Skolledningens roll

Skolledningens roll i detta arbete kan vara avgörande då ledningen har möjlighet att vägleda med prioriteringar av skolans arbete och förmedla var fokus ska läggas, något som Månskolans pedagoger saknar och efterlyser. En av pedagogerna menar att rektorn inte alltid vet vad som ska göras när olika fall uppstår. Det ger ett osäkert intryck när de inte får tydliga budskap för hur olika fall ska hanteras. I motsats till detta menar rektorn att likabehandlingsplanen innehåller tydliga anvisningar för hur man ska gå tillväga. Tyvärr

50

saknar detta betydelse i detta fall när den inte används i verksamheten. Skolledningen besitter alltså en viktig roll att vara tydlig och stabil för att skapa en trygg grund i arbetet mot kränkningar. Pedagogernas bristfälliga engagemang i likabehandlingsplanen kan i sin tur delvis bottna i ledningens agerande. Nordenmark & Rosén (2008) lyfter även de fram ledningens roll och menar att ett minskat stöd, ointresse eller oklarhet kan utgöra hinder för förändringsarbeten. På Solskolan påtalar man att det finns ett stöd från ledningen vilket verkar vara en viktig del i deras arbete. Emellertid kan man inte lägga all skuld på skolledningen. 1/3 av landets rektorer anser sig nämligen inte ha ett fullgott stöd från de lokala politikerna (Myndigheten för skolutveckling, 2003). Månskolans pedagoger lyfter i sin tur fram att rektorerna själva sitter i en pressad situation då de bär ansvar gentemot politikerna och att de även i sin tur måste bli tvingade.

6.3 Sammanfattning

Det råder en skillnad mellan båda skolarna, inte bara i sättet att arbeta utan även i det sociala klimatet. Månskolan hyser inte alltför stort förtroende för ledningen och uttrycker missnöje med hur ekonomin hanteras. På Solskolan verkar ledning och pedagoger ha en bra relation vilket bidragit till ett bra klimat och ett fungerande arbetssätt mot kränkningar. Utöver goda relationer mellan rektor och pedagoger verkar antimobbningsteamet och ett fungerande arbetslag utgöra framgångsfaktorer för deras arbete. De tre komponenterna förefaller skapa en trygghet som ger en stabilitet i deras arbete. De har såväl varandra i arbetslaget som ledningen och antimobbningsteamet som de kan lita på. Det handlar om att slippa känslan av att stå ensam mot svårigheter.

Gällande villkoren för implementering, förståelse, kapacitet och vilja, uppvisade skolorna likaså skillnader. Solskolans arbete tangerade i viss mån med lagens innebörd, redan innan lagen trädde i kraft, genom att man arbetade aktivt mot mobbning. Detta har tillsynes underlättat deras förståelse väsentligt. Månskolan däremot uppvisar brister rörande förståelse, då de uttrycker osäkerhet kring såväl lagen som likabehandlingsplanen. Solskolan uppvisar en större vilja än Månskolan att arbeta i enlighet med lagen, vilket förefaller ha sin grund i ovannämnda faktorer. Personalen från bägge skolorna lyfter fram resursbrister, men skiljer ändå hur de reflekterar över det. Solskolan menar att exempelvis tidsbrist är något de ständigt får kämpa mot, men att de lyckas ändå. Månskolan däremot lyfter fram tidsbristen som något mer eller mindre oövervinnerligt. Detta lyser igenom i samtliga intervjuer då missnöjet är större än det som lyfts fram som positivt.

51

7. Avslutande diskussion

Studien har varit intressant ur flera synvinklar. Framför allt resultatet som visat två olika sidor av hur det kan se ut på skolor. Syftet med studien var att undersöka om och hur BeL är implementerad i grundskolan har uppnåtts. Mitt fokus på likabehandlingsplanen har gett utdelning bl.a. i form av nya tankar hos mig. Det är inte planen som är det viktigaste, utan det är vad som sker i verksamheten som är det intressanta. Att planen sedan inte visade sig levande är i sin tur också intressant då det kan spegla vilket intresse som egentligen finns för den. I detta fall inte särskilt stort, däremot finns det ett visst intresse att arbeta förebyggande mot kränkningar.

Min teoretiska utgångspunkt i Lundquists modell förståelse, kapacitet och vilja, visade sig vara mycket användbar genom hela arbetet. Det har varit lätt att koppla resultatet till dessa tre kategorier för att sedan analysera materialet enligt samma kategorier. De frågeställningar som jag ämnade att besvara med denna studie känns fortfarande relevanta, samtidigt som studien lett in på nya spår nu.

Att använda intervjuer som metod har gett mig en rik empiri. Förfarandet kring kontakten av skolor kunde dock ha sett annorlunda ut. Solskolans pedagoger kontaktades via mail, medan jag hade personlig kontakt med Månskolan. Detta kan ha samband med att Solskolans pedagoger förberedde sig inför intervjun med att studera likabehandlingsplanen, trots att de fått instruktionen att inte göra det. Jag kunde nämligen inte i tillräckligt hög utsträckning motivera dem till att inte förbereda sig enbart med mailkontakt. Till Månskolans pedagoger kunde jag via den personliga kontakten på ett helt annat sätt förmedla att de inte skulle förbereda sig. Några frågade om de skulle göra det ändå, men jag förklarade att det var bra om de inte gjorde det. Det finns en risk att detta har påverkat resultatet då Solskolans pedagoger kan ha tagit till sig mer än vad de själva medger genom påläsningen inför intervjun. Det kan även tänkas spegla deras ambition att verka duktiga och därför inte utgöra tillräckligt hög pålitlighet, då de kan ha svarat extra positivt på frågorna. Däremot torde mitt tillvägagångssätt undergräva detta med tanke på att jag först genomförde enskilda intervjuer och därefter gruppintervjuer vilket gav en vidare bild av verkligheten och jag fick möjlighet att följa upp de enskilda intervjuerna.

52

7.1 Fortsatt forskning

Intresset och påtryckningar kring lagen torde bli större nu när lagstiftningen ytterligare stärktes från 1 januari 2009. Snaran dras åt kring de berörda verksamheterna och kraven ökar i och med denna lag. Skolinspektionen fortsätter sina granskningar, vilket ytterligare förstärker kraven. Huruvida detta förfarande leder till att skolornas arbete mot diskriminering och kränkningar förbättras eller försämras är intressant och kan utgöra grunden för fortsatta studier. Jag tror att det kan innebära risker med att det blir ytterligare hastverk som sedan inte levandegörs och omsätts i verkligheten. I värsta fall kan det innebära att arbetet försämras och skapar ett vidare ointresse eftersom resurserna, framförallt i form av tid, saknas.

Ett annat område som skulle kunna vara intressant att studera är framgångsfaktorer hos skolor med fungerande och levande likabehandlingsplaner. Denna studie har snarare syftat till att peka på vilka faktorer som saknas, varpå det skulle vara intressant att lyfta fram det som fungerar i högre usträckning.

7.2 Avslutning

Lagstiftningar i all ära men de innebär nödvändigtvis inte en tyngd i skolsammanhang. Som en av pedagogerna på Månskolan uttrycker att det inte går att smita undan BeL eftersom det är en lag, dessvärre sker det hela tiden. Månskolan är ett tydligt exempel på detta. Jag tror att det saknar betydelse om det är en lag eller om det står inskrivet i läroplanen. Om det inte finns ett intresse hos personalen och skolan är det svårt att uppfylla lagens krav. Likaså måste verksamheten för att uppfylla lagstiftningen se över processen för att förankra arbetet. Det är viktigt att såväl personal som elever engageras från första början och blir en del av processen. Andra viktiga komponenter går att urskilja från Solskolan nämligen ett väl fungerande arbetslag, goda relationer mellan skolledning och personal samt ett antimobbningsteam. Dessa delar samverkar och skapar en trygg grund för personalen. Likaså skapas förutsättningar för en samsyn genom dessa komponenter.

Väl fungerande

arbetslag Antimobbnings-team

Goda relationer skolledning-

53

Källförteckning

Tryckt material

1985:1100 Skollagen. (u.d.). Skollag .

2006:1083. (u.d.). Förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan .

2006:67 BeL. (u.d.). Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever .

2008:567. (u.d.). Diskrimineringslagstiftningen .

2008:946. (u.d.). Förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling .

Annebäck, K., & Aronsson, T. (den 01 10 2008). "Mobbning är ett stort problem" trots nya lagar och handlingsplaner minskar inte anmälningarna om kränkande behandling. Göteborgs-Posten , s. 4(1).

Begler, A.-M., Arrhenius, L., & Nybom, A. (den 17 11 2008). Skolorna måste klara kraven. Västerbottens Kuriren , s. 4.

Beredskap mot mobbning. (2006). Stockholm: Svensk Facklitteratur.

Bliding, M. (2004a). Inneslutandets och uteslutandets praktik. Göteborg: Acta universitatis gothoburgensis.

Bliding, M. (2004b). Värdegrund och kränkande behandling. i J. Lindgren, Perspektiv på skolans värdegrund (ss. 19-23). Umeå: Umeå universitet.

Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Danebäck, K., Eriksson, B., Flygare, E., & Lindberg, O. (2002). Skolan -en arena för mobbning. Stockholm: Skolverket.

Forsman, A. (2003). Skolans texter mot mobbning - reella styrdokument eller hyllvärmare? Luleå tekniska universitet: Insitutionen för lärarutbildning. Doktorsavhandling. Gruber, S. (2008). När skolan gör skillnad. Stockholm: Liber AB.

Guldbrandson, K. (2007). Från nyhet till vardagsnytta. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Hall, P., & Löfgren, K. (2006). Politisk styrning i praktiken. Malmö: Liber.

Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande. Lund : Studentlitteratur.

54

Holm, A.-S., Osbeck, C., & Wernerson, I. (2003). Kränkningar i skolan. Göteborg: Göteborgs Universitet.

JämO, D. H. (2008). Förebygga diskriminering och främja likabehandling i skolan. Kvale, S. (2007). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lindensjö, B., & Lundgren, U. P. (2000). Utbildningsreformer och politisk styrning. Stockholm: Hls Förlag.

Lipsky, M. (1980). Street -level bureaucracy. New York: Rusell Sage Foundation.

Lpo94. (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Fritzes.

Lundquist, L. (1987). Implementation Steering. Lund: Studentlitteratur.

Myndigheten för skolutveckling. (2003). Olikas lika värde. Stockholm: Liber Distribution. Nordenmark, L., & Rosén, M. (2008). Lika värde, lika villkor? Liber: Stockholm.

Olweus, D. (1999). Mobbning bland barn och ungdomar. Stockholm: Rädda barnen.

Prop. 1992/93:220. (u.d.). En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan .

Prop.1997/98:6. (u.d.). Förskoleklass och andra skollagsfrågor .

Rimsten, O. (2006a). Diskriminering och annan kränkande behandling -i skola och förskola. Stockholm: Norstedts Juridik AB.

Rimsten, O. (2006b). Kränkningar i skolan. Malmö: Gleerups utbildning AB.

Sannerstedt, A. (2001). Implementering - hur politiska beslut genomförs i praktiken. i B. Rothstein, Politik som organisation - förvaltningspolitikens grundproblem. Stockholm: SNS Förlag.

Sehlin, M. (den 06 02 2006). Flest anmälningar mot lärare. Sydsvenskan , s. A15.

Skolverket. (2006). Allmänna råd och kommentarer för arbetet med att främja likabehandling. Stockholm: Fritzes.

Skolverket. (2009a). Barn- och elevskyddslagen i praktiken. Förskolors, skolors och vuxenutbildningens tillämpning av lagen. Rapport nr 327.

Skolverket. (2002a). Relationer i skolan - en utvecklande eller destruktiv kraft. Stockholm: Skolverket.

55

Stensmo, C. (2002). Vetenskapsteori och metod för lärare. Uppsala: Kunskapsförlaget i Uppsala AB.

Internet

Andersson, A. (den 03 03 2008b). Bristande stöd bakom många kränkningar. Hämtat från Skolverket: http://www.skolverket.se/sb/d/2096/a/11304 den 2009-02-12

Andersson, A. (den 01 02 2008a). Elevers tankar kring likabehandling viktigast. Hämtat från Skolverket: http://www.skolverket.se/sb/d/2045/a/10997 den 2009-02-12

Norman, H. (den 06 03 2007). Elevens rätt i fokus. Hämtat från Skolverket: http://www.skolverket.se/sb/d/1788/a/8795 den 2009-02-12

Norman, H. (den 01 02 2008a). Många brister i arbetet med likabehandlingsplanen. Hämtat från Skolverket: http://www.skolverket.se/sb/d/2045/a/10990 den 2009-02 -12 Norman, H. (den 01 02 2008b). Nolltolerans mot kränkningar. Hämtat från Skolverket:

http://www.skolverket.se/sb/d/2045/a/10994 den 2009-02-12

Skolinspektionen. (2008b). Ny diskrimineringslagstiftning. Hämtat från Skolinspektionen: http://www.skolinspektionen.se/sv/BEO/Andringar-i-barn--och-

elevskyddslagen/And den 2009-02-11

Skolinspektionen. (den 28 11 2008a). Starkare ställning för barn efter lagändring. Hämtat från Skolinspektionen: http://www.skolinspektionen.se/BEO/Andringar-i-barn-- och-elevskyddslagen/ den 2009-02-11

Skolverket. (den 01 29 2009b). Åtgärder mot kränkande behandling. Hämtat från Skolverket: http://www.skolverket.se/sb/d/1330/a/14732 den 2009-02-11

Intervjuer

Samtliga intervjuer är transkriberade och förvaras hemma hos författaren A Månskolan 2009-03-10 B Månskolan 2009-03-10 C Månskolan 2009-03-10 D Solskolan 2009-03-12 E Solskolan 2009-03-12 F Solskolan 2009-03-12

56

Bilagor