Skolor med mindre skolbibliotek

Mediabestånd

På Moskolan fanns det mesta av samlingarna i biblioteket. Ute i klassrummen fanns det dock klassuppsättningar med skönlitteratur för gruppläs- ning. Dessa var registrerade i biblioteketskatalogen. Biblioteket innehöll ca 5 000 volymer och man hade ett årligt medieanslag på runt 25 000 kronor. Detta motsvarade 50 kr per elev. Man hade visserligen gallrat men mer behövdes, sade personalen. De skönlitterära samlingarna dominerade fortfarande biblioteket, facklitteraturen var otillräcklig och utgjordes till största delen av böcker om djur. Lärarbibliotekarien tyckte att det var svårt att köpa rätt facklitteratur och hoppades på hjälp av kommu- nens nya skolbibliotekarie.

Fröskolan hade 3000 titlar, medieanslag på 5 000 kr/år, dvs 29,50 per elev. Ca 60% av böckerna var facklitteratur men då ingick även pedagogisk littera- tur för lärarna. För 7 år sedan gallrades samlingarna rejält. Bäckskolan hade 5 000 titlar uppdelade på 40% fack- och 60% skönlitteratur. Införandet av en datorbaserad katalog har underlättat utlåning och kontroll av bibliotekets medier. Vi behov lånade lärarna själva böcker från det lokala folkbiblioteket. Öskolans biblioteket var en f d folkbiblioteksfilial och hade därför en viss vuxenprägel på facklittera- turen. Ingen visste exakt hur stort beståndet var. En del subbibliotek bildades ute i klassrummen. Rektor tyckte att beståndet behövde förstärkas och man kunde i princip köpa det man behövde. Målet var att ha ett sådant heltäckande bestånd att fjärrlån kunde undvikas. Kontaktbibliotekarien hjälpte till med inköp och gallring.

33

Kapitel 5 Kartläggning av sju skolbibliotek

Svårigheten att hitta facklitteratur för barn var ett gemensamt problem vid alla grundskolorna. Mycket av den facklitteratur som finns ansågs inte lämplig för barn, eftersom den kändes för svårtill- gänglig. Det var inte pengar som saknades utan det råder helt enkelt en brist på faktaböcker för denna målgrupp på svenska, ett välkänt problem sedan länge.

Skolor av typ B hade tillgång till mycket be- gränsade bestånd av referenslitteratur. På alla skolorna fanns Bra Böckers gröna uppslagsverk i ett eller flera exemplar. Andra vanligt förekom- mande var Nationalencyklopedin, Lilla Focus samt Kunskapens värld i 4 band. I Bäckskolans bibliotek fanns klassuppsättningar av några skönlitterära verk. På några av de mindre skolornas bibliotek fanns också musik, filmer och pedagogiska spel på CD-ROM. På Fröskolan ansvarade biblioteket för AV-materiel. Biblioteket hade också en videokamera och många spel, både kunskapsspel och rena nöjes- spel. Där fanns också musikband/böcker om kända kompositörer. Skolan hade börjat bygga upp en filmsamling, än så länge hade man Bamse och Nalle Puh. Den biblioteksansvariga funderade på att lägga upp en modul i Bibliomatic med recensioner som skulle bli sökbara. På Öskolan hade biblioteket ett fåtal kassettböcker.

Grundskolorna hade inga tidskrifter som an- vändes i undervisningen. De flesta skolorna pre- numererade på Kamratposten. Inget av biblioteken prenumererade på en dagstidning. Det fanns heller inga elektroniska databaser att tillgå men en del av låg/mellanstadieskolorna funderade på att köpa in Artikelsök. Det fanns ingen inköpt recensionsser- vice på skolorna men på Bäckskolan skrev eleverna själva recensioner och hängde upp i biblioteket, dessa skulle också läggas ut på webben.

Inre och yttre miljö

Samtliga bibliotek kändes som väldigt aktiva rum, elever kom ensamma eller i grupp för att låna böcker och arbeta. Klasser bokade tid i biblioteken och då ägnades största delen åt läsning. Flera av dessa bib- liotek kunde numera ha öppet flera timmar dagligen då de fått ny personal genom olika arbetsmarknads- insatser. Detta hade ökat aktiviteten markant.

På Moskolan låg biblioteket precis innanför huvudentrén och syntes med en gång man kom in. Huset var nybyggt och invigdes hösten 2000. Lokalen var ca 80 m² och mycket fräsch, det dof- tade gott av nytt trä. Det var en snygg lokal om än lite kal än så länge. Väggarna gapade tomma med undantag av en stor whiteboardtavla och en anslags- tavla. Det kändes nyinflyttat. Biblioteket användes för flera olika typer av aktiviteter. Efter skoltid blev

det en musiksal. Detta hade gjort att behovet var stort av att ha en flexibel lokal. Biblioteket var inrett med hyllor på hjul och tre arbetsbord med stolar. Moskolan bestod av en mängd olika byggnader och biblioteket var inte lätt att hitta. Men via skolans webbplats kunde man hitta en karta som berättade var biblioteket fanns. När väl rätt byggnad lokali- serats var det inga problem. Biblioteket låg precis innanför huvudentrén. Människor strömmade hela tiden förbi och det kändes nog lätt att droppa in i biblioteket – om det hade öppet.

Biblioteket i Öskolan var beläget i en stor kva- dratisk lokal på 80 m² som gränsade till skolans matsal och hade samma entré, precis utanför entrén till biblioteket låg ett rum som användes som fri- tidsgård efter skoltid. Lokalen var ljus och luftig på gränsen till kall, inte så inbjudande. Det fanns ett par arbetsbord med stolar i lokalen. Biblioteket var relativt centralt placerat i skolbyggnaden. Trots att biblioteket hade samma ingång som matsalen så passerades det inte naturligt. Några enstaka plan- scher som kunde associeras till bibliotek fanns på glasväggen in till biblioteket men det fanns ingen skylt på dörren som talade om att detta var bibliote- ket. Klassrummen hade alla sina egna ingångar från skolgården så trots att det fanns en korridor som passerade biblioteket så användes den inte. Lärarna undvek också att gå med sina elever till biblioteket för att inte störa de klasser som måste passeras.

Biblioteket på Fröskolan var ca 50–60 m² stort och, liksom skolan, 30 år gammalt. Biblioteket kändes mysigt och ombonat med mycket växter. En inbjudande och ljus lokal där det var lätt att koppla av. I biblioteket fanns det flera lässoffor med punktbelysning och ett stort arbetsbord i mitten av rummet. Biblioteket låg i ena änden av en lång byggnad, granne med fritids lokaler. Skolan var liten och biblioteket relativt lätt att hitta. Stora fönster ut mot skolgården gjorde att man lätt anar att biblioteket döljer sig innanför.

Bäckskolans bibliotek låg i en mindre, klassrums- liknande lokal om ca 30 m². Biblioteket inreddes 1998, skolan var mycket äldre. Längs tre väggar stod vita stålbokhyllor, längs den tredje fanns stora fönster ut mot skolgården och under dessa stod lådor med bilderböcker samt en orange lässoffa. Här fanns också ett arbetsbord med fyra stolar. Bäckskolan hade ett biblioteksråd med represen- tanter från alla klasser. Rådet beslutade om inköp, ordnade tävlingar och aktiviteter i samband med t ex Världsbokdagen, hade gemensamma läsestunder mm. Bäckskolans bibliotek låg omedelbart till höger innanför entrén och i korridoren utanför stod en låda för återlämning av böcker och en monter med en bokutställning. Det passeras naturligt av flera

3 Kapitel 5 Kartläggning av sju skolbibliotek

klasser, dock inte av dem som håller till i angräns- ande byggnader.

Undervisning

Samtliga skolor av typ B hade ett liknande upplägg. I första klass introducerade lärarbibliotekarien eller assistenten eleverna till biblioteket och hur de skulle hitta där. Till de äldre barnen kom ofta en utbildad bibliotekarie från det närliggande folkbiblioteket och undervisade om bibliotekets klassifikationssys- tem och om informationssökning. På Bäckskolan var det lärarna som undervisade sina egna klasser.

Bibliotekets webbplats

Moskolan hade ingen information alls om biblioteket på sin webbplats men en sida hette länkar och inne- höll resurser för både lärare och elever. Fröskolans webbplats var under uppbyggnad, och det fanns en länk till biblioteket där man kunde läsa lite om re- surser, lånestatistik och personal. Bäckskolan hade den mest ambitiösa bibliotekssidan av skolorna med mindre skolbibliotek. Här fann man information om biblioteket, tips på vad man kan göra där, nya böcker, recensioner skrivna av elever, biblioteks- rådet informerade osv. Dock fanns ingen hjälp till informationssökning. Öskolan hade däremot ingen information alls om biblioteket, telefonnumret dit hittade man under ingången personal.

Sammanfattning

Tydligt är att när man vandrar neråt i årskurserna krymper lokalerna, beståndet och tillgången till bib- lioteket samt fackutbildad bibliotekspersonal. När det gällde lokalernas utformning, inredning mm var det svårare att dra några slutsatser. Flera av de mindre skolbiblioteken var också kommunbibliotek och hade därför större lokaler men det betyder inte att där fanns mer resurser för eleverna, speciellt inte facklitteratur. När det gäller bibliotekets placering kunde inga direkta slutsatser dras. Bergsskolan var den enda skolan som hade planerat sitt bibliotek vid skolans tillkomst och det låg också som ett nav mitt i skolan. De flesta samlingarna var helt inrik- tade på traditionella tryckta medier, mest böcker. Bara gymnasieskolan och ett högstadium hade ett flertal databaser att erbjuda eleverna. Biblioteken var aktiva rum på samtliga bibliotek och användes, förutom till skolarbete, även som uppehållsrum, en naturlig mötesplats. Många elever lämnade och lånade böcker på rasterna. På flera av skolorna hade klasser möjlighet att boka tid i biblioteken, en del klasser hade tid varje vecka. Kompetensen hos lärare och bibliotekspersonal skiftade mycket på samtliga skolor. Så gjorde även skolornas webbplat- ser. Skolor med små bibliotek hade nästan ingen information alls om biblioteken och ingen sökhjälp för eleverna, den mest ambitiösa satsningen fanns hos Ågymnasiet.

3

Redovisningen av observationerna på skolorna är gjord utifrån de olika villkor som framträtt när en analys av de transkriberade observationsan- teckningarna, enkätsvaren och elevernas färdiga produkter gjordes. I flera av de skolnära beskriv- ningarna återkommer liknande strukturer men då villkoren inte varit fördefinierade skiljer sig rubri- kerna ibland åt. Vår intention har således varit att lyfta fram de villkor som förefaller betydelsefulla i elevernas informationssökningsprocess, vilka visat sig utifrån analyser av det empiriska underlaget. Observationerna är gjorda i 11 olika klasser på 7 skolor i 5 kommuner. De yngsta eleverna går i skolår två och de äldsta går sitt tredje år på gym- nasiet. Skolbeskrivningarna är ordnade utifrån elevernas ålder, undantaget Bergsskolan som med anledning av att studien där är av mer ingående ka- raktär har placerats sist. Nedan följer en kortfattad beskrivning av de medverkande skolorna. I bilaga 2 återfinns en redovisning av kvantitativa data skola för skola.

Fröskolan; årskurs 2 och 3

Klassrummen i de två klasserna gav ett intryck av att full aktivitet pågick, de var fyllda av elevernas tidi- gare och nuvarande arbeten samt böcker och plan- scher av olika slag. Bänkarna var placerade i grupper med plats för mellan 4 och 6 elever. Biblioteket på Fröskolan var inhyst i ett mindre rum c:a 60 m² stort. Biblioteket kändes mysigt och ombonat med mycket växter. En inbjudande och ljus lokal där det var lätt att koppla av. I biblioteket fanns det flera läs- soffor med punktbelysning och ett stort arbetsbord i mitten av rummet.

Lektionerna följde ett givet mönster med sam- ling först där läraren berättade om något, hjälpte eleverna att uppmärksamma ämnesområdet eller läste ur en bok. Därefter följde en introduktion av vad som skulle göras under passet och slutligen fick eleverna arbeta med någon form av aktivitet. När lärarna gav instruktioner om hur lektionens arbete skulle utföras gavs exempel och åskådliga anvis- ningar och innan eleverna fick börja arbeta frågade lärarna alla eleverna vad de skulle göra för att på så vis försäkra sig om att alla hade förstått och att alla kunde börja jobba. Denna extra kontroll gjorde att de allra flesta elever kom igång med sitt arbete tämligen direkt. Båda lärarna eftersträvade att vara tydliga och uppmuntrade eleverna att samarbeta och att hjälpa varandra även när det gällde att pro- ducera enskilda produkter. Lektionerna präglades mestadels av lugn, koncentration och arbetsro och eleverna var sysselsatta med olika arbetsuppgifter från början till slutet av lektionerna.

På biblioteket fanns en assistent på heltid som vare sig hade bakgrund som lärare eller bibliote- karie. Assistenten var mån om att biblioteket skulle kännas välkomnande för eleverna och biblioteks- rummet utnyttjades ofta av eleverna för att spela spel, sitta och småprata osv. När eleverna i de klas- ser som observerats gick till biblioteket sökte de som regel efter skönlitteratur, övrig litteratur låna- des företrädelsevis in till klassrummet av läraren.

Klass 2 – stjärnor

Klassen bestod av 20 elever, hälften flickor och hälf- ten pojkar. De hade arbetat med rymden i några veckor och temat skulle utmynna i ett häfte med bilder och text. De observerade lektionerna som handlade om stjärnor ingick således i det stora

Kapitel 

3 Kapitel 6 Skolnära skildringar

temat. Stjärnforskningen inleddes med en samling där läraren läste för dem om stjärnor ur En liten bok

om stjärnor6 _{Eleverna verkade vara vana vid sam-}

lingar och de satt tysta och lyssnade på den lästa berättelsen och lyssnade på varandra och räckte upp handen när de ville ha ordet i det efterföljande sam- talet. Läraren uttryckte att det fungerade väldigt bra med samlingar i denna klass och att de därför kunde ha relativt långa genomgångar. Eleverna blev instruerade att arbeta två och två som de satt och att börja med att läsa tre sidor i läroboken7 _{för att sedan}

lägga ihop boken och berätta vad de kom ihåg för sin kamrat. Därefter skulle de tillsammans göra en tankekarta och sedan utifrån tankekartan konstruera en text som de skulle använda i sitt häfte.

Eleverna läste texten och försökte minnas vad de läst, de hade ännu inte utvecklat någon strategi för att försöka förstå innebörden och ofta blev deras inledande återgivning fragmentarisk och utan sammanhang. Då flera elever enligt egen utsago hade svårt att minnas vad de läst slog de ånyo upp sidorna i läroboken och läste om. Det överordnade villkoret som styrde eleverna var deras förståelse av uppgiften som en memoreringsuppgift. Några elever antecknade på sin tankekarta lösryckta ord ur minnet som de antingen missuppfattat eller inte förstod sammanhanget av. En del elever skrev av den text som de fann i läroboken utan att reflektera över vad de skrev. Ändå uttalade många elever att de inte ”får” skriva av utan att de först ska läsa en text, sedan skriva ner det som de minns, vilket alltså blev ett styrande villkor för processen. I följande utdrag förs en diskussion kring de ord och termer som två elever hade skrivit på sin tankekarta. (I: svarar mot intervjuaren.)

I: Ni har skrivit ”gasklot”, vad är det? Ellen: Man kan ha det på raketer.

Adam: Man kan ha det på spisen… gasspis… I: Hur ser det ut?

Adam: Det ser ut som luft.

I: Ni har också skrivit ”stjärntecken” vad är det? Adam: Det är olika figurer på himlen. I: Vad menar ni med ”ögon”?

Ellen: Vi vet inte riktigt det stod något i boken om gudar och ögon.

Adam: Grekland stod det också i boken… vi härmar bara det som står i boken.

I: Var ligger Grekland?

Adam: Det ligger inte i Sverige i alla fall… Tzatsikis pappa var därifrån. 8

Adam och Ellen hade skrivit ner de ord som de me- morerat utan att sätta dem i något sammanhang, de hade en vag uppfattning om vad gasklot och stjärn- tecknen var men ingen förståelse i djupare bemär- kelse. När de gällde ordet ögon som Adam och Ellen skrivit så kom det från en mening i läroboken där det står att människorna förr inte visste vad stjärnor var för något och att de eventuellt kunde ha trott att det var gudarnas ögon. Och sambandet kring ordet Grekland handlade om att för flera tusen år sedan tyckte människorna i Grekland att de såg fi- gurer på himlen som i våra dagar kallas stjärntecken. Dessa ord hade Adam och Ellen inte kunnat sätta in i något förståelsebaserat sammanhang och inte skapat mening av utan de hade endast memorerat de lösryckta orden.

De allra flesta elever resonerade, samspråkade och diskuterade under hela arbetsprocessen. Det var tydligt att de var vana vid detta samspel och det villkor att lärarna hade ett positivt synsätt till det kommunikativa samspelet spelade en stor roll. På enkätfrågan om samarbete svarade också så gott som alla att de samarbetat mycket med sina klass- kamrater. Detta samarbete och denna kommunika- tion gav dock inte eleverna i klass 2 uttryck för att de tillmätte någon större betydelse utifrån enkätsva- ren att döma, utan de ansåg att det var läraren som hjälpt dem mest under arbetsprocessen. Men även om detta inte var ett medvetet villkor hos eleverna föreföll det dock många gånger vara detta samspel elever emellan som hade stor betydelse för hur de skapade mening.

Flera av eleverna var fokuserade på fakta, på att kunna det rätta svaret, inte på att skapa någon slags förståelse eller insikt, vilket också blev ett be- tydelsefullt villkor. På sina tankekartor beskrev de flesta eleverna stjärnor just som gasklot, vilket var en term som de inte förklarade och det är ovisst huru- vida alla elever verkligen förstod begreppet. När de sedan berättade om stjärnor i sitt häfte var det dock en del elever som faktiskt förklarade ordet gasklot mer eller mindre grundligt, utifrån perspektivet att de ännu inte behärskade skriftspråket fullt ut. Elin och Cim var två exempel på elever som gjort en om- skrivning som tyder på att de velat begripa innebör- den i det de själva skrev. Följande mening är ett citat från Elins häfte;

Stjärnor är jättestora bollar av mycket het gas. Elin har här dels delat upp ordet gasklot i två ord och dels förstärkt dem med bestämningarna jätte-

stora och mycket het. Av texten att döma hade hon

skapat sig en viss förståelse för vad stjärnor var. Emil gav också en förklaring i sitt häfte; En stjärna är ett glödande klot och består av gas och eld och inget mer.

6 _{Roy Wandelmaier, Liber}

7 _{Rådbo, M.(1995). Universumboken. Västerås: Almqvist}

och Wiksell Förlag AB

37

Kapitel 6 Skolnära skildringar

Inom ett ämne som rymden och stjärnor är det nästan oundvikligt att inte komma in på filosofiska funderingar. Rymdens oändlighet gav utrymme för tänkvärda diskussioner och samtal. Denna aspekt av fenomenet behandlades dock inte på initiativ från läraren. Av observationerna att döma skedde inte heller denna typ av resonemang särskilt ofta, men då de uppkom kändes diskussionerna genuina och inte baserade på att få fram rätt sorts fakta.

Lisen: Tänk om vi blir stjärnor sen. Olle: Vadå, det är väl klart vi inte blir. Lisen: Jag menar när vi dör.

Olle: Det blir vi inte alls.

Lisen: Jo men man vet faktiskt inte…9

Vid redovisningen där eleverna parvis läste upp sina texter, fick eleverna också ställa frågor till varandra. Även här märks att eleverna mestadels var koncen- trerade på att fråga om sådant som det borde finnas ett faktabaserat svar på. Men många gånger ledde frågan från en elev till ett bollande av yttranden som ledde dem fram till någon slags förståelse. På grund av tidsbrist blev diskussionerna dock ganska korta, och tidsaspekten blev då ett styrande villkor. I nästa utdrag från redovisningstillfället frågade eleverna om färgerna på stjärnorna. Eleverna före- föll genuint intresserade av kunskap när det gällde stjärnornas färger, möjligen för att det kändes som en konkret kunskap. Återigen ledde diskussionerna fram till någon slags kännedom som dock varken falsifierades eller verifierades av läraren.

Erik och Alexander läser varannan rad, deras text handlar bl a om att stjärnor har olika färg.

Sara: Varför är blå stjärnor varmast? Alexander: Det stod så i boken.

Erik: Jag tror att de blå stjärnorna har mest väte i sig… Jan: Varför är det olika färger på stjärnor?

Erik: Det beror nog på hur mycket väte de har i sig… Karl: Stjärnorna innehåller ju olika mycket väte och