Skolverkets allmänna råd

De allmänna råden är rekommendationer för hur tjänstemännen kan/bör arbeta med aktivitetsansvaret. Chefen berättar att en av hens viktiga arbetsuppgifter med aktivitetsansvaret är att se till att arbetsgruppen följer det som skollagen har skrivit om kommunens aktivitetsansvar. Hen säger att det innebär att hon leder arbetet och hen får

37

se till att i och med arbetets utveckling att de fortfarande håller sig till skollagens bestämmelser. Hen berättar vidare att det inte står i skollagen hur de praktiskt ska arbeta för att följa lagen utan att det är upp till varje kommun att arbeta fram ett arbetssätt som gör att de lever upp till regeringens lagkrav. Chefen anser att de följer skollagen så som arbetet ser ut idag men att det finns många områden som kan förbättras. De mest centrala bitarna i lagen som kommunen behöver följa är att de ska erbjuda ungdomar som faller inom ramen för aktivitetsansvaret lämpliga individuella åtgärder. I nuläget finns aktiviteter att erbjuda och de anser därför att de uppfyller kravet även fast alla informanter är eniga om att det skulle vara bra med fler olika typer av aktiviteter. Kommunen ska också se till att dokumentera de insatser som en individ tar sig för. Administratören och Ungdomsutvecklaren uttrycker vissa svårigheter med att dokumentationen inte utförs i den omfattning som de anser är optimalt. Enligt skollagen är de skyldiga att dokumentera och utvärdera verksamheten och detta sker. Informanterna anser dock att arbetet med dokumentationen kan utvecklas ytterligare. Den sista punkten som kommunen behöver följa är att kommunen ska föra ett register över de ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret. Administratören har ansvar för det registret och det tycker hen fungerar bra och uppfyller lagkravet. Författaren berättar att de tittar på hur andra kommuner har gjort och tar hjälp av dem för att utveckla den administrativa delen av aktivitetsansvaret gällande registrering och datasystem som

används. Målet är att automatisera informationen.

SYV:en och chefen beskriver att de arbetar med att följa de allmänna råden som publicerats gällande aktivitetsansvaret. Chefen, Ungdomsutvecklaren och SYV:en berättar att de just nu sitter och arbetar med de lämpliga individuella åtgärderna samt den kontinuerliga uppföljning som rekommenderas i de allmänna råden (Allmänna råd, 28, 2016). De diskuterar hur ofta de ska återkomma till en ungdom som tackat nej till hjälp/vägledning. Ungdomsutvecklaren säger att det ofta är en individuell bedömning hur frekvent de bör ha kontakt med en individ men att de behöver arbeta fram ett systematiskt system för hur uppföljningen ska gå till så att ingen faller mellan stolarna.

38

5.5 Sammanfattning

Det som framgår av våra informanters svar är att de saknar aktiviteter att erbjuda ungdomarna. Det saknas resurser för att kunna erbjuda ungdomarna ekonomisk ersättning för deras deltagande i de insatser som tjänstemännen förfogar över och det gör att ungdomarna inte vill delta. De behov som framträder av informanterna svar är att ungdomarna behöver samtal och kontinuerlig kontakt med ungdomsutvecklaren eller SYV:en. Samtal sågs även som den mest meningsfulla insatsen för ungdomarna då en kartläggning kan utfärdas, tätt följt av arbetsmarknadsenhetens verksamhet. De utmaningar som SYV:en stod inför var att få kontakt med ungdomarna och etablera en relation. De svårigheter som framkom av informanternas svar var brist på aktiviteter och dokumentation. Av informanternas svar angående huruvida Skolverkets Allmänna råd efterföljdes eller inte svarar informanterna att det fungerar och att de har aktiviteter att erbjuda ungdomarna samt att de har ett pågående utvecklingsarbete kring hur arbetet ska fortlöpa. Sammanfattningsvis har SYV:en en framträdande roll i arbetet med aktivitetsansvaret som hen delar med ungdomsutvecklaren eftersom de två är de som har det operativa ansvaret i mötet med ungdomarna.

39

6. Resultatanalys

I det här kapitlet presenterar vi vår analys av vårt resultat med de teorier som vi har valt. Gottfredsons (1981) teori kan hjälpa oss att förklara vilka behov och meningsfulla insatser tjänstemännen säger är viktiga för ungdomarna. De begrepp vi kommer att använda oss av är självuppfattning, begränsningar, yrkesuppfattning, preferenser och kompromiss. Aron Antonovskys (1987, 42-46) KASAM förklarar hur känslan av sammanhang skapar en förståelse om nuet som vi tror att många av de ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret saknar. Antonovskys teoretiska begrepp vi kommer att analysera vårt material med är hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Vårt syfte med vår studie är att undersöka hur en kommun arbetar med aktivitetsansvaret samt ta reda vilka behov tjänstemännen anser att ungdomarna har. Vi vill även ta reda vilken roll SYV:en har i arbetet med aktivitetsansvaret samt att vi vill undersöka på vilket sätt

Skolverkets allmänna råd efterföljs av kommunen.

Vi har valt att dela in vår analys i följande teman: Ungdomarnas behov, Meningsfulla insatser, SYV:ens roll i arbetet med aktivitetsansvaret, och Skolverkets allmänna råd. Varje tema är kopplat till respektive frågeställning. Vi avslutar med en sammanfattande analys.

6.1 Ungdomarnas behov

I resultatet delgav informanterna sina uppfattningar om de behov som de ungdomar de möter har och enligt dem var de skoltrötta, omotiverade och vissa av dem hade sociala problem. Informanter ansåg att ungdomarna hade stort behov av att få vägledning genom samtal och hjälp att skapa struktur i sina liv. Vidare ansågs ungdomarna ha låg självuppfattning. Enligt Gottfredson (1981, 548-549) teori om begränsningar och kompromiss utvecklar barn sin självuppfattning efter den kontext som hen är uppväxt med, vilket påverkas av social klass, intelligens och kön. Gottfredson anser att barns förmåga att ta till sig kunskap och relatera till sin omgivning ökar med åldern samt att deras karriärmognad blir större. Gottfredson (1996, 187) menar att barn har en

40

åldersrelaterad mognadsprocess som är indelad i fyra nivåer, där de

begränsar vilka yrken de anser vara acceptabla.

De ungdomar som SYV:en och Ungdomsutvecklaren möter har enligt Gottfredsons teori passerat nivå fyra i karriärmognad vilket innebär att de nu har blivit mogna att fatta mer långsiktiga karriärsbeslut. Därmed har de möjligheten att ta till sig den information som SYV:en och Ungdomsutvecklaren förmedlar samt ta del av de gruppvägledningstillfällen som kommer att ges. Gottfredsons menar att unga anpassar sitt utbildningsval eller yrkesval efter den egna förmågan, utbildningsmöjligheter och de faktiska omständigheter som den unge befinner sig i. I detta fall utanför skolsystemet och med de möjligheter som aktivitetsansvaret kan erbjuda dem.

6.2 Meningsfulla insatser

De insatser som ansågs som mest meningsfulla av våra informanter var samtalen med SYV:en eller Ungdomsutvecklaren. I samtalen med ungdomarna fanns möjligheten att motivera, stödja och stärka ungdomarna samt att skapa en handlingsplan. Det som framgick var att om ungdomarna var delaktiga i utformningen av sin handlingsplan skapade det en större meningsfullhet hos ungdomen. Samtalen med ungdomarna öppnar upp för SYV:en och ungdomsutvecklaren att ta reda på vad som var viktigt för ungdomen och vilka preferenser hen har. I samtalet är det fördelaktigt att utforska vad individen vill arbeta med och vem individen vill vara. Enligt Gottfredsson (1981, 548) sätts yrkesuppfattning i relation till individens självuppfattning och graderas efter vad individen anser är förenligt med sina preferenser. Individen väger in möjligheten att uppnå yrket och hur

mycket hen är villig att satsa.

De andra meningsfulla insatserna var medverkan i arbetsmarknadskursen, praktik och gruppvägledning. De aktiviteter som arbetsmarknadsenheten kunde erbjuda ansåg informanterna var meningsfulla men att få ungdomar tog emot erbjudandet på grund av att de inte fick någon ersättning. För informanterna var det svårt att motivera för ungdomarna fördelarna med att delta i arbetsmarknadsenhetens aktiviteter eller att gå på praktik. Enligt Antonovskys (1987, 42 - 46) om KASAM har de med lågt KASAM svårare att finna mening i livet och motivation i motgångar. De kan ha svårigheter med

41

att finna ett relaterbart sammanhang. Det är viktigt att individen förstår vad som händer runtomkring hen. Det förklarar Antonovsky med begreppet begriplighet. De utsagor som informanterna gav kan tolkas som om ungdomarna de mött inte finner nyttan med att medverka i verksamheterna som erbjuds samt att de har svårt att hantera den uppkomna situation de befinner sig i. Med hanterbarhet menar Antonovsky att om individen känner att den har förmågan att möta de krav som ställs, ses de snarare som

utmaningar än bördor.

Enligt Antonovskys begrepp KASAM är meningsfullhet den del som beskriver om individen anser att det är värd ansträngningen, är den villig att genomföra den. Det kan upplevas som en stor utmaning för de som arbetar med aktivitetsansvaret att finna det som ungdomarna anser som meningsfullt, men genom att planera för gruppvägledning och sedan genomföra den hoppas de att de ska få feedback från deltagarna för att kunna utvärdera om det har varit en givande aktivitet. Det kan vara gynnsamt för ungdomarna då meningsfulla sysselsättningar anses av Antonovsky vara den motivationsgivande komponenten i KASAM. Informanterna ansåg att bristen på utbud av meningsfulla aktiviteter som de kunde erbjuda ungdomarna var den största utmaningen. En annan utmaning var att ungdomarna var skoltrötta och hade dåligt självförtroende på grund av tidigare svårigheter i skolan. Flera av ungdomarna hade haft en problematisk skolgång och att det var föga förvånande för informanterna att de nu omfattades av aktivitetsansvaret. Enligt Gottfredson (1981, 549) teori om barns utveckling - hur de lär sig att orientera sig gentemot makt, kön, social uppfattning och det egna jaget - har målgruppen redan utvecklat en självuppfattning. Deras tro på sin förmåga har fått dem att kompromissa, välja bort det de helst önskade och även de alternativ som kunde anses som ”good enough”.

6.3 SYV:ens roll i arbetet med aktivitetsansvaret

Resultat visar att SYV:en har en framträdande roll i kommunens aktivitetsansvar tillsammans med ungdomsutvecklaren. De har det övergripande ansvaret av kontakten med ungdomarna. De svar SYV har gett angående särskiljande drag som målgruppen har är att flera av dem har haft en problematisk skolgång och att de därmed inte har någon tilltro till den egna förmågan. De problem som hen har upplevt i sitt arbete är att

42

nå ungdomarna, då hen har upplevt att det blir ett glapp mellan att eleven hoppar av skolan innan hen har fått kontakt med ungdomen. Hens önskan är att det ska finnas bättre samverkan mellan skola och de aktiva i aktivitetsansvaret eftersom ungdomarna kommer allt längre från skolan ju längre tid det tar innan SYV:en får kontakt.

Vilket då försvårar hens arbete.

Vid en jämförelse med Skolinspektionens granskning (2016) är just den första kontakten med ungdomarna ett problem som den utvalda kommunen delar med majoriteten av de granskade kommunerna. Samverkan med skolansvariga och de operativa i aktivitetsansvaret likt den SYV:en förespråkar skulle vara fördelaktigt för den enskilde ungdomen samt för kommunens fortsatta arbete med aktivitetsansvaret. De ungdomar som SYV och Ungdomsutvecklaren möter har en begränsad yrkeskunskap, vilket är något de vill öka för ungdomarna i gruppvägledningssammanhang. Enligt Gottfredsons (1981, 547) teori är yrkesuppfattning en generalisering som de unga gör och som de sätter i relation till sig själva efter deras förmågor, intressen och kön vilken graderas efter deras preferenser. De fördelar som gruppvägledningen ger kan vara ett meningsfullt komplement till samtal då ungdomarna får möta andra i liknande situation som de själva. Det kan skapa nya insikter och kunskaper som ungdomarna inte hade tidigare.

6.4 Skolverkets allmänna råd

I resultatdelen redogörs informanternas syn på sitt arbete med aktivitetsansvaret. Deras uppfattning var att de hade brist på alternativ och individuellt anpassade åtgärder att erbjuda ungdomarna som omfattas av aktivitetsansvaret. Den brist på aktiviteter som den undersökta kommunen uppvisar stämmer med skolverkets granskning att flera kommuner inte har tillräckligt med individuellt anpassade åtgärder att erbjuda. Skolverkets allmänna råd (2016) eftersträvar att kommunerna i Sverige ska erbjuda en likvärdig kvalité på åtgärder som ungdomarna erbjuds samt att uppmuntra en återgång till studier. I nuläget erbjuder kommunen återgång till studier på gymnasiet men saknar alternativa aktiviteter och individuellt anpassade åtgärder. Skolverkets granskning (2016) visar att kommunernas arbetsrutiner och dokumentation behöver bli bättre, flera kommuner hade svårigheter med att etablera ett

43

arbetssätt som uppfyller skolverkets lagkrav. Granskningen visar på organisatoriska svårigheter i form av ledning och styrning av arbetet. Detta var något som den undersökta kommunen uppgav att de arbetade med. I sitt förbättringsarbete uppgav de att de hade tagit kontakt med en större kommun för att ta del av deras arbetssätt. De allmänna råden påpekar risken med svårigheter för unga att etablera sig på arbetsmarknaden och risken att hamna i ett utanförskap om de saknar utbildning. Skolverket rekommenderar därför tidiga insatser för målgruppen. Enligt SYV:en är det inget som de arbetar med i nuläget men något som hen gärna hade velat arbeta med. Då hen anser att tidiga insatser kan motverka avhopp.

6.5 Sammanfattande analys

I analysen framgår det att ungdomarna var i behov av vägledning och att informanterna ansåg att samtal och gruppvägledning var insatser som skulle främja en återgång till studier för ungdomarna. Praktik och deltagande i arbetsmarknadsenhetens verksamhet ansåg informanterna var meningsfulla aktiviteter men ungdomarnas intresse var lågt eftersom de inte kunde erhålla någon ersättning. Detta ansåg informanterna var ett dilemma då de inte hade möjlighet att ta beslutet att erbjuda ungdomarna ersättning. SYV:en ansåg att vägledning i grupp kunde hjälpa ungdomarna att få nya perspektiv och kunskaper. Att upptäcka nya möjligheter både då det gäller utbildning och yrke. Hen hade gärna deltagit i ett förebyggande arbete med ungdomar för att minska antalet som omfattas av aktivitetsansvaret. Enligt skolverkets granskning har flera kommuner i landet brister i arbetet med aktivitetsansvaret: att etablera väl fungerande rutiner som arbetsfördelning, dokumentation, kartläggning och alternativa individuella åtgärder. Den undersökta kommunen utgör inget undantag men de arbetar med att förbättra sitt arbetssätt och har pågående dialoger i arbetslaget och med andra kommuner.

44

7. Diskussion

I det här kapitlet presenterar vi vår diskussion. Först presenterar vi vår resultat- och analysdiskussion. Följt av en diskussion av vald metod och teori. Vidare följer ett avsnitt där vi resonerar kring hur vi kan använda slutsatsen av vår studie i vår kommande yrkesroll. Avslutningsvis ger vi förslag på vidare forskning inom ämnet.