Lärarna ger olika förklaringar till hur elever lär sig genrer och Tereses åsikter går i linje med Kuyumcu (2004) som menar att många lärare i Sverige verkar anse att genrer ”lärs in implicit genom socialisation, dvs. att eleverna möter olika slags texter i olika skolämnen och på så sätt får förebilder för sitt eget skrivande” (2004:581). Detta kan även sättas i relation till Hedeboe & Polias (2008) som menar att personer under all språkinlärning bygger upp resurser som används i sociala och kulturella kontexter och att detta är genrer. Hedeboe & Polias (2008:37)kan alltså bekräfta att genrer, i viss utsträckning lärs in ”automatiskt” men påpekar samtidigt att detta gäller de kontextbundna och vardagsnära genrerna medan de mer abstrakta måste läras in.
Kuyumcu (2004) påpekar också att hur genre lärs in inte har varit något stort debattämne i den svenska skola. Catharina visar viss influens från Sydneyskolans användande av modelltexter så som Hertzberg (2006) beskriver den. Skillnaden är dock att Catharina använder autentiska modelltexter och inte arbetar lika systematiskt med genrerna som Sydneyskolan gör.
36
6 Diskussion och slutsatser
Syftet med uppsatsen är att både undersöka hur begreppen genre och texttyp används i gymnasieskolans nationella samt lokala styrdokument för kurserna svenska A och svenska B och att undersöka hur fem gymnasielärare i svenska tolkar begreppen och ser på deras roll i undervisning. Resultatet visar att genre och texttyp är två begrepp som används men som är svåra att definiera. Undersökningens fem informanter visade alla ett behov av längre resonemang för att förklara hur de tänkte kring begreppen. I textanalysen framkom att styrdokumenten använder begreppen men att omskrivningar främst används. På grund av undersökningens begränsade omfattning kan inga generella slutsatser dras men då styrdokumenten innehåller begreppen texttyp och de lokala arbetsplanerna innehåller begreppet genre måste lärare på något vis förhålla sig till dem. En diskussion om genre och texttyp bör därmed vara angelägen för alla svensklärare.
Genrebegreppet användes av lärarna i vår undersökning på ett brett plan och majoriteten av lärarna försökte förklara genre genom att ge exempel på texter och på hur texter kan kategoriseras. Detta visar på ett behov av att kunna sätta in texter i mönster för att visa på vilka texter som har gemensamma drag. Även begreppet texttyp var svårt för lärarna att förklara trots att övervägande del av lärarna ansåg att texttyp var ett enklare begrepp än genre. Det kan eventuellt finnas en koppling mellan lärarnas skilda förståelse av begreppen och styrdokumentens otydliga användning av begreppen då otydlig användning uppmanar tolkning av begreppen. Därmed kan lärarna använda begreppen på olika sätt vilket kan innebära att begreppen samt användningen av begreppen blir oklar för eleverna. Vi anser att genre och texttyp kan vara praktiskt användbara, i enlighet med Ledin (1996), för att tydliggöra texters olika beståndsdelar, vilket lärare kan ha nytta av.
Styrdokumenten förespråkar att elever ska kunna läsa och producera olika genrer samt att elevernas producerade texter ska skrivas i rätt form. I vår undersökning skiljer majoriteten av lärarna tydligt på de texter som läses, vilka de kallar genrer och främst avser skönlitteratur, och de texter som skrivs, vilka de kallar texttyper och främst avser saklitteratur. Styrdokumenten ger dock inga tydliga indikationer på en liknande tolkning utan använder genrer och texttyper varierande om läsning och skrivning.
Samtliga fem lärare i undersökningen anser att det är av vikt att eleverna lär sig att det finns olika typer av texter. Dels ur en allmänbildningsaspekt och dels på grund av att det
37
nationella provet i svenska B i vissa uppgifter ställer krav på att elever ska skriva i en viss genre. Det nationella provet styr i viss utsträckning lärarnas planering och påverkar deras arbetssätt när det gäller vilka texter de arbetar med samt hur de arbetar med genrer och texttyper. Därmed är genrebegreppet viktigt för lärarna även om de inte uttryckligen använder sig av ordet eftersom de arbetar med att få elever att förstå olika texters funktion, vilket lärarna även påpekar. Att vissa lärare menar att det inte krävs explicit arbete för att förbereda eleverna inför det nationella provets genrekrav kan bero på att eleverna redan är genremedvetna, vilket de kan ha lärt sig inom eller utanför undervisning, eller att lärarna i undervisning trots allt arbetar med genrer men använder sig av andra ord.
Styrdokumenten använder både genre och texttyp men ger ingen definition av begreppen. De flesta svensklärare är troligen bekanta med åtminstone genrebegreppet, kanske främst från studier i litteraturhistoria vilket vår studie visar på, men lärarna kan trots det ha skilda förståelser av begreppet. För att undvika alltför skilda tolkningar av styrdokumenten hade styrdokumenten kunnat undvika begreppen och enbart använda omskrivningar av begreppen. Dessa omskrivningar används redan i stor utsträckning och till skillnad från genrens och texttypens tydliga kopplingar till ett komplext forskningsområde lämnar omskrivningar fältet öppet för tolkning. Detta skulle dock kunna bidra till en klyfta mellan det nationella provets krav på genre och styrdokument som inte nämner genre. Vi menar att ett konsekvent användande av begreppen i styrdokumenten kan innebära att svensklärare i och med begreppen genre och texttyp får ett verktyg i arbetet med att utveckla elevers kunskap om text. Det kan även medföra att lärares professionella fackspråk utökas vilket bör ses som en fördel i lärararbetet då ett tydligt språk är en grund för allt arbete människor emellan, vilket arbetet i skolan i allra högsta grad är. Om Skolverket tydligare hade definierat begreppen genre och texttyp, exempelvis i enlighet med Ledins (1996) samt Ledin & Hellspongs (1997) resonemang, hade lärarna fått hjälp med att se begreppens betydelse för textarbete och därmed hade begreppen kunnat fungera som ett stöd för lärare. Det är möjligt att det finns en koppling mellan de fem informanternas oklara begreppsanvändning och styrdokumentens oklara begreppsanvändning.
Den tolkningsfrihet som nu råder i styrdokumenten kan försvaras med att elever ändå klarar exempelvis det nationella provets krav på genre vilket lärarna i vår undersökning förklarar. Enligt vissa av lärarna i vår undersökning verkar det dock för
38
många elever mer handla om tur eller instinkt än om att de har en tydlig kunskap om genre och texttyp. Vi menar inte att kunskap om genre och texttyp ska vara ett enskilt moment utan att kunskap om ämnet hade kunnat bidra till att sätta ord på den förståelse som elever ofta har för genrer, exempelvis inom filmsfären. Genom att utveckla elevers genremedvetenhet och ge dem ord för vad de ofta redan vet kan samtal om texter som man läser och skriver tas till en högre nivå.
Med ökad kunskap om genrebegreppet avser vi inte enbart att ”kunna placera in böcker i genrer” som vissa lärare talade om. Vi förespråkar inte heller någon tydlig genrepedagogik. Vi menar att en översiktlig, men ändå komplex, kunskap över relationen mellan genre och texttyp, kanske i enlighet med Hellspong & Ledin (1997), kan bidra till en ökad förståelse om textarbete. Att utveckla elevers kunskap om vilka kriterier som gör att texter tolkas som olika genrer samt hur olika genrer kan bestå av samma texttyper kan bidra till att utveckla elevers förmåga att tolka och analysera olika texter. Eftersom genregränser är flytande (Bergsten & Elleström 2004) är det allt viktigare att kunna tolka och analysera genrers beståndsdelar. Genrekunskap och genremedvetenhet kan därmed fungera som ett språk att använda vid textarbete.
Vi anser härmed att vi har uppnått undersökningens syfte då vi har undersökt hur begreppen används både i styrdokument och av lärare. Med denna undersökning som grund hade vidare forskning på området kunnat beröra hur lärare arbetar med att få elever att skriva i ”rätt” genre, hur lärare använder begreppen genre och texttyp i sitt arbete samt hur begreppen används i läromedel.
39
Referenser
Tryckta källor
Bergsten, Staffan & Elleström, Lars. 2004. Litteraturhistoriens grundbegrepp. Lund: Studentlitteratur. 107-133
Elmfeldt, Johan & Erixon, Per-Olof. 2007. ”Genreföreställningar” I Skrift i rörelse: om genrer och kommunikativ förmåga i skola och medielandskap. Stockholm: Symposion. 151-171
Hættner Aurelius, Eva & Götselius, Thomas. 1997. Genreteori. Lund: Studentlitteratur. Hedeboe, Bodil & Polias, John. 2008. Genrebyrån: en språkpedagogisk funktionell
grammatik i kontext. Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Hellspong, Lennart & Ledin, Per. 1997. ”Den mångsidiga brukstexten”. Vägar genom texten. Handbok i brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur. 20-29
Hertzberg, Frøydis. 2006. ”Genreskrivning under senare skolår: att berätta räcker inte”. I Bjar, L (red.). Det hänger på språket! Studentlitteratur: Lund. 295-317.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov. 2006. Examensarbetet i lärarutbildningen: undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsförlaget. Kuyumcu, Eija. 2004. ”Genrer i skolans språkutvecklande arbete”. I Hyltenstam, K &
Lindberg, I (red.). Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. 573-595
Kvale, Steinar. 1997. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Ledin, Per. 1996. Genrebegreppet – en forskningsöversikt. Rapport nr 2 från projektet
Svensk sakprosa. Institutionen för nordiska språk: Lunds universitet. Nilsson, Jan. 1999. Att se och förstå undervisning. Lund: Studentlitteratur.
Nyström Catarina. 2000. Gymnasisters skrivande – en studie av genre, textstruktur och sammanhang. Uppsala, Uppsala universitet.
Palmér, Anne & Östlund-Stjärnegårdh, Eva. 2005. Bedömning av elevtext. En modell för analys. Stockholm: Natur och Kultur.
Parmenius Swärd, Suzanne. 2008. Skrivande som handling och möte. Malmö: Malmö högskola.
Repstad, Pål. 2007. Närhet och distans. Lund: Studentlitteratur.
Östlund-Stjärnegårdh, Eva. 2002. Godkänd i svenska? Bedömning och analys av gymnasieelevers texter. Uppsala universitet: Institutionen för nordiska språk.
40
Internetkällor
Elmfeldt, Johan & Erixon, Per-Olof. 2005. ”Genrer och intermedialitet i litteratur- och skrivundervisning – teoretiska utgångspunkter och empiriska iakttagelser". Malmö högskola. www.mah.se
http://www.mah.se/templates/Page____64470.aspx Hämtdatum 2009-04-28
Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning. 2002. Vetenskapsrådet. http://www.vr.se/download/18.7f7bb63a11eb5b697f3800012802/forskningsetiska _principer_tf_2002.pdf www.vr.se. Hämtdatum 2009-03-02 Svenska A SV1201. 2000. Skolverket http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0809&infotyp=5&skolf orm=21&id=3205&extraId= www.skolverket.se. Hämtdatum 2009-04-20 Svenska B SV1202, 2000. Skolverket http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0809&infotyp=5&skolf orm=21&id=3206&extraId= www.skolverket.se Hämtdatum 2009-04-20
Svenskämnets beskrivning. 2000. Skolverket
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0809&infotyp=8&skolf orm=21&id=SV&extraId=
www.skolverket.se Hämtdatum 2009-04-20
Muntliga källor
Intervju med Emma 2009-03-31 Intervju med Terese 2009-03-31 Intervju med Catharina 2009-03-31 Intervju med Pernilla 2009-04-21 Intervju med Berit 2009-04-21
Bilaga 1: Intervjuguide
Möjliga frågor till lärarna Svenskämnet
Vad tycker du är svenskämnets roll i skolan? Begreppen genre/texttyp
Vad betyder begreppet genre respektive texttyp för dig? Hur relevanta är begreppen i svenskundervisningen? Av vilka anledningar anser du att man ska/inte ska arbeta med genrer och texttyper i skolan? Vad skulle vara det eventuella målet med att arbeta med genrer och texttyper? Vad vill du att eleverna ska uppnå med arbetet? Vilka
genrer/texttyper arbetar du med? Varför tycker du att dessa genrer/texttyper är viktiga? Är olika genrer/texttyper olika viktiga beroende på elevunderlaget? (deras program, intressen…) Vad är det med dessa genrer som gör dem extra viktiga att undervisa kring? Läsning
Har du lagt märke till om det är några texter som elever tycker om att läsa? Vad är det i dessa genrer som du tror gör att eleverna tycker om dem/inte tycker om dem? Är detta något som du tänker på i din undervisning? På vilket sätt?
Skrivande
Är det någon text som du upplever att elever har lättare/svårare för att skriva? Konkreta exempel? Vad är det i dessa texttyper som gör dem lätta/svåra för eleverna att skriva i? Hur arbetar du med att få eleverna att förstå de specifika dragen i en viss texttyp? Är det några speciella drag som eleverna har svårt att lära sig?
Genremedvetenhet
Vad innebär genremedvetenhet för dig? Hur tänker du kring elevernas medvetenhet om olika genrer? Vad är det som är viktigt att eleverna lär sig? Vilka fördelar kan du se med att öka elevers genremedvetenhet? Eventuella nackdelar?
Svenskundervisningens roll i genrearbetet
Finns det några genrer/texttyper som du tycker är viktiga men som inte får plats i svenskundervisningen?
Vilken roll tycker du att svenskläraren har när det gäller genre/texttyp-utvecklingen? Finns det några andra ämnen som du anser borde arbeta med genrer? Vilka ämnen och vilka genrer/texttyper? Finns det någon genre/texttyp som du anser står utanför skolans ansvar?
Att bli kritiska läsare/tänkare
Vad innebär kritiskt tänkande för dig? På vilket sätt arbetar du mot detta mål? Hur ser du på elevernas förmåga att tänka kritiskt när de lämnar gymnasiet?
Övrigt
Bilaga 2: Missivbrev
Hej!
Vi är två lärarstudenter som läser sista terminen av vår lärarutbildning och därmed arbetar med vår examensuppsats vid Malmö högskola. Vårt huvudämne är Svenska i ett mångkulturellt samhälle och vårt examensarbete kommer att fokusera på lärares tankar kring genrer och texttyper, både de teoretiska definitionerna och deras roll i
svenskämnet. Genom att intervjua några gymnasielärare i två kommuner i västra Skåne vill vi belysa lärares tankar kring detta.
Genom intervjuerna hoppas vi kunna spegla den mångfald av tankar kring exempelvis olika begrepp som vi tror finns bland lärare. Någon jämförelse mellan lärarna i de två kommunerna är inte aktuellt eftersom vi inte tror oss kunna ge en relevant bild av den verklighet som råder. Däremot menar vi att varje lärare och dennes tankar är oerhört viktiga i undervisningen. Genom att synliggöra och sätta in tankarna i en större kontext är vår förhoppning att vi ska få ta del av en liten bit av den komplexa verklighet som svenskämnet är.
Vi följer de forskningsetiska principer som stadgats av Vetenskapsrådet, vilket bland annat inkluderar anonymitetskravet. De uppgifter vi kommer att ta del av kommer enbart att användas i vårt examensarbete där varken Du eller Din skola kommer att kunna identifieras. Vill du läsa mer om de forskningsetiska principer vi följer rekommenderar vi www.vr.se.
Vi hoppas att Du, genom att bli intervjuad, vill delta i vår undersökning. Intervjun beräknas ta cirka 30-40 minuter och Du kan när som helst välja att avbryta. Med vänliga hälsningar
Klara Brånäs Camilla Rudvall
E-mejl: XXX E-mejl: XXX