Barn och ungdomars intressen idag kretsar mycket kring datorer, kanske kan det vara så att fritidshemmen idag inte riktigt hänger med i den utvecklingen eller att de inte får resurserna som krävs för att kunna använda sig av datorn. Skolverket (2011) skriver att ett av skolans mål är att
ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. (s. 13)
I och med fritidshemmets utformning av sin verksamhet, så finns det större möjligheter att låta eleverna utforska dessa i denna verksamhet än i den obligatoriska skolverksamheten. Det som elever huvudsakligen gör på datorn hemma, är knappast skolarbeten, utan andra aktivite- ter. Och dessa aktiviteter har de inte samma möjlighet utforska i klassrummet som under fri- tidsverksamheten. Just därför finner vi fritidshemmets ansvar att ”leda” eleverna rätt i dato- ranvändandet stort. Sedan har inte alla elever samma förutsättningar att använda datorn hemma eller tillsammans med en vuxen där, vilket kanske inte ger samma möjlighet till hand- ledning som på fritidshemmet. Flera fritidspedagoger i våra intervjuer underströk vikten i att en vuxen är närvarande och visar intresse när eleverna använder datorn.
Vidare skriver Skolverket (2011) om hur eleverna ska få uppleva ”olika uttryck för kunskap- er” (s. 10), vilket vi kopplar till det Veen & Vrakking (2006) skriver om det faktum att gene- ration som de kallar Homo Zappiens är digitala, och skolan är analog. Det uttryck för kun- skaper som eleverna upplever på datorn och Internet kanske är digitalt, medan skolan kanske fortfarande har en traditionell, ”analog” syn på kunskaper. Skolverket skriver att:
En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig. (s. 10)
30
Möjligheten att pröva och utforska understryks ovan, vilket fritidshemmets verksamhet har störst möjlighet att låta eleverna göra. För att datorn ska bli en naturlig del i verksamheten som inte ses som en svårighet eller ett problem, bör den integreras på ett annat sätt. Och för att hitta det mest lämpliga sättet att integrera denna teknik, får man pröva och utforska sig fram.
6.2 Metoddiskussion
För att undersöka detta område använde vi oss av kvalitativa intervjuer av fritidspedagoger och elever inom fritidsverksamheten. När det gäller elevintervjuerna så kände vi att intervju- erna gav oss för lite material. Det var svårt att dra några direkta slutsatser utifrån det eleverna sagt. Det skulle kanske varit bättre om vi valt att intervjua äldre elever. Det kanske skulle gett utförligare svar och ett större underlag att analysera på än det vi fick. Detta för att äldre elever troligtvis har en djupare förståelse av vad de gör vid datorn och lättare kan förmedla detta. Sedan, ifall vi ville intervjua elever, skulle vi enbart fokusera på detta. Då hade vi kunnat in- tervjua fler elever.
Vi fick ett bortfall på 12,5% bland fritidspedagogerna (en fritidspedagogintervju), så därför utgår vi från att ha gjort sju intervjuer i resultatet. Bortfallet bör inte påverka reliabiliteten nämnvärt. Det material vi fick från de sju intervjuerna av fritidspedagoger som genomfördes, var tillräckligt för att göra en kvalitativ analys på och få ett rikt resultat.
Efter att ha fått resultatet från alla intervjuerna, så känner vi att en annan anfallsvinkel mot frågeställningarna kunde varit ett bättre alternativ. Sedan har vi funderat kring huruvida en kvantitativ metod i vår studie hade varit bättre att använda sig av. Detta eftersom det hade va- rit mer intressant att få reda på hur den generella uppfattningen är ur ett större urval, istället för ett antal elever på två olika fritidshem. Till exempel skulle man kunna använda sig av en enkätundersökning.
31
6.3 Resultatdiskussion
6.3.1 Det sociala är viktigast
Flera av fritidspedagogerna ansåg att eleverna gick miste om sin sociala utvecklingen när de satt vid datorn istället för att delta i andra aktiviteter där barnen leker tillsammans på ett annat sätt. Detta gällde givetvis inte alla eleverna på fritidshemmen. En av fritidspedagogerna me- nade att det troligtvis berodde mycket på vilken typ av elev det handlade om.
Fritidspedagogernas uppfattningar om att datorn begränsar den sociala utvecklingen kan ha sin grund i att tidigare forskning kring till exempel datorspelandets haft fokus på negativa aspekter. Falkner (2007) skriver dock att forskningen börjat utgå från de sociala aspekterna av datorspelandet och menar att det finns många sociala drag i de spel som eleverna spelar idag. De träffar sina vänner i spelen och diskuterar om spelen när de är tillsammans. Av egna erfa- renheter av spel i rollspelsgenren så handlar dessa ofta om att kommunicera och sammarbeta med sina medspelare.
En annan orsak till den negativa uppfattningen kring datoranvändning kan vara det som både Folke-Fichtelius (2009) och Hylén (2011) beskriver som att ”IT-bubblan sprack”. Efter börs- fallet under den tiden så förlorade IT en stor del av sin trovärdighet, även inom skolpolitiken. Medan de negativa effekterna som tidigare påverkat datorn och informationstekniken skapat en negativ klang för generationen som upplevt dessa effekter, har nutidens ”IT-medvetna Homo Zappiens”, som Veen & Vrakking (2006) beskriver, och det mer positiva fokus kring forskningen om datoranvändning skapat en positiv klang för dagens generation. Detta kanske är en stor orsak i skapandet av den stora klyftan mellan den äldre och yngre generationen.
6.3.2 Fritidspedagogens roll i elevernas datoranvändande
Ett flertal fritidspedagoger pratade om vikten av att man som vuxen och fritidspedagog är in- satt i och visar intresse av elevernas datoranvändande. Eftersom denna generation elever oft- ast är långt mer insatta i datorns värld än fritidspedagogerna, är det extra viktigt att fritidspe- dagogen tar reda på vad eleverna är inne på för sidor, både inom verksamheten och på friti- den. Genom att visa intresse och mana till diskussion, förstår fritidspedagogen denna dator- och Internetkultur bättre och varför eleverna har ett intresse av att använda datorn.
6.3.3 För mycket datoranvändning är inte bra
Det var flera fritidspedagoger som ansåg att för mycket datornanvändning inte var bra för ele- verna. Det verkade som om vissa menade den datorspelande delen och inte det som hade med
32
skolrelaterade uppgifter att göra, eller att eleverna gjorde saker som exempelvis att skriva egna berättelser eller göra egna filmer.
Ett annat argument för att begränsa datoranvändningen på fritidshemmet, var att eleverna an- vände datorn hemma och på fritiden, och ”inte behövde” sitta mer av den anledningen. De menade att, eftersom eleverna använt datorn mycket hemma, var det bättre att göra andra sa- ker på fritidshemmet. Några elever var inne i samma tankebanor och menade att, eftersom man har en dator hemma, är det bättre att passa på att umgås med kompisar och leka på andra sätt när man är på fritidshemmet.
Det argument som flera fritidspedagoger håller på är onekligen logiskt, men är det bäst utifrån elevernas behov? Eleverna kanske har använt datorn mycket, men för den sakens skull behö- ver de inte ha använt datorn rätt. Det vi menar är att när eleverna använder datorn hemma och på fritiden, kanske det inte finns en vuxen som kan eller vet hur man leder dem rätt. Som fri- tidspedagog har man en större möjlighet att påverka elevernas datoranvändande mot en posi- tiv riktning. Vissa elever kan vara i behov av en förebild även i datoranvändning, och vem är inte bättre lämpad än fritidspedagogen?
Kan den begränsning av datoranvändning som används på vissa fritidshem, bero på att fri- tidspedagogerna är oroliga för att eleverna ska hamna på fel sorts webbsidor? En fritidspeda- gog nämnde till exempel att, anledningen till att eleverna inte fick vara inne på Youtube själv, var att det fanns ”så mycket” på sidan. En annan fritidspedagog hade skapat en lista med ”godkända” sidor som eleverna fick gå in på. Kan det vara så att fritidspedagoger kanske kän- ner en viss osäkerhet inför det massiva informationsflöde som sidor som till exempel Youtube, erbjuder? Det som skiljer datoranvändande från andra aktiviteter är kanske just att man som fritidspedagog inte riktigt kan ha kontroll över den information eleverna har tillgång till, speciellt på Internet. Veen & Vrakking (2006) skrev till exempel om hur eleverna inte är källkritiska eller reflekterar över det innehåll som de ser på Internet. Att vara kritisk är en vik- tig egenskap vid kontakt med en sådan enorm informationskälla som Internet. Därför är nog ett av de viktigaste ansvaren att lära eleverna att vara kritiska till det de kommer i kontakt med i datoranvändningen. Ifall eleverna är kritiska behöver man som fritidspedagog inte vara lika oroad för att eleverna påverkas av det innehåll de stöter på, oberoende om det är på Youtube eller Wikipedia.
33 6.3.4 Fritidspedagogers och elevers uppfattningar kan skilja sig från varandra
Vi känner att vi delar den uppfattning som Veen & Vrakking (2006) har om att det finns stora skillnader mellan generationer. Barn- och ungdomar idag har en helt annan syn på informat- ion och utbildning än vad människor hade för, cirka 30 år sedan. Eleverna idag har växt upp med digital teknik och är vana vid ett informationsflöde som är tillgängligt när man än vill ha tillgång till den. Medan den äldre generationen inte är van vid detta informationsflöde, är det lättaste utvägen kanske att begränsa elevernas möjlighet att tillgå det, eftersom det är svårt att förändra informationen som finns i cyberrummet.
6.4 Kritik
Vi känner att vi fick ett brett resultat när det gäller intervjuerna med fritidspedagogerna. Det känns som att många av fritidspedagogerna hade mycket att säga om ämnet, även om de hade olika mycket datoranvändning på de fritidshem som de arbetade på. Vi upplever även att de elever som hade stor tillgång till datorn hade stor kunskap om de saker som de brukade göra vid datorn.
Balansen mellan fritidspedagog- och elevresultatet var relativt ojämnt, vilket vi upplever att en studie med fokus på en av parterna hade varit bättre. Alltså att studien hade handlat om an- tingen fritidspedagogers eller elevers uppfattningar kring datoranvändningen på fritidshem- met. Detta eftersom vi upplevde att resultatet från fritidspedagogintervjuerna var större mängdmässigt än resultatet från elevintervjuerna.
Forskningsgrunden inom fritidsverksamhet var svag, så att finna forskning relaterat till dator- användning på fritidshemmet upplevde vi som problematiskt. Detta är orsaken till att det blev mer fokus på den obligatoriska skolverksamheten och skolan i dess helhet, istället för fritids- hemsverksamheten, eftersom det fanns ett större material på denna front.
Vi upplevde att det var problematiskt att redovisa den teorin om uppfattningar kring datorn vi funnit på ett bra sätt. En orsak kan vara att uppfattningar är ett så brett begrepp. Därför var det svårt att redovisa forskningen i en ordning som kändes tillfredsställande och att redovisningen höll en röd tråd.