Bilderna i dessa kategorier kan ses som en mediering av en verklighet. Säljö (2014) påpekar att mediering innebär att vårt tänkande, som utvecklats ur vår kultur, är färgat av kulturens intellektuella och fysiska redskap. Utgår man utifrån detta så betyder det att dessa bilder inte enbart visar eller förmedlar ett visst innehåll, utan medierar ett innehåll som är starkt integrerat i våra sociala verksamheter och som dessutom sätter sin prägel på tänkandet.
Bilder som innehåller människor [1] var den största gruppen. Wallin Wictorin (2011) som analyserat historieböcker menar att det är många bilder på människor. Vidare påstår hon att om eleverna kan leva sig in i dessa bilder så blir historien levande och intressant.
Bilderna hade alltså ett rikt innehåll föreställandes människor (ibland enbart delar av människokroppen). Människorna är i olika åldrar, tecknade och fotograferade och påträffas i olika syften. Trots att det inte ligger i studiens avsikt och sträcker sig utanför avgränsningen så är en intressant fråga som väcks etniciteten och dess framställning i bilderna. På det planet så är skildringen av människorna dominerande homogent och ingen mångkulturell bild genereras. Detta är något som väl överensstämmer med det aktuella läget bland läroböcker. Stor del av forskningen visar ett stort frånvarande av etniska perspektiv i naturvetenskapliga läromedel (Hedrén & Jidesjö, 2010). Detta påverkar somliga elevgrupper som då saknar anknytning till naturvetenskapliga betraktelsesätt. Dessutom så får inte den naturvetenskapliga undervisningen på något sätt bidra till kulturimperialism, rasism eller etnocentrism (Hedrén & Jidesjö, 2010).
Många bilder innehöll även mycket Illustrerade bilder som konkret beskriver fakta i texten [2]. Det var bilder på processer, bilder som mer detaljerat visade viktigt innehåll i texten. Allmänt kan man säga att det var bilder som skulle förklara texten. Många utav bilderna var begreppsliga visuella presentationer som enligt Wallin Wictorin (2011) inkluderar till exempel flödesscheman, nätverk och taxonomier.
Bilderna i denna kategori var ofta modeller av något slag, alltså en förenkling av verkligheten (Gerlee & Lundh, 2012). Antagandet man kan göra är att dessa bilder ska förklara och illustrera sådant som
34 texten inte lika lätt kan förmedla. Eriksson framhäver att många texter framstår som obegripliga utan illustrationer. Även om modellerna verkar vara en fungerande förklaring av den komplexa verklighet (Gerlee & Lundh, 2012) så betonar Sjøberg (2010) faran i att se modellen som en riktig bild av verkligheten och att undervisningen borde klargöra detta. Mål som Sjøberg föreslår är att i undervisningen redogöra för modellens betydelse i naturvetenskap, användningen av den och dess begränsningar, nämligen att det inte föreligger någon överensstämmelse mellan verkligheten och modellen (Sjøberg, 2010).
Åskådningsundervisnigens kärna är uppfattningen att man genom bilder och modeller kan dels få kunskapen om specifika föremål, dels motta en kunskapsbas varifrån generella slutsatser kan dras (Eriksson, 2009). Eriksson hävdar att man genom gestaltning av förlopp, både av cyklisk eller icke cyklisk karaktär, betonar faser som är av central betydelse för fenomenet. Fördelen med detta blir enligt Eriksson (2009) att läsaren lättare kommer ihåg stegen och åstadkommer en överblick av processen. Eriksson betonar vikten av att bilden eller modellen är tydlig och pekar på en misslyckad gestaltning av ett förlopp i en geografibok. Därav blir det viktigt att bilden fokuserar på processen och inte kringliggande information som inte återfinns eller förklaras i texten.
Även om bilderna kan tänkas underlätta förståelse av texten så visar forskning att skolbarn kan ha svårt att navigera sig mellan text och bild. Därav krävs det att eleverna har förståelse för lärobokstexten för att förstå vad bilderna visar (Eriksson, 2009). Detta är en bra lärdom som läraren bör ha med sig in i klassen.
Ett också vanligt förekommande innehåll i bilderna i läroboken som studerades var verktyg, komponenter och material [3] av olika slag. Den aspekten av teknik påträffas hos en hel del elever, framförallt de som inte haft teknik innan högstadiet (Skogh, 2011). Skogh (2007b) skriver i en annan artikel att barn mellan 9-10 år beskriver tekniken schablonartat, till exempelvis som maskiner, sladdar och elektriska saker. Ginner (1996) hävdar att teknik av de flesta anses vara ett samlingsbegrepp för verktyg, apparater och maskiner. Därav påstår Ginner att teknik bör ges en bredare innebörd än till exempel kugghjul och smörjolja för att inte förlora en väsentlig mänsklig verksamhet och erfarenhet, vilket också kommer mistas i skolans undervisning av teknik.
Teknikämnet har en anknytning till verktyg, material och komponenter. Björkholm menar att viktiga inslag i teknikundervisningen är verktygs- och materialkunskap (2007). Att bilderna då innehåller så många inslag från denna kategori är varken förvånande eller helt felplacerat. Däremot kan man diskutera med avseende på Ginner (1996) och Skoghs (2007, 2011) uttalanden om hur individer betraktar teknik ifall dessa bilder hjälper till att stärka den utbredda stereotypa bilden av teknikämnet? Något som går att diskutera och antagligen förhandla om är att bilder som kan ersättas med annat än redskap och verktyg gärna får vara det som banar vägen till mindre stereotypa stämplingar av teknik.
Denna kategori blir av särskild vikt då man har i åtanke det fallande intresset bland ungdomar för teknikämnet och deras bristande förmåga i att identifiera sina intressen och karriärval med teknik. Att många bilder innehåller verktyg och redskap [3] kan kopplas med Stares (2007) beskrivning av hur elever uppfattar teknik, närmare bestämt som bullrig och smutsig.
35 Att bilderna hade en historisk koppling [4] var inte ovanligt i boken. Bilderna var av olika slag, alltifrån porträtter till grottmålningar. Den historiska aspekten är något som ska framkomma i undervisningen enligt kursplan (Skolverket, 2011).
Enligt Michael Lindgren (1996) så fyller teknikhistoria flera viktiga funktioner, men med den förutsättningen att den förmedlas på ett korrekt sätt. Lindgren nämner flera fördelar med en historisk aspekt i teknikundervisningen. För det första så menar Lindgren att teknikhistorien innehåller förklaring som ligger bakom det samhälle och den tekniken vi lever i. Dessutom påpekar Lindgren att de historiska misstag och framgångar som gjorts kan idag tackas och ta lärdom ifrån. Ett annat perspektiv som Lindgren nämner är att teknikhistoria dels är allmänbildande, dels underhållande och därav håller nyfikenheten hos eleverna. Modern teknik och tekniska system kan förklaras med teknikhistoria då äldre teknik lättare kan förstås.
Även Stare (2007) påpekar teknikhistorians fördelar. Stare anser att tekniken bör sättas i ett sammanhang och menar att teknikhistoria kan bli kryddan i undervisningen. Detta genom att låta eleverna sätta in den befintliga tekniken i ett sammanhang och tänka efter hur samhället och individerna påverkats av att en viss teknik utvecklats.
Men att tolka historiska bilder är inte riskfyllt. Eriksson (2009) betonar faran som föreligger i att tolka historiska budskap med aktuella värderingar och kunskaper. Hon påpekar att trots riskerna som finns så skildrar de historiska bilderna hur livet föreföll sig en längre tid tillbaka. För att budskapet ska nå fram så menar Eriksson att de ska betraktas utifrån korrekta föreställningar.
Hedrén och Jidesjö (2010) påpekar att elever mer är intresserade av att lära sig om det aktuella och betydelsefulla idag samt framtidsfrågor. De påstår att dagens undervisning är inriktad på historisk känd fakta. De betonar vikten av historiska perspektiv i läromedel för NO, men att den ska vara i betydelse av att skildra samspel mellan teknik, vetenskap och samhällsutveckling.
Något som är tankeväckande är att de tre kategorier som mest förekom i bilderna bortsett från människokroppen, är Illustrerade bilder som konkret beskriver fakta; verktyg, komponenter och material samt historia [2], [3] och [4]. Frågan som man kan ställa sig är ifall dessa kategorier verkligen är de mest intresseväckande hos eleverna? Visserligen är historieanknytningen viktig oc h stimulerande på ett sätt, men om det blir för mycket och i kombination med ovannämnda kategorier kan det understödja elevernas redan dåliga anknytningar till yrkesval. En sådan bild kan förmedla tekniken som frånvarande och inte i enlighet med elevernas intressen.
Bilder som innehöll inslag av naturen [5] förekom också i boken och var ganska frekventa. Eriksson (2009) nämner det sena 1800-talets och tidiga 1900-talet föreställningar om bilden som förebild. Vid den tiden utfördes väggmålningar i många svenska skolor som ansågs kunna ha en fostrande effekt då antagandet var att eleverna skulle ta intryck av det och att bilderna skulle vara härmbara. Bilderna föreställde idrottande ungdomar, ungdomar som vistades i naturen eller andra vackra motiv på naturen (Eriksson, 2009). Liknande tendenser påträffas i moderna barnböcker (Eriksson, 2009). Eriksson påpekar problemet med hur nya förebilder ska framställas, närmare bestämt att de ska ha en positiv verkan utan att vara idealiserande till exempel.
36 Det går att diskutera ifall bilder på naturen sätter tekniken i ett annat perspektiv, i ett perspektiv där tekniken inte enbart hör hemma i verkstaden, utan att den är en integrerad del av individens såväl som kollektivets vardag. Däremot är det viktigt att bilden beskriver sådant som är av väsentligt och centralt i innehållet så att fokus inte hamnar på kringliggande information, och utesluter det centrala av innehållet (Eriksson, 2009). I detta fall innebär det att särskilt när processer till exempel ska illustreras så ska bilden vara tydlig och det som är centralt ska illustreras i bilden på ett tydligt sätt. Kringliggande information som exempelvis träd (som inte har med innehållet att göra) ska väljas sparsamt om de kan vilseleda från det centrala innehållet i texten.
Sedan kom kategorin om bilder som finns i elevens vardag [6]. Ginner (1996) menar att teknik i hushållet är väl lämpligt i undervisningen men med den förutsättningen att inte förlora de centrala aspekterna av teknik då temat behandlas. Sjøberg (2010) däremot visar på resultat från ROSE-enkäten där teman som anses höra till elevernas vardag var minst populära bland eleverna. Utifrån detta drar Sjøberg slutsatsen att för att göra naturvetenskapen relevant och intressant ska innehållet inte satsa på elevernas vardagsliv och närmaste omgivning. Skolverket (2014) menar att lärarna missar att knyta an undervisning i teknik till vardagen. För att utveckla intresse för teknik så är en faktor enligt Skolverket (2014) att göra innehållet relevant. Granskningen som de gjort visar att eleverna tycker att innehållet de lär sig varken är intressant eller användbart för dem.
Frågan som då ställs, hur förklarar man det i första hand motsägelsefulla, att kopplingar till vardagen både kan vara för att väcka intresse och samtidigt vara det som är minst intressant för eleverna? Jag tror det har att göra med vad man menar med elevens vardag och vad som inkluderas däri. Till exempel så innehåller boken två bilder på äggkoppar i de två första kapitlen. Här kan man stä lla sig frågan hur intressant det blir för eleverna att anknytningen till vardagen är en äggkopp som dessutom förekommer flera gånger? Boken har andra exempel på vardagen som enligt mig är exempel på sådant som eleverna kommer känna större anknytning till, exempelvis bilder av artefakter i vardagen men som behandlar styrning och automatik. Dessutom tror jag att det inte bara räcker med ett vardagsexempel. Det ska framkomma på vilket sätt det här exemplet har med teknik att göra.
Något annat som kan förklara varför vardagsteknik både kan vara intressant och tråkigt är det faktum “artefakten” har i elevernas liv. Mobilen är något som eleverna använder mycket i dagens samhälle. Det är inte säkert att varje aspekt av mobilen kommer vara intresseväckande för eleverna. Beroende på vilken aspekt som är i fokus för ett vardagsexempel så kommer antagligen också intresset vara annorlunda.
Två kategorier till som urskiljdes i analysen och har en anknytning till elevernas vardag är bilder som hade ett innehåll med idrottsutövande [11] respektive kulturutövande [10]. Detta innehåll var det minst vanliga i bilderna.
Byggnader och infrastruktur [7] var mer förekommande inslag i bilderna är till exempel kulturutövande. Blomdahl (2007b) beskriver ett exempel på ett projekt i teknik i årskurs 6. Projektet startades i bakgrund med att kommunen planerat ett bygge av höghus i närheten av skolan som skulle ha en verkan på landskapsbilden. Projektet introducerades med förslag på ritningar från arkitekter och tidningarnas artiklar och insändare angående höghuset. Dessa tog eleverna del av i introduktionen. Blomdahl menar att man utgår i detta exempel från elevernas närmiljö.
37
Detta exempel tycker jag exemplifierar hur vardagen och tekniken blir intressant för eleverna och dessutom knyter an till deras närmiljö. Detta kan också verka som ett svar till diskussionen om vardagens dubbla natur ovan, nämligen att det är mer än vardagsexempel som krävs för att eleverna ska känna intresse.
Dock så måste man påpeka på ett viktigt konstaterande. Exemplet som Blomdahl (2007b) beskriver kan inte appliceras i en lärobok då den ska vara rikstäckande vilket därmed gör att det blir omöjligt att ha ett konkret exempel som ska kunna knyta an till alla elevernas närmiljö.
Detta blir ett intressant bidrag till diskussionen om vilken bild som läroboken förmedlar. Med avseende på den stora kvantitet elever som ska använda sig av en bok så blir lärobokens svaga sida att faktiskt knyta an till elevernas omgivning och vardag. Dock så är det vissa aspekter och intressen som är gemensamma för de flesta eleverna och detta är något som läroboken kan använda sig av. Läroboksförfattare ska enligt Sjøberg tänka på i vilket sammanhang som innehållet placeras inom. Sjøberg (2010) påpekar värdet av kännedom om vad eleverna är intresserade av och vill lära sig men att det samtidigt inte är utifrån elevernas egna önskelista som man lägger upp undervisningen, utan mer att elevernas intresse ska vara i tankarna när innehållet presenteras.
I läroboken påträffas bilder innehållandes kopplingar till yrke [9]. Det är inte för många bilder som har den kopplingen. Dessvärre så är många utav bilderna anknutna till bilder där gamla yrken presenteras, om inte till och med sådana som i princip inte existerar längre. Även i Hedrén och Jidesjös (2010) analys av läroböcker i fysik så förmedlas en indirekt bild av att det inte finns plats för karriärer i innehållet.
Denna aspekt är viktig, inte minst för undersökningen. Teknikdelegationen (SOU, 2010) påpekade elevernas bristande förmåga att identifiera sina intressen och yrkesval med teknik vilket är ett aktuellt samhällsproblem. Om de bilder som eleverna möter i en lärobok som ska förmedla teknikämnets innehåll, visar på yrken som inte samstämmer med deras intressen kan bilderna förstärka och belägga den redan existerande stereotypa tolkning och uppfattning av teknikämnet. Med andra ord, bilderna bidrar inte till att eleverna kan uppfatta tekniken som aktuell och närvarande (när det gäller yrken) och resulterar då i att en källa (kanske den enda officiella till och med) som beskriver tekniken och som eleverna har tillgång till skildrar tekniken som fri från karriärmöjligheter.