Stationära platser gömda platser har för de mesta hard space-egenskaper. Jeremy Till radar upp tre egenskaper för hard space: abstraktion, normalisering och ordnande (Till 2009). Av dessa egenskaper menar jag att ordnande passar in på stationära gömda platser. Cykelstället är placerad bakom idrottshallen för att skapa en ordning på skolgården, annars hade det varit
parkerade cyklar över hela skolgården. Egenskapen ordnande som Till nämner finns även hos själva cykelställen, då cyklarna förankras med sina främre cykelhjul. Hard space skapar arkitektonisk kontroll som tydligt visar platsens karaktär (Till 2009). Cykelställen sitter fast i marken och går inte att flytta på. Det tolkar jag som att de styr och ordnar platsen och ger platsen dess egenskaper som stationär gömd plats.
Men har platsen bara hard space egenskaper? Platsen ligger gömd bakom idrottshallen och därför skapas möjligheter för aktiviteter som rastvakterna inte kan se. Barnen använder platsen till att gömma sig. Användningen av platsen slackar, alltså byter karaktär från ett cykelställ till gömställe. Träräcket till cykelstället kan även användas som en sittplats.
VII. Rörliga gömda
platser
De rörliga gömda platserna vill jag koppla till offside- begreppet. Dessa platser är rörliga längs med
offsidepositionen. Det skapas en offsidelinje som är rörlig och beroende av var elever och skolpersonal befinner sig. Den gömda platsen skapas och skiftar beroende på rörelser, snarare än enbart av fysiska egenskaper eller materialitet. En sådan rörlig gömd plats hittade jag bredvid personalrummet.
Anledningen att den finns bredvid personalrummet är för att eleverna som använder platsen ska ha uppsikt över lärarrummet, eleverna ska se vilka lärare som går ut och in. Blicken här är vänd åt andra hållet. Eleverna håller koll på var lärarna befinner sig snarare än att lärarna håller koll på var eleverna befinner sig.
Runt den sydvästliga fasaden av
högstadiebyggnaden går en gång som används för att man ska kunna komma runt byggnaden. Denna gång går längs med en fasad som bara har ett fönster i utkanten av fasaden. Byggnaden skymmer utsikten bakom. Det skapar en möjlighet för eleverna att gömma sig bakom den.
Sträcka A till B är längre än B till C, eleverna hinner springa undan innan skolpersonalen kommer fram runt hörnan.
Det finns en hel mängd cigarettfimpar på platsen som tyder på att någon har stått och rökt längs med denna sida.
Högstadiet Expedi- tionen
”Om de kommer, gittar vi” : Exempel på hur
barnen använder rörliga gömda platser.
På min väg förbi expeditionen fick jag syn på högstadieelever som stod och rökte. När de fick syn på mig rörde de sig in mot byggnadens ingångar. Högstadieeleverna trodde att jag var en av skolpersonalen, och försökte röra sig undan från min blick. Jag följde efter dem, och när de upptäckte att jag inte tillhörde personalen men vill tala med dem stannade de upp och tittade på mig. Jag hälsade
vänligt på högstadieeleverna och presenterade mig och sa att jag skriver ett arbete om skolgårdar och platser där barn gömmer sig och kanske bryter mot skolans regler. Eleverna mötte upp mig mycket vänligt och sa att de ville hjälpa mig med mitt arbete. De började berätta om platser där barn brukar bryta regler på skolgården, var de befinner sig och vilka aktiviteter de stödjer. Högstadieeleverna sa att ca 90 % av killarna i nian röker.
Varför är det så många killar som röker i nian? ”Grupptryck”, svarade en av killarna jag pratade med. Jag tror att högstadiekillarna som går i nian alltid
brukar vara med varandra. Deras sällskap på platser där barn bryter regler skapar möjligheter för dem att röka. ”Ciggen gör våra raster”, sa en av killarna. Jag undrade därefter om det kanske inte är rökningen som gör deras rast utan känslan att vara på en plats som inte har en aktivitet eller aktiviteten är bortglömd. En sådan plats drar till sig aktiviteter, såsom rökning.
Under tiden jag pratade med dem sa en av dem att de börjar om tio minuter och att de har nationella prov. Han nämnde även att han måste röka innan de går in. Eleverna började röra sig tillbaka till platsen runt den korta sidan av högstadiebyggnaden. Han tog ut en cigarett och bjöd andra vänner, han bjöd även mig men jag sa till honom att det var lugnt, jag hade nyligen rökt så jag var inte cigg-sugen.
Vi stod fortfarande vid Höjaskolan-skylten bakom den korta sidan av högstadiebyggnaden. Eleverna rökte klart sina cigaretter och jag frågade dem varför har ni valt att röka på denna plats? ”Den ligger nära våra skåp och inga lärare kommer förbi och om de kommer, gittar vi”, svarade de. Gitta betyder dra eller gå ifrån.
Högstadieeleverna har inte långa raster, möjligheten att gå långt från skolan och röka finns inte. Även om
de befinner sig utanför skolan, finns det andra aktörer som de måste se upp för. Den bästa lösningen för eleverna är att vara nära sina skåp, det vill säga nära klassrummet. En plats som de styr över. ”Är denna plats en ny plats som ni har format som en rökruta eller har den alltid funnits?” frågade jag. ”Den har alltid funnits, sen vi gick i ettan, niorna stod alltid här och rökte och det kommer alltid att vara så”. Platsen som killarna har valt är en plats de har fått ärva av förra niorna. Platsen har en större betydelse än bara en rökruta för eleverna, då den har använts som en plats där barn bryter regler sedan en lång tid tillbaka.