• No results found

Skutskärs Bruk

In document I spåren av ohälsa (Page 36-40)

Målområde 3: Arbete, arbetsförhållande och arbetsmiljö

5.3 Skutskärs Bruk

2017 blev Skutskärs Bruk nominerade till Sveriges friskaste företag. Totalt var 150 företag nominerade. Nomineringen skedde via företaget Feelgood i samarbete med företagshälsovården. Skutskär Bruk vann tävlingen som Sveriges friskaste företag 2017 med hänvisning till de fyra stycken grunder som företaget står på. Det är hållbarhet, ledarskap, hälsofrämjande arbete och arbetsmiljö.

Stora Enso har totalt 25 000 anställda runt om i världen. Av dessa jobbar 400 personer på Skutskärs Bruk och de tillverkar fluffmassa. Johan Byström har arbetet på Skutskärs Bruk som hälsospecialist i tre år och är utbildad hälsopedagog. Han har varit på företaget sedan 2012 och då jobbat som chefscoach, samt som chef inom brukets produktion.

Intervju med Johan Byström

Företagets kärnverksamhet är att producera fluffmassa. En viktig faktor för företaget är att alla ska komma hem säkert från jobbet. Noll olyckor är ett mått på vad som kännetecknar en bra hälsa. Stort fokus läggs på säkerhet, tillbud och riskhantering. Arbetsmiljö och ohälsa ingår i säkerhetsarbetet.

Det finns inget tydligt program för hälsoarbete vid Skutskärs Bruk. Organisatoriskt bedrivs hälsoarbetet inom HR-avdelningen, som följer sjuktal och rehab, samt arbetar på ett mer på reaktivt sätt. HR har också kontakten med företagshälsovården. Johan jobbar på ett mer hälsofrämjande sätt på alla nivåer med organisation, grupp och individ. Friskfaktorer är inte så vedertaget att jobba med och han får kämpa för att få med hälsofrågor på agendan och det är också han som driver de frågorna framåt. Lokalt finns det möjligheter att påverka organisationen. Det är ett stimulerande arbete men kan vara tufft att få igenom hälsosatsningar. Mycket handlar om att få cheferna att vara ambassadörer för frågorna, samt att ge cheferna verktyg för att jobba med ohälsa. Cheferna får också stöd i form av utbildning och coaching.

Johan har ett eget kostnadsställe och budget inför 2020. Budgeten ska godkännas av Johans chef och av ekonomiavdelning. Satsningarna behöver säljas in hos ledningen för att få stöd. Man behöver vara duktig på att argumentera om varför olika

aktiviteter behövs. Arbetsgången är att skapa ett Business Case som rör

hälsosatsningar, förklara att om ”vi gör detta kommer vi att tjäna så här”. Ibland säger ledningen nej till föreslagna satsningar, på grund av att det inte kan prioriteras just nu. Det är viktigt att kunna sätta ett värde på satsningen med ekonomiska fakta. Arbete med förankring i ledning och övriga organisationen är också centralt för framgång. Ledningen kommunicerar sedan ut vilka beslutade satsningar som ska genomföras.

Med de satsningar som tidigare genomförts har man inte kunnat se någon direkt koppling till mer produktivitet eller mer vinst för företaget. Det finns ingen direkt påverkan på personalomsättningen som kan kopplas till dessa satsningar. En positiv effekt är ändå hur ledningen lär sig uttrycka sig och att man ser på människan som humankapital. Skutskärs Bruk är idag en mansdominerad arbetsplats med hög medelålder men det börjar förändras genom att yngre medarbetare rekryteras. Johan kommer att göra ett skifte i sina arbetsuppgifter med mer fokus mot den systematiska arbetsmiljön och organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA). Det kommer att bli mindre individuella satsningar på livsföringsåtgärder och mer fokus på arbetsmiljö. Behovet av satsningar på individer har inte minskat, men arbetet överförs till företagshälsovården liksom rehab ärenden. Skutskärs Bruk kommer att ställa krav på företagshälsovården så att de jobbar mer förebyggande. Vid

företagshälsovården finns psykolog, läkare och sjuksköterska att tillgå. Skutskärs Bruks egna resurser inom området överförs till jobbet med det systematiska arbetsmiljöarbetet. Inom det systematiska arbetsmiljöarbetet arbetar man efter ett årshjul, vilket sker genom ett standardiserat arbetssätt. Även om behovet finns på individnivå så behöver man jobba mer strategiskt med OSA, där det idag finns brister.

Det projekt med långtidsfrisk som gjordes på Fors Bruk är inget som diskuteras inom Stora Enso idag. Långtidsfrisk som ett begrepp är inget som används. Även om Johan personligen tycker att det som förekommer i projektet långtidsfrisk är viktiga aspekter, men det är inget som tagits tillvara i företaget i stort.

Arbetsmiljön är viktigast och det diskuteras om hur man ska se på tillgänglighet. Det arbetas på en policy om tillgänglighet där det bland annat ingår hur och när man ska läsa mail. Man jobbar med att motverka kränkande särbehandling och även med hälsofrämjande arbetsinsatser.

Samverkansnätverk med andra stora aktörer inom industrin är inget som finns regelbundet men självklart har man på Skutskärs Bruk kontakt med exempelvis Sandvik och andra organisationer för att diskutera gemensamma frågeställningar. Utmärkelsen friskaste företaget 2017 fick andra organisationer att bli nyfikna på Stora Enso. Det var positivt och det gav en bra publicitet. Sandvik, Iggesunds Bruk och Gävleborgs region, (ca 50 personer) samlades tillsammans på ett seminarium i Skutskär där man sedan hade grupparbete för att lära av varandra och diskutera hälsofrågor. Internt finns förstås ett samarbete mellan enheter inom Stora Enso. Livet efter utmärkelsen har gått vidare. Det är mycket som händer som gör att vi sällan tänker på utmärkelsen nu, säger Johan.

En fråga till Johan vad han skulle göra om han fick obegränsat med resurser. Johan svarar att det viktigaste är att få med ledningen i förändringsarbete. Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet behöver vara med på agendan varje dag.

Ledningsgruppen bestämmer vilka satsningar som ska göras men alla chefer är viktiga för arbetsmiljöarbete, särskilt 1:a linjens chefer som har sammanlagt 200 operatörer under sig. Effekter av förändringar kan ta lång tid, man vill ofta ha snabba puckar. Det är väsentligt att identifiera vilka behov cheferna har men även vilka förväntningar det finns på dem. Johan poängterar att andan i ledningen betyder mycket. Det är inte lätt att få igenom några satsningar, varken på hälsa eller annat, när produktionen går sämre och dollarkursen är låg. Hälsoarbetet är också något som tar tid, effekterna av det som görs nu ses först om många år, vilket gör det till en pedagogisk utmaning att få igenom satsningar i sämre tider. Verksamheten måste kunna leva också, de flesta företag inom privat sektor har små marginaler.

Redan vid annonsering av tjänster och vid introduktionsprogram är det viktigt för företaget att sända ut rätt signaler när det gäller satsningar på arbetsmiljö och säkerhet. Det genomförs en enkät om hur man trivs på arbetsplatsen inklusive ledarskapsindex, till personalen. Etik och moral är viktiga frågor om hur man agerar på jobbet.

För att en medarbetare ska få gå till företagshälsovården krävs att chefen godkänner behovet och tar kontakten. Andra satsningar som gjorts är hälsokontroll vart 3:e år där fysiska tester och hälsosamtal ingår. De personer som är i riskzonen fångas upp och får stöd. Det kan handla om livsstilsförändringar eller psykisk ohälsa. Företaget har ett begrepp som heter att gå från röd till grön som handlar om stöd till individen via företagshälsovården, och att individen ska få hjälp med sina besvär.

Johan tycker att det finns bra förmåner avseende hälsa på arbetsplatsen. Skutskärs Bruk har ett friskvårdsbidrag på 2 000 kr/person och år. Det finns även ett eget välbesökt gym, samt stugor med sommar- och vinterverksamhet att hyra för rekreation. Företagshälsovården har utbildat egna instruktörer som kör pass med rörelseträning varje morgon inom delar av bruket. Det är en satsning som fungerat bra. Man har också haft en coach från viktväktarna som hållit föreläsning och invägning av personalen. Tyvärr är det så att det många gånger blir en jojoeffekt och att vid senare uppföljning har en viktuppgång skett.

För att få förankring är det viktigt med pedagogiken, man behöver prata med medarbetarna på ett sätt och med ledningen på ett annat. Det är viktigt att ha koll på processer i verksamheten och då är det en fördel att ha jobbat på golvet. Det råder lite av en bruksmentalitet, har man inte jobbat på golvet så vet man inte hur det är och får svårt att nå fram.

Som Johan nämnt tidigare så är fokus på det systematiska arbetsmiljöarbetet och att det ska bli en bättre kvalité. Viktigt också med riskhantering, sannolikhet,

konsekvenser, risktal, uppföljning, utbildning och ett forum för arbetsmiljödelar. I nästa avsnitt behandlas slutsatserna av vårt arbete.

6 Slutsatser

Vårt syfte handlar om att undersöka de samhällsekonomiska vinster som satsningar på hälsoarbete ger och syftet besvaras i detta avsnitt.

In document I spåren av ohälsa (Page 36-40)

Related documents