkade och vågade jag. Men har inte orkat eller vågat outa. Förrän nu.” Inlägget spreds inte bara till Wallins följare utan delades även vidare av andra kända profiler med stor följarskara, såsom Camilla Läckberg och Mia Skäringer (Mokhtari och Farran-Lee, 2018).
Anklagelsen fick stor medial uppmärksamhet, särskilt eftersom Virtanen som skribent inte varit blyg med att förespråka jämställdhet och feminism i sina krönikor. Inledningsvis svarade inte Virtanen på Wallins anklagelser om våldtäkt. Aftonbladet inledde en
internutredning och Virtanen tog timeout som skribent. Den 25 oktober 2017 publicerade Svenska Dagbladet en artikel där tolv kvinnor anklagade Virtanen för sexuella trakasserier. I en berättelse beskrev en kvinna att Virtanen under en kväll 2002 drogade och försökte våldta henne i Eskilstuna. En annan berättade att Virtanen, efter att hon lovordat hans blogg, dykt upp utanför en hennes bostad när hon var 20 år gammal. Dagen efter fick hon en video skickad från Virtanen där hon är naken, filmad utan hennes tillåtelse eller
vetskap. I artikeln säger kvinnan att hon kände sig pressad till sex och upplevde filmen som ett hot. Virtanen anklagas också för att ha tryckt in en kvinna på en toalett på en bar i Stockholm, samt för att ha föreslagit sex till en 14-åring som skrev ett meddelande till honom på Facebook. Även Wallins berättelse blir publicerad i artikeln. Wallin följde med Virtanen hem efter en utgång, i tron om att det var en efterfest där. Hon uppger att hon misstänker att hon blev drogad och att Virtanen under natten var våldsam och utförde en oral våldtäkt (Sundkvist och Nordberg, 2017). Svenska Dagbladets artikel blev senare fälld av Pressens opinionsnämnd och har även ifrågasatts i Uppdrag Gransknings program om #metoo.
Det är Virtanens respons till dessa anklagelser som undersöks i studien. Det första
I början av 2018 anmälde Virtanen Wallin för förtal. I samband med detta uttalade han sig om anklagelserna på nytt. Den 25 maj 2018 sände SVT programmet ”#metoo och Fredrik Virtanen”. I programmet ifrågasattes mediernas namngivning av Virtanen, eftersom han aldrig dömts för något brott. Flertalet artiklar blev fällda av Pressens opinionsnämnd under våren 2018. Wallin blev åtalad för grovt förtal i slutet av augusti samma år. Virtanen skrev under tiden boken ”Utan nåd”, som gavs ut i maj 2019. Under hösten 2019 inleddes åtalet mot Wallin, och i december fälldes hon för grovt förtal (Mokhtari och Farran-Lee, 2018).
2. Teori och tidigare forskning
I nedanstående kapitel följer en beskrivning för teorier och tidigare forskning som utgör det teoretiska ramverket för studien.
2.1 Teori
I följande avsnitt redogörs de teoretiska begreppen och teorier som kan vara till stöd för att analysera och tolka Virtanens uttalanden. Begreppen kris och kriskommunikation
definieras. Sedan följer en beskrivning av teorier inom identitetsskapande och image repair.
2.1.1 Begreppen kris och kriskommunikation
Begreppet kris kan definieras på flera olika sätt. Kriser kan ha olika uppkomster. De kan vara triggade av externa eller interna faktorer och vara skapade av naturen eller av
människan. Krisers olika natur påverkar hur de hanteras och vad konsekvenserna av dem blir (Brändström 2016, 12).
Coombs (2012, 18) och Larsson (2014, 299) presenterar några av de mest återkommande definitionerna av en kris. Den kan definieras som en omfattande händelse med potentiellt negativa utfall för en organisation eller allmänheten, som avbryter den vardagliga
Kriskommunikation beskrivs av Coombs (2012, 20) som den samlade bearbetningen och spridningen av information som behövs för att kommunicera i en krissituation. Larsson (2014, 313) menar att kriskommunikation är särskilt utmanande eftersom flera olika samhällsaktörer kräver snabb, korrekt och trovärdig information från den som drabbats av eller är ansvarig för krisen. När kriser drabbar organisationer finns ofta en plan för hur man kan hantera den på bästa sätt, men när de drabbar enskilda individer kan det vara svårt att vara förberedd.
2.1.2 Identitetsskapande
Människor visar upp olika versioner av sig själva i olika kontexter. Bara genom att iaktta olika sociala medieplattformar ser man att samma personer visar upp sig på olika sätt beroende på vilka normer som finns där. Individer redigerar sin identitet för att passa in i ett sammanhang (Manago 2015, 9). Hur vi konstruerar och förvaltar vår identitet påverkas av en mängd olika faktorer. Utifrån ett symboliskt-interaktionistiskt perspektiv på identitet sker självskapandet i samspelet med andra människor, där kommunikation och
interaktion är centralt (Heide 2009, 48). Identiteten skapas alltså genom att vi påverkas av andras förväntningar och reaktioner på vad vi gör och hur vi visar upp det. Ett resultat av det kan innebära att vi återskapar vår identitet när vi får nya förväntningar och reaktioner på oss. I samband med en kris kan förväntningarna på en förändras, något som påverkar hur man väljer att visa upp sig själv. Genom att utgå från perspektiv på identitetsskapande kan man analysera hur Virtanen valde att reagera på den negativa publiciteten och
undersöka huruvida det är ett exempel på en person som försökt återskapa sin identitet i en personlig kris.
Ett teoretiskt perspektiv som är centralt för identitetsskapande är Erving Goffmans
sociologiska nyckelbegrepp impression management. Teorin utgår från en dramametafor, där sociala interaktioner liknas med att stå på en scen framför publik (Goffman 2014, 97). Goffman kallar detta för front stage. Det betyder att individen i sin kommunikation anpassar vilka intryck andra personer får av en. Det är backstage, eller bakom kulisserna, som den verkliga versionen av en själv finns. Utifrån detta argumenterar Goffman att ens identitet är en social konstruktion, ett skådespel man spelar upp i vardagen för att passa in.
kommunikation och de signaler man sänder ut genom att till exempel ändra tonläge och rytm. Detta kan såklart sättas in i andra kontexter än mellanmänsklig kommunikation, till exempel på sociala medier. Som boyd och Ellison (2012, 499) tar upp flödar det sociala livet mellan flera olika sfärer, både online och offline, och interagerar med varandra. Face är masken man har på sig i sociala interaktioner. Synen individen har på sig själv, sin image, det vill säga den offentliga självbilden man har och vill upprätthålla i
kommunikationen med andra. I en social interaktion ligger det i de allra flesta fall i alla deltagares intresse att upprätthålla face, både sin egen och andras. Att utsättas för något oväntat, eller något som framkallar stress, kan leda till att man tappar face. Det innebär att man förlorar kontrollen över sin offentliga självbild. Face är starkt kopplat till makt och prestige, eftersom andra människor i interaktion antingen kan hjälpa att upprätthålla face eller förorsaka stressfaktorer som gör att man tappar face. Att studera face när olika människor möts kan därför belysa konflikter eller maktskillnader (Johansson 2009, 126).
Goffman kritiseras ibland för att vara för tunn och inkonsekvent, eftersom resonemangen mestadels baserats på ej systematiserade observationer (Johansson 2009, 122). Aspekter av Goffmans teorier kan dock appliceras på verkligheten. Utifrån Goffmans syn på identitet kan man argumentera att den här krisen är ett exempel på en person som har förändrat sitt offentliga skådespel, eftersom Virtanen tappade face när han blev anklagad för våldtäkt och sexuella trakasserier. Kvinnornas berättelser om övergrepp kan efterliknas med att få en inblick backstage. Plötsligt får allmänheten se den ”riktiga” Virtanen.
2.1.3 Image repair
Benoits image repair-teori tar sin utgångspunkt i tanken att anklagelser eller misstankar om att någon har gjort en missgärning resulterar i insatser att försöka rädda sin image (Benoit 2017, 245). Ens image riskerar att hotas mer om man själv är ansvarig för
Tabell 1. Image repair-strategier (Benoit 2014, 28; Falkheimer et al. 2009, 99-100).
Strategi Understrategi Förklaring Exempel
Förnekande
Enkelt förnekande Förnekar anklagelsen eller hävdar att handlingen inte gjort någon skada
”Jag har inte gjort nåt fel”
Förnekande och projicering
Överför skulden till någon annan ”Det var inte jag, det var min granne”
Bortförklaring
Provokation Missgärningen var en rimlig reaktion på en provokation
”Du sa att jag var ful, så jag slog till dig”
Okunskap Missgärningen inträffade bortom den anklagades kontroll på grund av bristfällig information
”Jag krockade för att jag inte visste att det var halt på vägen”
Olyckshändelse Det var en olyckshändelse ”Jag råkade tappa vasen i golvet”
Goda avsikter Den anklagade hade goda avsikter ”Jag trodde det skulle göra dig glad”
Minska händelsens anstötlighet
Bolstering Den anklagade betonar sina goda karaktärsdrag och handlingar
”Jag brukar skänka pengar till välgörenhet” Minimering Den anklagade förminskar
missgärningens anstötlighet
”Jag tog sönder din bil men den var ju så gammal”
Differentiering Jämför händelsen med andra händelser och lyfter att den aktuella missgärningen inte är lika
frånstötande som de andra
”Jag har bara dödat en person, det finns folk som dödat flera” Hänvisa till högre
syfte
Argumenterar för att kontexten missgärningen begicks i rättfärdigar den
”Jag stal pengar för att ge till fattiga”
Attackera anklagaren
Angriper trovärdigheten hos anklagaren eller antyder att de som drabbats av missgärningen förtjänat det
”Hon ljuger alltid”
Kompensation Kompenserar de som drabbats med pengar och/eller tjänster
”Här får du en biobiljett som plåster på såren”
Tillrättaläggande Planerar att reparera skadan genom
att förhindra att liknande företeelser sker igen
”Jag tog sönder din bil, så jag köper en ny till dig”
Ta på sig skulden Ber om förlåtelse ”Jag är ledsen för vad
Strategin förnekande betyder att den anklagade nekar till missgärningen. Den är uppdelat i två understrategier, enkelt förnekande och förnekande och projicering. Det första
innebär att den anklagade förnekar till att ha begått missgärningen, säger att den inte hänt eller att det som hänt inte har gjort någon skada. Det andra innebär att den anklagade överför skulden på någon eller något annat (Benoit 2014, 22).
Bortförklaring är en strategi som ofta förekommer om den anklagade inte kan bevisa att
den inte varit inblandad i händelsen. Då är det vanligt att man försöker förminska sin roll i händelsen. Strategin är indelat i fyra underkategorier. Provokation betyder att man
argumenterar för att missgärningen var en rimlig reaktion på en provokation. Okunskap betyder att den anklagade menar att händelsen inträffade utom dennes kontroll för att man inte hade tillräckligt med information eller möjlighet att förhindra missgärningen.
Olyckshändelse innebär att den anklagade menar att missgärningen var en olyckshändelse. Goda avsikter betyder att den anklagade argumenterar för att man hade goda avsikter med
missgärningen (Benoit 2014, 23).
Strategin minska händelsens anstötlighet handlar om att man försöker mildra den negativa bilden av missgärningen eller sig själv, och har sex underkategorier. Bolstering innebär att den anklagade försöker betona sin goda karaktär. Tanken är att de positiva karaktärsdragen ska minimera den negativa händelsens betydelse. Minimering betyder att man försöker förminska missgärningens anstötlighet. Differentiering innebär att man försöker jämföra händelsen med andra händelser och lyfta att den aktuella missgärningen inte är lika frånstötande som de andra. Att hänvisa till ett högre syfte betyder att man försöker rättfärdiga missgärningen genom att argumentera för att kontexten den begicks i gör den mer acceptabel. Den anklagade kan också använda sig av strategin attackera
anklagaren, genom att angripa anklagarens trovärdighet eller antyda att de som drabbats
av missgärningen förtjänat det. Kompensation betyder att man försöker kompensera de som drabbats med pengar, tjänster eller liknande för att framstå i god dager (Benoit 2014, 25).
Tillrättaläggande innebär att den anklagade lovar att rätta till situationen. Den anklagade
Ta på sig skulden betyder att den anklagade ber om ursäkt. Det är en komplicerad strategi,
menar Benoit (2014, 26), eftersom en ursäkt kan innehålla och betyda olika saker. Språk kan vara tvetydigt. En ursäkt kan till exempel innehålla att man tar på sig skulden för missgärningen, att man uttrycker ånger eller att man ber om förlåtelse. Den här
tvetydigheten kan ibland utnyttjas av de som anklagats, då en ursäkt kan vara en snabb utväg där man ”kommer undan” med handlingen. Men att be om ursäkt är inte samma sak som att vara förlåten, menar Benoit.
Samtliga fjorton strategier utgör ett teoretiskt ramverk som kan vara användbart vid en kritisk retorisk analys. Genom att placera in uttalanden av Virtanen i Benoits teori får man möjlighet att kritiskt identifiera, kartlägga och granska vad som skedde i Virtanens
kriskommunikation i samband med våldtäktsanklagelserna. Enligt Condit och Bates (2009, 112) kan image repair-teorin vara ett verktyg för att förstå kommunikativa handlingar i specifika situationer och därför vara användbart för personer eller
organisationer som är i liknande situationer. Image repair är en teori som ofta appliceras i kriskommunikation, eftersom den kan anpassas till många olika fall och situationer. Att teorin är så detaljerad gör att den är mycket användbar för såväl forskare som personer som praktiskt utför kriskommunikation. Detta har också gjort teorin ifrågasatt, eftersom en del anser att den ger strategier för att undvika bestraffning när man betett sig på ett oetiskt sätt. Kritiker till teorin lyfter också att det finns tillfällen där teorin enbart
applicerats i forskning och inte utvärderats eller analyserats ordentligt (Sellnow och Seeger 2013, 172).
2.2 Tidigare forskning
Denna studie befinner sig inom forskningsfältet kriskommunikation. Tidigare forskning inom detta fält visar exempel för hur image repair-strategierna använts av offentliga personer i sexskandaler. Tidigare forskning tar även upp vad ett varumärke i kris kan göra för att rädda sitt rykte.
2.2.1 Image repair i sexskandaler
personliga varumärke hamnar i en kris. Benoit (2017, 255) kom fram till att händelsens kontext är väsentlig för hur effektiv krishanteringen blir och avgör vilka av image repair-strategierna som kommer vara mer eller mindre användbara. Studien är ett exempel där den anklagade avleder bort uppmärksamheten från den ursprungliga anklagelsen genom att attackera anklagaren. Eftersom Trumps image, i likhet med Virtanen, är
sammankopplad med både hans privatliv och hans personliga varumärke, är det intressant att se om det finns några likheter och skillnader i vilka strategier för image repair som användes av dem.
Liknande undersökningar har gjorts på andra politiska aktörer som har varit inblandade i sexskandaler. García (2011, 292) analyserar image repair-strategier i uttalanden från den tidigare amerikanske presidenten Bill Clinton och den italienske regeringschefen Silvio Berlusconi. Båda två var inblandade i sexrelaterade skandaler under deras
mandatperioder. García lyfter att strategierna mellan politikerna skilde sig åt, men att båda lyckades bibehålla sina positioner och opinionen på sin sida, något som kan innebära att kulturella och politiska kontexter i olika länder kan vara avgörande för hur image repair-strategier tas emot. Det är därför av intresse att göra en liknande analys i en svensk kontext.
Xifra (2012, 482) undersöker hur den franska politikern Dominique Strauss-Kahn
hanterade den personliga kris som uppstod när han blev anklagad för sexuella trakasserier 2011. Strauss-Kahn blev friad från anklagelserna men lyckades inte övertyga allmänheten om att hans image var värd att räddas. Strauss-Kahns uttalande efter att han blev friad analyseras utifrån image repair-teorin. Studien kom fram till att det är möjligt att använda andra strategier än image repair för att försöka rädda och bygga vidare på sin image, genom att inspireras av andra som genomgått en kris och lyckats rädda sin image. Xifra kom fram till att Strauss-Kahn imiterade Bill Clinton i sättet han framförde
2.2.2 Varumärket i kris
Dutta och Pullig (2011) undersöker vilka tillvägagångssätt som är bäst lämpade för att rädda en organisations varumärke vid en kris utifrån ett image repair-perspektiv. De kom fram till att kontexten för krisen och dess natur är helt avgörande för hur effektiv en strategi är. De menar dock att det finns mycket som tyder på att varumärket gynnas av att man, oavsett vilken typ av kris det är, försöker tillrättalägga, alltså att man aktivt försöker göra något som ska förbättra situationen och förhindra att liknande händelser sker igen. Virtanen är en person som har ett starkt personligt varumärke. Hans varumärkes rykte hotades i samband med anklagelserna som riktades mot honom. Därför är det intressant att se om det finns några likheter och skillnader i vilka strategier som Dutta och Pullig föreslår för att ens varumärke ska klara sig och vilka strategier som var synliga i Virtanens kommunikation.
3. Material och metod
I följande avsnitt presenteras tillvägagångssättet för insamlingen och avgränsningen av materialet. Därefter följer en beskrivning av studiens metoder och en analysmodell presenteras. Avsnittet avslutas med en metoddiskussion.
3.1 Material och avgränsning
Materialet består av Virtanens uttalanden som handlar om anklagelserna i traditionella och sociala medier mellan den 25 oktober 2017 och den 9 december 2019. Virtanens uttalanden finns i nyhetsartiklar, intervjuer, Twitter- och blogginlägg under denna tidsperiod. Det finns många olika artiklar och inlägg där andra personer kommenterar Virtanens respons, vilka exkluderas i urvalet eftersom studien ämnar undersöka vilka strategier Virtanen personligen använde sig av i krishanteringen.
För att hitta uttalanden från Virtanen som är relevanta för studien sökte jag först efter tidslinjer som beskriver krisens händelseförlopp. Dessa var publicerade i traditionell
nyhetsmedia och var till stor hjälp för att kartlägga vad som har hänt och vem som har sagt vad. Genom att utgå från dessa tidslinjer valdes ett tidsintervall i sökningen efter
traditionella nyhetsmedier i Mediearkivet Retriever. Med hjälp av sökorden ”Virtanen” och ”uttalande” kom en stor andel artiklar upp. Artiklar där andra personer än Virtanen
om liknande saker och citerade identiska uttalanden från Virtanen. Eftersom det är själva uttalandet av Virtanen, och inte hur medierna rapporterar om uttalandet, som var av intresse för studien valdes de artiklar där uttalandet publicerades först som källa.
Virtanen har också intervjuats i Söndagsintervjun i P1 och i Uppdrag Granskning i SVT där han uttalar sig om anklagelserna. I urvalet ingår de delar där anklagelserna berörs i dessa program. Transkriberingar av dessa intervjuer utgör en del av materialet. Virtanens egna Twitter- och blogginlägg där han kommenterar anklagelserna inkluderas i urvalet.
Virtanens bok ”Utan nåd” valdes bort eftersom den inte räknas som traditionell media eller social media. Efter denna process organiserades nio uttalanden av Virtanen i en tidslinje. Virtanen har uttalat sig fler gånger än dessa nio, men då handlar uttalandena i huvudsak om andra ämnen. Dessa uttalanden var inte relevanta för just denna studies syfte.
Tabell 2. Tidslinje av Virtanens uttalanden gällande anklagelserna
3.2 Metodbeskrivning
Metoden för studien är en kombinerad kvalitativ textanalys och kritisk retorikanalys. Denna kombinerade metod är lämplig eftersom Virtanens uttalanden kan analyseras utifrån image repair-strategierna, där han försöker övertyga allmänheten om sin oskuld.
Datum Uttalande Kontext
25 oktober 2017 Intervju i Aftonbladet Första uttalandet efter timeout 29 oktober 2017 Kommentar i nyhetsartikel i Aftonbladet Virtanen petas som ledarskribent på
Aftonbladet
9 december 2017 Kommentar i nyhetsartikel i Aftonbladet Virtanen slutar på Aftonbladet 8 mars 2018 Kommentar i nyhetsartikel i SVT Nyheter Virtanen anmäler Wallin för förtal 30 maj 2018 Intervju i Uppdrag Granskning SVT sänder programmet ”#metoo och
Fredrik Virtanen”
30 maj 2018 Intervju i Östgöta Correspondenten Virtanen kommenterar programmet ”#metoo och Fredrik Virtanen” 26 maj 2019 Intervju i P1 Virtanens bok ”Utan nåd” har utgivits 28 augusti 2019 Twitter-inlägg Wallin åtalas för förtal
Det är en kvalitativ metod, som kan ge en bild av hur människor ser på sig själva och samhället (Hartman 2004, 273).
3.2.1 Kvalitativ textanalys
En kvalitativ textanalys kan användas i kombination med andra textanalytiska metoder. Eftersom alla texter är olika, finns det inte en allmängiltig analysmodell som passar för alla problemformuleringar. Analysmodellen måste utgå från undersökningens syfte (Ledin och Moberg, 2019, 200).
Att analysera texter kan lära oss mer om det samhälle och den kultur som vi befinner oss i. Texter skapas inte från tomma intet, utan bakom varje text finns någon som befinner sig i och blir påverkad av samhället. Samhällskontexten påverkar våra värderingar, normer, tolkningar, hur vi förhåller oss till oss själva och hur vi förhåller oss till andra. En text är en representation av samhället den skapats i. Det är därför det finns ett värde i att genomföra textanalyser (Ledin och Moberg 2019, 193).
Ord är ett sorts tecken, som hjälper oss att skapa mening och betydelse i samspelet och kommunikationen med andra människor. Precis som att ingen text är helt neutral, är inte heller ord det, eftersom alla tecken skapas i en kulturell kontext. I en textanalys är
analysen av ord, såsom meningsuppbyggnader, satser och fraser, väsentlig (Ledin och Moberg 2019, 194).
Vid en textanalys är det klokt att inledningsvis genomföra en övergripande kontextuell analys. Här vill man veta vad kommunikationssituationen är för texten. För denna studie är det av intresse att kartlägga textens genre, det vill säga vilken typ av text som uttalandet står i. Det kan till exempel vara en journalistiskt intervju eller ett blogginlägg. En text kan bestå av fler än en genre och kan berätta något om vilket sammanhang texten befinner sig i och till vilka den vill kommunicera med. Här kan det också vara av intresse att kartlägga när texten är skriven, av vem och i vilken kanal den visas (Ledin och Moberg 2019, 202).
Därför kan det vara intressant att analysera språkhandlingar som antingen stärker eller distanserar relationen till textens mottagare. Man kan analysera om texten bjuder in eller stänger ute läsaren genom till exempel tilltal, frågor eller uppmaningar. Modaliteten i ord och fraser i uttalandena kan undersökas. Modalitet är graden av säkerhet eller auktoritet som finns i en fras. Det är till exempel skillnad på att säga ”det ska regna idag” och ”jag tror att det kanske kommer att regna idag” (Ledin och Moberg 2019, 203). För Virtanen kan graden av modalitet i hans uttalanden vara något som formar hans image. Modaliteten kan skicka ut olika signaler som berättar något om sättet han vill presentera anklagelserna eller sig själv.
3.2.2 Kritisk retorikanalys
Kritisk retorikanalys bygger på principer från den klassiska retoriken. Det handlar om att man vill analysera hur ett budskap som vill övertyga någon om något är konstruerat (Mral et al. 2016, 44). Den kritiska retorikanalysen är till sin natur ifrågasättande och vill förstå varför budskapet ser ut som det gör, budskapets djupare innebörd samt om det innehåller några etiska implikationer. Det är en metod som är kvalitativ och ämnar att djupgående analysera ett fall (Mral et al. 2016, 13). En retorisk analys kan undersöka bilder, gester och texter. I detta fall är det en analys av text som är av intresse (Ledin och Moberg 2019, 193).
I likhet med den kvalitativa textanalysen bör det ingå en kontextuell analys av texten. Ett sätt att göra detta är genom att beskriva den retoriska situationen, som består av tre delar. Den första delen är det retoriska problemet, det vill säga anledningen till varför talaren tar till orda. Man bör även ta reda på den avsedda publiken; vilka som lyssnar och kan
påverka situationen. Den sista delen är villkoren för den retoriska situationen, då den i någon mån styrs av oskrivna villkor eller regler som kan påverka talarens möjlighet att nå fram med sitt budskap. I den kontextuella analysen kan det även ingå att utläsa textens genre, vem som är talare, författare och mottagare samt var och när texten är publicerad (Mral et al. 2016, 26).
3.2.3 Analysmodell
Vid utformandet av en textanalytisk modell är utgångspunkten analysverktygen, men man behöver inte använda alla som finns presenterade i en metod (Ledin och Moberg 2019, 200). Analysmodellen för denna studie kombinerar analysverktyg från de två
textanalytiska modellerna ovan.
Kontextuell analys
Vilken är den retoriska situationen? Vilken genre tillhör texten? När, var och av vem är texten skriven?
Innehållsanalys
Vad handlar uttalandet om? Vilka huvudteman eller delteman har texten? Vilken grad av modalitet har uttalandet?
Retorisk analys
Vilka image repair-strategier förekommer i uttalandet?
3.3 Metoddiskussion
Textanalysen som metod utgår från att man försöker tolka ett budskap. För att tolka och hitta mönster i en text behövs någon form av förförståelse och tidigare erfarenheter eller kunskaper, vilket innebär att tolkningen till viss del blir påverkad av den eller dem som genomför den. Den som genomför analysen bör vara medveten om eventuella
uppfattningar eller fördomar i kontexten och rådande diskurser i samhället, eftersom det kan påverka tolkningen av texten. Att enbart subjektivt tolka är inte en särskilt valid metod. Något som ökar validiteten hos textanalysen är att man argumenterar för
tolkningen av texten. Det är det som gör textanalysen vetenskaplig (Mral et al. 2016, 15). Den mänskliga naturen kan dock vara en möjlig felkälla i alla typer av studier (Hartman 2004, 147).
resultatet skulle vara mindre intressant (Ledin och Moberg 2019, 222). En annan brist med metoden är att den inte undersöker alla delar av Virtanens retorik, utan bara den textmässiga. Det kan finnas andra saker i Virtanens hållning, tonläge eller framförande som påverkar hur man tar till sig innehållet i uttalandena. Dessa aspekter valdes bort i metoden då det inte var möjligt att analysera allt material på ett likvärdigt sätt, eftersom stora delar av materialet enbart var publicerat i text och inte fanns som en ljud- eller bildinspelning. Att analysera fler delar utifrån dessa aspekter är dock intressant för framtida undersökningar.
Att enbart undersöka image repair i Virtanens uttalanden ger inte en nyanserad och tillförlitlig analys, eftersom teorin inte tar hänsyn till händelsens sociala kontext. Det är inte särskilt trovärdigt att teorin skulle vara en allmängiltig förklaring för hur effektiv eller ineffektiv en strategi är. Det finns olika faktorer som spelar in. Det är därför det är viktigt att komplettera metoden med en kontextuell analys. I början av genomförandet av studien fanns tanke om att analysera de retoriska appellformerna för att belysa hur Virtanen försökte övertyga om sin oskuld på andra sätt än med image repair-strategierna. Att göra det i den här studien blev dock alldeles för omfattande. För en framtida studie skulle det vara intressant att få med det i metoden.
Materialet till studien valdes utifrån definierade urvalskriterier. Det är dock fullt möjligt att några uttalanden från Virtanen i sociala och traditionella medier som har berört anklagelserna inte har kommit med. Urvalet ger förhoppningsvis en representativ bild av Virtanens kommentarer gällande anklagelserna i media, eftersom det innehåller material både från traditionella och sociala medier. Processen och kriterierna kring urvalet är tydligt beskrivna för att öka studiens reliabilitet. Tillvägagångssättet för analysen följer analysmodellen.
4. Analys av Virtanens uttalanden
4.1 Första uttalandet
Kontextuell analys
Den 25 oktober 2017 publicerades en intervju med Virtanen i Aftonbladet (Thornéus 2017), i samband med att Svenska Dagbladet publicerade en artikel där tolv kvinnor anklagade Virtanen för sexuella trakasserier. Artikelförfattaren Thornéus och Aftonbladet, som vid artikelns publikation är Virtanens arbetsplats, är avsändare. Det retoriska
problemet är att det har funnits en press från medier och personer engagerade i
#metoo-rörelsen att Virtanen ska bemöta anklagelserna mot honom. Den retoriska situationens
publik är såväl journalisten som intervjuar Virtanen, men också tidningens läsare.
Eftersom det är en redan omskriven och uppseendeväckande händelse är det dock inte helt omöjligt att anta att artikeln kommer spridas till andra personer i samhället. Således kan en tolkning av den retoriska publiken vara att Virtanen uttalar sig till hela svenska folket. De retoriska villkoren för situationen är att det är en intervju, vilket innebär att Virtanen inte själv kan bestämma dagordningen för hans uttalanden. Eftersom han varit tyst i över en vecka sedan Wallins inlägg, finns det många frågor och starka känslor hos publiken som kan påverka Virtanens retorik. Många har redan innan Virtanen uttalar sig bestämt att de tror på Wallin och de andra kvinnornas påståenden. Uttalandet är långt, eftersom det är intervju som enbart har med Virtanen.
Innehållsanalys
Syftet med att Virtanen uttalar sig i denna intervju är att ge svar på anklagelserna och förklara sig. Virtanens uttalande tycks ha två vinklar. Dels handlar det om att han anser sig oskyldig till de sexuella övergreppen han anklagats för, dels handlar det om att han under en tid av missbruk i sitt liv sagt eller gjort saker som han ångrar. Virtanen menar att han bettet sig ”tölpigt och skitstövligt”, men att han inte drogat eller våldtagit någon.
I Virtanens uttalande är det övervägande innehållet att han är oskyldig till de grövre anklagelserna, något han upprepar ofta och med säkerhet:
(1) …jag är oskyldig till det.
(2) Jag har absolut inte drogat eller försökt våldta någon. (3) Jag har aldrig drogat eller våldtagit någon.
(4) …men har inte drogat eller våldtagit någon.
(5) Men återigen, jag har aldrig drogat eller våldtagit någon.
Här finns en hög grad av modalitet i Virtanens uttalande. Ord som ”har aldrig” och ”har inte” är exempel på det. Uttalandena visar att Virtanen inte vill förknippas med de grövre brotten han anklagats för. Virtanen uttalar sig med en lägre grad modalitet när han
bemöter de mindre grova anklagelserna, till exempel att han skulle ha sagt olämpliga saker till kvinnor. Han är mindre säker på vad han har gjort och inte:
(6) …det hände saker när jag missbrukade…
(7) Jag har säkert sagt något tölpaktigt för längesen. Det kan mycket väl stämma. (8) …om jag har gjort folk illa berörda.
(9) …jag kan ju inte säga att jag aldrig säger något dumt… (10) …om jag har sagt olämpligheter…
(11) Men jag vill understryka att jag säkert har uppfört mig illa… (12) Jag har ibland uppträtt illa…
I uttalandet använder han sig av ord som ”kanske”, ”om” och ”ibland”, vilket ger
påståendena en låg grad modalitet. ”Saker” är ett ord som inte beskriver någon specifik handling vilket också ger uttalandet en låg grad av modalitet.
Retorisk analys
Det finns inga inspelningar, foton eller liknande som bevisar att Virtanen skulle ha våldtagit eller drogat någon. Ord står mot ord i detta fall. I uttalandet förekommer
strategin enkelt förnekande vad gäller dessa grövre anklagelser. Strategin förekommer när han säger att han inte har våldtagit eller drogat någon, något han upprepar flera gånger.
När Virtanen säger att han gjort och sagt ”dumheter” förknippade med alkohol och droger, är det ett exempel på minimering. När han använder sig av ordet ”dumheter”, förklarar han inte hur grova dessa ”dumheter” var och antyder att det inte är lika illa som de grövre anklagelser mot honom. Det var också länge sedan han gjorde dessa ”dumheter”, menar Virtanen. Han betedde sig enbart illa när han var full eller påverkad av droger. Det är en användning av strategin förnekande och projicering. Om han gjorde något dumt så var det på grund av att ”missbruk gör människor helt annorlunda”. Han erkänner här en mindre grov missgärning. Strategin okunskap syns i uttalandet när Virtanen säger att han inte visste att det var en fjortonåring han skrivit till för att föreslå sex.
Virtanen differentierar och attackerar anklagaren på samma gång när han tar upp att han själv utsatts för en missgärning. Han anser att han blivit oskyldigt uthängd i media när han säger att ”Vi har ett rättsväsende i landet som bör hantera frågor om brott. Jag tycker inte man ska hänga ut personer på sociala medier i drev. Den som anklagas kan omöjligen försvara sig.”
Virtanen återkommer med strategin attackera anklagaren. Det gör han dels när han namnger Wallin utan anledning och dels när han säger att anklagelserna är ”bisarra” och ställer frågan ”Vad betyder ens det där?”. Det kan tolkas som att han menar att de som anklagat honom ljuger. Det finns dock en motsägelse i Virtanens uttalande när han får följdfrågan om han menar att de som anklagat honom ljuger. Då svarar han att han ”vill inte påstå något faktiskt”.
Bolstering förekommer vid flera tillfällen i uttalandet. ”Jag är feminist” är ett exempel där
Tillrättaläggande förekommer till viss del i detta uttalande. När han säger att ”Jag kan ju
inte säga att jag aldrig säger något dumt men jag kämpar hårt med att vara en bra människa” berättar det för publiken att Virtanen vill bli en bättre människa, något som skulle innebära att han kommer anstränga sig för att inte säga olämpliga saker. Det är dock inte ett tillrättaläggande mot att han skulle begått våldtäkt eller drogat någon, eftersom han förnekar dessa anklagelser. Att han säger att ”man lyckas inte alltid leva perfekt” är en form av minimering. Han är inte perfekt, menar han, därför kan man inte förvänta sig att han beter sig perfekt.
Ta på sig skulden gör Virtanen delvis. Han ber om ursäkt om han har sårat någon med sitt
beteende under den tid han var missbrukare och om han sagt något olämpligt. Ursäkten syns två gånger: ”Jag är såklart jätteledsen om jag har gjort folk illa berörda” och ”Såklart är jag ledsen och vill gärna be om ursäkt till dem, som jag inte vet vilka de är, om jag har sagt olämpligheter och betett mig olämplig”. Här är ordet ”om” centralt i ursäkten. Virtanen säger att det kan ha hänt, men ber bara om ursäkt om det är så och om någon tagit illa upp.
4.2 Andra uttalandet
Kontextuell analys
Det andra uttalandet av Virtanen sker i en artikel i Aftonbladet i samband med att han petas som ledarskribent (Tronarp 2017). Genren är en nyhetsartikel. Artikeln är publicerad 29 oktober 2017 och skriven av Gustaf Tronarp. Det retoriska problemet till Virtanens uttalande i denna artikeln är att ge en kommentar till det beslut som Aftonbladets politiska chefsredaktör Karin Petterson kommit fram till utan honom. Beslutet av Petterson kan tolkas som att hon inte riktigt litar på Virtanens version av händelsen, eftersom hon menar att Virtanen inte kommer få skriva för tidningen oavsett vad den interna utredningen kommer fram till. Den retoriska publiken för uttalandet är Aftonbladets läsare men eftersom det är en stor och omskriven händelse kan man tolka att uttalandet riktar sig till hela svenska folket. Den retoriska situationens villkor är att Virtanen inte själv kan
Innehållsanalys
Virtanens kommentar börjar med att han säger att beslutet för honom är överraskande. Han säger att det förvånar honom att Pettersson ”godkänner det publicistiska haveriet (…) om vad som skulle ha hänt för 10-15 år sedan.” Virtanen säger sedan att han jobbat på ledarredaktionen i sex år och alltid upplevt att de stöttat honom, men att han inte känner sig stöttad av ledningen.
Uttalandet visar på en förvirring eller överraskning hos Virtanen. ”Det publicistiska haveriet” är ett värdeladdat uttryck han använder sig av, eftersom han anser att han blivit oskyldigt påhoppad och uthängd i media. Han tycker inte det är ett rättvist beslut genom att insinuera att denna kris är en svår period av ”påhopp, hot och hat” och att han får stöd från andra på redaktionen. Modaliteten i hans uttalande är omväxlande.
(13) …vad som skulle ha hänt för 10-15 år sedan. (14) Det har känts som att…
Dessa uttalanden har låg modalitet. Det första anspelar på att han inte vill säga att något definitivt har inträffat för 10 eller 15 år sedan. Det andra anspelar på känslor. Det framgår inte om det är hans egna känslor eller andras. Nästa mening liknar mer ett konstaterande:
(15) Nu har Aftonbladets politiska chefredaktör degenererat till någon som vänder kappan efter den populistiska vinden.
Uttalandet är ett exempel på hög modalitet. Pettersson har degenererat, säger han, inte att han tycker att det känns så.
Retorisk analys
När Virtanen säger ”vad som skulle ha hänt för 10-15 år sedan” är det en form av
minimering. Han antyder att det han anklagats för skulle vara mindre betydande eftersom
det hänt för länge sedan. Han använder sig av differentiering när han tar upp att han utsatts för ett "publicistiskt haveri” och antyder att det han har utsatts för är värre än att eventuellt ha begått de missgärningar han anklagats för. Det sker också när han syftar till att han utsatts för populism. Det är ett subtilt sätt att använda differentiering.
Han använder sig också av bolstering genom att hänvisa till att han jobbat för tidningen länge. Han antyder här att eftersom han är en lojal medarbetare förtjänar han inte det han blivit utsatt för. Här är också en subtilare användning av attackera anklagaren, då man kan tolka detta som att han menar att Pettersson inte gett honom den respekt han anser att han förtjänar.
4.3 Tredje uttalandet
Kontextuell analys
Virtanens tredje uttalande sker i en nyhetsartikel från Aftonbladet (2017) i samband med att han slutar jobba på tidningen. Aftonbladet är artikelförfattare. Det retoriska problemet i situationen påminner om kontexten för det andra uttalandet, eftersom syftet med
uttalandet är att ge kommentar på beslutet som avslutar hans anställning på tidningen. Även publiken och villkoren för den retoriska situationen är snarlika det föregående uttalandet. Uttalandets längd är ännu kortare än de tidigare.
Innehållsanalys
Innehållet i uttalandet berör Virtanens avslutade anställning på tidningen. Han börjar med att säga att han ”lämnar tidningen efter att chefer offentligt uttryckt brist på förtroende för mig.” Virtanen menar alltså att han inte lämnar för att han skulle ha gjort en missgärning, utan det är chefernas bristande stöd som förmår honom att lämna. Virtanen fortsätter med att säga att ”beslutet att lämna sker i samförstånd.” Det talar om för publiken att det är en gemensam överenskommelse, att varken Virtanen eller Aftonbladet längre vill att han ska jobba kvar.
Vidare kommenterar Virtanen beslutet genom att säga att det kom plötsligt för honom. Det kan tolkas som att han var oförberedd mot de konsekvenser han nu står inför. Han
alltid i mitt hjärta, men nu känns det finemang att titta friskt framåt.” Detta kan tolkas som att Virtanen haft tankar sedan tidigare att gå vidare från tidningen, eftersom uttrycket ”det var dags” ger associationer till uttryck som ”tiden är kommen” och ”allt har ett slut”.
Avslutet på Virtanens anställning får således en mer vardaglig ton, som att det är en normal och väntad händelse som kunde hänt vem som helst. Detta är något
motsägelsefullt mot hans inledande kommentar att beslutet kom plötsligt.
Virtanen uttalar sig med hög modalitet. Det finns en ton i uttalandet som påminner om ett pressmeddelande.
(16) Jag lämnar tidningen efter att chefer offentligt uttryckt brist på förtroende för mig. (17) …beslutet att lämna sker i samförstånd.
Endast i den sista meningen ”Aftonbladet finns för alltid i mitt hjärta, men nu känns det finemang att titta friskt framåt” talar Virtanen explicit om sina egna känslor.
Retorisk analys
Virtanen använder sig implicit av enkelt förnekande när han säger att han lämnar för att hans chefer uttryckt brist på förtroende mot honom, och att beskedet kom plötsligt. Här finns en antydan att chefernas bristande förtroende är utan rimliga skäl, eftersom han menar att han är oskyldig. Minimering sker också i detta uttalande, eftersom han talar på ett vis som kan tolkas som att han inte tycker att det han anklagats för, och inte heller det han har erkänt, är ett rimligt skäl för att avsluta en anställning. Ett annat exempel på
minimering är att han säger att anledningen till att han går vidare från Aftonbladet är för
att ”det var dags”, inte för att han blivit anklagad för våldtäkt.
4.4 Fjärde uttalandet
Kontextuell analys
I en artikel publicerad i SVT Nyheter den 8 mars 2018 ger Fredrik Virtanen en skriftlig kommentar i samband med att han anmält Cissi Wallin för förtal (Mokhtari 2018). Genren är en nyhetsartikel. Artikelförfattare är Arash Mokhtari. Syftet för uttalandet är att ge svar på varför han har anmält Wallin för förtal. Den retoriska publiken är Sveriges befolkning, eftersom uttalandet är publicerad i en av de mest rikstäckande nyhetsmedierna. Villkoren för uttalandet styrs till viss del av artikelförfattaren eftersom Mokhtari väljer hur
uttalandet ramas in.
Innehållsanalys
Uttalandet börjar med att Virtanen hänvisar till när Wallin anmälde honom för våldtäkt. Enligt honom var det han som uppmanade henne att anmäla. Vidare säger han att han den anmälan ”är utredd och avfärdad sedan länge.” Han uppmanar alla att läsa
förundersökningen för att se varför. Han säger sedan att ”nu väntar en ny rättsprocess som också måste respekteras.” Virtanen uttalar sig sedan om faran med att oskyldiga utpekas på nätet och säger att samhället går sönder om det finns parallella domstolar. Han menar också att personer på nätet har personliga själviska agendor med att peka ut folk på sociala medier. Avslutningsvis säger han att han är tacksam att staten tar problemet på allvar och hoppas att rättvisa ska skipas. Med detta uttalande kan man utläsa att Virtanen anser att han blivit orättvist behandlad och oskyldigt uthängd.
Virtanen uttalar sig genomgående med hög modalitet. Särskilt när det kommer till att försvara hans oskuld.
(18) …är utredd och avfärdad sedan länge. (19) Dagligen utpekas oskyldiga på nätet…
Här formulerar sig Virtanen på ett sätt som, oavsett om det är sant eller inte, verkar sakligt och grundat.
Retorisk analys
eftersom han var den som uppmanade Wallin att anmäla honom, så är han en person som bryr sig om att saker och ting går rätt till. Det finns ett mer implicit användande av
bolstering där han igen vill framhäva just detta karaktärsdrag, och det är när han säger att
han är ”tacksam för att staten tar problemet på största allvar och hoppas att rättvisa till sist ska skipas”.
I uttalandet förekommer också minimering. När Virtanen säger att anmälan mot honom är ”utredd och avfärdad sedan länge” antyder han att eftersom det var längesedan anmälan mot honom utreddes, så är det inte rimligt att längre ta upp anmälan mot honom.
Virtanen använder sig av differentiering när han tar upp att det finns ett stort
samhällsproblem där oskyldiga personer hängs ut online och i media. Det är på denna sakfråga som diskussionen borde handla om, menar han.
Attackera anklagaren gör Virtanen genom att säga ”Dagligen utpekas oskyldiga på nätet
av människor med personliga agendor och själviska motiv.” Det kan tolkas som att han anser att det här är något han själv utsatts för. De som har pekat ut honom har alltså personliga agendor och själviska motiv, menar han. Han attackerar anklagaren igen med uttalandet: ”…en lynchjustis som hänger ut folk och godtyckligt dömer efter tidens
opinioner och trender.” Här attackerar han inte bara de som har hängt ut honom utan också de som tror att det som har sagts om honom är sant. I detta uttalande står Virtanen fast vid sin oskuld. Enkelt förnekande förekommer genom att säga att oskyldiga pekas ut och att anmälan mot honom är avfärdad.
4.5 Femte uttalandet
Kontextuell analys
den första punkten, men blev inte fälld för partiskhet eller osaklighet (Adelai och Hill, 2019).
Det retoriska problemet i Virtanens intervju med Makboul är dels att bemöta
anklagelserna, dels att berätta hur det kändes för honom att hängas ut i media. Eftersom programmet sändes på SVT som är en av de största nyhetsdistributörerna i Sverige blir den retoriska publiken för uttalandet hela Sveriges befolkning. Villkoren för uttalandet bestäms i hög grad av Makboul, eftersom det är hon som ställer intervjufrågorna.
Uttalandet är långt. Virtanen får mycket tid att uttala sig eftersom programmet till stor del handlar om honom. Genren är en intervju i en dokumentär.
Innehållsanalys
Det första uttalandet av Virtanen i dokumentären handlar om hur han tänkte när han först fick reda på att Wallin namngivit honom på Instagram. Han säger att han tycker det
kändes konstigt, förvirrande och att han hade funderingar på att ta sitt liv. Han bemöter sedan några av de konkreta anklagelserna. Vad gäller anklagelsen om att ha filmat en kvinna utan hennes vetskap och skickat den till henne dagen efter, säger Virtanen att han tycker det är svårt att svara på om det är sexuella trakasserier, eftersom han gjorde det för att han ville träffa henne igen. Han anser inte att det är ett hot eller sexuella trakasserier.
Han nekar till samtliga anklagelser som riktats mot honom. Han säger att han tycker det är konstigt att han ska bevisa sin oskuld när det kommer till såna här påståenden. Han
hävdar att han aldrig drogat eller haft sex med någon som inte velat.
Virtanen får frågan om han egentligen kan veta hur medveten han var om vad han gjorde, eftersom han använde mycket sprit och droger. Virtanen svarar att han vet att han inte begått något brott, men att han betett sig dåligt på andra sätt. Han tar upp att han vill ha upprättelse och att det är svårt för honom att försörja sig på grund av anklagelserna.
Virtanen uttalar sig med hög modalitet när hans uttalanden handlar om han skulle ha begått något brott. Det finns flera exempel på det.
(20) Nej, det är inte sant. (21) Jag har aldrig någonsin…
(23) Nej. Absolut inte.
(24) Jag kan bara veta att jag inte har begått något brott. Jag har inte gjort det. (25) Jag har aldrig varit intresserad av små…
I citaten finns ingen antydan till tvekan eller osäkerhet. Virtanen är säker på att han inte begått något brott. När uttalandena handlar om att han skulle betett sig olämpligt men inte brottsligt talar Virtanen med lite lägre modalitet. Han verkar överlag mindre säker.
(26) Och det är det där jag menar om jag då filmar det… (27) …då gör jag väl antagligen det för att vi ska ses igen… (28) Nej, jag har inget minne av det.
(29) Nej, jag kan inte föreställa mig att det är sant.
(30) Den där tror jag att jag känner till vem det kan vara… (31) …då sa jag säkert någonting olämpligt ja…
(32) Jag har inget som helst minne av hennes ålder… (33) Jag har väl uppenbarligen skrivit det…
(34) Ja, hon var säkert 16 år…
(35) …och säkert på andra vis en jävligt stökig och tråkig person.
I formuleringarna förekommer exempelvis ”om”, ”väl”, ”säkert” och ”har inget minne”, vilket visar på en låg modalitet i uttalandet.
Retorisk analys
Strategin enkelt förnekande framkommer vid flera tillfällen, exempelvis när han säger att han inte har våldtagit Wallin. Andra exempel är när Virtanen säger: ”Jag har aldrig haft sex med någon som sagt nej eller inte velat” och ”Jag kan bara veta att jag inte har begått något brott.” Virtanen förnekar och projicerar när han hänvisar till att det var alkoholen och drogerna som bär skulden till att han sagt olämpliga saker. Exempel på strategin finns i uttalandet: ”Jag har betett mig dåligt och varit för berusad och vart grov i munnen och säkert på andra vis en jävligt stökig och tråkig person.”
Minimering är synligt i uttalandet när Virtanen säger att han filmade och skickade filmen
Virtanen trodde att han, genom att skicka videon som enligt honom var en invit, skulle göra kvinnan glad. Att Virtanen hänvisar till händelsen där han skrev till sextonåringen på Facebook som ”ett skämt” är också ett exempel på minimering.
Han attackerar anklagaren när han namnger Cissi Wallin och säger att det hon anklagat honom för är falskt, att han inte våldtagit henne. Att han säger ”Och det ansåg ju inte hon heller på över två år vi hade kontakt efteråt” är ett exempel där han attackerar Wallin. Virtanen försöker argumentera för att Wallin inte är trovärdig, eftersom hon själv inte anser att hon blev våldtagen på över två år efter händelsen. Attackera anklagaren
förekommer även när Virtanen säger ”jag menar jag vet inte vad det här är för anklagelser – vilka dom kommer ifrån.” Han antyder här att de som anklagat honom har hittat på anklagelserna, eftersom han inte vet varifrån de kommer och vad de handlar om.
Virtanen använder sig av provokation vid ett tillfälle i intervjun: ”Hon var
paparazzifotograf eller sån här vimmelfotograf och skulle sätta upp sin kamera och ta kort på mig på jag. Tror det var på gubbrummet som det kallades då på Spybar. Där jag ville inte vara med på bild och hon fortsatte ta kort, så då sa jag säkert någonting olämpligt ja…” Här menar Virtanen att missgärningen var en rimlig reaktion eftersom han blivit
provocerad.
Okunskap är synligt i uttalandet när Virtanen säger att han inte visste att kvinnan han
tjatade på att följa med hem en utekväll var 16 år. Virtanen säger: ”Ja, hon var säkert 16 år men det är ju 20-årsgräns på Kvarnen vad jag vet, så hur skulle jag kunna veta det i så fall?” Differentiering förekommer när Virtanen hänvisar till att händelsen är problematisk, inte på grund av att han anklagats, utan för att han blivit uthängd i media. Det är synligt i uttalandet: ”Men det är så det har blivit plötsligt ska jag behöva bevisa min oskuld istället för tvärtom. Det är det som är genomgående i det här.”
4.6 Sjätte uttalandet
Kontextuell analys
Samma dag som Uppdrag Granskning-programmet ”#metoo och Fredrik Virtanen” sändes i SVT, medverkade Virtanen i en intervju i den östgötska morgontidningen Östgöta
arbetsplatser och han är född i Motala i Östergötland, vilket kan vara en anledning till att han väljer att uttala sig i en lokaltidning framför en rikstäckande.
Den retoriska situationens problem är att Virtanen uttalar sig för att kommentera hans medverkan i Uppdrag Granskning. Publiken består av författaren, som ställer frågorna, Östgöta Correspondentens läsare, samt personer som bor i regionen. Eftersom artikeln finns tillgänglig för vem som helst kan man dock argumentera för att Virtanen än en gång talar indirekt till hela svenska folket. Artikelförfattaren sätter en del av de retoriska
villkoren för uttalandet eftersom det är hon som bestämmer i vilken ordning och var i
texten som Virtanen får komma till tals. Publiken har också vissa förväntningar på Virtanens uttalande eftersom programmet redan innan sändning har rört upp starka känslor, vilket sätter villkor för sättet han uttalar sig. Eftersom det är en lokaltidning kan han uttala sig mer specifikt om lokala fenomen.
Innehållsanalys
Intervjun handlar i stor grad om att Virtanen beskriver hur det känns för honom att ha fått medverka i Uppdrag Granskning. Han hyllar programmet och säger att han upplever att hans liv har räddats tack vare det. Intervjun handlar även om vad han tycker om att programmet och Makboul kritiserats så hårt. Han tycker att personer på sociala medier, men också traditionella medier, beter sig lika illa nu som under tiden han blev anklagad. Virtanen säger att det har fått honom att må dåligt och att han skämts inför Motala och sin familj. Han nekar till anklagelserna som riktas mot honom och säger att allt härstammar från lögner.
Virtanen uttalar sig vid flera tillfällen med hög modalitet. Återkommande är att han säger med säkerhet att saker och ting är lögn. Han uttalat sig även med hög modalitet när han pratar om medier:
(36) Nu ljugs det för att smutskasta en av Sveriges mest seriösa redaktioner. (37) Det är total lögn…
(38) Jag hade aldrig någon kontakt med reportern innan… (39) Folk går på lögner.
(40) Det är därför väldigt många avskyr media… (41) Jag har alltid varit kritisk mot media.
(43) Det är en oerhört farlig samhällsutveckling… (44) Det är väl klart som fan att jag aldrig gjort. (45) Allt härstammar från lögner…
Detta är exempel på hög modalitet i Virtanens uttalande. Virtanen uttalar sig några gånger med lägre modalitet:
(46) Det känns faktiskt som att Uppdrag granskning och reportern Lina Makboul räddat mitt liv…
(47) Att jag varit på fest där även hennes bror befunnit sig är säkert sant… (48) Hoppet kanske inte är ute.
(49) …att ingen, kanske inte ens min underbara och snälla familj, innerst inne trodde på mig.
(50) Jag borde aldrig satt mig i en taxi…
I dessa exempel förekommer ord som ”borde”, ”känns” och ”kanske”, vilka är exempel på ord som ger uttalandet låg modalitet. I detta uttalande är det svårare att urskilja mönster gällande Virtanens uttalanden med låg modalitet. Ett som i alla fall är säkert är att han inte uttalar sig med låg modalitet när det handlar om att försvara hans oskuld i frågan om våldtäkt.
Retorisk analys
Strategin attackera anklagaren förekommer i uttalandet när Virtanen säger att
anklagelserna var ”en lynchmobb på nätet som fick svängdörrar in i riktiga medier”. Han antyder att anklagelserna inte är grundade i någon sanning, att det enbart var ”ett drev som kände blodvittring”. Genom att säga ”Allt härstammar från lögner och åratal av förtalskampanj från en person, med eller utan mitt namns nämnande” attackerar han
anklagaren igen. Man kan tolka detta som att han menar att Wallin hade som avsikt att
förstöra hans liv när hon namngav honom. Han menar även att hon ljugit.
Han använder sig av enkelt förnekande i uttalandet ”Detta var ju fake news”. Han menar att anklagelserna som rapporterades i media inte var grundade i någon sanning. Enkelt
förnekande förekommer även när han svarar såhär på frågan om han våldtagit eller drogat
någon: ”Det är väl klart som fan att jag aldrig gjort.”
4.7 Sjunde uttalandet
Kontextuell analys
Den 26 maj 2019 medverkade Virtanen i säsongsavslutningen av Söndagsintervjun (2019) i P1. Programledare för avsnittet är Martin Wicklin. Kontexten för intervjun är att Virtanen släppt sin bok ”Utan nåd”, en självbiografi där Virtanen bland annat beskriver
händelseförloppet under hösten 2017, hans liv som nöjesjournalist under 2000-talet och hur medierna hanterade anklagelserna mot honom och #metoo. Intervjufrågorna utgår till stor del från bokens innehåll.
Den retoriska situationens problem är att Virtanens bok publicerats, vars innehåll gett upphov till nya frågor om anklagelserna. Publiken är dels Martin Wicklin, som intervjuar Virtanen, men även de som lyssnar på intervjun i radio och som podcast. Eftersom det är en uppmärksammad händelse som flitigt omskrivits i media finns ett allmänintresse att höra vad Virtanen har att säga, vilket betyder att man kan tolka publiken som hela Sveriges befolkning. Villkoren för intervjun ställs i stor utsträckning av Wicklin eftersom det är han som ställer frågorna, men också av de förväntningar som publiken har på Virtanen.
Innehållsanalys
Intervjun leder in på anklagelserna när Wicklin frågar Virtanen om tiden när han började jobba som nöjesjournalist på Aftonbladet i mitten på 90-talet. Virtanen beskriver att normen efter en arbetsvecka var att gå ut och festa och att miljön han befann sig i under mitten av 00-talet var en ”drogindränkt popvärld”. Under denna period drack och knarkade han nästan varje dag.
Wicklin tar upp att Virtanen i sin bok skrivit att han aldrig kände sig i överläge och att han såg kvinnor som starka, överlägsna och ouppnåeliga. Virtanen säger att han inte förstod att han sågs som en makthavare av många på grund av hans position i media, och säger att han ofta betedde sig ”tölpaktigt” när han var ute.
Wicklin ber Virtanen beskriva hans version av kvällen med Wallin, som inträffade under den tid som Virtanen precis beskrivit. Virtanen säger att hans version finns med i boken tillsammans med Wallins berättelse från förundersökningen. Enligt Virtanen hände ingenting den kvällen.
Wicklin frågar Virtanen om det Wallin har beskrivit inte kan ha hänt, eftersom han själv inte minns kvällen. Han säger att det inträffar mycket gråzoner när båda parter är ”fulla mitt i natten” men att hans minne är att de inte hade sex. Han tycker att mediernas rapportering hösten 2017 kändes som ett övergrepp, att han kände sig hatad från både ”vänsterfeminister och högerradikaler” och att han inte tycker att han ska behöva försvara sig mot påståenden som han inte hört talas om.
Virtanen hävdar flera gånger att han är friad från anklagelserna, varpå Wicklin poängterar att det inte är samma sak som att inte vara dömd, eftersom förundersökningen lades ner. Virtanen håller inte med. Virtanen bemöter sedan en konkret anklagelse som handlar om att han under en Hultsfredsfestival stått utanför en medarbetares dörr och tjatat om att han velat ha sex med henne.
På frågan om det funnits mycket sex som rört sig i gråzoner svarar Virtanen att han inte sagt det, men kan föreställa sig att det varit så. Han tar upp ett exempel på detta och hänvisar till händelsen när han filmat och skickat en video på en kvinna han haft sex med till henne, och att han uppfattade det som ett skämt eller en invit, medan hon uppfattade det som ett hot. Wicklin säger att det kanske inte är så konstigt att hon uppfattade det som hotfullt, eftersom Virtanen genom att skicka videon visar att han har den. Virtanen säger att han inte förstår hur det kan uppfattas som ett hot.
svarar att han gärna ber om ursäkt till konkreta personer som tar kontakt med honom och berättar vad de har upplevt. Han säger att han inte tänker be om ursäkt till journalister. Han fortsätter med att säga att "vissa människor kommer aldrig bli nöjda, skriver jag väldigt tydligt. Tydligen gällde det dig då, Martin Wicklin.”
Wicklin säger att han upplever att en rannsakning saknas i Virtanens bok. Virtanen svarar att han inte har ett behov av att bli omtyckt eller förlåten. Han säger även att han tycker att Wicklins frågor är förnedrande, och att Wicklin ”gör om mediaövergreppet som skedde”. Han pratar sedan om hur han ser på medievärlden i Sverige idag och tycker det är
problematiskt att traditionell media själva deltog i #metoo. Virtanen säger att han är ganska tillfreds med sitt liv idag, men att det stora problemet är att han inte kan försörja sig själv och sin familj.
Virtanen uttalar sig vid flera tillfällen i intervjun med formuleringar som antyder en viss tvekan eller osäkerhet. Följande exempel visar på en lägre modalitet.
(51) Då var det nog inte…. Jo det kanske vi gjorde vissa av oss. (52) Näe, det minns jag inte.
(53) Ja, det är ju tänkbart.
(54) Jamen så kan det ju verkligen ha varit…
(55) Om det var några nyktra dagar så var de inte många faktiskt.
(56) Men vad som hände var väl att, det var ju så att vi blev trötta och ingenting hände. (57) …om att vi skulle haft nån slags sexförsök som uppfattades fel eller gick snett, det
kan ju ha hänt.
(58) …jag tror ingen har nånsin anklagad mig för våld…
(59) …då var det väl tölpaktigt att fråga två gånger för mycket.
Många av dessa uttalanden handlar om när han beskriver det dekadenta liv han levde under 90- och 00-talet. Han säger ofta att han inte minns, vilket ger uttalandena låg modalitet. Han uttalar sig vid några tillfällen med mycket hög modalitet, särskilt när intervjun handlar om anklagelserna som riktats mot honom.
(60) Vad jag däremot är säker på, eftersom jag aldrig nånsin har pysslat med det, är att stoppa piller, eller vad man nu gör, i någons dryck.
(62) Jag är inte åtalad, jag är friad. (63) Och då är man friad.
Virtanen talar här utan någon som helst antydan till osäkerhet.
Retorisk analys
Förnekande och projicering är förekommande vid flera tillfällen. Till exempel när han
berättar om hur ofta han drack alkohol och tog droger och att det var en särskild jargong i det gäng han umgicks med som gjorde att han blev missbrukare och betedde sig tölpigt.
Enkelt förnekande förekommer när han förnekar anklagelserna om att han skulle våldtagit
eller drogat någon. Ett exempel på det finns i uttalandet: ”Så det klart det är förnedrande för mig att jag skulle behöva sitta och svara på påståenden som inte var sanna.”
Strategin goda avsikter förekommer när Virtanen talar om varför han skickade videon på kvinnan han haft sex med: ”Jag ville uppenbarligen skicka det för jag tyckte det var trevligt igår, tack för igår, ska vi ses igen, och hon uppfattade det på ett helt annat sätt.”
Minimering sker även i detta exempel, eftersom Virtanen hävdar att han inte förstår hur
hans agerande i denna situation kan uppfattas som hotfull och säger att ”folk kan uppfatta allting hursomhelst.” Minimering sker igen när Virtanen säger att händelsen på
Hultsfredsfestivalen var ett skämt, samt när han säger att anklagelserna handlar om en tid som var för länge sedan. Han menar att han är en annorlunda person idag och att det gör anklagelserna mindre angelägna.
Virtanen attackerar anklagaren flera gånger. Till exempel när han säger att ”minnen förändras ju, det vet ju vilken minnesforskare som helst”, antyder han att de som anklagat honom kan ha mints en händelse annorlunda än verkligheten. När han säger att han aldrig drogat någon, antyder han att de som anklagat honom för det ljuger. Han attackerar journalisterna och personer på sociala medier som spred och trodde på anklagelserna genom att säga att de är ”idioter”. Också Wicklin attackeras i uttalandet: ”Vissa människor kommer aldrig bli nöjda, skriver jag väldigt tydligt. Tydligen gällde det dig då, Martin Wicklin. Det var dig jag syftade på.” Virtanen säger även att Wicklin upprepar
