Tabell 2. Sammanställning över respondenternas svar. Respondent 1-5 är kvinnor och respondent 6-10 män.
Respondent Arbetskrav Resurser Stress Kompetens Motivation Relation Flexibilitet Kontroll
1 Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
2 Nej Delvis Ja Ja Ja Ja Ja Ja
3 Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
4 Nej Delvis Ja Ja Ja Ja Ja Ja
5 Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
6 Nej Delvis Ja Delvis Ja Delvis Ja Delvis
7 Nej Delvis Ja Delvis Ja Ja Ja Ja
8 Nej Delvis Nej Ja Ja Delvis Ja Delvis
9 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Delvis
10 Nej Delvis Ja Delvis Ja Ja Ja Delvis
Det empiriska resultatet har sammanställts i tabellen ovan, se tabell 2, utifrån de begrepp som stödjer teorin, detta för att kunna göra en analys med jämförelse mellan genus. Arbetskrav syftar som tidigare nämnt till om man upplever sig hinna med sina dagliga arbetsuppgifter refererat till en heltidsvecka på 40 timmar, vilket de flesta inte gör. Resurser innebär om man anser sig ha resurser för att klara av sitt arbete och stress om man är stresstålig som person.
Med kompetens berörs i vilken mån man får användning för sin kompetens, samt möjlighet för utveckling. Motivation avser om man känner sig motiverad till att utföra sina arbetsuppgifter och relation är om man upplever en bra sådan till sina kollegor, samt om det stöd man behöver finns. Kontroll och flexibilitet handlar om man har ett flexibelt arbete samt kontroll över det.
Något som är märkbart är i vilken utsträckning som männen svarat delvis, då det svaret förekommer fler gånger i jämförelse mot kvinnorna som överlägset svarar mer ja i frågorna som ställts. Om man ser till resurser så upplever fyra av fem män brist på dessa och precis samma respondenter upplever även sig ha höga arbetskrav. Bland kvinnorna så är det endast två av fem som anser sig ha bristande resurser men även dessa upplever höga arbetskrav.
Gemensamt för dessa två kvinnor är dock att de först svarar att de har resurser för att under tiden komma fram till att de inte alltid finns där man faktiskt behöver dem.
Fem av fem kvinnor svarar ja på frågan om de har kontroll över arbetet, medan fyra av fem män inte upplever sig ha full kontroll utan bara till viss del. I sin tur är det tre av dessa män som även upplever höga arbetskrav, vilket Karasek (1979) menar är påfrestande för välbefinnandet och associerat med missnöje på arbetsplatsen. Ingen av respondenterna visar dock på missnöje gällande sin aktuella arbetsplats, vilket kan ha med att ingen av de besitter minimal kontroll. Fortsättningsvis har tre av fem män svarat delvis gällande om deras kompetens kommer till användning, alla tre menar att en del kommer till användning men inte så mycket som man skulle önska, vilket möjligtvis kan leda till psykisk ansträngning (Notelaers, De Witte & Einarsen 2010).
Deci och Ryan (2008) betonar vikten av relationer och stöd från kollegor. Alla kvinnor upplever att detta stöd finns och att de har goda relationer, medan två av fem män delvis saknar detta på sina aktuella arbetsplatser. De berättar att man inte har så mycket stöd av varandra utan kör mest sitt egna race och månar om sin del i organisationen, vilket skulle kunna förbättras.
Utifrån den data som samlats in och sammanställningen i tabell 2, utmärker sig kvinnorna i sin helhet med sina fler “ja” än vad männen svarat. Detta kan jämföras mot den undersökning som presenterats i bakgrunden av Arbetsmiljöverket (2018), där kvinnorna upplevde mer bekymmer kopplat till arbetet än vad männen gjorde, vilket visar sig inte vara fallet inom denna studie.
6. Slutsatser
Följande avsnitt kommer att presentera de slutsatser författarna kommit fram till för att besvara de framtagna forskningsfrågorna.
Syftet med denna studie är att undersöka chefers upplevda välbefinnande och vilka omständigheter som kan påverka detta inom en organisation samt om det skiljer sig mellan män och kvinnor. Studiens tyngdpunkt är att utifrån begreppen: arbetskrav, resurser, stress, kompetens, motivation, relation, flexibilitet och kontroll tolka hur chefer uppfattar sitt välbefinnande på arbetet. Nedan presenteras studiens slutsatser som baseras på empirin för att besvara forskningsfrågorna.
Hur mår chefer på sin arbetsplats?
Hur upplever dem sitt välbefinnande? Under vilka omständigheter påverkas det?
Respondenterna har under de genomförda intervjuerna inte visat något tecken på ett sämre upplevt välbefinnande, utan verkar överlag må bra och trivas på sina arbetsplatser. Däremot visade de flesta medvetenhet kring hur arbetsbelastning kan ha en negativ påverkan, framförallt om man inte har rätt förutsättningar såsom resurser eller motivation till att möta de höga arbetskraven. Resurser, kompetens, motivation, relation, flexibilitet och kontroll anses vara sådana omständigheter som påverkar välbefinnandet, medan de höga arbetskraven anses normala och förväntade inom rollen som chef.
Cheferna trivs på sina arbetsplatser där en god arbetsmiljö finns samtidigt som de besitter en socialt värderad position, vilket resulterar i ett ökat välbefinnande. Med hänsyn till de höga arbetskrav de utsätts för så uppvisar ingen en påvisad ansträngning, vilket kan bero på att majoriteten är stresståliga. Även om respondenterna upplever sig ha ett gott välbefinnande så finns det omständigheter som kan komma att påverka i framtiden. Att inte ha tillräckligt med resurser och nyttjande av kompetens visar sig begränsa respondenternas utveckling, vilket i sin tur kan påverka motivationen. En känsla av tillhörighet och stöd från kollegor visade sig vara av betydelse hos samtliga, då det annars kan bli ensamt. Flexibilitet och kontroll måste finnas i kombination med varandra för att kunna hantera de höga arbetskraven, då det annars kan ske en psykologisk ansträngning. Sammanfattningsvis kan alla dessa omständigheter leda till ett sämre välbefinnande på sikt.
Är det någon skillnad i välbefinnandet mellan manliga och kvinnliga chefer?
Inom denna studie kan författarna konstatera att det finns en liten uppvisad skillnad mellan manliga och kvinnliga chefer. Något som utmärker sig är att de flesta männen är betydligt mer tveksamma i sina svar gällande resurser, kompetens, relationer och kontroll jämfört med kvinnorna. Vidare upplevdes männen betydligt mer öppna till att lyfta eventuella problem och diskutera dessa till skillnad från kvinnorna som överlag kändes mer positiva och entusiastiska.