Vilka skillnader uppfattar eleverna mellan traditionell och digital läsning?

Som nämnt i resultatkapitlet är det främst tre skillnader som eleverna tar upp: läsupplevelsen, ögonen och tillgänglighet. I avsnittet om tidigare forskning är det flera studier som benämner att läsintresset ökar eller minskar vid traditionell och digital läsning. I till exempel Putro och Lees (2018, s. 593) studie visade resultatet att läsintresset för det mesta är detsamma, oavsett om läsning sker traditionellt eller digitalt. I Taylors studie (2012, s.12) handlade respondenternas svar ofta om just läsintresse och de känslor som uppkommer vid läsning. Det framkom även att digital läsning kan öka läsintresset genom att det går att anpassa textinställningar. I denna studie var inte läsintresse någonting som kom upp på samma sätt i enkäterna och intervjuerna. Däremot var det flera elever som sa att de gillar att läsa om de hittar en berättelse som de tycker är bra, dock nämnde ingen specifikt att det skulle vara någon skillnad i om de läser det traditionellt eller digitalt. Därför verkar det som att läsintresset är detsamma oavsett vilken typ av läsning som sker. Kanske kan elevernas läsintresse även här kopplas samman med läsupplevelsen. Som skrivet ovan är det flera elever som till exempel berättar om att det är lättare att komma in i handlingen vid traditionell läsning, vilket möjligtvis kan göra att deras läsintresse ökar. Wang et al. (2019, s. 6) beskriver utifrån sin studie att digital läsning ökade läsintresset hos eleverna, men att det kunde minska koncentrationen. Wang (a.a.) menade att detta beror på att ju högre interaktivitet den digitala läsningen har, desto lägre blir elevernas läskoncentration för att elevernas fokus i stället hamnar på själva skärmen än på texten. Att det är svårare att koncentrera sig vid digital läsning var det flera elever som tog upp även i denna studie, till exempel Anna som sa att hon tror att själva skärmen är mer distraherande än vad en bok är eftersom det finns så mycket andra funktioner på en skärm som kan vara distraherande. I Barons (2017, s. 18) studie var det en respondent som menade att det tar längre tid att läsa traditionellt än digitalt. Under en av intervjuerna i denna studie fördes också en diskussion om att eleverna upplever att den digitala läsningen

36 sker i en snabbare takt än den traditionella läsningen och att detta kan göra att eleverna känner sig stressade.

Att det är jobbigare för ögonen att läsa digitalt är någonting som återkommer genom hela studien. Just detta med ögonen har inte presenterats i den tidigare forskningen i detta arbete. Vid både traditionell och digital läsning är det genom ögonen som läsning oftast sker, vilket gör ögonen till ett högst relevant ämne i denna studie. Flertalet elever nämner att de i många fall föredrar traditionell läsning just på grund av att det upplevs mer påfrestande för ögonen med ljuset från skärmar som uppkommer vid den digitala läsningen. Detta kan vara en möjlig förklaring till varför eleverna upplever att de blir mer distraherade av den digitala läsningen. Det nämndes även att det är lättare att göra andra saker vid den digitala läsningen, till exempel att kolla på Youtube och andra webbsidor. En elev berättade att han kan bli störd av kompisar som skickar sms när han läser på en skärm. Samma elev berättar att det han gillar med den digitala läsningen är att texten alltid är som ny på en skärm och jämför det med en bok som kan vara sliten. Rasmusson (2014, s. 3) skriver också att den digitala läsningen inte har någon skillnad i papperskvalitén på samma sätt som den traditionella läsningen har.

Trots att flera elever upplever att de blir mer distraherade vid digital läsning är det också många som ser den digitala läsningen som någonting positivt. Till exempel tillgängligheten, att snabbt kunna hitta böcker och slå upp svåra ord på en skärm är en aspekt som flera elever gillar. Även utbudet av e-böcker anses positivt, vilket även framkom i Ciampas studie (2016, s. 683). Vi får heller inte glömma den anpassning som digital läsning kan erbjuda, till exempel att kunna ändra textstorlek, typsnitt och att kunna få texten uppläst kan hjälpa många elever att utvecklas i sin läsprocess. I Ciampas studie (a.a.) tyckte eleverna att det är lättare att följa med i texten eftersom det går att lyssna på den samtidigt. I denna studie var det flera elever som nämnde ljudböcker i intervjuerna och att det använde sig av det i klassrummet, vilket de upplevde som positivt. Några gånger kommer det fram att eleverna föredrar att använda digitala verktyg och fysiska böcker på olika sätt. De vill bland annat gärna leta information och läsa kortare texter digitalt, medan de föredrar att läsa skönlitteratur i traditionell bokform. Respondenterna i Lius (2006, s. 587) studie upplevde också att de föredrar den traditionella läsningen när de ska läsa skönlitterära texter, men de föredrar den digitala läsningen när de ska söka efter artiklar och information. Som lärare är det viktigt att vara medveten om de olika för- och nackdelar som finns med de olika sätten att läsa på och för vilka olika syften de kan användas i

37 undervisningen. Digitala verktyg i skolan är ett bra komplement och ett sätt att variera undervisningen (Mehlich & Nordlöf Ekström, 2020, s. 16) För att återkoppla till studiens huvudtitel, som är ett citat från en elev som sa att ”jag tror att det kommer att bli mycket läsning på skärm i skolan framöver, men jag tycker nog inte att det är så bra”, är det viktigt att ta hänsyn till elevernas attityder och upplevelser av läsning. Undersökningen i denna studie har visat på ett blandat resultat där eleverna har uppvisat olika attityder gentemot de olika sätten att läsa. De digitala verktygen har många fördelar, men det är också viktigt att komma ihåg att inte ersätta alla böcker med digitala verktyg i skolan. Många elever tycker om möjligheten att kunna läsa digitalt, men det går inte att förutsätta att alla elever gör det.