Skolor med stora bibliotek

Mediabestånd

I biblioteket på Ågymnasiet fanns det ca 30 000 volymer uppdelade på böcker, band och ett fåtal kassettböcker. Bestånd och inköp bestod ungefär till 50% av facklitteratur och 50% skönlitteratur. Enligt bibliotekarierna var materialet relativt nytt, man hade gjort en stor gallring år 2000 men ansåg att man skulle behöva göra en till. De flesta böckerna som lånades ut var skönlitteratur. Facklitteraturen användes mest i biblioteket.

Älvskolans bibliotek, som också var kommun- bibliotek, innehöll ca 13 000 volymer och det årliga medieanslaget var på cirka 100 000 kronor. År 2001 gallrades nästan tusen böcker bort och nu gallrades det igen. Det saknades lätta men substantiella fack- böcker lämpliga för högstadieelever. Cirka hälften av beståndet bestod av vuxenböcker där de flesta var fackböcker. På barnsidan var fackdelen betydligt mindre än den skönlitterära. Barnen använde ofta fackböcker för vuxna. Efter en ommöblering stod alla fackböcker tillsammans så barnen kunde hitta allt inom ett ämne på samma ställe, tidigare fick de leta på både barn- och vuxenhyllorna. Eleverna på högstadiet använde facklitteraturen mestadels i biblioteket.

På Bergsskolans bibliotek fanns det ca 8 000 titlar. Målsättningen var att allt skolans alla böcker skulle finnas i biblioteket, men ibland uppstod det små subbibliotek i de olika studiehallarna. Bokanslaget var på 45 000 kronor per/år. Skönlitteraturen hade precis hårdgallrats och fackavdelningen var alldeles för liten, enligt personalen. Nu satsades det mest på att bygga upp facklitteraturen.

Referenslitteratur och läromedel

Ågymnasiets bibliotek var välförsett med uppslags- verk av olika slag, här fanns också en hel del äm- nesinriktade verk som Sohlman (musik), Fogtdals konstlexikon, Myggans nöjeslexikon och mycket inom historia och litteraturvetenskap. Det enda som kunde betraktas som rena läromedel i biblioteket på Ågymnasiet var klassuppsättningar av skönlitteratur.

I biblioteket på Älvskolan fanns Nationalen- cyklopedin, Bra Böcker från 1986, Stora Focus, Oxford Children Encyclopedia samt Children Britannica. Det fanns också ett relativt stort utbud av ordböcker av olika slag. Vid besöket hade bib- lioteket en licens till NE på webben. På Älvskolan fanns en del faktaböcker inlästa som kassettböcker. Det har visat sig vara en stor tillgång för många elever, inte bara de med lässvårigheter.

Hyllan med referenslitteratur på Bergsskolan kändes förhållandevis välfylld. Här fanns bl a Nationalencyklopedin i två uppsättningar, Bra Böckers Lexikon 2000, Bra Böckers gröna från 1990, Stora Focus från 1987, Bonniers världshisto- ria, Planeten Jorden, När Var Hur från hela 90-talet samt 1945, Lönnroths och Delblancs Den svenska litteraturen samt Ny illustrerad litteraturhistoria från 1967. Vidare fanns där Läkarlexikon, Länder i fickformat och lite mer om djur, natur och historia.

Andra medier

På Ågymnasiet fanns det tre dagstidningar: Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och Göteborgsposten.

31

Kapitel 5 Kartläggning av sju skolbibliotek

Av de 150 tidskrifter som fanns kunde nästan enbart tidningen MC-nytt räknas som icke facktidskrift. Ågymnasiets bibliotek hade tillgång till databserna Artikelsök, Skolsök, och Mediearkivet Nationalen- cyklopedin (NE) fanns både på CD i nätverket och on-line. I dagsläget prenumererade biblioteket inte på några elektroniska tidskrifter men det kunde bli aktuellt. Det fanns heller ingen recensionsservice, vid behov plockade man fram information åt elever- na, främst ur databasen ALEX.

De båda högstadieskolorna hade en hel del tid- skrifter, de flesta av hobbykaraktär. I skolarbetet användes mest populärvetenskapliga tidskrifter som Forskning & framsteg, Illustrerad vetenskap och National Geographic. Bergsskolan prenumererade på två dagstidningar. Älvskolans bibliotek hade ca 170 CD-skivor varav ca 20 för barn. Här hade eleverna fått vara med och påverka inköpen och det var mycket ung musik. Skivorna fick lånas en vecka. Det fanns inga recensioner speciellt för eleverna. En av bibliotekarierna gjorde pärmar med de nya böcker som köptes in. Pärmarna innehöll kopior av bokomslag och lite text om innehållet. Biblioteket på Älvskolan hade även tillgång till en del databa- ser: ALEX författarlexikon, Artikelsök, Länder i fickformat, Mediearkivet, Nationalencyklopedin, Presstext samt Råd & Rön.

Inre miljö

Biblioteket på Ågymnasiet var lika gammalt som skolan, ca 35 år men hade gradvis vuxit i storlek. Det bestod av 4 lärosalar i fil samt ett tjänsterum som tidigare var lärarnas arbetsrum.

I entrén välkomnades man av gröna växter och stora fönster ut mot korridoren. Biblioteket kändes öppet, ibland så mycket att det kanske kan bli stö- rande när man ska arbeta där. Hyllorna var luftiga och samlingarna kändes lättåtkomliga. Längst in låg det Tysta rummet. Här fanns en del facklitteratur samt några långa arbetsbord uppställda som i ett traditionellt klassrum. Här kunde elever arbeta ostört. I övriga lokaler accepterades en relativt hög ljudnivå. Där fanns också gott om arbetsbord mellan hyllorna. Biblioteket på Ågymnasiet var öppet dag- ligen 8–16. Mest kom eleverna själva till biblioteket för att arbeta och/eller prata, det fungerade även lite som uppehållsrum sade bibliotekarierna. Under lunchen var där fullt, alla datorer var upptagna. På en dator fick man bara göra kortare sökningar i max 10 minuter. Ljudnivån var hög. Det förekom även att lärare kom med sina klasser till biblioteket men det var än så länge främst lärare som deltog i projekt Helvetesgapet. Dessa lärare hade tidigare inte haft så mycket att göra med biblioteket så denna utveck- ling var glädjande, menade bibliotekarierna.

Biblioteket på Älvskolan låg i ena änden av hu- vudbyggnaden med en separat entré för folkbiblio- teksbesökarna. Elever kom in genom en dörr från skolan. Biblioteket byggdes 1977 och skulle byggas om sommaren 2002. Lokalen var ca 280 m² och kändes stor och ganska ljus. Helhetsintrycket var trevligt, välkomnande och ombonat men lokalerna var slitna och mycket 70-tal med rött tak och bok- hyllor med röda trägavlar. Hyllorna stod tätt men det var högt i tak och det kändes ändå luftigt. Växter och elevarbeten på väggarna såg inbjudande ut. I lokalen fanns en hel del arbetsplatser, en läshörna med en enorm soffa samt ett runt bord med fåtöl- jer i tidskriftshörnan. På Älvskolan var biblioteket öppet en heldag och tre halvdagar i veckan men klasser kunde komma även övriga tider om de bokat tid. Elever besökte biblioteket på egen hand för att lämna och låna böcker men även under lektionstid för att arbeta enskilt. Datorerna här användes så gott som uteslutande för privat bruk, elever kollade e-post och chattade.

Biblioteket på Bergsskolan var rätt stort, några hundra kvadratmeter och var format som en stor fyrkant, en mellanvägg med stora öppningar ledde in till en f.d. musiksal där skönlitteraturen stod. Bibliotekets väggar var målade i en ljusgrön färg som också gick igen i mattan. Det var ett behagligt ljus i lokalen. Blåa läsfåtöljer och soffor stod här och där. I rummet med skönlitteratur stod datorerna på runda bord, fyra datorer på varje. I biblioteket fanns också några runda arbetsbord med stolar, allt i björk. Helhetsintrycket var ljust och luftigt. Biblioteket kändes lättöverskådligt och arbetsplatserna var lagom avskilda. Men öppenheten kunde nog ändå skapa en hög ljudvolym. Bergsskolans bibliotek hade öppet 25 h/vecka. Under besöket droppade det hela tiden in elever för att arbeta eller, under rasten, prata och låna böcker. Datorerna fick bara användas till skolarbete och eleverna hade intyg med sig från lärarna om sitt ärende i biblioteket.

Yttre miljö

När man kom som besökare till Ågymnasiet kändes det mest logiskt att kliva in mellan huvudbyggna- dens två flyglar och sedan in genom entrédörren där. En skylt hänvisade dock besökande till huvud- entrén som låg gömd lite bakom hörnet. Vid hu- vudentrén fanns en stor översiktskarta med de olika funktionerna utmärkta, biblioteket fanns dock inte med här. Inte heller fanns det någonstans skyltar som visar vägen. Innanför huvuddörrarna fanns det en expedition man kunde vända sig till. En elev som haffades i korridoren visade vägen; genom ett levan- de uppehållsrum med elever i soffan och popmusik i högtalarna och sedan uppför den stora trappan.

32 Kapitel 5 Kartläggning av sju skolbibliotek

Omedelbart när man kom uppför trappan syntes bibliotekets ljusa entré med fönster och glasdörr. Ovanför entrén pryddes väggen av en ny målning, gjord av några elever. Den föreställde stora bokverk, en jordglob och andra tillbehör till lärande och såg mycket vacker och inbjudande ut. Eftersom skolan bestod av många byggnader för de olika programmen kom många elever aldrig i naturlig kontakt med bib- lioteket, det var egentligen bara de som var på väg till lärosalarna för de teoretiska ämnena som passerade förbi. Biblioteket tillhörde ett Studiecentrum där de övriga delarna var Datorteket, Studieverkstaden och Läs- och skrivstudion för elever med läs- och skrivsvårigheter. I datorteket fanns det 16 datorer och en av bibliotekarierna hjälpte till där. Lokalen låg i fil med biblioteket men dörren mellan loka- lerna var stängd. Bibliotekarierna skulle gärna vilja öppna upp där.

Vid besöket på Älvskolan höll den på att byggas om och var omgärdad av stängsel; inte så lättåt- komligt. Men när en ingång äntligen uppenbarade sig fanns det omedelbart en skylt till biblioteket och efter vandring genom utblåsta lokaler nåddes biblioteket. Skolan bestod av flera byggnader och gårdar men från de två andra sidorna var biblioteket väl synligt med egen entré på den sidan som vette från själva skolan. Men biblioteket passerades inte naturligt inifrån skollokalerna, det låg i slutet på en smal korridor. Detta var dock den enda skolan i kartläggningen som hade skyltar till biblioteket!

Biblioteket på Bergsskolan var centralt placerat på andra våningen (skolan hade två våningar), lo- kalen hade glasfönster ut mot korridorerna och det kändes som om man var i skolans centrum. Det var också tanken när biblioteket planerades.

Undervisning

En kurs i informationssökning ingick i den utbild- ning som eleverna fick av bibliotekets personal under deras första år på Ågymnasiet. Eleverna kom till biblioteket inom ett skolämne där läraren skulle ha skapat ett informationsbehov hos eleverna så de hade verkliga frågor att ställa. Eleverna fick oftast undervisning i informationssökning i biblioteket. På Älvskolan hade bibliotekarien slutat med under- visning för sjuorna, i stället fick eleverna undervis- ning när de ställde frågor eller skulle inleda ett nytt projekt där de behövde hitta information.

Bibliotekets webbplats

Ågymnasiet hade en egen webbplats där biblioteket hade en länk på ingångssidan. Det var biblioteks- chefen som lämnade uppgifter om uppdateringar till dataavdelningen, som sedan utförde ändringar- na. Biblioteket fick inte tillgång till sidorna trots att

det fanns kompetens att själva uppdatera. Väl inne på bibliotekets sida hade man två ingångar att välja mellan; Om biblioteket och Informationssökning. Valde man länken Om biblioteket fick man upp en sida med en kort beskrivning med uppgifter om personal, öp- pettider, bestånd och lokaler. Den stora satsningen låg på sidorna om Informationssökning. Valde man den ingången fick man upp en mängd länkar till olika typer av informationsresurser som databaser, kataloger, uppslagsböcker online och olika webbase- rade söktjänster; en mycket ambitiös webbplats.

Bergsskolan hade en sida med söklänkar och under personal kunde man hitta en ingång till bibli- otekarien. Älvskolans bibliotek hade ingen egen sida på skolans webbplats men på ingångssidan hittade man öppettider och e-post samt telefonnummer till bibliotekarien.