Uppkomsten och spridningen av Covid-19 påverkade planeringen av vår uppsats och vi tvingades ändra arbetets upplägg och framförallt metod. Detta på grund av direktiv från skolan och olika etiska aspekter såsom att minska smittspridningen av viruset men att det rått en hög sjukfrånvaro på arbetsplatserna eftersom många tyvärr insjuknat. Från hela början var planen att uppsatsen skulle baseras på intervjuer med olika socialsekreterare som stött på hot och våld i sitt sociala arbete men även försöka undersöka om den stereotypiska bild som finns för yrkesrollen i att acceptera hot och våld som en del av arbetet, stämmer i praktiken. Dock ledde pandemin oss till att ur etiska skäl välja att inte intervjua socialsekreterare. Den höga sjukfrånvaron på många arbetsplatser bland annat socialtjänsten, bidrog till underbemanning och det skulle inte kännas etiskt rätt att ta upp deras tid med intervjuer.
Däremot är vi medvetna om fördelarna med att kunna genomföra intervjuer så som att faktiskt få svar från en yrkesverksam och ta del av deras tankar och upplevelser av fenomenet. Med hjälp av intervjuer hade vi också kunnat undersöka ifall riktlinjerna som finns i
handlingsplanerna följs alltså hur det ser ut i praktiken, samt om socialsekreteraren har fått någon intern utbildning angående problematiken. Dessutom hade det varit intressant att via intervjuer försöka ta reda på om socialsekreteraren anser att det finns resurser för att
upprätthålla säkerhetsarbetet, men även att undersöka om relationen till klienten påverkas av handlingsplanerna eftersom klienten misstänkliggörs konstant. I normala fall hade uppsatsen
kanske landat i att ställa teori och praktik mot varandra och undersöka hur det ser ut i det verkliga arbetslivet.
Det som också visade sig vara ett tidskrävande hinder är svårigheterna med att hitta handlingsplaner. Några av handlingsplanerna gick att hitta på internet, dock fanns det ett mycket begränsat utbud. Vilket ledde till att vi behövde ringa runt och maila till olika socialtjänstområden i Sverige för att kunna ta del av handlingsplanerna som används inom organisationerna. Ytterligare svårt blev det när flera personer vi pratade med var restriktiva med att dela med sig av handlingsplanerna då även det kan betraktas som en säkerhetsrisk. Vi förklarade att vi var studenter som skrev vårt examensarbete och att alla handlingsplaner skulle anonymiseras. Trots det valde några kommuner att ändå tacka nej till att skicka dessa dokument till oss. Vi fick ihop tillslut ett godtyckligt antal av handlingsplaner som kunde analyseras och vägleda denna uppsats.
6.3 Slutsats
Handlingsplanerna är skrivna utifrån socialsekreterarens perspektiv och lyfter fram
säkerhetsrutiner men också olika rättigheter som socialsekreteraren har vid eventuella hotfulla situationer. Det går på så sätt att identifiera maktperspektiv som speglas i handlingsplanerna. Efter att ha analyserat de olika handlingsplanerna tillsammans med Lipskys organisationsteori och tidigare forskning hittades det flera rutinmässiga riktlinjer för både organisation och socialsekreterare att använda som vägledning. Dessa riktlinjer är skrivna med en förberedning av ett potentiellt aggressivt och hotfullt möte med klienten. Vilket i sin tur rättfärdigar att sätta vikt på resurser i ett säkerhetsarbete. Den riskfyllda arbetsrollen är i någon mån normaliserad från socialsekreterarna men samtidigt kan rädslor påverka beslutsfattandet men även påverka det psykiska måendet. Hot mot socialsekreteraren på grund av avslag kan ses som ett sätt att försöka påverka beslutet i socialsekreterarens så kallade diskretion. Hot kan också tolkas som en motreaktion till maktlösheten klienten kan känna i relation till organisation och
socialsekreterare. Lipskys teori bekräftar maktlösheten då klienten befinner sig i ett underläge med sitt önskemål om resurser som socialsekreteraren fattar beslut kring. Flera av
handlingsplanerna diskuterar vikten av att göra en klientbedömning innan möte med klient. Denna bedömning ska göras på varje klient så att information om bland annat tidigare incidenter som varit hotfulla kan noteras. Relevant information är också om personen använder sig av droger eller alkohol. Att utföra en klientbedömning med ett förebyggande syfte är essentiell och förståeligt utifrån organisationens och socialsekreterarens synpunkt. Det förutsätter trots allt en mindre risk för hotfulla och/eller våldsamma situationer.
Samtidigt ur ett klientperspektiv kan denna bedömning bidra till att socialsekreteraren skapar sig förutfattade meningar angående klienten Handlingsplanerna är tydliga med att
socialsekreteraren ska ha nolltolerans för hot och våld för att förutsätta deras säkerhet på arbetsplatsen vilket självfallet är relevant då yrkesrollen kan innebära hotfulla situationer med klienten. Det som kan bli problematiskt i fråga om rättvisa är att det lätt kan bli ensidigt i fråga om säkerhet. Klientens välbefinnande och känsla av trygghet lyfts inte fram på samma sätt då dokumenten beskriver klienten som en eventuell förövare. Det kanske kan vara orealistiskt att förvänta sig en helhetsbild av problematiken eftersom det är handlingsplaner som analyserats. Men trots det är en av slutsatserna att handlingsplanerna brister i
helhetsperspektivet eftersom klientens bästa i fråga om trygghet till exempel inte diskuteras överhuvudtaget. Fokus skall självfallet ligga på anledningen till varför dessa dokument
överhuvudtaget existerar, men när man läser handlingsplanerna finns det en risk för att bara se våldet från ett perspektiv.
Samtidigt som ett säkerhetsarbete är nödvändigt väcks det även tankar ifall det finns lösningar för bättre förebyggande insatser utifrån ett klientperspektiv. Rättare sagt hur kan
socialsekreterarens och organisationens förhållningssätt påverka klientens känslor av meningsfullhet och positiva känslor just för att förebygga uppkomsten av konflikt. Det är förstått att socialsekreteraren befinner sig i en sorts korseld mellan organisationens regler och klientens behov och därför har flera faktorer att förhålla sig till. Just därför utifrån
socialsekreterarens yrkesroll som någonstans också grundar sig i att försöka hjälpa till och bidra med resurser för de som behöver, som en problematisering av socialsekreterarens roll växt fram under analysens gång.
Dyker vi in i det nämnda maktövertag i mötet mellan socialsekreterare och klient inser man snabbt att socialsekreteraren är den person som besitter makten. Klienten befinner sig automatiskt i ett underläge när hen söker sig till socialtjänsten och hen måste underkasta sig specifika krav och riktlinjer för att få hjälp. Klienter som behöver förhålla sig till vissa krav och riktlinjer kan känna en form av maktlöshet över sitt eget liv, denna känsla kan bidra till en ökad aggressivitet då ett våldsamt beteende anses vara ett sätt att försöka återfå makten över sitt liv. Frågor som uppstått är huruvida socialsekreteraren kan jobba strategiskt med denna medvetenhet för att tackla obalansen i makten till att inte missgynnas av den då den
uppenbarligen kan resultera i traumatiska händelser för socialsekreteraren. Det hade till exempel inte skadat om handlingsplanerna skrev mer om hur socialsekreterarens beteende i form av kroppsspråk, bemötande och lugnande av situation. En sådan riktlinje kanske krockar med nolltoleransen för hot och våld men kanske sätter fokus på relationen som går att värna om och skapa en lugnare miljö för alla involverade.
En annan tanke som slagit oss under uppsatsens gång är nyfikenheten på hur allt fungerar och går till i praktiken?Att arbeta som socialsekreterare i välfärdssektorn innebär att det är många olika aspekter som hen måste ha i tankarna och räkna in i ekvationen. En av aspekterna är att se på mötet ur ett klientperspektiv, alltså hur klienten påverkas av sin livssituation samt hur klienten känner sig i mötet med socialsekreteraren. Samtidigt kan inte socialsekreteraren endast tänka på klienten utan måste också tänka på sig själv och hur hen kan skydda sig själv och hur socialsekreteraren kan förhindra hot- och våldssituationer i mötet. Den tredje
aspekten som också är värd att nämna är att socialsekreteraren arbetar för en organisation och har krav på sig att förhålla sig till de riktlinjer och policys som finns inom organisationen. Det blir många bollar i luften för den enskilde socialsekreteraren att hantera och då kan man undra hur det påverkar hur pass säker socialsekreteraren kan vara i sin yrkesroll.
Under studiens gång insåg vi att det råder en stereotypisk bild av socialsekreteraren och vad som ingår och anses normalt att uppleva i sin yrkesroll. Hot och våld anses vara ett stort arbetsmiljöproblem men samtidigt har det normaliserats med tidens gång. Det kunde även återfinnas i handlingsplanerna som skrev att det inte går helt att undvika förekomsten av incidenter. Det går att förstå till viss del eftersom klienterna som söker hjälp befinner sig i stressade livssituationer som kan fungera som en utlösare för aggressivt beteende. Dessutom speglas denna form av beteende i ett försök i att återta känsla av kontroll i sitt liv.
Socialsekreterarens hälsa kan få konsekvenser av incidenter och dessutom är det väl känt att många inte söker hjälp efteråt. De förväntningar som finns på socialsekreteraren kan vara
stressfulla och påverka hens effektivitet på arbetet. Det råder flera faktorer som försöker visa på att något inte fungerar i praktiken om det finns en växande problematik med att
socialsekreteraren utsätts för hot och våld. Slutsatsen landar i att problemet diskuteras enbart utifrån ett perspektiv som är socialsekreterarens. Att komma underfund med hur man hanterar problemet kräver en helhetsbild där allas perspektiv vägs in. Säkerhetsarbetet innefattar inte hur klienten upplever mötet med socialsekreteraren som ansvarar för många av klientens känslor under mötet. Hur hade det sett ut om idealet i den byråkratiska styrningen inte skulle vara ett opersonligt förhållningssätt, men istället ett ideal som grundar sig i att skapa kontakt och etablera en god relation med klienten.
Samtidigt vet vi inte om socialsekreteraren har resurser för att tackla alla element som ingår i sitt förändringsarbete. Ur den aspekten ansvarar organisationen för resurserna till
socialsekreteraren. Det framkommer att upplevelsen av hot och våld är individuell som skapar ett stort handlingsutrymme för socialsekreteraren i var gränsen går. Vi vet inte hur den
identifierade makten i handlingsplanerna utspelar sig men det vi kommit fram till är att finns en inbyggd förutsättning efter att ha gjort innehållsanalysen.
Flera intressanta infallsvinklar har framkommit under studiens gång och i vidare forskning hade vi kunnat se en kvalitativ studie som tar reda på den praktiska verkligheten. Det viktigaste hade varit att i framtida studier om möjligt intervjua både klient och
socialsekreterare för att försöka ställa deras verklighet mot varandra och se vart man landar. Det intressanta hade varit i en kvalitativ studie att undersöka hur socialsekreteraren uppfattar sin roll och klienten sin roll i mötet med varandra. På så sätt går det även att konkret ta reda på betydelsen av handlingsplanernas innehåll.
En annan infallsvinkel är att forska vidare i hur säkerhetsarbetet kan vidareutvecklas och skapa mer medvetenhet om till exempel stereotypiska uppfattningar om både klient och socialsekreterare. Men också att kunna undersöka hur hot och våld uppfattas olika genom att intervjua olika socialsekreterare och jämföra dem.
7.0 Referenslista
Akademiförbundet SSR (2019) Kartläggning Socialsekreterare 2019. Akademiförbundet SSR
Axelsson, Cecilia (2017) Var tredje inom socialtjänsten utsatt för hot eller våld i arbetet.
Akademiförbundet SSR. 8 november. [https://akademssr.se/post/var-tredje-inom-
socialtjansten-utsatt-hot-eller-vald-i-arbetet Hämtat 2020-12-01]
Boréus, Kristina, Sebastian Kohl (2018) Innehållsanalys. I: Katarina Boréus & Göran Bergström (red.) Textens mening och makt. Studentlitteratur
Denscombe, Martyn (2006) Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Poland: Studentlitteratur
Estrada, Felipe, Anders Nilsson, Kristina Jerre & Sofia Wikman (2010) Violence at Work - The Emergence of a Social Problem. Journal of Scandinavian Studies in Criminology and
Crime Prevention, 11 (1): s. 46-65
Fekjaer, Bringsrud S (2016) Att tolka och förstå statistik. Malmö: Gleerups
Johansson, Roine (2007) Vid byråkratins gränser. Tredje uppl. Halmstad: Bulls Graphics AB
Littlechild, Brian (2008) Child Protection Social Work: Risk of Fears of Risks - Impossible Tasks from Impossible Goals? Social Policy and Administration, 42 (6): s.662-675
Littlechild, Brian (2005) The Stresses Arising from Violence, Threats and Aggression Against Child Protection Social Workers. Journal of Social Work, 5 (1): s. 61-82
Lipsky, Michael (2010) Street level bureaucracy - Dilemmas of the Individual in Public
Services. Andra uppl. New York: Russell Sage Foundation.
Macdonald, Grant, Frank Sirotich (2001) Reporting Client Violence. Social Work, 46 (2): s. 107-114
Regehr, Cheryl, Graham D. Glancy (2011) When Social Workers Are Stalked: Risks, Strategies and Legal Protections. Clinical Social Work Journal, 39 (3): s. 232-242
Rey, Lucy D (2015) What social workers need to know about client violence. Families in
Society, 7 (1): s. 33-39
Ringstad, Robin (2005) Conflict in the workplace: Social workers as victims and perpetrators.
Social Work, 50 (4): s. 305-313
Sarkasian, Gregor V, Sharon G Portwood (2008) Client Violence Against Social Workers: From Increased Worker Responsibility and Administrative Mismash to Effective Prevention Policy. Administration in Social Work, 27 (4): s. 41-59
Spencer, Patricia C, Shari Munch (2003) Client Violence towards Social Workers: The Role of Management in Community Mental Health Programs. Social Work Oxford, 48 (4): s. 532- 544
Sverke, Magnus (2017) Hot och våld - viktigt med gemensam definition.
[https://partsradet.se/post/hot-och-vald-viktigt-med-gemensam-definition/. Hämtat 2020-05- 06]
Vetenskapsrådet (2017) God forskningssed. Stockholm
Wikman, Sofia (2016) Varför ökar det arbetsrelaterade våldet? Arbetsmarknad och Arbetsliv, 22 (2): s. 49-66
8.0 Bilagor
Bilaga 1:
Teman Socialsekreterarens verktyg i handlingsplanerna
Kategori Säkerhetsansvar vid hembesök Säkerhetsansvar på kontorstid
Koder - Välja var man lämpligast träffar klienten utifrån besökets syfte - Måste ha klientens samtycke - Aldrig vara ensam på hembesök - Avsluta besök direkt vid tecken
på hot
- Mobiltelefon med sig - Meddela återkomst till
chef/kollega
- Sitta nära utgången, ha på skoskydd
- Larmdosa
- Rapportera incidenter
- Hämta och lämna klient i reception, se till att klienten lämnar kontoret och att dörren stängs
- Ta undan farliga föremål från besöksrum
- Inte lämna kollegor ensamma vid dagens slut
- Vid risk för att en klient blir hotfull ska ordningsvakt informeras i förväg
- Rapportera incidenter
Bilaga 2:
Tema Handlingsplanernas innehåll
Koder - Alla händelser ska polisanmälas - Uppföljning ska ske efter incidenter
- Om en socialsekreterare blir utsatt för våld ska denne inte behålla klienten - Hot- och våldsincidenter dokumenteras hos chef
- Besök ska anmälas i receptionen
- Chef erbjuder sig närvara vid ev. rättegång
- Vid direkta hot mot anställd/byggnad ska chef tillkalla polis och polisanmäla - Vid aggressiv klient ska socialsekreterare försöka lugna ner alternativt lämna
rummet/lokalen
- Arbetsplatsen bör ha separata personalingångar
- Receptionen bör ha tåligt och låsbart skyddsglas samt flyktväg - Socialsekreterare rum/samtalsrum bör ha tillgång till flyktväg
- Socialsekreterare behöver tillräckligt med tid och resurser för att kunna planera sitt arbete och möte med klient
- Undvika ensamarbete, särskilt i de ärenden där det finns risk för konfrontation - Ge information och kunskap till de som är berörda av en arbetssituation - Arga/aggressiva klienter får ej träffa socialsekreterare, ska istället återkomma
när de lugnat sig
- Inga bilresor ensam med klient
- Genomgång av rutiner och handlingsplan är chefens ansvar, ska ske vid varje nyanställning samt 1 gång pet år
- Utbilda personal i konfliktbemötande - Information om säkerhetsfrågor
- Organisationens ansvar att upprätthålla handlingsplanerna och åtgärder - Erbjuda samtalsstöd
- Konkreta åtgärder ligger på organisationen/chefen såsom; ringa ambulans, polis, kontakta anhöriga osv.
- Ansvar för uppföljning efter incident
Bilaga 3:
Tema Klientens roll i handlingsplanerna
Koder - Ordningsvakt i receptionen
- Ordningsvakt kan delta under hela mötet vid behov - Får aldrig omges av farliga/tunga föremål
- Reception ska ha tåligt skyddsglas
- Besök skall alltid bokas i förväg, vid drop-in kan receptionen hänvisa till telefontid
- Klienten skall hämtas och lämnas i receptionen av handläggare - Aggressivt beteende sen tidigare ska vara noterat
- Arga och aggressiva klienter får ej träffa handläggare utan får återkomma när de lugnat sig