Skede tre utvärdering

Det sista skedet är vår utvärdering av elevernas kunskaper och attityder. Under den sista lektionen lät vi eleverna skriva diagnosen på nytt. Vi lät dem även skriva den förkortade enkäten, enkät 2 (bil.7.8). Elevintervjuerna (bil 7.10) genomfördes utanför lektionstid. 4.3.1 Diagnosen

När det gäller elevernas diagnoser så presenterar vi bara resultatet för de elever som har skrivit båda gångerna, för att få en rättvis jämförelse. Resultaten presenteras som tabellen nedan för att kunna göra en enkel jämförelse. Alla resultat finns i bilaga 7.9.

Generellt finns där inga större skillnader mellan de olika klassernas resultat förutom i några få avseenden. Däremot så är det en förvånansvärt liten förbättring i båda klasserna, på vissa uppgifter så är det istället en försämring. Fråga 2a, som prövar förmågan att avläsa en tabell, är ett tydligt exempel på en sådan uppgift.

Vid närmare studie av felen så framträder ett tydligt mönster. Av alla 11 fel som förekom på samtliga diagnoserna så är 7 av dem exakt lika. Istället för att läsa av tabellen ”Endast för Skåne” så har eleverna läst av för hela landet vilket innebär att de fått 156 vårdcentraler istället för 16 som hade varit rätt. Övriga fel är slarvfel eller fel som vi inte kan härleda. Uppgiften är mycket tydlig och de övningsuppgifter som eleverna har tränat på är lika tydliga. Vi kan inte hitta någon direkt orsak till felet mer än att eleverna kanske har slarvat och anset uppgiften för lätt. Det i sin tur kan göra att de inte är så noggranna i lösandet.

Försöksklassen Referensklassen

Före utbildning Efter utbildning Förän dring i %

Före utbildning Efter utbildning Föränd ring i % Rätt Fel % rätt Rätt Fel % rätt Rätt Fel % rätt Rätt Fel % rätt 8 1 89 5 4 56 -33 6 2 75 4 4 50 -25

En uppgift där vi ser en tydlig positiv utveckling är uppgift 2c. Om vi dessutom bortser från att vissa elever har ritat stapel- i stället för stolpdiagram så har alla utom en klarat uppgiften i försöksklassen. Se bilaga 7.9 för detaljer i felstatistiken.

Före utbildningen var 6 av felen från att eleverna hade graderat y- och x- axeln fel eller fel markerade värden på stolparna i försöksklassen. Efter utbildning var där endast ett sådant fel. Här ser vi att utbildningen har varit på rätt nivå och eleverna har tagit den till sig.

Det är svårare att utvärdera referensklassen då två av eleverna inte har svarat på uppgiften andra gången de skrev diagnosen. Eftersom vi inte vet varför de inte har svarat så kan vi heller inte se om förbättringen är den samma i båda klasserna.

Försöksklassen Referensklassen

Före utbildning Efter utbildning Förän dring i %

Före utbildning Efter utbildning Föränd ring i % Rätt Fel % rätt Rätt Fel % rätt Rätt Fel % rätt Rätt Fel % rätt

Figur 4.9 Svarsfrekvens på uppgift 2a, båda diagnoserna.

Figur 4.11 Svarsfrekvens på uppgift 2d.

Vi kan också se skillnader i vad eleverna har fått för undervisning som t.ex. i uppgift 2d där de skall beräkna ett lägesmått och motivera sitt val av uträkning. I försöksklassen har alla försökt lösa uppgiften efter genomförd utbildning vilket inte var fallet före, då tre elever inte ens hade försökt.

I referensklassen är det efter utbildning två elever mot fyra innan, som inte försöker lösa uppgiften och övriga har försökt men inte lyckats motivera.

Att det är en skillnad mellan klasserna avseende förkunskaper är tydlig. Det som är

skillnaden för oss är att alla eleverna försöker. För oss handlar det alltså om motivation. Om eleverna inte provar kan de heller aldrig lära sig mer och därmed inte lyckas.

Försöksklassen Referensklassen

Före utbildning Efter utbildning Förän dring i %

Före utbildning Efter utbildning Föränd ring i % Rätt Fel % rätt Rätt Fel % rätt Rätt Fel % rätt Rätt Fel % rätt 5 4 56 5 4 56 0 0 8 0 0 8 0 0 4.3.2 Andra enkäten

Enkäten gjordes i första hand för att kunna jämföra eleverna i de båda klasserna och deras attityd till just genomförd utbildning i statistik avsnittet. Nu är det endast de nio respektive åtta eleverna som har fyllt i enkäten. Hela enkäten finns i bilaga 8. Följande två frågor är intressanta:

Figur 4.12 Resultat från enkät, försöksklassen med fetstil och referensklassen med vanlig

1. Hur tycker du att undervisningen på kapitlet statistik har varit?

Mycket bättre än vanligt 2 0 Något bättre än vanligt 7 2

Som vanligt 0 6

Sämre än vanligt 0 0

Vet ej 0 0

3. Så här motiverad har du känt dig när du läste statistikkapitlet…..

Mer än vanligt 7 2

Som vanligt 2 6

4.3.3 Elevintervjuer

Eleverna var relativt likriktade i sina svar på intervjufrågorna (bil 7.10). Vi har här valt ut två av frågorna som vi tycker är viktiga. Vi kallar de intervjuade eleverna för Johan, Kalle, Lisa och Maria. Alla är 17 år och de svarade på följande sätt:

- Om du hade fått bestämma hur skulle matematik undervisningen fungera för att, att du skall lära dig så mycket som möjligt?

• M - Så som vi har gjort nu. Alltså visst kan man räkna lite i boken också, men på

högstadiet så räknade man i boken hela tiden. Jag lärde mig inte så mycket på det, det var rätt så tråkigt. Man kan ju variera lite och göra grupparbeten ibland.

• L - Blandat. Både boken och extrauppgifter, och se på saker….

• J - Tycker så ja….så som vi haft det nu när vi fått…… dom här bladen att jobba

genom. Så har jag lär mig väldigt lätt genom det.

• K - Vad skall man säga? Variation på undervisningen. Hur skall man säga? Ja alltså

att man försöker dra verklighets paralleller, hur det kan vara i verkligheten och så rent alltså studeringsmässigt så är det ju dela upp klass, det bästa är ju små grupper vad skall man säga, halv klass. Och på så sätt så kan läraren få mer tid till varje elev. Och så räkna i boken lite och sen kanske när vi gjort tre fyra sidor att man har

antigen att där någon uppgift i boken eller om man får någon liten uppgift, som är i stortsätt, ja man skall lösa ett problem. Och har man då gjort dom tidigare tre sidorna eller fyra sidorna så vet man förhoppningsviss. Som ett litet test på varje läxa kan man väl säga. Så att man checkar av där så har man koll på elever kanske, steg alltså så stegvis hela tiden så att det inte blir när provet kommer så hoppsan. Det är inte alla som är så vassa på alla prov.

– Har det här påverkat din attityd till ämnet, alltså din inställning till matematiken?

• K - Ja så de på det sättet, jag har fått en ny syn att man kan göra så mycket mer, det

finns lärare som vill gör så mycket mer av ämnet än bara matte och sitta och rå plugga i en bok. Ja så det absolut det har fått en ny….ny vinkel. På det sättet matte kan vara, man kan göra matte på flera sätt, att räkna matte på olika sätt och så. Det behöver inte vara samma som man gjort i alla år.

• J - Ja det har blivit bara positivare alltså. • L - Nej, det tror jag inte.

• M - Ja, det har det. Jag tycker det var mycket roligare nu. Innan tyckte jag att matte