KTH
SKOLAN FÖR TEKNIKVETENSKAPLIG KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE
EXAMENSARBETE INOM TEKNIK, GRUNDNIVÅ, 15 HP
STOCKHOLM, SVERIGE 2017
Bilder av teknik i läroboken
En undersökning om hur tekniken skildras i bilderna i en tekniklärobok
SADRUDINA SMAJLAGIC
5
Bilder av teknik i läroboken
En undersökning om hur tekniken skildras i bilderna i en tekniklärobok
Pictures of technology in the textbook
A research about how the technology is depicted in the pictures in a technology textbook
SADRUDINA SMAJLAGIC
EXAMENSARBETE INOM TEKNIK OCH LÄRANDE PÅ
ÄMNESLÄRARPROGRAMMET MED INRIKTNING MOT TEKNIK, ÅRSKURS 7-9
Huvudhandledare: Helena Isaksson Persson, Kungl. Tekniska högskolan Examinator: Stefan Stenbom, Kungl. Tekniska högskolan
6
7
Sammanfattning
Teknik är betydelsefullt och är en välintegrerad del av varje individs liv. Det moderna samhället begär tekniska kunskaper för att individen ska kunna delta och agera i samhället. Kompetens inom området är starkt efterfrågat och teknik i Sverige har länge varit en avgörande faktor för en god ekonomi.
Trots den efterfrågade kompetensen inom området och den ambition för tekniken som finns i samhället så påträffas en förtroendekris bland ungdomarna. Ett utav de centrala problemen är att ungdomar inte kan anknyta teknikens samband med egna intressen och karriärval.
Skolans teknikundervisning har därmed en viktig roll för att frambringa ett intresse för teknik. Med detta i bakgrund är syftet med detta arbete att undersöka vilket bidrag som en teknikbok för högstadiet ger i diskussionen om att främja ett teknikintresse bland ungdomar.
För att besvara detta användes följande två frågeställningar:
- Vilket innehåll visar en lärobok i teknik för högstadiet i sina bilder?
- Hur skildras aspekter av teknik i bilder i den läroboken?
Frågorna besvarades med hjälp av inspiration från det sociokulturella perspektivet. Undersökningen utgår ifrån en kvalitativ bildanalys där en lärobok för högstadiet i teknik analyserades.
Resultatet visar att innehållet i bilderna kan inkluderas inom 12 kategorier som urskiljdes i analysen.
Det innehåll som huvudsakligen skildrades och som var av dominerande karaktär i boken var bilder som innehöll Människokroppen; Illustrerade bilder som konkret beskriver fakta ; Verktyg, komponenter och material samt bilder som hade historisk koppling. De aspekter av teknik som framkom var att teknik är i ett ständigt samband med människan, stereotypa föreställningar av tekniken kunde befästas i lärobokens bilder samt att teknikutvecklingens historia är väsentlig för dagens samhälle. Dessutom skildrades aspekter av teknik som ålderdomligt och det var en brist på modernare karriärmöjligheter.
Nyckelord: teknik, intresse, bildanalys, högstadiet, bild av teknik
8
Abstract
Technology is an essential part of the individual’s life, but also a well integrated part of the society.
Knowledge within the subject is highly demanded, not only for enabling the individual’s participation in questions and decisions regarding the society but also for the success of the society.
Despite the fact that technology had and has a significant part in the Swedish economy and prosperity, the adolescents nowadays, due to lack of ability to identify the connection with their own interests and career opportunities with technology, have a low interest for the subject .
With this in view, the aim of this study is to investigate the textbook’s contribution to students’
interest in technology. To approach an insight within this, two questions were used:
- What content does the lower secondary school technology textbook show in their pictures?
- How are aspects of technology depicted in pictures in the textbook?
The questions were answered with the help of inspiration from the socio-cultural perspective. The study is based on a qualitative image analysis in which a textbook for the upper level lower secondary school in technology was analyzed.
The result shows that the content of the images can be included in 12 categories as identified in the analysis. The aspects that were mainly depicted and which were of a dominant part in the book were pictures that contained the Human body; Illustrated images that specifically describe facts; Tools, Components and Materials as well as pictures that had historical linkage. The aspects of technology that emerged were that technology is in constant connection with the human, stereotypical representations of technology could be fortified in the textbook's pictures and also that history of technology development is essential to today's society. In addition, aspects of technology were depicted as obsolete and there was a lack of modern career opportunities.
Key words: technology, interest, image analysis, lower secondary school, image of technology
9
Innehåll
1 Inledning... 11
1.1 Syfte ... 12
1.2 Frågeställning ... 13
2 Bakgrund ... 14
2.1 Teknikämnets inträde och resa i den svenska skolan ... 14
2.2 Teknik i kursplan... 14
2.3 Skolinspektionens kvalitetsgranskning ... 15
3 Tidigare forskning ... 17
3.1 Analys av läroböcker ... 17
3.2 Analys av bilder i läroböcker ... 17
3.3 Intresse ... 18
4 Teoretisk referensram... 19
4.1 Sociokulturellt perspektiv... 19
4.2 Teknik ... 19
4.3 Lärobok ... 20
4.4 Bilden ... 21
5 Metod ... 23
5.1 Empiriskt urval ... 23
5.2 Kvalitativ metod ... 23
5.3 Bildanalys... 24
5.4 Undersökningens analysmodell ... 25
6 Resultat ... 27
6.1 Kategorier som urskiljdes... 27
6.1.1 Historia ... 27
6.1.2 Idrott ... 28
6.1.3 Yrke... 28
6.1.4 Natur ... 28
6.1.5 Komponenter, verktyg och material ... 28
6.1.6 Kultur... 29
6.1.7 Vardagen ... 29
6.1.8 Byggnader och infrastruktur ... 29
6.1.9 Transportmedel... 30
6.1.10 Människokroppen ... 30
10
6.1.11 Illustrerade bilder (modeller, processer, flödesscheman)... 30
6.2 Kategoriernas utrymme i bilderna... 31
7 Diskussion ... 33
7.1 Hur skildras teknik? ... 33
7.2 Vidare forskning... 37
7.3 Metodkritik och begränsningar ... 38
7.4 Avslutande summering och tolkning ... 38
Referenslista ... 40
11
1 Inledning
Teknik är ett betydelsefullt ämne som genomsyrar majoriteten av de aktiviteter som utförs av människan. Det moderniserade och industrialiserade samhället som individerna deltar i verkar ha givit tekniken en mer dominerande position än tidigare. Förståelsen av samspelet mellan människa, samhälle och teknik är därför av essentiell betydelse för individen, medborgaren och samhället (Gyberg & Hallström, 2009).
Det moderna samhället kräver ett starkt tekniskt kunnande i arbets- och vardagslivet. Rådande samhällsfrågor och beslut inkluderar inslag av teknik (Skolverket, 2011) vilket resulterar i att kompetens inom området är starkt efterfrågat. Detta i skuggan av globaliseringens höga fart som modifierar och utmanar aktuella strukturer i samhället (SOU, 2010).
Teknikdelegationen, tillsatt av regeringen 2008 (Teknikdelegationen, 2017) påstår att tekniken och naturvetenskapen i Sverige från en längre tid tillbaka haft en stor roll i den svenska ekonomin och industrihistorien. Viljan för att främja kunnandet i teknik och naturvetenskap i ett tillväxtssyfte har länge existerat (SOU, 2010). Dock hyser delegationen stor oro över de anmärkningar de gjort. Trots den rådande ambitionen i samhället och kraven på kompetens inom området som samhället ställs inför så är signalerna som utbildningsväsendet sänder tydliga - de kan inte leverera det som krävs för att nå upp till ambitionerna.
Det centrala problemet anser teknikdelegationen är naturvetenskapens och teknikens förtroendekris som kan betraktas bland västvärldens unga. Ungdomarnas svårighet med att se anknytningar till teknikens och naturvetenskapens samband till egna karriärval är en komplicerad utmaning för samhället.
Ytterligare sätt som problemet manifesterar sig på är genom kvantitativa problem gällande framtida tillgång till utbildade inom området, oroande resultat i kunskapsmätningar, oförmågan hos skolorna att erbjuda likvärdig grund i teknik, de naturvetenskapliga ämnena, matematik, IKT (informations- och kommunikationsteknik) samt bristfällande lärarutbildningar (SOU, 2010).
Både Skolverket (2014) och teknikdelegationen (2010) ser en lösning av problemet och den negativa trenden i undervisningen, där Skolverket menar att grundskolans teknikundervisning är väsentlig för att frambringa ett intresse för teknik (Skolverket, 2014).
Något som har en stor påverkan på undervisningen är enligt Niklas Ammert (2011) läroboken som påverkar undervisningens genomförande och innehåll. Vidare påstår Ammert (2011) att ett närmande av lärobokens verkan i undervisningen är genom att se den som ett erbjudande som eleverna bemöts med och som är grunden till vad de lär sig, vilket genererar frågan vad det är som läroboken förmedlar. Läroboken fyller olika funktioner, allt från att stimulera, lära eleverna färdigheter till att befästa identiteter (Ammert, 2011).
Klas-Göran Karlsson (2011) nämner den makt som läroboken har över individers föreställningar och om verkligheten. Karlsson påstår att lärobokens kommunikationsprocess har samband med ett ämnesinnehåll, politik, moral och pedagogik vilket bidrar till att bestämningarna som råder över
12 läroboken ändras beroende på tidpunkt och lokalisation. Det är samhället eller statsmakten som enligt Karlsson (2011) yttrar sig i läroboken om vilken kunskap eller vilka synsätt som har värdet att förmedlas och ympas för kommande generationer.
Förmedlingen kommer inte enbart ske genom verbalspråk då Staffan Selander (2011) förklarar att även foton och målningar i kombination med färgskalor och färgkodningar kan betraktas som språk och språkhandlingar.
Margareta Wallin Wictorin (2011) uppmanar att bildens funktion som är att ge information eller konkretisera, oftast inte är en helt neutral process då bilderna kan understödja värderingar eftersom bilder, precis som språk, bygger på konventioner.
Skolverket (2011) skriver i kursplanen för teknik att för att möjliggöra en förståelse av teknikens roll för den enskilda individen, miljön och samhället så bör den omgivande tekniken framställas som synlig och begriplig. De associationer som dagens elever har om teknik är ganska ensidiga och negativa. Gyberg och Hallström (2009) nämner den ensidiga synen på teknik hos ungdomar där tekniken associeras med artefakter av modernare slag, såsom datorer och mobiltelefoner och att majoriteten inte ser de triviala sambanden mellan samhälle och teknik. Elevernas koppling till teknik med föremål är något som Jan Sjögren (1997) också kan instämma med. Sjögren som undersökt individers attityd till teknik, medger att den spontana existerande uppfattningen hos femtonåringarna av teknik är något som har kopplingar med föremål (Sjögren, 1997). Den negativa synen av teknik som enligt Magdalena Stare (2007) blir en förklaring på elevernas brist på intresse är för att elever uppfattar tekniken som bullrig, smutsig och tung.
Rune Pettersson (1991) nämner att någon utav funktionerna som bilden har i läromedel är att åskådliggöra, förklara och Yvonne Eriksson (2009) tillägger även att läromedel kan bringa intresse och associationer, väcka uppmärksamhet. Wictorin (2011) hänvisar till forskning som visar att bilder i läromedel kan ha en inverkan på attityder. Enligt detta skulle bilder i läroböcker i teknik kunna påverka elevernas attityder till teknik, göra den synlig och begriplig och samtidigt verka för att bringa fram ett intresse för ämnet. På detta sätt skulle bilderna i läroboken kunna betraktas innehålla Skolverkets (2011) rekommenderade framställning av tekniken samt deras påpekande att teknikämnet i skolan ska verka för att bringa ett intresse.
Med avseende på samtlig information ovan om teknikens alarmerande ställning hos ungdomar, lärobokens makt i undervisningen och bildens verkan på kunskap och attityder så blir studiet av bilderna i läroböcker i teknik ytterst aktuellt och väsentligt.
1.1 Syfte
Syftet med detta arbete är att undersöka vilket bidrag som läroböcker kan ge för att bringa ett intresse för teknik samt undersöka eventuella stereotypa framställningar av teknik som skulle kunna befästas.
Detta genom att undersöka innehållet i bilderna i en tekniklärobok för högstadiet och med det analysera teknikens framställning i lärobokens bilder. Undersökningen kommer då att utgå från följande frågeställningar.
13
1.2 Frågeställning
- Vilket innehåll visar en lärobok i teknik för högstadiet i sina bilder?
- Hur skildras aspekter av teknik i bilder i den läroboken?
14
2 Bakgrund
Detta avsnitt ska ge en bakgrundsbild av teknikämnet eftersom det är det skolämnet som undersökningen sträcker sig inom. Först beskrivs teknikämnets historia och nuvarande situation i Sverige. Därefter behandlas teknikämnet i kursplan, då undervisningen i teknik ska möjliggöra att elever utvecklar de förmågor som bestämts av kursplan (Skolverket, 2011). Sedan följer Skolinspektionens kvalitetsgranskning av teknikämnet för att beskriva den rådande situationen av teknikämnet i en bredare kontext.
2.1 Teknikämnets inträde och resa i den svenska skolan
Teknikämnet introduceras i läroplanen år 1962 med namnet teknisk orientering och skulle läsas av elever i årskurs 7 och 8 som ville förbereda sig för den teknisk-praktiska linjen i årskurs 9. Denna studiegång medförde att en fjärdedel av tiden på högstadiet skulle kunna användas av eleverna till studier med ett innehåll av teknisk och praktisk karaktär. Studiegången lockade i princip inga flickor och knappt hälften av pojkarna (Riis, 1996).
Skolöverstyrelsen fick år 1976 direktiv på att göra en översyn av Lgr 69. Direktivet inkluderade ett övervägande ifall den dåvarande tekniken (som var ett tillvalsämne) kunde göras obligatorisk för hela grundskolan. En tanke som låg bakom detta direktiv var att möjliggöra en praktisk och rolig väg in i fysik- och kemiämnet och med detta stimulera intresset för teknik och naturvetenskap som en utbildnings- och yrkesväg (Riis, 1996). Jämförelsevis kan man konstatera att innehållet i teknik skiftat genom dessa år, allt från att inkludera verkstadsteknik till tillämpad fysik vilket medfört att olika lärare (olika ämnen) varit inblandade på denna resa (Ginner, 1996).
Teknik blev ett obligatoriskt ämne i grundskolan med de beslut som uppkom i samband med Lgr 80.
Den obligatoriska tekniken gjorde sitt inträde i läroplanen 1982. Ämnet skulle nå samtliga elever och samtidigt ge en medborgarbildning, teknisk färdighet och motivera eleverna till fortsatta studier inom naturvetenskap. Dessvärre blev det inte så mycket av tekniken, varken i teori eller praktik (Riis, 1996).
Det är först år 1994 som teknikämnet får en egen kursplan som inte är underordnad ett annat kunskapsområde. Kursplanen gäller från årskurs 1 till 9 och är i timplanen tillsammans med de naturvetenskapliga ämnena (Blomdahl, 2007a).
Tekniken står kvar som ett skolämne med sin egen kursplan även i den senaste revideringen av läroplan, Lgr11. I rådande kursplan inkluderas mål, centralt innehåll och kunskapskrav (Svensson, 2011).
2.2 Teknik i kursplan
En av de mer betydande samhälleliga arenor där synliga förhandlingar av teknikens betydelse och innehåll sker är skolor och deras läroplaner (Lövheim, 2013). Det som ska presenteras inom undervisningen av teknik beror alltså på skolan, men även den aktuella läroplanen. På så sätt är bilden av teknik i skolan starkt kopplad till det innehåll som ska förmedlas enligt kursplan.
15 Syftet med teknikundervisningen är enligt Skolverket (2011) att eleverna ska utveckla det tekniska kunnandet och medvetenheten. Detta krävs för att eleverna på så sätt ska kunna agera samt orientera sig i den teknikintensiva värld de lever i (Skolverket, 2011). Dessutom ska undervisningen bidra till en utveckling av intresse för ämnet hos eleverna samt förmågan att hantera utmaningar på ett innovativt men medvetet sätt (Skolverket, 2011).
I läroplanen, Lgr 11 (2011) står det att undervisningen i teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande förmågor:
● identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion ,
● identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
● använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
● värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och
● analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid. (Lgr 11, 2011, s.278)
De delar som skolans undervisning ska inkludera i årskurs 7-9 omfattas i det centrala innehållet.
Innehållet har delats in i tre områden, nämligen Tekniska lösningar; Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar samt Teknik, människa, samhälle och miljö (Skolverket, 2011).
2.3 Skolinspektionens kvalitetsgranskning
Skolinspektionens (2014) kvalitetsgranskning av teknikundervisningen i 22 skolor visar viktiga slutsatser. Med kvalitet menar Skolinspektionen förmågan att verka i överensstämmelse med aktuella styrdokument i ämnet. I likhet med andra undersökningar som Skolinspektionen hänvisar till så visar granskningen teknikens undangömda plats i den svenska skolan.
Enligt kursplan i teknik ska teknikundervisningen frambringa ett intresse hos eleverna (Skolverket, 2011) vilket dessvärre inte är i enlighet med det som undersökningarna visar, nämligen sjunker intresset i de högre åldrarna i grundskolan (Skolinspektionen, 2014).
Eleverna möter ofta en teknikundervisning som enligt dem inte är relevant eller stimulerande.
Dessutom menar eleverna i denna granskning att deras intressen, förkunskaper eller erfarenheter sällan är inkluderade i lärarens planering i teknik (Skolinspektionen, 2014).
Granskningen visar lärarnas osäkerhet kring kursplan och de metoder och förhållningssätt som kännetecknar teknikämnet och som enligt Skolinspektionen (2014) ska medföra ett effektfullt lärande.
Dessutom karakteriseras tekniklektionerna med dominerande praktiska moment utan anknytning till teori, diskussioner eller reflektion. Detta leder till att eleverna arbetar oreflekterat och utan kännedom om vad de ska lära sig (Skolinspektionen, 2014).
Teknikämnet vävs dessutom ofta in i andra ämnen särskilt de naturvetenskapliga vilket resulterat i att eleverna inte har kännedom om teknikens kännetecken eller det som skiljer teknikämnet från andra ämnen (Skolinspektionen, 2014).
16 Skolinspektionen (2014) hittade brister gällande tidsfördelningen för teknikämnet, då ofta få timmar tillägnas ämnet. Dessutom utgår inte ofta undervisningen efter kursplan och sällan saknar den relevanta läromedel, materiel och utrustning för att det centrala innehållet i teknik ska kunna behandlas.
Utifrån det granskningen visat har Skolinspektionen (2014) formulerat kritiska områden som skolor i Sverige behöver ta hänsyn till. Skolinspektionen menar att tekniken bör synliggöras för eleverna och lärarnas kompetens behöver utvecklas. Dessutom vill Skolinspektionen att undervisningen ska ha mening och relevans och särskilt uppmärksamma flickor i och med ett lågt intresse för ämnet (Skolinspektionen, 2014)
17
3 Tidigare forskning
För att möjliggöra en inblick i vad som tidigare undersökts inom området presenteras det i denna del forskning inom analys av läroböcker, bilder i läroböcker samt forskning kring intresse för teknik.
3.1 Analys av läroböcker
Niklas Ammert (2011) beskriver läroboken som ett fenomen som har en dominerande ställning i undervisningen. Likaså menar Eriksson (2009), som hävdar den tryckta bokens dominans i skolan.
Ammert (2011) påstår att läroboken överför ett innehåll som består av ett urval som dels ska motsvara styrdokumentens krav, dels lärarnas och elevernas behov. Läroboken blir då som en slags avbildning av den samhälleliga arenan som läroboken verkar i.
Ammert (2011) fortsätter med att förklara de tre perspektiv som enligt Ammert ger översikten av det aktuella forskningsläget gällandes läroböcker. Det processuella perspektivet studerar läroboken i olika processer. En sådan process kan vara processen från författaren till den färdiga produkten men med frånvaro av den samhälleliga kontext som läroboken befinner sig i. Eller så kan läroboken även studeras från den färdiga produkten, genom förmedling till mottagandet. Läroboken kan även studeras som en konsumerad produkt i det samhället som eleverna sedan frambringar och lever i (Ammert, 2011).
Det andra perspektivet är det strukturella där forskningen försöker klarlägga vad som påverkar en läroboks uppkomst och dess utformning i ett fast system som är i balans eller i en struktur. Omkring en lärobok finns ett nätverk av strukturella förutsättningar (Ammert, 2011).
Det tredje perspektivet är det funktionella som studerar vad det är som läroboken förmedlar. Fokus riktas här åter åt det processuella perspektivet, men detta görs “... längre fram i den historiekulturella kedjan” (Ammert, 2011, s. 33). På så sätt är fokuset läroboken, dess förmedling och anknytning till läsaren.
Karlsson (2011) har analyserat läroboken och kopplingen till makten. Enligt Karlsson kan läroboken studeras bland annat ur två perspektiv. Antingen kan läroboken analyseras som en verkan till den politiska atmosfären såväl den samhälleliga eller så kan den analyseras som en orsak till innehållet som eleverna tar del av och vilken effekt den kan få i ett samhälle. Resultaten visar enligt Karlsson att det ofta finns dolda ideologiska och i högsta grad medvetna maktpolitiska syften.
3.2 Analys av bilder i läroböcker
Wallin Wictorin (2011) har analyserat en historiebok utifrån ett bildperspektiv. Hennes slutsats var att bilderna i överlag var anpassade till målgruppens ålder och kognitiva förmågor, men att dessa bilder måste diskuteras för att nå upp till den fulla pedagogiska effekten. Hon påpekar att detta gäller trots elevernas höga exponering av visuell kommunikation i dagens samhälle. Anledningen bakom är ungdomarnas otillräckliga träning i att läsa bilder (Wallin Wictorin, 2011).
18 Eriksson (2009) har försökt klargöra skillnader och likheter mellan illustrationer i äldre läroböcker i biologi och i dagens. Erikssons fokus var människokroppen. Resultaten visar att kunskaperna som eleverna ska ha med sig om människokroppen inte förändrats avsevärt. Skillnaden är att dagens bilder framställs ofta som 3D-illustrationer medan äldre bilder ofta bestod av enkla linjeteckningar i svartvitt.
Johan Hedrén och Anders Jidesjö (2010) har gjort en bildanalys av fysikläroböcker. Resultatet visar att bilderna mest innehåller kroppsarbete, tekniska arbetsuppgifter, sport samt andra aktiviteter som är kopplade till vetenskap där män eller pojkar mest skildras som utövarna. Exempelvis så är kopplingar till vardagsliv samt hur människor upplever innehållet nästan helt frånvarande.
3.3 Intresse
Håkan Ahlbom (2011) har i sin forskning intresserat sig för faktorer som studenter vid ingenjörsprogram ansåg vara viktiga för valet av ett sådant program. I princip samtliga studenter ansåg att en viktig faktor var ett intresse för teknik. Ett intresse för teknik innebär enligt studenterna att intresset är på en djupare nivå.
Förbundsordföranden för Förbundet Unga Forskare, Anders Lundberg, förklarade i Ahlboms (2011) undersökning att ett teknikintresse är ett intresse som kan vara allt från motorer till teknikens roll för samhällsutvecklingen. Maria Adlerborn som arbetar vid Teknikens Hus i Luleå menar att ett teknikintresse inkluderar ett intresse både i och om teknik. Ett intresse i teknik innebär ett intresse för teoretiska och praktisk-manuella kunskaper medan ett intresse om teknik behandlar teknik inom etiska frågor och samhällsperspektiv till exempel. Ahlbom (2011) fastslår att för att generera ett teknikintresse så ska insatserna utgå från en mer teknisk allmänbildande infallsvinkel. Dessutom visar Ahlbom (2011) på ett samband mellan mer avancerad teknikanvändning och ett större teknikintresse.
Ahlbom (2011) konstaterar i sin undersökning att grundskolans teknikframställning beror på lärarens ämnestillhörighet, som då kan inkludera alltifrån tillämpad naturvetenskap till praktiska moment.
En viktig roll för att stimulera ett intresse hos elever är skolan, framförallt läraren. Bilden av teknik som eleverna får beror enligt Ahlbom (2011) på bilden som läraren förmedlar genom undervisningen.
Även Skogh (2007) betonar att teknikdefinitionen hos elever återspeglar tidigare erfarenhet av teknik som även kommer återspegla elevens tendens att arbeta med teknik och teknisk verksamhet. Detta samband tycker hon är av väsentlig betydelse för skolan att ta del av.
Enligt tidigare forskning som presenteras i detta avsnitt är intresset för teknik alltså relaterat till teknikdefinitonen som eleverna har och som präglas av den bild som läraren förmedlar i sin undervisning. Undervisningen i sin tur är ofta påverkad av läroboken (Ammert, 2011) där bilder är återkommande inslag ända sedan de introducerades i Sverige för ca 130 år (Eriksson, 2009).
19
4 Teoretisk referensram
Denna del av arbetet är till syfte för att förklara de teorier och begrepp som ligger till grund för undersökningen. En central del i all forskningsverksamhet är enligt Runa Patel och Bo Davidson (2011) att definiera vetenskapliga begrepp. Även Nordgren (2011) framhäver att en läroboksgranskning kräver en definition av det som ska studeras. Först förklaras det sociokulturella perspektivet. Sedan redogörs ordet teknik då undersökningen baseras på en lärobok i teknik. Efterföljt förklaras läroboken i allmänhet då studiematerialet i denna undersökning är en lärobok. Sista delen tillägnas bilden och tolkningen av den.
4.1 Sociokulturellt perspektiv
En utav sociokulturella perspektivets utgångspunkter på lärande och det mänskliga tänkandet baserar sig på individens och gruppens tillägnande samt nyttjande av fysiska och kognitiva resurser. I fokus står samspelet mellan det kollektiva och individen (Säljö, 2014).
Redskap eller verktyg betyder i det sociokulturella perspektivet resurser, som kan vara av språklig eller fysisk art och som används för att förstå och agera i den omvärld vi vistas i. På så sätt är frågan om lärandet i det sociokulturella perspektivet något som har att göra med hur individen tillägnar sig resurser för att tänka och agera i den kultur och omgivning vi är en del av.
Enligt Roger Säljö (2014) så är lärande sådant som individen och kollektivet tar med sig från sociala situationer och sedan använder i framtiden. En social och teknologisk utveckling påverkar de alternativ som hjälper individen att ta del av kunskap, information och färdigheter. Säljö (2014) menar att en viktig tes är att sätten som vi lär oss är beroende av den kulturella omständighet som människan befinner sig i.
Säljö (2010) menar att man i dagens samhälle kan hävda att bilden har en mer avgörande roll för kommunikationen än vad den tidigare hade. Bilden är rent historiskt enligt Säljö (2014) människans steg till frambringandet av artefakter för kommunikation, ett sätt att mediera eller förmedla en verklighet i fysisk form för att på så sätt göra den tillgänglig för andra. Även om Säljö (2014) påpekar bildens bristande förmåga i att till exempel förmedla abstrakta företeelser så pekar Säljö (2010) på bilden som en potential för förståelse och för att lära.
4.2 Teknik
Nationalencyklopedin (2017a) menar att teknik är en summerande beteckning på samtliga metoder som utförs av människan som ska tillfredsställa människans önskemål genom användandet av fysiska föremål. Samma källa spårar ordets ursprung till grekiskans technikoʹs som ska betyda hantverksmässig, konstgjord eller konstfärdig. Ordet spåras även till teʹchnē som ska betyda hantverk eller konst (NE, 2017a).
Eva Blomdahl (2009) hävdar att det finns två centrala betydelser av ordet teknik. Den ena är att teknik är ett system sammansatt av komplexa produktion- och utvinningsmetoder som stödjer sig på
20 utnyttjandet och omvandlandet av energiresurser och bygger mindre på människans fysiska kraft. Den andra innebörden handlar om olika färdigheter eller behärskningen av något, såsom bollsinne.
Blomdahl (2009) betonar att det finns skillnad mellan orden teknologi och teknik i svenskan. Sjögren (1997) förklarar att teknologi betyder kunskapen och verksamheten som avser framställning av teknik där teknologin har som målsättning funktionsduglighet och användbarhet. Sjögren nämner vidare att teknologi kan ibland syfta till tekniska regler eller teorier samt produkter.
I engelskan finns inte samma skillnader som i det svenska språket (Blomdahl, 2009). Blomdahl menar att ordet technology i engelskan både betyder teknik eller teknologi. Däremot har det engelska språket tilldelat ordet technique betydelsen av teknik som teknisk färdighet.
Per Gyberg och Jonas Hallström (2009) påstår att teknik inte enbart är artefakter, utan även system eller till och med sociotekniska system. Detta medför att teknik omfattar komponenter med ett ömsesidigt samband. Väljer man att definiera det som sociotekniska system inkluderas även de mänskliga komponenterna (Gyberg & Hallström, 2009). Ett annat sätt att förklara teknik är att se den som processer eller metoder vilket kan vara särskilda arbetsprocesser eller att utarbeta lösningar på somliga problem (Gyberg & Hallström, 2009).
Ytterligare en betydelse och innebörd av teknik som Gyberg och Hallström (2009) nämner är tekniken som är bunden till ett sammanhang och är situationell vilket medför att tekniken förklaras som resurser. I vissa sammanhang blir tekniken inte enbart en resurs, utan en mentalitet. Tekniken blir som ett förhållningssätt som kommer ha en påverkan på sättet att tänka och agera i den omvärld vi lever i. Ett exempel för att förklara detta är bilen. Bilen är en artefakt, men också en resurs som kan användas för att komma upp till ett specifikt mål. Dessutom är bilen ett uttryck för ett levnadssätt och även en identitet som ibland får representera individen (Gyberg & Hallström, 2009).
Göran Grimvall skriver i boken Teknikens väsen (2013) att teknik handlar om att uppfylla behov eller lösa problem. PULS Teknik som är studiematerialet i denna undersökning menar att teknik betyder att föremål används i ett fastlagt syfte. I boken står det även “... att teknik handlar om att lösa praktiska problem.” (Sjöberg, 2012, s.9).
4.3 Lärobok
Nationalencyklopedin (2017b) skriver att en lärobok är en “bok som ger (grundläggande) kunskaper i ngt ämne och vanl. anv. vid undervisning”(Lärobok, para. 1). Benämningen läromedel ersatte officiellt ordet lärobok i Sverige 1975. Läromedlet definierades då som “sådan materiel som förmedlar innehållet i läroplan” (Ammert, 2011, s. 17). Med tidens gång så har definitionens innehåll vidgats till att för närvarande inkludera undervisningsmaterial som i enlighet med elever och lärare används i undervisning för att eleverna ska uppnå målen (Ammert, 2011). Ammert (2011) förklarar att lärobok är bara en bit av det rymliga begreppet läromedel som inkluderar i princip allt.
Dagens lärare är alltså omringad av en mångfald materiel som benämns som läromedel. Då det sedan 1974 inte existerar en statlig granskning av läromedel i NO är kravet på lärarens kompetens (Hedrén
& Jidesjö, 2010) att sovra och kritiskt granska material ännu större och mer väsentlig.
21 Den nationella granskningen som gjordes kontrollerade läromedlets samstämmighet med styrdokument och objektivitet. Den granskningen är nu överlämnad till lärare och branscher (Ammert, 2001; Hedrén & Jidesjö, 2010).
I Hedrén och Jidesjös (2010) undersökning framkommer lärarnas tilltro till att fysikböcker följer styrdokumenten och likaså att man på så sätt med läroboken i undervisningen når upp till mål och syften. Ammert (2011) betonar att läromedelskunskap och verktyg för att analysera dem är allt mer väsentlig för lärare. Detta då framförallt läroböcker innehar den centrala rollen i undervisningen och för att lärare numera själva behöver avgöra läromedlets lämplighet (Ammert, 2011).
Selander (2011) påpekar att läroboken är framställd för särskilda lärsituationer som är fördelade på bland annat ämnen och ålder. Läroböckerna omsluts av skollag och läroplan, men även skolorganisationen. Läroboken återger på så sätt kunskapstraditioner och uppfattningar om främjandet av lärandet. Selander (2011) hävdar att dagens läromedel i huvudsak fått sin prägel av industrisamhällets teknologiska och ideologiska omständigheter.
Den historiska utvecklingen av läroböcker visar på stora skillnader mellan antalet bilder i läroböcker.
Enligt en undersökning av religionsböcker visar att läroboken från 1982 i jämförelse med 1945 är 11 gånger mer rikare på bilder. Jämförelser av moderna och äldre läroböcker visar inte enbart att antalet ökat utan även det utrymme som avsätts för bilderna i läroboken har ökat (Pettersson, 1991).
4.4 Bilden
Weimarck förklarar att “Till sin grundbetydelse betecknar begreppet bild en plastisk eller plan framställning av ett föremåls yttre” (Weimarck, 1988, s.41). Eriksson (2009) hävdar att en bild är en term som inkluderar visuella representationer. Dessa kan vara utformade med olika tekniker och ha varierande utformning (Eriksson, 2009). Vidare menar Eriksson att en bild är en skildring som kan ersätta reella händelser eller föremål. Bilden är en tvådimensionell återskildring av tankar, förlopp eller föremål, men kan också vara ett tredimensionellt föremål eller relief. Eriksson (2009) påstår att bilden kan återge sådant som är antingen för stort eller för litet för att uppfattas med ögat. Dessutom kan bilder gestalta sådant som annars är dolt, såsom organ (Eriksson, 2009).
Både Weimarck (1998) , Eriksson (2009) och Andersson, Berggren och Zander (2001) nämner bild även i betydelsen av något mentalt, en uppfattning (som i denna undersökning exkluderas).
Eriksson (2009) betonar det unika med bilder som skiljer de från andra representationsformer, nämligen att bilden kan likna sin avbildning. Dessutom nämner Eriksson en enkel definition av en bild som är tvådimensionell, nämligen att den utgörs av punkter, linjer och ytor. Dessa sammanställs till något mönster som sedan kan tydas som budskap. Ett fotografi utgörs av rasterpunkter eller pixlar (Eriksson, 2009). Trots att det i verkligheten inte finns konturlinjer så existerar en benägenhet att uppfatta föremål som om de har konturer. Gränser mellan ytor, eller mellan en yta och bakgrund uppfattas som konturlinjer som i sin tur fastställer formen (Eriksson, 2009).
22 Margareta Wallin Wictorin (2011) väljer definitionen av bild som tvådimensionell i sin analys av bilder i läroböcker, vilket följs även i denna undersökning.
23
5 Metod
Detta avsnitt förklarar de metoder och tillvägagångssätt som undersökningen baserades på. Dessutom klargörs avgränsningar och överväganden.
Den första delen diskutera det empiriska urvalet. Sedan beskrivs den kvalitativa metoden och hur den uttrycks i denna undersökning. I avsnittet efter följer en förklaring på hur bildanalysen gått tillväga.
Avsnittet avslutas med att tydliggöra undersökningens analysmodell.
5.1 Empiriskt urval
Att valet föll på att undersöka en lärobok i teknik är för att jag anser att av de materiel som eleverna kommer i kontakt med i teknikämnet, så är det läroboken som borde omfatta det mesta av innehållet som eleverna bör behandla enligt aktuell kursplan. Denna åsikt kan styrkas med Selanders (2011) konstaterade, nämligen att läroboken inramas av läroplanen bland annat. Därav kunde denna undersökning ge en överblick av hur tekniken som område skildras i läroboken, och inte enbart som ett delområde eller moment vilket antagligen skulle vara fallet om jag enbart valt ut några läromedel.
Detta arbete undersöker bilderna i läroboken PULS Teknik för högstadiet 2011. Motiveringen till detta urval grundar sig på att jag enbart hittade två läroböcker i teknik för högstadiet, PULS Teknik samt Teknik Direkt (2011) som är utgivna av ett förlag och ska omfatta det centrala innehå llet i kursplan. Att valet föll på PULS Teknik är dels på grund av tidsomfattningen för detta arbete som begränsade antalet böcker som skulle analyseras, dels för att jag utav egen erfarenhet mest kommit i kontakt med teknikboken PULS Teknik (antingen vid VFU eller annan anknytning till skolor) och därav valt att fokusera på den.
Alla bilder i läroboken omfattades inte i studien. Bilder som inkluderades var de bilder som är kopplade till den löpande texten och som beskriver innehållet i boken. Därav exkluderades bilder som var relaterade till uppgifterna som finns i läroboken efter den löpande texten. Detta då dels är det i den löpande texten som innehållet presenteras och som står till grund för att kunna göra uppgifterna, dels så är det andra typer av bilder som förekommer under uppgifter och som därav skulle kräva en annan utformning av undersökningen.
En ytterligare begränsning som gjordes var att bilder som representerade i princip samma innehåll och som var placerade bredvid varandra tolkades som en bild. Detta för att inte ge en alltför skev bild av representationen i resultat då bilden ska höra ihop till exe
mpel.
5.2 Kvalitativ metod
Jan Hartman (2004) menar att kvalitativa undersökningar intresserar sig av egenskaper. På så sätt innefattar kvalitativa undersökningar varje form av undersökning som kategoriserar efter egenskaper (Hartman, 2004).
24 Karin Widerberg påstår att text- respektive bildanalys används då undersökaren vill visa hur ett fenomen framställs i text eller bild. Denna undersökning baseras på en kvalitativ bildanalys.
Eneroth (1984) och Hartman (2004) tar upp helhetsperspektivet, som innebär att varje enskild kvalitet ses som en aspekt av en helhet liksom varje enskild data utgör aspekter av respektive kvalitet (Eneroth, 1984; Hartman, 2004). Utifrån denna synvinkel menar Eneroth att man frambringar en mycket bra bild av fenomenet som fallet är exempel på (Eneroth, 1984). Utifrån denna synvinkel introducerades arbetet. Ett förarbete gjordes genom en undersökning där texten och bilderna studerades och begrepp som var viktiga i innehållet antecknades. Innehållet jämfördes med det centrala innehållet för teknik i kursplanen. Denna del var enbart ett förarbete som skulle introducera till hela innehållet i boken, kopplingarna till kursplan samt undersöka bilderna i den kontext de är i, alltså i ett samband med texten. Förarbetet skulle ge en helhetsbild, eller ett helhetsperspektiv av hela läroboken.
Författarna till Metodpraktikan - konsten att studera samhälle, individ och marknad (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud, 2012) beskriver den kvalitativa textanalysen. Esaiasson et al.
(2012) redogör för vilka frågor som kan besvaras med den kvalitativa textanalysen och urskiljer två huvudtyper av dessa, nämligen att antingen systematisera innehållet i texterna eller kritiskt granska dem. Detta arbete fokuserar på att systematisera innehålle
t.
Även om undersökningens analys efter förarbetet enbart utgår från bilder så är metoden som Esaiasson et al. (2012) beskriver applicerbar även på denna undersökning. Detta då bilder enligt Eriksson (2009) har budskap eller berättelser som bilderna kommunicerar. Dessutom menar Eriksson att analys av bilder ofta kan likställas med läsning av texter. Precis som det inom lingvistiken finns morfem som är de minsta betydelsebärande beståndsdelarna så har bilden tecknen som sina minsta beståndsdelar. Enligt Eriksson ska bilden betraktas som ett medium som är självständigt. Bilden genererar kunskap i samma utsträckning som den förmedlar den.
Från motiveringarna som förklaras ovan används Esaiassons et al. (2012) analys för att utföra bildanalysen i denna undersökning. Det systematiserade undersökningarna är i grunden varianter av den beskrivande analysen. En beskrivande analys besvarar bland annat frågor såsom vem eller vilka hade mest utrymme att uttrycka sig i inom ett område (Esaiasson et al. 2012). Denna undersökning utreder detta, vilket innehåll i i bilderna har fått mest utrymme i läroboken, och därav vilka aspekter av teknik som skildrats.
5.3 Bildanalys
Sven Sandström (1988) hävdar att bildanalys är en samlingsterm för samtliga metoder och förhållningssätt som tillämpas för att möjliggöra en kategorisering och tolkning av bilder. Termen inkluderar både ett normativt förhållningssätt samt ett system med det kravet att objektivt undersöka bildens innehåll av kommunikation eller estetiska påverkningsmedel. Till denna undersökning så är det den sistnämnda som ligger till grund för bildanalysen, nämligen att objektivt undersöka bildens innehåll av kommunikation. Undersökningen avgränsas till att inte inkludera estetiska påverkningsmedel på bilden då fokus i studien är på bildens innehåll och dess visuella budskap.
25
Enligt Bo Bergström (1998) så är individer inte alltid överens om innehållet i en bild. I denna undersökning analyseras bilder enbart utifrån deras manifesta innehåll. Bergström (1998) förklarar att det manifesta innehållet (även denotativa) är sådant som samtliga individer tolkar på samma sätt, och dessa bilder blir då entydiga för observatörerna. Då man vill analysera vad det är som skildras i bilden så gör man en denotativ övergripande beskrivning (Linnéuniversitetet, 2017). Undersökningen behandlar inte det latenta innehållet (även konnotativa) i bilderna, då det latenta innehållet tolkas olika beroende på vem det är som tolkar den. Det latenta innehållet är starkt beroende av betraktarens bakgrund, kunskap, erfarenheter och vilka associationer denne gör (Bergström, 1998).
Även om Bergström (1998) menar att det manifesta innehållet uppfattas av människorna på ett likartat sätt så ska man enligt det teoretiska perspektivet som denna undersökning utgår från påpeka att tänkandet är färgat av den kultur som omger oss (Säljö, 2014).
Eriksson (2009) refererar till kommunikationsmodellen innehållandes sändaren, meddelandet och mottagaren. Mottagaren har sina referenser och erfarenheter som kommer påverka tolkningen av bilden. Ifall sändaren och mottagaren befinner sig i en liknande kontext eller inte påverkar tolkningen och de tolkningsproblem som kan uppstå. Dessutom så menar Eriksson (2009) att bilden av en häst kommer tolkas olika beroende av mottagarens miljö som den vuxit upp i eller socioekonomiska faktorer till exempel. Detta gäller även undersökningen ifråga. Bilderna som analyserades utgår visserligen från det manifesta innehållet, men precis som Wallin Wictorin (2011) nämner så är bilduppfattningen relativ, vilket kan ha påverkat resultat i denna undersökning.
Den moderna analysen har sina rötter i semiotiken. Semiotiken är läran om tydandet och tolkandet av tecken. När detta överförs till bilden så använder man sig av två olika nivåer, det plastiska och ikoniska skiktet. I det ikoniska skiktet så besvaras frågan vad det är som vi kan läsa i bilden, där man ser en likhetsrelation med det avbildade och det som avbildats. Detta motsvarar det konkreta som finns på bilden (Linnéuniversitetet, 2017). Bildens innehåll i denna undersökning förklaras med Catharina Elsners (1995) förklaring, nämligen det bilden föreställer eller återger.
Denna undersökning har alltså analyserat bilderna utifrån det ikoniska skiktet för att utföra en denotativ övergripande beskrivning.
5.4 Undersökningens analysmodell
Cato Bjørndal (2005) påstår att analys alltid innebär att valet faller på att fokusera på något och därmed förbise något annat. Dessutom menar Bjørndal att en analys går igenom en process som börjar med en konstruktion av en förenkling av det som till exempel sker i en miljö. I det sammanhanget kommer analys innebära att faktorer som upplevs ha en särskild relevans väljs ut. Utifrån det är ett annat steg i processen klassificeringen. Studerar man med detta analytiska fokus ska man urskilja mönster, till exempel vad är det som oftast förekommer eller är ovanligt. Då man hittat likheter och olikheter i sådant mönster kan den tydligt påtagliga frågan försöka besvaras, nämligen varför ser mönstret ut på det sättet och vilka konsekvenser det har (Bjørndal, 2005).
26 Liknande, men i färre men bredare steg beskriver Hartman (2004) analysen i den kvalitativa metoden, att den vanligtvis består av två moment. Hartman menar att det första steget är kategoriseringen eller kodningen. Kodningen i sig består av två steg. Det första är att hitta de begrepp i det insamlade datamaterialet som är intressanta och som styrs av frågeställningen. Man väljer alltså ut de begrepp som är mest framträdande då de förekommer ofta.
Det andra steget i kodningen av data är att hitta kategorierna, klassificera de begrepp som betyder samma sak genom att föra dem samman (Hartman, 2004). Det andra steget i analysen är tolkningen av det kategoriserade materialet (Hartman, 2004).
Bilderna i läroboken undersöktes i flera omgångar och frekvent innehåll noterades. Det frekventa innehållet benämndes till en kategori. Analysarbetet inkluderade även en definition av samtliga kategorier, så att en så gott som möjlig objektiv analys skulle kunna möjliggöras. En ny omgång av undersökning av bilderna i läroboken innebar ibland även en uppdatering av kategorilistan. Då kategorilistan uppfattades som uttömmande gjordes den slutliga analysen.
I samtliga bilder som analyserades undersöktes innehållet. Varje enskild bild undersöktes och det innehåll som bilden hade registrerades hos den kategori som innehållet skildrade. En bild kunde inkludera ett innehåll som representerar flera kategorier. Om så var fallet så registrerades den bilden i samtliga kategorier som den omfattade. Den bilden som inte platsade i någon kategori hamnade i restposten benämnd Annat.
Bilderna som analyserades i denna undersökning genomgick ovan nämnda steg. Bilderna analyserades och sådant som var relevant och återkommande noterades. Utifrån det försökte materialet kategoriseras. Att en bild skulle klassificeras under en viss kategori innebär att bildens innehåll även samstämmer med de definitioner av kategorierna (se Resultat). Sedan analyserades kategorierna för att besvara frågeställningarna som står till grund för denna undersökning.
27
6 Resultat
Ett viktigt moment i en forskningsprocess är enligt Bertil Carlsson (1991) att redovisa vad det är som framkommit i undersökningen. Undersökningen har urskilt 11 kategorier och dess definitioner som bilderna kunde klassificeras inom, exklusive en kategori omfattade de bilder som inte passade i någon kategori. Den kategorin benämns som Annat. Elizabeth De Poy och Laura R Gitlin (1999) menar att kvalitativa analysstrategier överför det studerade materialet till meningsfulla kategorier för att på så sätt möjliggöra en förklaring av fenomenets innebörd och underliggande mönster. Kategorierna som urskiljdes beskrivs och förklaras nedan för att styrka bildernas plats i kategorierna. Dessutom redovisas kategorierna i en tabell.
6.1 Kategorier som urskiljdes
Då frekventa och viktiga kategorier påträffades i bilderna så fastställdes definitioner av de kategorierna för att möjliggöra en mer objektiv kategorisering.
Kategorien Verktyg, komponenter & material blev en kategori istället för tre enskilda. Detta gäller även kategorin Byggnader och infrastruktur samt Illustrerade bilder som konkret beskriver fakta . Anledningen till detta beror på flera faktorer. Vissa kategorier hade försvårat och minskat undersökningens reliabilitet om de hade skiljts åt och ersatts med enskilda kategorier, till exempel för att innehållet hör ihop och medför att de blir svåra att särskilja. Dessutom så ansågs dessa bilder ha gemensamma kopplingar vid analysens gång och att dela upp i ytterligare kategorier hade inte gjort kategorierna ömsesidigt uteslutande (Ejvegård, 1996) vilket återigen hade påverkat resultatet.
Ytterligare något som fördelaktigt kan klargöras är varför Byggnader och infrastruktur är en kategori och Transportmedel en annan. Visserligen hör dessa ibland ihop, men transportmedel kan förekomma på bild helt oberoende av Byggnader och infrastruktur.
Analys av bilderna resulterade i följande kategorier och definitioner som presenteras nedan.
6.1.1 Historia
Birgitta Odén beskriver i nationalencyklopedin (NE, 2017c) historia som “... dels den förflutna verkligheten, dels beskrivningen och utforskningen av denna verklighet.” (Historia, para. 1).
Historians unika drag är att utforskandet av den sker genom de spår som människan efterlämnat i gångna tider. De spår som lämnats under tidens gång är av mångfaldig karaktär och kan bestå av texter som människan frambringat, kvarlevor av kroppar från människor och deras aktiviteter i hus eller åkrar. Dessutom består spåren av vapen, transportmedel och andra redskap som varit till användning. Ytterligare ett särdrag för historia är att källmaterialet som utgörs av de spår som kvarlämnats inte nybildas. (NE, 2017c).
Lena Liepe påstår att det historiska källmaterialet omfattar allt från det förflutna som levt igenom till nutiden med den förutsättningen att källmaterialet används för att besvara frågorna “... vad som har skett och hur saker och ting har varit.” (Liepe, 2001, s. 19).
28 Exempel på en bild som kan inkluderas i denna kategori är en bild som föreställer en gammal modell på hemtelefonen. Bilden visar hur telefonen såg ut förr och verkar vara en kvarleva från en tidigare period. Därav samstämmer bildens innehåll med definitionen av historia ovan.
6.1.2 Idrott
Idrottsrörelsen bestämmer att definiera idrott som en fysisk aktivitet som genomförs av människor där det primära målet är för att åstadkomma ett tävlingsresultat, rekreation eller motion (NE, 2017d).
Idrotten grundar sig huvudsakligen på naturliga rörelser, antingen endast med kroppen som till exempel löpning och simning eller med hjälpmedel, exempelvis häst (NE, 2017d).
En bild som denna kategori inkluderade var en bild i boken som föreställde en person som hoppar med en stav i något som liknar en tävling i stavhopp. Det är alltså en människa som utför en fysisk aktivitet för att antagligen åstadkomma ett tävlingsresultat. Med detta så stämmer bildens innehåll väl överens med definitionen ovan.
6.1.3 Yrke
I vardagligt tal refererar ordet yrke till en försörjningskälla, ett arbete eller arbetsuppgifter (Svensson, 2003, refererad i Ulfsdotter Eriksson, 2006). Exempel på en sådan bild är en bild i läroboken som föreställer en fabrik och människor som arbetar där.
6.1.4 Natur
Enligt Arthur Lovejoy (NE, 2017e) så är natur ett komplext ord då ordet natur med dess derivater i det engelska språket har minst 66 olika betydelser. Dessa delas in i två grupper, där den ena, som är till grund för kategoriseringen av bilder i detta arbete, avser i synnerhet den del av omgivningen som inte är påverkad av människan såsom djur och växter (NE, 2017e). En bild i boken som denna kategori inkluderar är en bild föreställandes ett landområde med träd.
6.1.5 Komponenter, verktyg och material
Anders Folkeson beskriver system som komplexa och hävdar att för att möjliggöra en analys av ett system så bör systemet delas in i andra delsystem. Samtliga dessa delsystem har en funktion.
Delsystemen kan fortsätta indelas i ännu mindre system tills man slutligen kommer till den sista nivån, nämligen komponentnivån. Komponenterna kan antingen vara fristående delar, till exempel en skruv, eller så kan komponenten omfatta mindre komponenter, såsom en växellåda (Folkeson, 2001).
Material kan förklaras som materia i fast struktur vilket används vid framställning av maskiner eller byggnader till exempel (NE, 2017f). Nationalencyklopedin beskriver verktyg som en form av redskap vars funktionalitet är att bearbeta eller sammanfoga olika material (NE, 2017g).
Exempel på en sådan bild i boken är en bild som visar en glasskärare som skär i glas. Det är alltså glasskäraren som skär i ett material och på det sätt bearbetar materialet.
29
6.1.6 Kultur
Raymond Williams, som anses på åtskilliga vägar vara grundare till disciplinen kulturstudier, menade att ordet kultur i det engelska språket (eng. culture) var en av de två till tre mest invecklade orden (Murphie & Potts, 2003). Murphie och Potts (2003) nämner en föreställning av kultur i media som ofta syftar på konst och underhållning.
Ett ytterligare sätt att definiera kultur är genom att tillåta kultur omfatta de mänskliga aktiviteterna som exkluderar de vitala och nödvändiga förnödenheterna för överlevnad och annan kroppsfunktionalitet (Murphie & Potts, 2003, s.9).
En bild som omfattade denna definition var en bild som representerar en flicka som ligger i gräset och blundar, med hörlurar i öronen och en bok som hon håller i. Det framkommer i bilden att hon underhåller sig och därav går denna bild under denna kategori.
6.1.7 Vardagen
Uppfattningen av termen vardagslivet kan syfta på upprepade triviala sammanhang där individen indirekt tillåter en existens av oklarheter kring föremålens historia och mening. Detta då det viktiga är att de återkommande vardagssysslorna fungerar för individen (Sjögren, 1997).
Jan Sjögren (1997) sammanfattar ett antal rådande uppfattningar om vardagslivet till att det kännetecknas av dagliga aktiviteter, vars arbete inte begär mycket energi i valsituationer. Dessutom så ska aktiviteterna inte resultera i en betydande känslomässig involvering. Dessa aktiviteter ska uppträda i så pass stor utsträckning att individen inte ska uppleva något skäl för att skänka aktiviteterna uppmärksamhet. Ellegård och Gyberg (2009) menar att teknik i vardag är den teknik som individen är så van med att den sällan ägnar detta en reflektion. Dessutom menar de att vardagen innefattar en privat och offentlig sfär. Det är den privata sfären främst som bilderna kategoriserades utifrån i denna undersökning. Det är den privata sfären som fysiskt relaterar till hemmet där man bor (Ellegård & Gyberg, 2009).
De artefakter som inkluderas i dessa aktiviteter står till grund för att bilder i läroboken kategoriseras som Andel kopplingar till vardagen. Författaren av detta arbete har dock valt att inte inkludera transport, byggnader och infrastruktur samt kulturutövande i begreppet vardag då dessa har tilldelats egna kategorier.
En bild som ingick under denna kategori var en bild som visar ett uppdukat bord, med en stol. På borden står tallrikar och äggkoppar bland annat.
6.1.8 Byggnader och infrastruktur
Björn Linn påstår att byggnadens ändamål är att ge plats åt människor, deras aktiviteter och tillhörigheter såsom husdjur och utrustning. Dock så kan byggnader tilldelas ett religiöst eller symboliskt syfte och kan då sakna inre rum (NE, 2017h).
30 Nationalencyklopedin (NE, 2017i) beskriver infrastruktur som “... ett system av anläggningar…”
(Infrastruktur, para. 1) och underhållandet av dessa. Till infrastrukturen räknas vägar, järnvägar och vattensystem till exempel (NE, 2017i). En bild som föll under denna kategori är en bild som föreställer en vy över en storstad, med höga byggnader, vägar och palmer.
6.1.9 Transportmedel
Olle Krantz menar att transportmedel används för att förflytta människor och gods. Dessa transporter kan utföras genom luft, land eller vatten (NE, 2017j). Ett exempel på det i boken är en bild med ett veteranfordon.
6.1.10 Människokroppen
Människokroppen, som tillhör människan med kroppsdelar, organ och organsystem (NE, 2017k). En sådan bild som inkluderas i denna kategori är en bild på en kvinna som sitter.
6.1.11 Illustrerade bilder (modeller, processer, flödesscheman)
Illustration förklaras av nationalencyklopedin till att vara en bild som medföljer och åskådliggör en text (NE, 2017l). Samma källa menar att ordet process betyder ett förlopp där det sker en förändring eller utveckling (NE, 2017m).
Gerlee och Lundh (2012) påstår att alla modeller är förenklingar av verkligheten. Modeller fokuserar på vissa detaljer som anses vara viktiga att komma till uttryck till bekostnad på andra detaljer som man bortser ifrån vars betydelse inte är lika avgörande (Gerlee & Lundh, 2012). Modellernas användbarhet ligger i enligt Gerlee och Lund (2012) att de fungerar, de förmedlar kunskapen om en komplex verklighet.
Exempel på en bild som hamnade under denna definition är en bild som ska illustrera ett förlopp från växt till färdig skjorta.
31
6.2 Kategoriernas utrymme i bilderna
Tabell 1. Tabellen visar bildernas innehåll (kategori), samt antal bilder som var kopplade till respektive kategori.
Innehållet i en bild kunde klassificeras inom fler än en kategori, vilket framgår från tabellen då det totala antalet analyserade bilder är färre än totala antalet bilder per kategori.
[nr] Kategori Antal bilder Andel i procent av
det totala antalet analyserade bilder
1 Människokroppen 102 33.7 %
2 Illustrerade bilder som konkret beskriver fakta (modeller, kretsar, balkar, processer,
flödesscheman)
75 24.8 %
3 Verktyg, komponenter och material (inkl.
batterier, motorer, generatorer)
73 24.1 %
4 Historia 63 20.8 %
5 Natur 51 16.8 %
6 Vardag 46 15.2 %
7 Byggnader och infrastruktur 37 12.2 %
8 Transportmedel 29 9.57 %
9 Yrke 26 8.58 %
10 Annat 20 6.60 %
11 Kultur (t.ex. skönlitteratur, serier och konst) 19 6.27 %
12 Idrott 10 3.30 %
ANTAL BILDER SOM ANALYSERATS TOTALT
303
Bilder som innehöll människor (eller andra människodelar) var den överlägset största gruppen.
Bilderna innehöll människor i olika åldrar. Två andra kategorier som urskiljdes vars innehåll uppträder ofta var Illustrerade bilder som konkret beskriver fakta samt Verktyg, komponenter och material. En annan kategori som också var framträdande var bilderna som hade en historisk koppling, innehåll. Det innehållet som minst framkom i bilderna var Andel kopplingar till idrottsutövande.
32 Då det i diskussion hänvisas till tabellen så kommer följande konvention användas, nämligen [nr] som står för kategorins nummer i tabellen.
33
7 Diskussion
Detta arbete ville undersöka vilka bilder som en lärobok i teknik för högstadiet förmedlade. Syftet var att studera vilka aspekter av teknik som skildrades i bilderna. Den teoretiska synen utgick från det sociokulturella perspektivet där mediering genom artefakter och den omgivande kulturen är av särskild betydelse.
Arbetet utgick ifrån en kvalitativ metod, där studiematerialet analyserades med hjälp av en bildanalys.
Bildanalysen resulterade i att 12 kategorier urskiljdes som bilderna kunde klassificeras inom.
Nedan diskuteras resultatet genom att jämföras med tidigare undersökningar och litteratur. Dessutom kommenteras innehållet i bilderna. Avsnittet innehåller även en avslutande summering av undersökningen.
7.1 Hur skildras teknik?
Bilderna i dessa kategorier kan ses som en mediering av en verklighet. Säljö (2014) påpekar att mediering innebär att vårt tänkande, som utvecklats ur vår kultur, är färgat av kulturens intellektuella och fysiska redskap. Utgår man utifrån detta så betyder det att dessa bilder inte enbart visar eller förmedlar ett visst innehåll, utan medierar ett innehåll som är starkt integrerat i våra sociala verksamheter och som dessutom sätter sin prägel på tänkandet.
Bilder som innehåller människor [1] var den största gruppen. Wallin Wictorin (2011) som analyserat historieböcker menar att det är många bilder på människor. Vidare påstår hon att om eleverna kan leva sig in i dessa bilder så blir historien levande och intressant.
Bilderna hade alltså ett rikt innehåll föreställandes människor (ibland enbart delar av människokroppen). Människorna är i olika åldrar, tecknade och fotograferade och påträffas i olika syften. Trots att det inte ligger i studiens avsikt och sträcker sig utanför avgränsningen så är en intressant fråga som väcks etniciteten och dess framställning i bilderna. På det planet så är skildringen av människorna dominerande homogent och ingen mångkulturell bild genereras. Detta är något som väl överensstämmer med det aktuella läget bland läroböcker. Stor del av forskningen visar ett stort frånvarande av etniska perspektiv i naturvetenskapliga läromedel (Hedrén & Jidesjö, 2010). Detta påverkar somliga elevgrupper som då saknar anknytning till naturvetenskapliga betraktelsesätt.
Dessutom så får inte den naturvetenskapliga undervisningen på något sätt bidra till kulturimperialism, rasism eller etnocentrism (Hedrén & Jidesjö, 2010).
Många bilder innehöll även mycket Illustrerade bilder som konkret beskriver fakta i texten [2]. Det var bilder på processer, bilder som mer detaljerat visade viktigt innehåll i texten. Allmänt kan man säga att det var bilder som skulle förklara texten. Många utav bilderna var begreppsliga visuella presentationer som enligt Wallin Wictorin (2011) inkluderar till exempel flödesscheman, nätverk och taxonomier.
Bilderna i denna kategori var ofta modeller av något slag, alltså en förenkling av verkligheten (Gerlee
& Lundh, 2012). Antagandet man kan göra är att dessa bilder ska förklara och illustrera sådant som
34 texten inte lika lätt kan förmedla. Eriksson framhäver att många texter framstår som obegripliga utan illustrationer. Även om modellerna verkar vara en fungerande förklaring av den komplexa verklighet (Gerlee & Lundh, 2012) så betonar Sjøberg (2010) faran i att se modellen som en riktig bild av verkligheten och att undervisningen borde klargöra detta. Mål som Sjøberg föreslår är att i undervisningen redogöra för modellens betydelse i naturvetenskap, användningen av den och dess begränsningar, nämligen att det inte föreligger någon överensstämmelse mellan verkligheten och modellen (Sjøberg, 2010).
Åskådningsundervisnigens kärna är uppfattningen att man genom bilder och modeller kan dels få kunskapen om specifika föremål, dels motta en kunskapsbas varifrån generella slutsatser kan dras (Eriksson, 2009). Eriksson hävdar att man genom gestaltning av förlopp, både av cyklisk eller icke cyklisk karaktär, betonar faser som är av central betydelse för fenomenet. Fördelen med detta blir enligt Eriksson (2009) att läsaren lättare kommer ihåg stegen och åstadkommer en överblick av processen. Eriksson betonar vikten av att bilden eller modellen är tydlig och pekar på en misslyckad gestaltning av ett förlopp i en geografibok. Därav blir det viktigt att bilden fokuserar på processen och inte kringliggande information som inte återfinns eller förklaras i texten.
Även om bilderna kan tänkas underlätta förståelse av texten så visar forskning att skolbarn kan ha svårt att navigera sig mellan text och bild. Därav krävs det att eleverna har förståelse för lärobokstexten för att förstå vad bilderna visar (Eriksson, 2009). Detta är en bra lärdom som läraren bör ha med sig in i klassen.
Ett också vanligt förekommande innehåll i bilderna i läroboken som studerades var verktyg, komponenter och material [3] av olika slag. Den aspekten av teknik påträffas hos en hel del elever, framförallt de som inte haft teknik innan högstadiet (Skogh, 2011). Skogh (2007b) skriver i en annan artikel att barn mellan 9-10 år beskriver tekniken schablonartat, till exempelvis som maskiner, sladdar och elektriska saker. Ginner (1996) hävdar att teknik av de flesta anses vara ett samlingsbegrepp för verktyg, apparater och maskiner. Därav påstår Ginner att teknik bör ges en bredare innebörd än till exempel kugghjul och smörjolja för att inte förlora en väsentlig mänsklig verksamhet och erfarenhet, vilket också kommer mistas i skolans undervisning av teknik.
Teknikämnet har en anknytning till verktyg, material och komponenter. Björkholm menar att viktiga inslag i teknikundervisningen är verktygs- och materialkunskap (2007). Att bilderna då innehåller så många inslag från denna kategori är varken förvånande eller helt felplacerat. Däremot kan man diskutera med avseende på Ginner (1996) och Skoghs (2007, 2011) uttalanden om hur individer betraktar teknik ifall dessa bilder hjälper till att stärka den utbredda stereotypa bilden av teknikämnet?
Något som går att diskutera och antagligen förhandla om är att bilder som kan ersättas med annat än redskap och verktyg gärna får vara det som banar vägen till mindre stereotypa stämplingar av teknik.
Denna kategori blir av särskild vikt då man har i åtanke det fallande intresset bland ungdomar för teknikämnet och deras bristande förmåga i att identifiera sina intressen och karriärval med teknik. Att många bilder innehåller verktyg och redskap [3] kan kopplas med Stares (2007) beskrivning av hur elever uppfattar teknik, närmare bestämt som bullrig och smutsig.
