Skandia

4.4.1 Finansiella mål

Skandias finansiella mål år 2000 framgår av bolagets årsredovisning. Där står att:

• avkastningen på justerat konsolideringskapital för koncernen skall vara 13 % efter skatt

• mervärdet från fondförsäkringsverksamheten mätt som resultatet efter finansiella poster och 30 % schablonskatt skall vara 13 % av justerat konsolideringskapital ¹⁾

• resultatet av fondsparandet skall vara 0,10 % av förvaltade tillgångar (Skandia 2000:6)

De två förstnämnda målen uppfyllde bolaget med råge både år 2000 och året dessförinnan, medan det tredje målet underskreds påtagligt. Under de tre därpå följande åren genomled Skandia en finansiell kris som bottnade under år 2002 i samband med att förlusttyngda dotterbolag, framför allt American Skandia, avvecklades.

Resultatet efter skatt år 2002 blev en förlust på 4 298 miljoner kronor. Den kraftiga resultatförsämringen jämte andra händelser, initierade av bolagets exekutiva ledning, ledde till att bolaget, utöver den finansiella krisen, också hamnade i en förtroendekris såväl bland flera av huvudägarna som bland sina anställda, bolagets pensionssparare och presumtiva kunder. Detta ledde i sin tur till att bolagsstämman 2003 valde att byta ut delar av styrelsen inklusive ordföranden. Styrelsen, i sin tur, ersatte därefter omgående bolagets verkställande direktör. (Skandia 2003:3)

1 Justerat konsolideringskapital definieras av Skandia (2004:156) som eget kapital enligt balansräkningen jämte övervärden i försäkringsbeståndet efter avdrag för uppskjuten skatt samt orealiserade värdeförändringar i räntebärande värdepapper.

Skandia anger i sin årsredovisning för år 2004 att styrelsen beslutat anta nya finansiella mål och restriktioner för bolaget. Att växa genom att teckna nya lönsamma affärer bedöms vara det effektivaste sättet att skapa mervärden för Skandia. Det övergripande finansiella målet som antogs av styrelsen i konsekvens därmed blev, att tillväxten, mätt som nuvärde av nytecknad affär, skall växa i en takt som motsvarar den övre kvartilen av en jämförelsegrupp av Skandias konkurrenter. För år 2004 innebar det att tillväxten, mätt som nuvärdet av nytecknade affärer, skulle uppgå till omkring 11 % vilket också motsvarades av utfallet. (Skandia 2004:12)

4.4.2 Belöningsprinciper

Skandias styrelse inrättade under år 2000 en ersättningskommitté som vid utgången av år 2004 bestod av fyra av styrelsens ledamöter. Kommitténs uppgift är enligt bolagets senaste årsredovisning att "förbereda och ge förslag till allmänna principer för ersättningar i hela Skandiakoncernen". Men också att bereda och föreslå ersättningspaket inkluderande löner, pensionslösningar och övriga anställningsförmåner till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare i koncernen. (Skandia 2004:63)

Bolaget anser att "en tydlig koppling mellan prestation och ersättning" är nödvändig för att frigöra medarbetarnas "inneboende potential" (Skandia 2004:29). Enligt ersättningspolicyn skall den materiella belöningen bestå av "baslön", "årlig variabel lön", "långsiktigt variabel lön" och "pension"(Skandia 2004:64). Vidare slår bolaget fast att (Skandia 2004:64):

• Ersättningsnivån normalt skall motsvara den lokala lönemarknadens mediannivå

• Den variabla lönedelen skall vara prestationsstyrd och ha uppföljbara mål

• Prestationer utöver det förväntade skall leda till motsvarande belöningar

• Alla variabla lönedelar skall ha definierade tak

Under den studerade femårsperioden har bolagets definierade ersättningstak för de variabla lönedelarna förändrats. Enligt årsredovisningarna för åren 2000-2001 tilläts dessa lönedelar uppgå till maximalt 100 % av årslönen, för att år 2002 maximeras till 30 % av årslönen exklusive aktieoptioner och därefter för åren 2003-2004 till maximalt 50 % av baslönen.

Dessa ersättningstak gällde för samtliga anställda förutom verkställande direktören, vars variabla ersättning var maximerad till 40 % av den fasta lönen till och med år 2002, varefter taket höjdes till maximalt 50 %, det vill säga till samma nivå som för övriga anställda. (Skandia 2000-2005)

4.4.3 Redovisade ersättningar

I likhet med redovisade ersättningar till de ledande befattningshavarna inom Ericsson och Handelsbanken finns detaljerad information om antalet personer ingående i bolagets högsta exekutiva ledning och den specificerade ersättningen till denna grupp att tillgå tidigast från och med årsredovisningen för år 2002. I samtliga årsredovisningar under de studerade fem åren redovisar Skandia dessutom specificerat vad bolaget utbetalt till sin verkställande direktör. Av figur 10 nedan framgår att den totala ersättningen till koncernledningens svenska medlemmar sjunkit från i genomsnitt 8,6 miljoner kronor per person år 2002 till 5,1 miljoner kronor per person år 2004, det vill säga med drygt 40 %. Den totala ersättningen till verkställande direktören, som år 2000 var 26,1 miljoner kronor, minskade

Erättning (msek)

Figur 10 Utbetalda ersättningar per ersättningsslag till Skandias Vd och svenska koncernledning inkluderande Vd för perioden 2002-2005.

Informationen är sammanställd från bolagets årsredovisningar för de berörda åren.

år 2004 till 20,3 miljoner kronor eller med drygt 22 %, och bottnade år 2002 på 12,9 miljoner kronor trots att ett byte av verkställande direktör skedde detta år, vilket enligt min uppfattning rimligen borde ha inneburit extra kostnader för bolaget detta år. (Skandia 2003:100)

Den verkställande direktörens pensionskostnader har för åren 2000-2001 antagits utgör 60

% av dennes grundlön. Antagandet har gjorts med stöd av information i bolagets årsredovisningar för de berörda åren. Där står bland annat:

Verkställande direktören har rätt till pension i enlighet med en premiebaserad utfästelse.

Premien fastställs härvid till vad som skulle ha gällt för en förmånsnivå motsvarande 60

% av den pensionsmedförande lönen (grundlön) från 57 år. (Skandia 2001:72)

År 2001 erlade bolaget en anmärkningsvärt stor pensionskostnad på 244 miljoner kronor avseende de ledande befattningshavarna i koncernen (Skandia 2001:72). Bolagets representant besvarar emellertid inte några frågor avseende denna utgiftspost vare sig om hur pensionskostnaderna erlagts eller hur den fördelat sig mellan verkställande direktör, övrig koncernledning och övriga ledande befattningshavare.

4.4.4 Aktieägarperspektivet

I figur 11 kan man följa aktiekursens ¹⁾ utveckling från den 31 december 1999. Under den studerade perioden har aktiens kurs sjunkit med nästan 75 % även om en viss återhämtning skett sedan bottennoteringen den 8 oktober 2002 då aktien betalades med 10,90 kronor.

Samtidigt har OMXS30 minskat med cirka 38 %, det vill säga med endast hälften av Skandiaaktiens minskning.

Utdelningen, som år 2000 höjdes med 20 % till 60 öre per aktie har under de studerade fem åren sjunkit med 30 % för att år 2004 uppgå till 35 öre per aktie.

1Aktiekursen är justerad med hänsyn till splittar och emissioner.

Figur 11 Jfr av Skandiaaktiens kursutveckling och utdelnings- tillväxt med OMXS30. Informationen är sammanställd av uppgifter hämtade från Stockholmsbörsens hemsida (2005).

4.4.5 Kommentar

Den aktieägare som köpte Skandiaaktier i slutet av år 1999 har fått se sitt kapital krympa med 3/4 medan ett vägt genomsnitt av Stockholmsbörsens 30 största bolag minskat med 38

%. Även om aktieköpet inneburit en avkastning på i genomsnitt 0,24 % per år för de fem studerade åren, eller med tillsammans 1,85 kronor, måste denna ändå anses högst otillfredsställande.

Ersättningen till bolagets svenska koncernledning var i genomsnitt 6,4 miljoner kronor under de tre åren 2002-2004 och minskade med cirka 41 %. Minskningen skulle troligen ha varit betydligt större om det funnits uppgifter att tillgå om de utbetalda ersättningarna till denna grupp för åren 2000-2001. Bland annat erlade bolaget pensionskostnader på 244 miljoner kronor, som kommenterats ovan, under denna period, varav en betydande andel sannolikt avsåg koncernledningens svenska medlemmar.

För bolagets verkställande direktör var fallet mildare. Under de fem studerade åren sjönk förtjänsten med cirka 22 % och uppgick trots fallet till i genomsnitt 19,6 miljoner kronor.

Det är troligt att verkställande direktörens andel av de erlagda pensionskostnaderna för år 2001 var betydligt större än den ersättning som antagits ingå i dennes totala ersättning för året ifråga som redovisats i figur 10 och som beräknats enligt antaganden beskrivna ovan.

Aktieutveckling

År Aktiekurs Utveckling

Utdelnings-tillväxt OMXS30

2000 153,50 18,5% 20,0% -11,9%

2001 76,00 -41,3% -40,0% -29,4%

2002 23,20 -82,1% -40,0% -58,9%

2003 26,20 -79,8% -40,0% -46,9%

2004 33,10 -74,4% -30,0% -38,1%

Analysen av Skandia leder till följande slutsatser:

• Aktieägarna står den ekonomiska risken under bolagets finansiella kris under den studerade perioden innebärande omfattande kapitalförluster, låg avkastning och kraftigt minskat förtroende bland investerare och kunder som sannolikt i sin tur har inneburit förlorade affärer

• Ersättningen till medlemmarna i den exekutiva ledningsgruppen drabbas av påtagliga inkomstminskningar till, som det bedöms, mera rimliga årsinkomster per person om jämförelse görs med LO-ekonomernas rapport som refererats till inledningsvis i denna uppsats

• Den för verksamheten ytterst ansvarige personen, bolagets verkställande direktör, går, relativt sett, minst drabbad ur bolagets finansiella kris men hamnar ändå på en inkomstnivå som kan ifrågasättas ur rimlighetssynpunkt, återigen efter jämförelse med LO-ekonomernas rapport

• Det går inte att konstatera något samband mellan aktieägarnas "avkastning" och ersättningen till de exekutiva ledarna i bolaget under den studerade perioden, även om slutsatsen dras under osäkerhet på grund av bristfälligt studiematerial och den korta tid studien omfattar.