Beslut
Barn- och utbildningsnämnden beslutar
Anta rutiner som anges nedan innan elev som inte är folkbokförd mottas i skola, förskola eller fritidshem i Höörs kommun.
Ärendebeskrivning
Bitr. barn- och utbildningschef Cecilia Palmqvist föredrar ärendet för nämnden.
I Höör, liksom i alla kommuner i Sverige finns människor företrädesvis från Bulgarien och Rumänien som uppehåller sig i Sverige utan att kunna försörja sig på ett sätt så att de kvalificerar sig för uppehållsrätt. Det är personer som inte är folkbokförda i Höör eller någon annan kommun i Sverige och som inte heller är asylsökande. Vid en inventering av elever och barn med tillfälliga personnummer som kontinuerligt genomförs inför
eftersökning av ersättning från Migrationsverket, har det uppmärksammats att det finns barn som är inskrivna i skolor i Höörs kommun som är EU-medborgare, men som inte är folkbokförda i kommunen.
För att ha uppehållsrätt i Sverige som EU-medborgare måste något av följande kriterier uppfyllas:
1. Är arbetstagare eller egen företagare i Sverige,
2. Har kommit till Sverige för att söka arbete och har en verklig möjlighet att få en anställning,
3. Är inskriven som studerande vid en erkänd utbildningsanstalt i Sverige och har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning, samt har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige, eller 4. Har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige.
Att försörja sig genom att tigga eller få tillfälliga svartarbeten bedöms inte kvalificera sig för kriterium nr 2.
Enligt skollagen är det frivilligt för kommunerna att erbjuda utbildning i grundskola och gymnasieskola för den här gruppen. Skolverket har efterlyst klargörande regler kring skolgång för EU-medborgare som vistas i Sverige.
Skolväsendets överklagandenämnd har behandlat ärenden där EU-medborgare
överklagat beslut om att inte erbjuda skolgång och nämnden har avslagit överklagandet med hänvisning till att föräldrarna inte uppfyller kriterierna för uppehållsrätt.
Flera organisationer såsom Unicef, Civil right defenders och Rädda barnen s täller sig
Justerande Utdragsbestyrkande
bakom att barn till EU-migranter ska ha rätt till skolgång. Den ståndpunkten motiveras utifrån Barnkonventionen som stadgar att barn har en ovillkorlig rätt till skolgång. Barnens vistelse i Sverige leder till isolering och ensamhet för vilket s kolan kan kompensera. Man menar också att Sverige har gett s.k. papperslösa barn rätt till skolgång och att EU -migranternas rättigheter bör likställas med denna grupp.
SKL gör bedömningen att en EU-medborgare som utgångspunkt inte omfattas av den grupp, så kallade papperslösa, som menas i 29 kap. 2 § andra stycket 5 skollagen och att någon rätt till skolgång därför inte finns. Anledningen till detta är bland annat att det av förarbetena framgår att lagändringen tog sikte på en annan grupp, däribland persone r som sökt uppehållstillstånd, fått avslag på sin ansökan och har ett avvisnings - eller utvisningsbeslut som de håller sig undan verkställigheten av.
Regeringens nationella samordnare för stöd till myndigheter och kommuner i frågor som rör utsatta EES-medborgare, har i sin slutredovisning till regeringen rekommenderat kommuner att inte erbjuda skolgång till barn till EU-medborgare som vistas i Sverige utan tillstånd. Samordnaren menar dock att undantag bör göras, i individuella fall, för barn som är födda i Sverige eller vistats längre tid här.
Enligt uppgifter från social sektor bedömer att det för närvarande inte finns barn till utsatta EU-migranter i Höör. Det finns inte heller någon EU-medborgare som sökt stöd hos socialförvaltningen. De som tar med sina barn till Sverige har, enligt social sektor, kännedom om att barnen kan omhändertas om deras omsorg inte tillförsäkras, vilket antagligen medför att det inte är så vanligt att barn medföljer till Sverige. Det kan uppstå konsekvenser i form av att föräldrar till barn kan få rätt att få försörjningsstöd om
minderåriga barn går i skola, varför social sektor menar att dessa konsekvenser bör beaktas då skolhuvudmannen fattar beslut om att motta barn till icke folkbokförda barn i skola. Av en dom i förvaltningsrätten meddelad i maj 2016 framgår att Eslövs kommun har skyldighet att ge försörjningsstöd till en EU-medborgare med anledning av att dennes barn går i skola i kommunen.
Mot bakgrund av ovanstående finns det skäl att begära att vårdnadshavarna till barn so m är EU-medborgare, inte finns folkbokförda i Höörs kommun och som vill börja skolan, påvisar att de har uppehållsrätt i Sverige innan barnen mottas i skola, förskola eller fritidshem.
Sektorsledningen poängterar att ingen elev fråntas sin rätt till skolgå ng utan rätten till skolgång skall erbjudas i det land där eleven är medborgare.
Cecilia Palmqvist förklarar de bifogade beslutsunderlagen för nämndens ledamöter.
Beslutsmotivering
Mot bakgrund av ovanstående finns det skäl att begära att vårdnadshavarna till barn som är EU-medborgare och inte finns folkbokförda i Höörs kommun och som vill börja skolan, påvisar att de har uppehållsrätt i Sverige innan barnen mottas i skola, förskola eller fritidshem.
Beslutsordning
Ordförande konstaterar att det finns ett förslag till beslut från arbetsutskottet.
Justerande Utdragsbestyrkande
Ordförande ställer proposition och finner att nämnden beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag.
Beslutsunderlag
1. Beslut 41-2015-8526.pdf
2. Skolv.ÖN om EU-medborgares rätt till skolgång.pdf
3. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2017-01-24 (2017-01-24 BUN AU
§12).doc _____
Justerande Utdragsbestyrkande Dnr BUN 2017/9