Inom varje elevgrupp har producerats en gemensam PowerPoint-presentation utifrån projektuppgiftens förutsättningar. Alla grupper har presenterat olika typer av digitalt text- och bildmaterial i en PowerPoint-presentation. Detta skapande av digitala medieproduktioner har innefattat och föregåtts av ett grupprocessande såväl inom den egna gruppen som med lärarstudenten. Eleverna har alltså producerat PowerPoint- presentationen i tät samverkan inom gruppen och genom att lärarstudenten har bedrivit aktiv handledning.
Inom samtliga grupper experimenterade eleverna med olika förslag innan de tillslut efter överläggning och samråd avgjorde hur visuella presentationer, animeringar och utplaceringar av digitalt text- och bildmaterial faktiskt utformades. Några uppenbart genomgripande konflikter i grupperna aktualiserades egentligen inte under arbetet med PowerPoint-presentationerna. Sammantaget har hotell- och restaurangeleverna lärt sig att behärska och utvecklat skapande färdigheter i presentationsteknik genom att tillämpa olika funktioner i datorprogrammet PowerPoint. Projektet Travelling through the World inleddes i och med att lärarstudenten introducerade projektuppgiften med en på egen hand genomförd PowerPoint-presentation bestående av digitalt textmaterial och digitala fotografier. Härmed befästs att även lärarstudenten behärskar och har utvecklat
8. Slutsatser
Uppsatsens syfte har alltså varit att försöka ta reda på vilka digitala mediekompetenser och -färdigheter elever och lärarstudenter har lärt sig att behärska och hur de har utvecklat detta betraktat utifrån ett sociokulturellt teoriperspektiv. Nu följer här en översiktlig sammanfattning av resultaten och en avslutande diskussion med reflektioner om fortsatt forskning inom kunskapsområdet.
Relationsfilmer på Teleborg Centrum
I projektet Relationsfilmer på Teleborg Centrum har syftet i uppsatsen uppnåtts men inte på riktigt samma sätt för medverkande elever och lärarstudenter. Alla elever har i och för sig lärt sig att behärska och utvecklat grundläggande digitala mediekompetenser och -färdigheter i filmning och redigering men alla har inte haft likvärdiga möjligheter att omsätta dessa grundfärdigheter i någon praktiskt skapande filmverksamhet inom projektet. Färdigheterna har likväl utvecklats i interaktion inom elevgrupperna som ett resultat av gemensamma ansträngningar.
I relationsfilmprojektet år 2007 har sjuorna utvecklat praktiska filmfärdigheter under handledning och i samverkan med elever från Film- och tv-gymnasiet och i mindre omfattning i samverkan med lärarstudenter. I projektet har lärarstudenterna både år 2007 och år 2008 i mångt och mycket ägnat sig åt att mer försöka vidmakthålla
praktiska rollfördelningar inom respektive elevgrupper och mindre ägnat sig åt specifikt handledning av filmprojekten. Det har alltså inneburit att elevernas möjligheter till självständighet har varit tämligen omfattande och sammanfattningsvis kan sägas att de i stor utsträckning utvecklat digitala mediefärdigheter i filmproduktion inom respektive grupper och i mindre utsträckning i samarbete med andra. Även lärarstudenterna har lärt sig att behärska grundläggande färdigheter i filmning och redigering och kunnat omsätta dessa i någon skapande verksamhet här i form av en egen filmproduktion och i
nyhetssändningar tillsammans med elever. I projektet framgick att både elever och lärarstudenter har tillägnat sig grunderna i filmredigering men det har konsekvent varit så att lärarstudenterna har redigerat filmerna och inte eleverna. Kommunicera
information via digitala medier har i projektet inneburit att blogga på temagruppens hemsida respektive på elevbloggen. Hälften, totalt fyra lärarstudenter av projektets medverkande åtta, har utvecklat denna digitala mediekompetens och -färdighet. Inga
elever bloggade under år 2007 men ett blogginlägg har publicerats av respektive elevgrupp år 2008. Dessa färdigheter för både elever och lärarstudenter har som regel utvecklats individuellt och i mindre omfattning som ett resultat av samverkan mellan lärarstudenter respektive elever.
Värdegrundstema på Kungsmadskolan
Projektet Värdegrundtema på Kungsmadskolan har utförts i tre olika klasser och med två lärarstudenter. Även här har både elever och lärarstudenter uppnått syftet men på något olika sätt. I genomförandet av deluppgiften värdegrundsfilmer, identitet och renässansparafraser har de två lärarstudenterna i huvudsak varit verksamma som handledare till elever och därigenom bidragit till att de har utvecklat ett eget skapande med digitala medier och i mindre omfattning själva utvecklat motsvarande färdigheter och kompetenser. I den klass som arbetade med uppgiften renässansparafraser har eleverna visat att de behärskar grundläggande mediekompetenser och -färdigheter i ordbehandling, vilket är något som de i och för sig troligen redan behärskade och inte utvecklade i projektet. I fotouppgiften har lärarstudenterna självständigt utvecklat ett eget skapande med digitala medieverktyg. Lärarstudenterna, men däremot inte eleverna i någon av klasserna, har bloggat regelbundet under VFU-praktiken och härmed
utvecklat digitala mediefärdigheter och -kompetenser i att kommunicera information via digitala medier.
Travelling through the World på Kungsmadskolan
I projektet Travelling through the World har den medverkande lärarstudenten lärt sig att behärska nya grundläggande digitala mediekompetenser och -färdigheter om Apple- datorer och stärkt redan tidigare förvärvade digitala mediegrundkunskaper i
handledningen av medverkande elever. Även eleverna har lärt sig att använda Apple- datorer men också utvecklat flera andra grundläggande färdigheter genom användning av olika programvaror. Under handledning av lärarstudenten har de utöver detta lärt sig att behärska en mer grundläggande informationssökningskompetens och förmåga att värdera information på internet. Slutresultatet av det här projektet, dvs. framställningen av en digital PowerPoint-presentation har fört med sig att eleverna också har utvecklat färdigheter och kompetenser i att skapa med digitala medier. Lärarstudenten har genom
en egen introduktionspresentation i PowerPoint både breddat och vidareutvecklat redan befintliga skapande digitala mediekompetenser och -färdigheter.
Sammanfattningsvis kan sägas att medverkande elever och lärarstudenter har lärt sig att behärska och utvecklat egna digitala mediekompetenser och -färdigheter genom att utifrån ett sociokulturellt perspektiv delta i kommunikativa samspel med varandra (Säljö, 2005, s. 105). I handledningssituationen och inom elevgrupperna har det visat sig att det har uppstått och utvecklats olika kunskaper, kompetenser och färdigheter men undantag finns även redovisat i resultatet. De tre redovisade kolutvecklingsprojekten inom temagruppen Film och medier i lärarutbildning och skolutveckling har för samtliga medverkande lärarstudenter bidragit till att de har lärt sig att behärska och utvecklat lite olika digitala mediekompetenser och -färdigheter. Sammantaget har lärarstudenterna emellertid i något större omfattning ägnat sig åt handledning av elever än på egen hand utvecklat egna digitala mediekompetenser och -färdigheter.
I projektet Relationsfilmer på Teleborg Centrum har medverkande lärarstudenter, vilket framgick tidigare, varit mer sysselsatta med att upprätthålla grupprocesser och
egentligen mindre ägnat sig åt utveckling av digitala mediekompetenser tillsammans med eleverna. Under en period medverkande även elever från Film- och tv-gymnasiet i projektet i egenskap av handledare och experter på filmproduktion, på ett sätt som skiljer det här projektet från de två övriga undersökta. Inte i något av de andra projekten har elever så tydligt bidragit med så kallade expertkunskaper. Även i Värdegrundstema
på Kungsmadskolan har lärarstudenterna varit sysselsatta som handledare tillsammans
med eleverna. Tonvikten har även här varit på handledning tillsammans med eleverna i undervisningssituationen. Lärarstudenterna har, lite mer fristående från den pedagogiska kontexten med eleverna, under VFU-praktiken haft möjligheter att utveckla egna
digitala mediekompetenser och -färdigheter. Det tidigare nämnda förhållandet om handledning av elever är även giltigt för projektet Travelling trough the World på
Kungsmadskolan. Men här har i och för sig lärarstudenten parallellt under den pågående
handledningen av eleverna lärt sig att behärska och utvecklat sina egna digitala mediekompetenser och -färdigheter. Lärandet har alltså inte skett fristående från den pedagogiska praktiken utan utvecklats i samverkan med eleverna själva i undervisnings- situationen.
Flera lärarstudenter i de båda projekten Relationsfilmer på Teleborg Centrum och
Värdegrundtema på Kungsmadskolan har lärt sig att behärska och utvecklat färdigheter
och kompetenser i att kommunicera via digitala medier genom att de har bloggat. I projektet Travelling trough the World på Kungsmadskolan förekom emellertid inget bloggande och inte heller för fyra av totalt åtta lärarstudenter i projektet Relationsfilmer
på Teleborg Centrum. Eleverna själva har bara utvecklat färdigheter och kompetenser i
att blogga i relationsfilmsprojektet som genomfördes år 2008. Bloggandet har för lärarstudenternas del framför allt bestått av reflektion kring sitt eget lärande och erfarenheter i anslutning till VFU-praktiken och egentligen inte varit en pågående del i undervisningssituationen tillsammans med elever. De elever som bloggat har å sin sida redovisat erfarenheter och även utvärderat projektet de själva medverkande i. De har inte regelbundet, som flera lärarstudenter har, reflekterat kring sitt eget lärande och kunskapsutveckling utan mer avslutat relationsfilmprojektet med ett gruppvis genomfört blogginlägg.
Det kan slutligen anses att skolutvecklingsprojekten sammantaget, i enlighet med det sociokulturella teoriperspektivet, har medverkat till att främja och generera delvis nya villkor för hur elever och (blivande) lärare kommunicerar i klassrummet och i den pedagogiska kontexten i allmänhet (Säljö, 2005, s. 246). Det så ofta traditionella
mönstret för interaktion i klassrummet mellan lärare och elever är inte lika framträdande i temagruppens genomförda skolutvecklingsprojekt. Framför allt kretsar mycket av den pedagogiska verksamheten mer kring handledning än regelrätt undervisning och mer produktion än reproduktion (Säljö, 2005, s. 246-247) i projekten. Det är även så att:
”Läraren är inte heller nödvändigtvis längre bäst i klassen/---/” (Säljö, s. 246) Under projektet där Film- och tv-eleverna medverkade aktualiserade de sina
expertkunskaper om filmproduktion i handledningssituationen med eleverna, något som lärarstudenterna inte behärskade på samma sätt. Vare sig rollfördelningen eller
interaktionsmönstret mellan elever och lärarstudenter var följaktligen här det gängse. Film- och tv-eleverna agerade följaktligen i mötet med såväl elever som lärarstudenter mer som handledare i filmprojekten jämfört med lärarstudenterna själva.
Att lära för att bli lärare inbegriper förstås så mycket mer än bara att ägna sig åt ett förvärvande av digitala mediekompetenser och -färdigheter under VFU-praktiken. Det är snarare så att de här tre skolutvecklingsprojekten har utgått från en idé om att
lärarstudenternas kommande lärarroll kan stärkas och utvecklas genom praktiskt arbete med digitala medier tillsammans med elever i undervisningen. Medietekniken tjänar alltså sitt syfte först när den är inplacerad i den pedagogiska kontexten och inte som medieteknik i sig.
De här tre undersökta skolutvecklingsprojekten har emellertid inte bara fört med sig att deltagande elever och lärarstudenter har lärt sig att behärska och utvecklat digitala mediekompetenser och -färdigheter. Lärarstudenterna har även tillägnat sig en metod att tillämpa i undervisningen som blivande lärare. Digitala mediekompetenser, här betraktat som undervisningsmetod, kan måhända bidra till någon slags förnyelse av den
pedagogiska praktiken. Detta gör i och för sig inte att mer traditionella undervisnings- metoder blir omoderna (Säljö, 2005, s. 247) men det kan medverka till att även andra metoder och kunskapsformer främjas. Fritt efter Ola Erstad kunde sägas att ett sådant utvecklande av digitala mediekompetenser har inte bara medfört att lärarstudenten utan även att eleven har beretts nya möjligheter för att kunna orientera sig i ett alltmer komplext och föränderligt informations- och kunskapssamhälle och utvecklat strategier för lärande. Härigenom etableras möjligen även en del gynnsamma förutsättningar för ett livslångt bildningsprojekt och ett livslångt lärande (Erstad, 2005, s. 23).
Lärandet handlar i mångt och mycket om att göras delaktig i kunskapandet och lära sig att omsätta det i nya sociala sammanhang (Säljö, 2005, s. 151). En konsekvens av de förvärvade digitala mediekompetenserna och -färdigheterna leder möjligen till att både elever och lärarstudenter får en bättre beredskap att lära sig nya kunskaper och genom detta utvecklar och lägger grunden för ett livslångt lärandeprojekt (Erstad, 2005, s. 27- 28). På längre sikt kan förhoppningsvis den digitala medietekniken även bidra till att tänja ut klassrummet, göra så att klassrummet i någon mening öppnas upp mot det omgivande samhället och därutöver blir till en hävstång för livslångt lärande och individens eget bildningsprojekt.
Den traditionella lärarcentrerade formen att bedriva undervisning på håller i viss mån på att förlora sin tidigare så dominerande ställning (Säljö, 2005, s. 239). Skolans tidigare förhärskande informationsförsprång har därtill till en del hämtats in genom att elever och lärarstudenter även lär sig kunskaper och färdigheter i andra sociala miljöer än bara i skolan och inom lärarutbildningen. Dessa former för lärande och kunskapsutveckling torde således aktualisera även nya möjligheter för pedagogisk utveckling inom såväl skolan som utbildningen av blivande lärare.
Skolutveckling med utgångspunkt i digitala medier är emellertid inget nytt kunskapsfält men kombinationen med lärarutbildningens VFU-praktik förefaller inte lika etablerad. Inledningsvis hävdades att detta med digitala medier kombinerat med skolutveckling och lärarutbildningens VFU egentligen inbegriper en ganska omfattande och komplex frågeställning att belysa med flera infallsvinklar. Förhoppningsvis kanske även andra vill ägna den uppmärksamhet i framtida examensarbeten, antingen för att bekräfta mina huvudresultat eller omkullkasta slutsatserna.
9. Referensförteckning
Ahrn, Mathias (2008). Film och medier i lärarutbildningen och lokal skolutveckling. Ett
samarbete mellan Kungsmadskolan, lärarutbildningen och Teleborg centrum
(Opublicerat)
Ahrn, Mathias et al. (2008). Film och medier i undervisningen och lokal skolutveckling.
Slutrapport (Opublicerat)
Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (1994). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi
och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur
Apple: http://www.apple.com/se/safari/ (2010-02-21)
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2005). Textens mening och makt. Metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur
Buckingham, David (2003). Media education: literacy, learning, and contemporary
culture. Cambridge, UK: Polity Press
Carlgren, Ingrid & Marton, Ference (2000). Lärare av i morgon. Stockholm: Lärarförb:s förlag
Digital kompetens – en av EU:s åtta nyckelkompetenser (2008). Stockholm: Skolverket
(Internt arbetsmaterial)
Europaparlamentets och rådets rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande:
http://eurlex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2006:394:0010:0018:SV: PDF (2009-11-11)
Digital Transformation A Framework for ICT Literacy:
www.ets.org/ictliteracy/digital1.html (2010-01-22)
Ejvegård, Rolf (2009). Vetenskaplig metod. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur
Erstad, Ola (2005). Digital kompetense i skolen: en innføring. Oslo: Universitetsforlaget Film och medier i lärarutbildning och lokal skolutveckling – en temagrupp inom Ung kommunikation: http://filmmedier.blogg.se (2010-02-09)
Fogelberg, Karin (2005). Media literacy: en diskussion om medieundervisning.
Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet Hartman, Jan (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. 2., [utök. och kompletterade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1991). Forskningsmetodik: om kvalitativa
Imsen, Gunn (2000). Elevens värld: introduktion till pedagogisk psykologi. 3., [uppdaterade och utvidgade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Liedman, Sven-Eric (2001). Ett oändligt äventyr: om människans kunskaper. Stockholm: Bonnier
Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna: Lpo 94 : Lpf 94. (1994/2006). Stockholm: Utbildningsdep.
Läroplanskommittén (1994). Bildning och kunskap: särtryck ur Läroplanskommitténs
betänkande Skola för bildning (SOU 1992:94). Stockholm: Statens skolverk
Microsoft:
http://www.microsoft.com/sverige/mac/products/powerpoint2008/default.mspx (2010-
02-21)
Presentation of Travelling through the world (2008). (Opublicerat, elevuppgift)
Skolverket, kursplan för Engelska A:
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0910&infotyp=5&skolform= 21&id=3199&extraId= (2010-02-21)
Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedts akademiska förlag
Wikipedia: http://sv.wikipedia.org (2010-02-09 till och med 2010-02-21) Säljö, Roger (2005). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 1. uppl. Stockholm: Norstedts akademiska förlag
Teleborg Centrum: http://teleborgcentrum.blogg.se (2010-02-03)
Temagrupp: Film och nya medier i lärarutbildning och skolutveckling (2008).
(Opublicerat)
Travelling through the world (2008). (Opublicerat, elevuppgift)
Ung kommunikation: http://www.ungkommunikation.se/ (2010-01-10)
Utgångspunkter för praktik v. 7-12. Arbetslaget för Ung Kommunikation (2008).