Platsen bakom matsalen är både stationär och rörlig därför lägger jag den i en annan kategori skiftande gömda platser. Platsen har både hard space- och slack space-egenskaper. Till argumenterar att slack space har en mer robust bakgrund än en raffinerad förgrund (Till 2009). Platsen är stor och har en öppen yta som ger möjligheter till flera aktiviteter. Sprintbanans markering visar platsens bakgrundssyfte, friidrottsgympa. Platsen används även för snöbollskrig under vinterperioden. Det Till menar är att platsen inte är findesignad för just en specifik aktivitet, den stöttar flera sorters aktiviteter så som snöbollskrig och ett är ett riktigt bra gömställe.
Platsen kan också räknas som stationär för att den ligger gömd och även har hard space-egenskaper. Jag ser även ordnande egenskaper på platsen då den är ”instängd” av buskar, staket och bommar. Den ordnande egenskapen på platsen gör det möjligt att ha en idrottslektion bakom matsalen utan att bli störd av elever som har rast. Matsalsbyggnaden, trappor, buskar, staket och bommar kopplar bort platsen från resterande
skolgård. Detta i sin tur kan göra att platsen känns otrygg under övriga tider, när man inte har en lektion där med en lärare.
IX. Slutsatser
Arbetet har handlat om gömda platser på skolgårdar. Den första frågan som jag ställde var: Vilka egenskaper och karakteristiska drag har skolgårdens gömda
platser? Den byggda miljön ger oss många möjligheter, bland annat att skydda oss mot vädret och att vara ifred utan att någon ser en. Byggnader täcker vårt synfält och ger oss även möjligheter att göra saker utan att andra ser. På en skolgård kan en sådan plats vara bakom en skolbyggnad eller runt ett hörn. Det kan vara ett gömställe eller en plats man inte får vara på, för att den saknar uppsikt av skolpersonal. Eftersom skolpersonalen inte har uppsikt över platsen skapar den möjligheter för eleverna att bryta mot skolans regler. Som en slutsats vill jag därför kalla dessa platser för platser som möjliggör gränsöverskridande handling.
Sådana här gömda platser som möjliggör
gränsöverskridande handling är viktiga för eleverna. De skapar möjligheter att gömma sig från andra barn och från de vuxna. De skapar utrymme där barnen kan vara för sig själva eller med sina vänner. Men de skapar också möjligheter att tänja på gränser och bryta skolans regler. Vi har därför kunnat se att sådana här platser både kan upplevas som spännande och otrygga.
gömda platser på skolgården? Var finns de? Svaret som jag har kommit fram till är att det finns tre olika typer av gömda platser. Det finns stationära, rörliga och den tredje typen som är både stationär och rörlig. Den tredje typen kallar jag för skiftande gömda platser. Den stationära gömda platsen har en tydlig aktivitet och styrs av arkitekturen på platsen. Stationära platser har mer hard space-egenskaper och platsen styr barnens aktivitet. Hard space-egenskaperna på platsen skapar gömställen för barnen. De yngre barnen attraheras till platsen för att gömma sig. Skolpersonalen vet att platsen finns och de brukar gå dit och titta efter barnen kontinuerligt. En stationär gömd plats på Höjaskolan finns bakom idrottshallen. Platsen används som mest under lunchrasten, för att det finns många lekande barn på skolgården då och rastvakterna har svårt att hålla koll på vem som går bakom idrottshallen.
Jag har gjort en skala som visar vikten av slack space-egenskaper och hard space-egenskaper i förhållande med hur statisk och rörlig platsen är.
Slack space Hard space
Statisk Rörlig
Ju fler hard space-egenskaper platsen har, ju mer statisk blir den. Det är den byggda miljön som skapar gömstället och som också gör det möjligt att använda platsen för att bryta mot skolans regler.
Rörliga gömda platser är platser som inte har ett tydligt syfte. På Höjaskolan ligger platserna också gömd bakom en byggnad. Men på denna plats gömmer man inte sig tills man blir påkommen, utan man har koll på skolpersonalen. En rörlig gömd plats fungerar som en offsideposition, den är rörlig. Rörelsen på platsen styrs av aktörer som skolpersonalen, grannar och föräldrar. Elever som befinner sig på en rörlig gömda plats håller koll på aktörernas position och undviker deras blick. Platsen stöttar en lätt och smidig rörelse. Rörliga platser har mer slack space-egenskaper och låter eleverna styra platsen utifrån sin aktivitet. Platsen behöver inte ligga långt från de platser där de andra aktörerna befinner sig, utan den behöver ha en uppsikt över aktörerna. Platsen ligger nära
personalrummet, och den används under alla raster som högstadieeleverna har.
Den tredje kategorin som jag kallar för skiftande gömda platser ligger vid utkanten av skolgården, den har karakteristiska drag både från stationära och rörliga gömda platser. Den har egenskaper av både slack space och hard space. Den stationära egenskapen är att det finns en tydlig aktivitet som gynnas av platsen, idrottsaktivitet. Platsen används för idrottslektioner under sommaren och även för snöbollskrig under vintern. Matsalsbyggnaden, buskar och staket täcker platsen och gör den gömd. Platsen känns en aning utanför skolan. Den rörliga egenskapen är att rörelsen på platsen är smidig och följer offsideregeln då eleverna kan gömma sig bakom den blåa containern och se upp för aktörernas blickar.
Jag har varit anställd i förskoleklassen och jobbat på Höjaskolan. Min jobberfarenhet hjälpte mig mycket. Sen tidigare visste jag att bakom idrottshallen var en plats för gränsöverskridande handlingar. Men jag ville
Slack space Hard space
Statisk Rörlig
Slack space Hard space
Statisk Rörlig
utforska det mer, som jag gjort genom arbetet. Arbetet hade säkert sett annorlunda ut om jag inte hade jobbat på skolan. Det skulle vara svårt att gå igenom rektorn (nyckelinformant) om jag inte tidigare hade jobbat på skolan och kände rektorn. Det hade även varit svårt att komma i kontakt med eleverna i skolan under de deltagande observationer jag gjorde. Eleverna på skolan kände igen mig sen tidigare och tog mitt arbete på allvar och hjälpte mig med svaren.
• Enfors, Karin (2010). Vilket krav ställer tillsynsansvaret på skolledare och lärare?.
Lärarnas Nyheter: http://www.lararnasnyheter.se/ chef-ledarskap/2010/12/02/vilket-krav-staller- tillsynsansvaret-pa-skolledare-larare (hämtad 2016- 05-05)
• Habraken, N. J. (2005). Palladio’s children: [seven essays on everyday environment and the architect]. 1. ed. Abingdon: Taylor & Francis
• Kaijser Lars och Öhlander Magnus (2011). Etnologiskt fältarbete. Lund: Studentlitteratur • Lindner, Rolf (2013). Walks on the Wild Side: en
historia om stadsforskning. 1. uppl. Malmö: Égalité • Malmö stad (2016). Höjaskolan. http://malmo.se/
Forskola--utbildning/Grundskola/Grundskolor- och-forskoleklass/Grundskolor-A-O/Grundskolor/ Hojaskolan.html (hämtad 2016-05-10)
• Nationalencyklopedin, skola, http://www.ne.se/ uppslagsverk/encyklopedi/enkel/skola (hämtad 2016-02-15)
• Rönnlund, Maria. (2015). Skolgården som socialt rum. Nordic studies in education, Universitetsforlaget
• SFS (2010:800). Skollagen. http://www.riksdagen. se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800 (hämtad 2016-05-05)
• Skolverket (2012). Annan pedagogisk verksamhet, http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.126246!/ Menu/article/attachment/Annan%20pedagogisk%20 verksamhet%20feb%202012.pdf (hämtad 2016-02- 15)
• Spelregler för fotboll 2013. (2012). Solna: Svenska fotbollförlaget
• Till, Jeremy. (2009). Architecture Depends. Cambridge, Mass.: MIT Press